Tips

från optimistiska
entreprenörer
Tema:
Möjligheter
i krisen Vinn
konferensresa
Fiffiga till Alperna
kontorsprylar

Renée
Voltaire
En hungrig matföretagare
Eget Företag | 1
NR 1 2010 Pris 45 kr
STARTA FÖRETAG
Hos oss hittar du information
och service på vägen till eget företag.

Starta företag – broschyren

Information och vägledning från sex myndigheter.
Finns hos myndigheterna

Starta företag – checklistan

Gör din egen checklista på Tillväxtverkets webbplats.
www.tillvaxtverket.se/checklistan

Starta företag-dagen
Föreläsare från sex myndigheter informerar om
start av företag.
www.skatteverket.se/infotraffar

HÄR FINNS MER HJÄLP ATT FÅ:

Hitta rätt med Företagarguiden Ring Startlinjen Registrera via Internet

Använd myndigheternas kostnadsfria Kostnadsfri vägledning. Gör företagsregistrering, moms-

information och tjänster för att starta och registrering, f-skatteansökan och
020-35 10 10
driva företag. ändringar enkelt och snabbt.
www.tillvaxtverket.se/foretagarguiden www.foretagsregistrering.se

Vi samarbetar för att förenkla för dig som är eller vill bli företagare:
 Ledaren

Utges av
Jobs and Society
Adress
Skeppsbron 22
111 30 Stockholm
Tel
08-14 44 00
Fax
08-21 14 54
Webbplats
www.egetforetag.se
www.nyforetagarcentrum.se
Ansvarig utgivare
Harry Goldman Är du en av dem?
T
Redaktionschef
Mats Evergren rött på att vara anställd eller blivit drabbad av varsel? Tillhör du
Chefredaktör dem som drömmer och funderar över att starta eget företag? Då
Anders Modig är du långt ifrån ensam; Drygt 2 miljoner* går i dag omkring med
samma drömmar. Säkert har du också hört hur svårt och krångligt det är. Men
Ad detta är en överdriven bild. För det första är det inte så jobbigt, för det andra
BroncoProd HB finns det professionell och dessutom kostnadsfri hjälp att få.
Självfallet måste du skaffa kunder, annars går det inte att driva företag. Därför
Redaktion
är det just här du ska lägga ner ett bra grundarbete. För det är kundens behov
Johan Tamm
och önskningar du ska leverera lösningar på. Och du måste kunna tala om det
Medarbetare för kunden – få henne eller honom att förstå det!
Fredrik Lagerqvist, Daniel Lundkvist Har du väl kunnat konstatera att du har någonting som kunderna vill ha, nå-
Ingela Bjurenborg, Maria Skagemark gonting som du kan sälja och få betalt för, någonting som kan stå sig i konkur-
Annika Berggren,Jan Bjurenborg rensen med andra? Ja, då återstår bara att sätta igång. Tro på dig själv! Och
Håkan Hjort naturligtvis, tro på dina medarbetare. Fokusera på det som du är bäst på och
tänk positivt. Prata alltid med utomstående expertis så blir möjligheterna att
Produktion komma rätt och bli framgångsrik från början större.
VTT Vimmerby
Har du inställningen att vilja ta utmaningar, inställningen att jobba hårt, att
Upplaga: sträva mot att bli vinnare, åtminstone för dig själv? Tror du på dig själv i till-
38 000 räckligt hög grad …?
Då är du välkommen i gänget! Jag föreslår att du börjar ditt liv som företagare
Annonser: med att boka tid på NyföretagarCentrum som i dag ger kostnadsfri rådgivning i
Ad 4 you media, Nisse Wickman 200 kommuner.
Tel: 08-556 960 16 Till sist, låt dig inte avskräckas av den djupa lågkonjunkturen – nu är rätt till-
E-post: n.wickman@ad4you.se fälle att starta företag. De företag som det går riktigt bra för har ofta startats och
Omslagsfoto byggts upp i lågkonjunktur. Klarar man sig bra i en lågkonjunktur så brukar det
Ingela Bjurenborg vara betydligt enklare när högkonjunkturen kommer …

Illustrationer
Tove Hennix
Korrektur
Inger Appelbom
Mats Evergren
Redaktionschef
Jobs and Society NyföretagarCentrum

* Drygt två miljoner svenskar vill starta eget företag! Närmare hälften
av svenskarna i åldern 25-65 år kan tänka sig det. Av dessa är 45 procent
kvinnor. Det visar en undersökning som Nordea Private Banking nyligen
presenterade.

PS. Har du tips eller uppslag inför nästa nummer, mejla mig gärna,
mats.evergren@jobs-society.se

Eget Företag | 3
Nr 1 2010 10
Sid 8
Fiffiga kontorsprylar som gör det dagliga job-
bet lite lättare.

Sid 10
Matföretagaren Renée Voltaire avslöjar vad
som händer om man jobbar med magkänslan
och prövar sig fram.

