You are on page 1of 3

Att frlora sin bsta vn Lite mer n en vecka har gtt d min bsta vn, Magnus Danielsson, frsvann

i Ljungbyhed, Skne. Fylla och mrker skapade oro och min vn ramlade ner i en sankmark och tog dr sina sista andetag. Fr mig var det klart att jag var tvungen att skriva av mig det som har hnt och hr r tv inlgg frn min blogg p www.liveandlove.se. Dr dog en bit av mig "Bejb", min bste vn, du har gtt ur tiden alldeles fr tidigt. Bara 43 r gammal lmnar du jordelivet och en stor skara mnniskor som kommer att sakna dig lmnar du efter dig! Det r med 10 000 trar jag skriver det hr och tankarna r verallt! En bit av mig vill tro att du finns dr ute ngonstans. Jag kommer att sakna dig, lska dig och du r etsad fast i mitt hjrta och du kommer alltid att vara med mig, nda tills den dagen d jag kastar in handduken. Den dagen ses vi och det r nstan att man lngtar dit. Kommer du ihg? Det var den dr sommaren p Hultsfred. Du med din hawaiiskjorta och jag med min bibliotikariestyle med frottstrumpor och flipflop. Vi stod och headbangade t Nashville Pussy. Du vnde dig om och sa: "Det hr r fan bra, en av de bsta spelningarna jag varit p och s gr jag det med dig, en dansk bibliotikarie. Efter det hr gr vi och dricker whisky pojkjvel", och s log du och vi headbangade vidare. I slutet av samma festival hrde du mig "rocka loss" till "Du r min man" med Helen Sjholm och vad sa du d? Med ett skratt fick du fram: "Du gillar vl inte den lten?" "Jo det gr jag", sa jag med ett leende och du tog en klunk whisky och skrattade: "Du r fan konstig, men det r vl drfr du r s rolig att hnga med". Kanske inte det mest smickrande jag hrt, men det var ngot speciellt nd. Man knde redan d att det var ngot speciellt med dig. Tiden gick och vi hade inte extremt bra kontakt, men fr cirka tv r sedan tog vi upp kontakten igen och givetvis var det festival p schemat. Dr utvecklades vr vnskap riktigt rejlt och helt pltsligt trffades vi minst en gng i mnaden (ofast var det tightare). Vi var runt p olika tillstllningar, tittade p spelningar, vi firade julafton tillsammans och vi var i Danmark och firade nyr med mera. Vi delade mycket tillsammans, men det r en speciell stund som etsat sig fast riktigt hrt. Det var i vras nr vi var p fest nere i Perstorp och firade Lisa! Du kramade om mig ute p grdsplanen och "knockade" ditt huvud mot mitt. "Fan Tim, det r f som du. Du r den bror jag aldrig fick. Du r s jvla speciell och s vrdefull fr mig". Behver jag sga mer?

Fr mig r du en familjemedlem och jag kan nog rligt sga att mina syskon och frldrar srjer detta lika mycket som jag. Dem respekterade och gillade dig och dem frgade ofta efter den glade gteborgaren. Det r med stor sorg jag mste meddela dem det trista som har hnt! Ont r bara frnamnet! Jag ligger nu i den sng som jag skedat dig flera gnger i (givetvis var det dubbla tcken mellan oss) och jag skulle ju f skeda dig snart igen, vi hade ju bestmt det! Men tyvrr blir det inte s. Men nr jag entrar himlen, d fr du fan vara beredd. Saknaden r redan stor och den kommer att vxa och vxa dag fr dag! Vi var lite som Dr. Jekyll & Mr. Hyde och nu nr du flyger upp till himlens alla stjrnor, frsvinner en del av mig! Vila i frid min guldklimp. Jag kommer alltid att minnas dig och jag kommer alltid att lska dig. Jag ska i alla fall ge dig en sista visa och du slipper hra den frn mig. Hr kommer en lt som du och jag har delat mnga gnger (fast du inte riktigt gillade den) och du fr visa mig den hr vrlden en dag.

Det borde ha varit jag En natt har gtt och jag har redan hunnit drmma om dig tv gnger. Den frsta var en trevlig drm. Vi satt i min lgenhet i Timr och pratade gamla minnen och planerade hstens utbud av roligheter, men pltsligt frsvann du bara. Du hade vl brttom? Jag vaknade till och nskade att jag kunde somna om med samma varma knsla och visst somnade jag om, men vilken mardrm! Jag hrde bara skrik, ditt skrik och det var vindpustar och s blev det bara tyst. Jag vaknade och tog upp telefonen och hoppades p ett sms frn dig. Kallsvettig och trarna sprutade! Nu vgar jag knappt stnga mina gon igen. Det gjorde s ont i mig! Nu r jag p vg till Gteborg och ska mta upp Leo, Malin och Linda. Men jag vill inget annat n att glida frbi ditt hood i Mlndal, dricka vitryss och lyssna p Alpha Blondy. Det var bara en av alla grupper som vi skulle lyssna p tillsammans. Fr vi kunde ju ringa till varandra och bara sga: "jag hrde precis en sjukt bra grupp, tror den r jamaicansk, men skitskna r dem. Jag ska spela dem fr dig nsta gng vi ses". Men det blev aldrig s, vi fick aldrig lyssna p Alpha Blondy tillsammans. Det var mnga andra ltar vi tipsade varandra om och oftast var det du som tipsade mig, men just nu kommer jag inte p ngon bara fr det. Fr den enda lten som nynnas i mitt huvud r "Lilla Fgel Bl" med Staffan Hellstrand. Fr det hr borde inte vara du, det skulle ju mer troligt ha varit jag. Det r jag som har haft cancer. DU var ju frisk, det borde

ha varit jag knner jag. Du r s sjukt lskad och omtyckt! Flera av mina vnner som trffat dig EN gng har brutit ihop av trar. Du sa alltid: "Jag behver fan inga ungar, nr jag har dig". Nu vet jag att det inte riktigt var s den sista tiden, men det har nd fljt med mig. Du tog hand om mig nr jag hade ont i min kropp och inte kunde rra mig som jag ville. Nu har jag samma j-vla vrk, men jag har ftt din styrka och jag knner fortfarande din klapp p axeln som sger: "Det hr fixar du". I dag ser jag min vrk som ett krlekstecken till dig och nu har jag frsttt innebrden i "Jag lskar dig s mycket att det gr ont". Kan vi inte byta plats en dag? Det r s mnga som vill ta ett sista snack med dig! Och trivs du bra, d fr du stanna kvar ett tag till, s kan jag ha ett vakande ga p dig och din omgivning istllet. Fr det knns som om jag har svikit dig! Jag skulle ha fljt med p festen och tagit hand om dig som jag gjorde frra ret. D hade troligtvis aldrig det hr hnt. Det gr s ont.

Related Interests