Sid 18
Vinn en konferensresa till Alperna!

Sid 20
Tema: Möjligheter i krisen. Träffa företagare
från vitt skilda branscher som ger dig goda
tips om hur man klarar sig i såväl goda som
dåliga tider.

Sid 40
Landsbygden behöver mer företagare. Läs om
jordbruksverkets nya satsning.

Sid 42
Träffa bonden Fredrik i Härads utanför Boden
som bygger ut på ett sätt som ger möjlighet för
20
ytterligare expansion i framtiden.

Sid 44
Anställningsakuten. TactPartner startade
eget för att hjälpa andra företag med smarta
personallösningar.

Sid 46
Sponsorintervju. Rolf Dahlberg startade vad
som i dag är Visma Spcs för 25 år sedan. Här
ger han sin syn på företagande och berättar
varför Visma stödjer NyföretagarCentrum.

Sid 48
Goda företagare. Träffa mannen bakom Ca-
mino, ett magasin som fokuserar på hur man
kan göra världen lite bättre.

Sid 50
Vecka 17. Läs om den årliga nyföretagarkam-
panjen som blir större och större.

46
Sid 52
NyföretagarCentrum var på plats i Almedalen
i somras. Johan Tamm rapporterar.
38
Sid 54
NyföretagarCentrum får hjälp med att öka
nyföretagandet av tre nya partners. Vilka är de?

Sid 56
Vad gör Jobs and Society? Lär dig mer om
organisationen som står bakom Nyföretagar-
Centrum.

Sid 58
Här finns vi: här hittar du som vill starta
företag din närmaste rådgivare.

4 | Eget Företag
 YMER
Samma
uppgift.
Men
snabbare.

ArbetsgivAr­
frågor.
Hur kul är det?
Många tycker att arbetsgivarfrågor är svåra och inte
speciellt kul. Då är det ju bra att arbetsgivarfrågor är det
roligaste vi vet. Vi på KFO hjälper gärna till med de frågor
P&P

och problem du kan ha i rollen som arbetsgivare. För att vi

ska vara extra tillgängliga för snabb och trygg experthjälp
har alla våra medlemmar en särskild kontaktperson.
Har du ansvar för arbetsgivarfrågor och ännu inte ringt oss,
gör det. Du når oss på 08-702 54 00. En viktig fördel med e-tjänster är att du tjänar tid.
Starta, ändra eller kolla upp företag – vi har e-tjänster
för allt. Ofta får du besked direkt vid datorskärmen.
Fördelarna är många. Fler målande beskrivningar
ArbetsgiVArFöreningen KFO
HAr KOlleKtiVAVtAl inOm ett hittar du på www.bolagsverket.se/etjanster
30-tAl OmråDen, blAnD AnnAt
sKOlA, VårD OcH OmsOrg.

www.kfo.se

Eget Företag | 5
Ordföranden har ordet

B L A S TA R T
Nationell
mobilisering Ett…

…tu

U nder första halvåret 2009 jämfört med motsvarande pe-

riod 2008 minskade antalet nya företagsstarter med 16,4
procent – en dramatisk nedgång. Orter med stora varsel
och friställningar är särskilt hårt drabbade. För tillväxt och därmed
nya arbetstillfällen är denna negativa utveckling djupt oroande.
…tre!

Sverige ligger redan innan detta i Europabotten när det gäller ny-
företagande med endast 0,5 procent av befolkningen som startar fö-
retag varje år.

Krafttag måste nu till för att vända

denna utveckling.
Vi föreslår att en nationell målsättning om att uppnå 1 procent, det
vill säga en fördubbling av antalet nystartade företag varje år, läggs
fast. Detta skulle innebära cirka 100 000 företagsstarter per år. Detta
för oss upp till en nivå där många andra länder redan befinner sig.
Jobs and Society, som den ledande skaparen av nya livskraftiga Bokfört och klart!
företag i Sverige, är beredd att spela en betydelsefull roll i en så-
dan mobilisering. Med en kostnad av endast 5 000–10 000 kronor

Nu kan du sköta
per start, startade våra kunder 10 000 nya företag det senaste året
via NyföretagarCentrum, som ger rådgivning i 200 av Sveriges 290
kommuner. Vi har i dag 150 professionella rådgivare.

bokföringen själv
I en nyligen publicerad undersökning från Nordea svarade varan-
nan svensk i åldern 25–65 år att de kunde tänka sig att bli egna fö-
retagare. Denna bild stämmer väl överens med den bild vi har inom
Jobs and Society och pekar på en glädjande attitydförändring, sär-
skilt bland ungdomar och kvinnor. Med BLA Start sköter du bokföringen på enklast
Frågan blir nu – går det att lyfta nyföretagandet i denna tid av kris? tänkbara sätt. Du tar enkelt fram uppgifter till
Vårt svar är – ja, absolut!
bokslutet och deklarationen. Du behöver inte
arbeta med konton, debet eller kredit – det tar
För detta krävs bland annat:
1. Snabba insatser och åtgärder på orter som drabbats av företags- konteringsguiden hand om!
nedläggningar och omstrukturering. I Blekinge/Olofström visar vår BLA Start är speciellt anpassat till de nya regler-
produkt Startbanan i samband med Volvo Personvagnars varsel att na för enskilda firmor om förenklat årsbokslut.
det går att åstadkomma positiva resultat i samverkan med lokala ak- Men programmet passar för alla företagsformer.
törer.
2. Fler får chansen att starta eget inom vård och omsorg. Nyföreta-
gandet i Sverige skulle vara betydligt högre om alla anställda inom BLA Start innehåller: Konteringsguide • Vanlig verifikations-
vårdsektorn gavs sådan möjlighet. I dag är 91 procent av all vård registrering • Förenklat årsbokslut • Rapporter • Momshantering •
örings-
SIE-import/-export • Skattedeklaration • Bokförings-
offentligt producerad: andelen egenföretagare är minimal. Lagstift- kontroll • Fakturautskrift • Upp till 10 företag •
ningen om vårdval kan ge många vårdanställda chansen till start av Böckerna Bokföring och Bokföring & förenklat
eget företag. årsbokslut i pdf-format
3. Fler unga som startar nya företag. Utan en satsning på ungdomar
kommer morgondagens Sverige att lida samma brist på nya företag
som i dag. Insatser måste göras tidigt – i grundskolan, på högskolor 950 kr + moms
och universitet. Kunskap om företagsamhet måste få en ordentlig
plats i utbildningen.
4. Underlätta start av eget företag för nya svenskar. På invandrar- Prova programmet gratis! www.blinfo.se
täta platser som Rinkeby, Botkyrka, Hammarkullen och Rosengård
finns många med stor kraft och gedigen företagarerfarenhet och för
närvarande utan arbete. Företagsamhet har alltid varit något natur-
ligt. Att genom NyföretagarCentrum få del av ett svenskt företagar-
nätverk har visat sig vara avgörande och inkörsporten till ett bättre
liv och därigenom gör vi en stark integrationsinsats.
Box 84, 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 • Fax: 0650-54 14 01
Jan-Olov Ericksson info@blinfo.se • www.blinfo.se
Ordförande
Jobs and Society

6 | Eget Företag
 An

5 Ny
ge

0%
“

r ta
fö
ab gar
re
Sälj på nätet!

at cen
t p tr u
å m”
st vid
ar d
ta in
vg be
ift stäl
Prova vår webbutik kostnadsfritt i 30 dagar på Starweb.se

en lni
! ng
795kr/mån
Så här tycker våra kunder:
545kr/mån “ “

“ “

“ “

295kr/mån

Kom igång redan idag!

Vare sig du är nyföretagare eller redan har en beentlig butik kan vi hjälpa dig att utvecklas.

Vad ingår i butiken?

• Fri support via telefon och e-post
• Webbutik med stöd för kortbetalning
• Enkel att använda
• Samarbeten som sparar dig tid och pengar
• Webbhotell, e-post, drift och backup

Ska du starta nytt? Prata med oss först!

Du hittar oss på www.starweb.se

046 - 30 53 80 | support@starweb.se | www.starweb.se

Kontorsprylar

Prylar på jobbet
Snygg smidig solfångare
En solcellsladdare är både ekonomisk, praktisk och miljövänlig. De finns nu i mas-
sor av varianter, men bara några få som är snygga och smiter ner smidigt i kavaj-
fickan. Solio Classic laddar upp ett standardbatteri för mobiltelefoner två gånger om.
Den fälls ut som en solfjäder och kan fästas på blanka ytor med sugkopp. Kan även
laddas upp via vägguttag så att den är fulladdad när du är ute på jobb. Passar
utmärkt för iPod, iPhone, mobiltelefoner, blackberries och digitalkameror.
En mängd konverterare ingår. www.adisgladis.se

Delat tangentbord
dubbel glädje
Är du trött på att det aldrig finns tillräckligt med ut-
rymme för din mus bredvid tangentbordet? Då borde
detta innovativa tangentbord, Combimouse, vara något
för dig. Den högra delen av bordet har en integrerad mus,
den vänstra delen har ett scrollhjul. När man använder mu-
sen låses alla tangenter automatiskt, utom I, O, K, J och L.
De tangenterna blir då musknappar i stället. Det delade bordet
gör det också lättare att välja och ändra armställning. Lanseras först
utan egna tangenter för Å, Ä och Ö. www.likecool.com

Den som söker ska finna

Världen vimlar av trådlösa nätverk, men det kan vara svårt att hitta dem
när det behövs. En enkel nätverksdetektor hjälper dig med det, utan att
du behöver slå på datorn för att se om du kan få en bra anslutning. Digital
WiFi Detector är en smidig variant som enkelt går ner i byxfickan. Med
en knapptryckning ser du om det finns något trådlöst nätverk inom en
radie av 150 meter. På displayen ser du signalstyrka, typ av kryptering
och övrig information som kan vara bra att ha. www.firebox.com

8 | Eget Företag
Det lutar åt bra
arbetsvinklar
Många företagare har perioder då jobbet följer
med överallt och hela tiden, och det är mycket
som ska göras på datorn. Du sitter med din laptop
i knäet i tv-soffan, på tåget eller bussen och till
och med i sängen. Med Lap Tray kan du hitta den
rätta vinkeln på tangentbordet och skärmen utan
att du behöver sitta obekvämt. Kudden under
brickan är formbar och bestämmer brickans
lutning. Brickan har en gummibeläggning
som gör att saker inte halkar omkring
på den. Du slipper också bränna lå-
ren mot din varma dator.
www.bosign.se

En snygg dansk att sänka

Att ha något riktigt snyggt på kontoret är alltid bra för humöret.
Det danskdesignade skrivbordet Ezio, både vackert och prak-
tiskt, gjorde succé på möbelmässan Stockholm Furniture Fair.
Det är lätt att förstå varför, för vid en närmare titt upptäcker
man att det är smart praktiskt också. www.dencon.dk

Få balans på jobbet
Det är lätt att bli trött och okoncentrerad på kontoret, och en
anledning till det är ofta dålig luft. Airmaster M60 binder
damm och pollen, och eliminerar dålig lukt från till exempel
mögel, rök, eller en hård arbetsdag. Bra för alla men toppen
för astmatiker och allergiker, framför allt vid stundande pol-
lentider. Luftrenaren bryter ner bakterier, virus och sporer
och oxiderar lätta gaser. På väg ut blir luften neutral och ren.
www.swema-trading.se

Eget Företag | 9
Matföretagare
Alltid hungrig!
Matkreatören Renée Voltaire är inte rädd för att misslyckas och går sina egna vägar.
Hon följer sitt hjärta och sin passion, producerar mat som både är god, nyttig och
vacker att titta på. Mat som bejakar livet och ger kraft. Med sin hälsomat vill Renée
Voltaire frälsa världen.
Text: Maria Skagemark
Foto: Ingela Bjurenborg
T empot är högt trots att klockan
bara är åtta på morgonen. Man lig-
ger efter i produktionen på grund
av lokalbyte. Kunderna väntar på nya leveran-
ser, men det ordnar sig.
Matinspiratören Renée Voltaire är minst sagt
ett energiknippe, obotlig optimist och en av-
undsvärd idéspruta när det handlar om mat.
– Ibland funderar jag på varför jag vigt mitt
liv åt just mat. Kanske beror det på att jag alltid
varit hungrig, både på mat och på själva livet.
När jag växte upp var mat inget som priorite-
rades. Mina föräldrar drev en bensinmack och
jobbade jämt. Ofta stod utgångna matvaror
som inte kunde säljas i butiken på middagsbor-
det, vilket säkert bidragit till att jag nu tycker
att god och näringsriktig mat är livsviktigt.
Anonymt, nästan undangömt i det gamla
köket på Saltsjöbadens sjukhus ligger Renées
framgångsrika matföretag, Renée Voltaire AB.
Slarvigt handskrivna lappar i korridorerna vi-
10 | Eget Företag
sar vägen. Torkugnarna går för fullt. I dag till-
verkas blåbärsremmar, av riktiga blåbär. Ett
äkta mathantverk. Slutprodukten blir dyr men
går som smör. Av de hundra produkterna i sor-
timentet tillagas ungefär 25 procent på plats.
Fyndiga namn
– Bussiga blåbärsremmarna har till exempel
fått sitt namn för att det just är en bussig pro-
dukt. Den innehåller inget skräp utan är full av
nyttigheter. Det gäller för hela mitt sortiment.
Gott och hälsosamt är grejen, säger Renée.
Pussgurka, Lingonvecka, Salig blandning,
orden väcker känslor. Fyndiga produktnamn
har kommit att bli Renées varumärke.
– Jag tycker det är roligt att klura med ord.
För det mesta hittar namnen på sig själv, ibland
får jag fundera lite längre. Namnen får inte
vara för nördiga men inte heller för trendiga.
Renée brinner för ekologiskt odlade pro-
dukter, för att de smakar mer, är nyttigare och
vackrare och såklart för att de är snälla mot
miljön. Idéer och inspiration hämtas från hela
världen. Modet att våga lansera nya okända
matvaror är hennes styrka. Renée är matfiloso-
fen som gjort quinoa och rött råris till vanliga
inslag i det svenska folkhemmet.
– Jag erkänner att jag går i gång på att få
människor att äta bättre. Intresset för krav och
närodlat började för många år sedan när jag
drev café. Vi köpte grönsaker från en ekolo-
gisk odlare på Gotland. De var så vackra och
hade fantastiskt vilda former, jag älskade dem.
Sex matföretag i olika konstellationer har
hon haft. Mat är en passion. Det första, Café
London, startade Renée nitton år gammal ihop
med pappa Jean Voltaire.
– Jag har varit egen i nästan hela mitt yrkes-
liv. Jag har aldrig varit rädd för att misslyckas.
En del företag har gått bra andra inte. Jag ser
allt som erfarenheter. Gör om och gör bättre,
lägg inte energi på fel saker. Jag har lärt mig
Eget Företag | 11
den hårda vägen och slutat ligga vaken på
nätterna och oroa mig för ekonomi eller älta
personalkonflikter. Motgångar har man hundra
om dagen, numera ser jag dem som utmaning-
ar i stället.
Magkänsla före kalkyler
Renée erkänner att hon aldrig brytt sig om att
göra några ekonomiska kalkyler när hon star-
tat upp, trots att det hänt mer än en gång. Råd-
givarna har tjatat och ibland direkt avrått från
en affärsidé.
– Kalkylerna gör jag efteråt. I stället har jag
följt mitt hjärta och lyssnat på magkänslan.
Det måste vara roligt att jobba, annars blir det
ändå inte bra i slutändan.
I dag håller Renée Voltaire AB ett 20-tal per-
soner sysselsatta, personalstyrkan har precis
ökat med tre nyanställningar. Lågkonjunk-
turen har inte känts av, snarare tvärtom. Pro-
dukterna säljer bättre än någonsin. Kunderna
är trots kristider beredda att betala för Renées
hälsosamma matprodukter.
– Personalen är självklart jätteviktig, utan
dem inget företag. Jag går mer på personkemi
än på kvalifikationer när jag anställer. Mina
anställda är delaktiga i allt som händer i firman
och kan sköta alla sysslor om det krisar. Med
åren har jag blivit väldigt bra på att delegera,
det har jag varit tvungen att lära mig. Det är
12 | Eget Företag
omöjligt att utveckla ett företag om man inte
vågar släppa taget.
Webben
USA nästa
De fyndigt namngivna produkterna står för 90 www.reneevoltaire.se
procent av inkomsterna. Utöver det bedrivs
catering, matkurser och matresor, bara för att
det är så roligt att laga mat tillsammans med
andra, och så kokböckerna förstås. Tio stycken
Tips
har det hunnit bli.
– Den första skrev jag tillsammans med min – Följ ditt hjärta och gå på magkänslan.
syster Lotta, de andra nio har jag skrivit själv. – Lyssna gärna på råd men tag dina egna
Recepten har följt min själsliga utveckling, beslut.
de senaste böckerna har mer influenser av – Det måste vara roligt, att jobba är inget
levande föda, makrobiotiskt och ayurvedisk straff.
kost. Jag har ingen egentlig kockutbildning – Våga släppa vissa delar till andra som kan
vilket gör att jag inte är begränsad av några bättre.
gammaldags regler i min matlagning. Jag ex- – Var inte rädd att lägga ner och starta nytt
perimenterar i köket, det som jag tycker är gott om det inte går bra.
kan bli ett recept. Jag serverar bara mat som – Var förberedd på motgångar, de kommer
jag själv tycker om att äta. lika säkert som amen i kyrkan.
En ny kokbok är under produktion och nästa
stora drömmål är att lansera produkterna i
USA.
– Mina mål förändras hela tiden men nu är
jag bra sugen på att försöka i USA. Jag gillar
landet, det puttrar av kreativitet och det händer
något nytt varje dag. Jag har verkligen inget
emot att frälsa den delen av världen med min
hälsomat.
 Är du en av Sveriges
modiga småföretagare?

Oavsett vad din affärsidé handlar om är

ekonomi, bokföring och fakturering en
viktig del i din vardag.

Hogia Small Office har programmen som

hjälper dig att lyckas med ditt företagande.
Det är enklare än du tror, tar mindre tid
och är faktiskt riktigt kul.

Börja med
att kontakta oss på Pris
NyföretagarCentrum
för kostnadsfri
690:-
rådgivning och hjälp
• Vi går igenom din affärsplan.
• Vi diskuterar din marknad.
• Vi belyser vad din marknadsplan bör innehålla.
• Vi prövar att din tidsplan är realistisk.
• Vi gör en ekonomisk analys tillsammans. Läs mer, testa och beställ på
• Vi går igenom lagar, försäkringar och formella krav.
• Vi går igenom vilka krav som ställs på dig som företagare. www.hogia.se/smalloffice
• Vi hjälper dig med kontakter. eller ring oss på telefon 0303-688 00.

NyföretagarCentrum
Läs mer på www.nyforetagarcentrum.se
Det handlar om pengar. Dina pengar.

Eget Företag | 13
 Fyra frågor

F
yra
ackliga
örbund
öretagande
A gneta Lindblom Hulthén, ord-
förande SJF, Svenska Journa-
listförbundet.

62 år, bor i Sibbarp. Jobbade 19 år på Gö-

Vi träffade fyra makthavare från några fackförbund med
olika anknytningar till eget företagande. Vad tycker de om
eget företagande?
Text: Fredrik Lagerqvist
teborgs-Tidningen. Blev frilans 1995. Fackligt
aktiv nästan hela arbetslivet, i SJF:s förbunds-
styrelse på 80-talet. Varvade ner det fackliga
arbetet innan hon 2000 blev tillfrågad om ord-
förandeskapet i Svenska Journalistförbundet.

1. Vår inställning är egentligen inte förändrad

alls, sedan frilansarna fick möjligheten att bli
medlemmar någon gång på 60-talet. Av våra
cirka 17 000 medlemmar i dag är ungefär 1

Fyra fr
700 egna företagare. Vi har till och med ett

ågor
eget servicebolag för frilansarna för att de ska
kunna få hjälp med sina företagsfrågor.

1.
Hur har
er inställ
2. Om man har den rätta viljan, så är det klart
att man ska göra det. Men man måste göra det

eget före ning till med öppna ögon. Jag har aldrig sett en så tuff

tagande f
örändrats
marknad som den vi har nu, och där måste man

?
vara beredd att stå på sig. Att bli frilansjourna-

2. Kan du re
list bara för att man inte får en fast anställning
är inte världens bästa idé om man räknar med

kommende
att klara sig på det. Man måste planera att ha

medlemma ra era
fler ägg i korgen.

r att star
retag i da ta eget fö
-
3. De flesta av våra medlemmar är så små att

g? de inte anställer. De slår sig i slang med någon

annan liten företagare och jobbar ihop. Och

3. Hur är små
bland de små företag vi trots allt har att göra
med ser jag inga problem.

arbetsgiva företagar
e som
4. Jag blev frilans och klev ut på marknaden

re? vid en tidpunkt som var väldigt gynnsam om

man kunde specialisera sig, och det kunde jag.

4. Har du någ
Jag sa upp mig och slutade samma dag på GT.
Jag har aldrig behövt ångra mig.

heter av f ra egna er
öretagand faren-
e?

14 | Eget Företag
 Agneta
Lindblom Hulthén Anna-Karin Eklund
Anna-Karin Eklund, ordförande Vårdför-
bundet.
49 år, bor i Söderhamn. Jobbat som sjukskö-
terska sedan 1982. Har varit fackligt förtro-
endevald under stor del av sitt arbetsliv. 1999
invald i förbundsstyrelsen där hon 2002 blev
vice ordförande. Ordförande sedan 2005.
1. Vårdförbundet bestämde i mitten av 90-ta-
let att vi skulle stödja medlemmar som valde
att bli egna företagare. Vi bildade aktiebolaget
Viam, där man kunde vara medlem i Vårdför-
bundet och ändå driva ett företag. Det var en
första, och viktig, signal om att vi gärna har
kvar våra medlemmar i förbundet som före-
tagare. Då var det inte helt okontroversiellt. I
dag är det väldigt naturligt att man är välkom-
men i Vårdförbundet oavsett hur man utövar
sitt yrke.
2. Vår profession hänger ihop med att vara
entreprenör. Det finns många idéer inom vår-
den, och riktigt alla går inte att förverkliga
som anställd. Så för oss är egenföretagande ett
sätt att utveckla vården och yrket. Men det är
ingen bra idé att satsa på eget företag bara för
att det är dåliga tider och man blir arbetslös. I
vår bransch måste man ha en företagsidé som
ser annorlunda ut än det som offentliga sektorn
levererar.
3. Det är länge sen vi ställde frågan till med-
lemmarna, men vi vet att många anställda i
den privata sektorn tycker att det är lättare att
nå sin chef, få svar och kommunicera. Och i
ett mindre företag är det naturligtvis ännu enk-
lare. Däremot är det inte alltid enkelt med vill-
korsfrågor i småföretag, där ägaren själv job-
bar utan så bra arbetsvillkor. Det är inget stort
problem, men vi stöter ibland på problem att
teckna kollektivavtal med dem. Det händer att
arbetsgivare tycker att deras villkor är bättre
än kollektivavtalets, fast det kan saknas till ex-
empel en pensionsförsäkring.
Cecilia Fahlberg
4. Jag har ganska mycket erfarenheter via min
familj, eftersom pappa var åkeriägare. Så jag
vet hur det är att vara egen företagare. Det är
en livsstil.
Cecilia Fahlberg, ordförande Unionen.
49 år, bor i Sigtuna. Civilekonom med mark-
nadsinriktning som grund. Jobbade länge i
resebranschen. Fackliga uppdrag på olika ni-
våer sedan 1995. Ombudsman på HTF 1998,
förbundssekreterare 2003 och vice ordförande
2006. Vice ordförande vid Unionens bildande
2008. Vald till ordförande i oktober 2008.
1. Sif, det ena benet av Unionen, var väldigt
framsynt när det gällde eget företagande på
90-talet. Det var många som då blev uppsagda
inom konsultbranschen, och erbjöds möjlig-
het att utföra samma arbete men som externa
konsulter. Det var ett upphov till att vi började
stödja egenföretagare via det som då hette Sif
Eget och som nu heter Unionen Egenföreta-
gare.
2. Ja, absolut! Grunden för företagandet i Sve-
rige mynnar ofta ur verksamheter som startats
av entreprenörer, den typen av företagare som
vi har organiserade. Det vill säga enskilda
firmor eller handelsbolag, och därur växer
framtidens större arbetsgivare. Avigsidan är
när folk som förlorar anställningar skaffar en
F-skattsedel för att sedan utföra samma arbets-
uppgifter, och trygghetssystemen kringgås.
3. Vår erfarenhet är att när företagare väl tar
steget att anställa personal, så är de väldigt
måna om att göra rätt för sig. De allra flesta
är medvetna om att det är ett ansvarsfullt åta-
gande man gör när man anställer någon, och
hämtar in den information som behövs för att
lagar och regler ska följas.
4. Egentligen är hela min familj företagare, el-
ler har varit. Min far drev en stor hattfabrik,
Stefan Löfven
och senare har vi småföretagare i familjen.
Den senaste är min son som startade en ki-
oskrörelse över sommaren. Så jo, jag har mina
fönster mot företagarvärlden.
Stefan Löfven, ordförande IF Metall.
52 år, bor i Stockholm. Först med i Skogsar-
betarförbundet, som timmersorterare. Sedan
med i Metallindustriarbetarförbundet som
svetsare på Hägglunds i Örnsköldsvik 1979–
1995, de sista åren heltid fackligt. Suppleant i
Metalls förbundsstyrelse 1989, 1995 anställd
på förbundskontoret och biträdande förbunds-
ordförande 2002. 2006 slogs Metall ihop med
Industrifacket och Löfven blev ordförande.
1. Den har inte förändrats, vi har alltid haft
en positiv grundinställning. Våra medlemmar
finns i så många små företag. 70 procent av
de företag vi har avtal med har mellan en och
tio anställda, och kanske hälften av dem har
upp till fem anställda. Vi jobbar mycket med
näringslivsutveckling överlag. Vi måste vara
med och utveckla det vi tror på, och då tänker
jag på industrin.
2. Absolut! Är det en bra möjlighet för dem,
så varför inte? Men det är få som blir det, och
de som blir det är nog oftast sådana som har
haft en ledande position i ett större företag.
3. De flesta är bra, sen finns det ett fåtal som
är mindre bra. Mina lokala erfarenheter från
Övik är att det kunde knaka i fogarna hos ett,
kanske två, företag. Då hade vi ändå avtal
med ungefär 140 företag, som vi hade goda
relationer till. Generellt sett finns det kun-
skapsbrister i hur det fungerar att anställa
folk, men jag tycker att småföretagare är bra
på att fråga våra ombudsmän hur det ska gå
till.
4. Nej, i min familj har vi alltid varit anställda
och arbetare.
Eget Företag | 15
Barometern
Nyföretagandet
rasar
Efter halva år 2009 visar Nyföretagarbarometern minussiffor
i samtliga län när det gäller nyföretagandet. Fallet är särskilt
kraftigt i Västerbotten, Södermanland, Värmland och Örebro län.
Men även storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö har
drabbats hårt.
A tt den ekonomiska krisen skulle
påverka människors vilja att
starta eget företag kom inte som
någon större överraskning, och under första
halvan av året så är siffrorna inte speciellt
upplyftande.
– Vi närmar oss med stormsteg de extrema
bottennivåerna som fanns för nyföretagandet
2003, som då var de lägsta nivåer som fanns
sedan våra mätningar började 1993, säger Har-
ry Goldman, verkställande ledamot i Jobs and
Society NyföretagarCentrum.
Samtliga län visar minussiffror och även på
kommunnivå ser det för närvarande inte speci-
ellt ljust ut. Av de kommuner som placerar sig
”Vi närmar oss med
stormsteg de extrema
bottennivåerna”
i toppen är det bara Strömstad som kan stolt-
sera med positiva siffror.
Främst är det i kommuner och län med tung
industri som avsaknaden av nya företag är
mest påtaglig. Vilket är olyckligt, eftersom
det är just här det som bäst behövs nya före-
tag som skapar nya arbetstillfällen. På så vis
behöver inte arbetslösheten bli så märkbar vid
nedläggningar, nedskärningar och stora varsel.
16 | Eget Företag
Det är inom tjänstesektorn de flesta nya fö-
retag startas. Och hittills i år är det kommuner
som har satsat på turistnäringen som utmärker
sig mest positivt.
Just turismen är den gemensamma nämnaren
för kommunerna som ligger i toppen på Nyfö-
retagarbarometerns rankinglista. Kronans fall
gör att svenskarna semestrar hemma och att
utlänningarna lockas till Sverige. Främst är det
turister från närliggande länder som Danmark,
Tyskland och Norge som väljer att spendera Harry Goldman, Verkställande ledamot.
sina semestrar här. Vilket leder till fler arbets-
möjligheter för den som vill starta eget. Toppen & Botten
Strömstads topplacering kan till stor del till- (Antal nyregistrerade företag per 1 000 invå-
nare i landet)
skrivas just Norge. Närheten till den norska
Toppen 1–5
1. Stockholm
2. Åre
-16,3 % per 1 000 inv
-3,4 %
3. Strömstad
4. Sotenäs
+50 %
-6,3 %
5. Danderyd -5,8 %
gränsen och ett gott utbud av affärer och tjäns- Botten 286–290
ter har gjort Strömstad till en av norrmännens
mest frekvent besökta orter. Att Stockholm 286. Storfors -72,7 %
och Åre är självklara mål för turister, både 287.Filipstad -58,8 %
svenska och utländska, kommer inte som nå- 288. Överkalix -71,4 %
gon nyhet. Och att Sotenäs kommun klättrat 288. Torsås -81,8 %
från elfte till fjärde plats ter sig också själv- 290. Dorotea -93,8 %
klart när man ser att kommunen inhyser pärlor
som Smögen och Hunnebostrand.
A–Ö 2009 2008 Antal per
Kommun Rank Rank 1 000 inv
Alingsås 63 84 5,6
Alvesta 213 266 3,5
Aneby 107 62 4,9
Arboga 184 96 3,8
Arjeplog 59 209 5,7
Arvidsjaur 282 290 1,8
Arvika 184 139 3,8
Askersund 98 139 5,1
Avesta 146 62 4,4
Bengtsfors 222 266 3,4
Berg 82 193 5,3
Bjurholm 241 244 3,2
Bjuv 197 163 3,7
Boden 206 153 3,6
Bollebygd 222 62 3,4
Bollnäs 137 112 4,5
Borgholm 8 10 8,8
Borlänge 154 125 4,3
Borås 55 103 5,8
Botkyrka 82 49 5,3
Boxholm 264 281 2,7
Bromölla 277 236 2,3
Bräcke 222 121 3,4
Burlöv 82 220 5,3
Båstad 16 21 7,9
Dals-Ed 55 253 5,8
Danderyd 5 12 9,5
Degerfors 282 266 1,8
Dorotea 290 6 0,7
Eda 184 244 3,9
Ekerö 52 20 6,1
Eksjö 259 274 2,8
Emmaboda 270 171 2,6
Enköping 113 49 4,8
Eskilstuna 197 103 3,7
Eslöv 98 90 5,1
Essunga 82 220 5,3
Fagersta 279 236 2,1
Falkenberg 197 76 3,7
Falköping 264 220 2,7
Falun 123 84 4,7
Filipstad 287 278 1,3
Finspång 270 244 2,6
Flen 197 171 3,7
Forshaga 173 260 4,0
Färgelanda 184 285 3,9
Gagnef 41 72 6,5
Gislaved 233 89 3,3
Gnesta 10 57 8,6
Gnosjö 92 145 5,2
Gotland 82 84 5,3
Grums 154 220 4,3
Grästorp 146 188 4,4
Gullspång 253 274 3,0
Gällivare 173 266 4,0
Gävle 113 153 4,8
Göteborg 21 16 7,5
Götene 247 112 3,1
Habo 222 202 3,4
Hagfors 264 250 2,7
Hallsberg 275 274 2,4
Hallstahammar 281 171 1,9
Halmstad 82 103 5,3
Hammarö 63 216 5,6
Haninge 39 31 6,6
Haparanda 184 171 3,9
Heby 113 145 4,8
Hedemora 92 145 5,2
Helsingborg 34 23 6,8
Herrljunga 123 282 4,7
Hjo 264 163 2,7
Hofors 259 230 2,8
Huddinge 41 40 6,5
A–Ö 2009 2008 Antal per
Kommun Rank Rank 1 000 inv
Hudiksvall 166 171 4,1
Hultsfred 253 282 3,0
Hylte 137 236 4,5
Håbo 21 42 7,5
Hällefors 213 220 3,5
Härjedalen 82 133 5,3
Härnösand 184 117 3,9
Härryda 154 45 4,3
Hässleholm 184 153 3,8
Höganäs 35 103 6,7
Högsby 79 253 5,4
Hörby 132 103 4,6
Höör 146 76 4,4
Jokkmokk 59 188 5,7
Järfälla 63 62 5,6
Jönköping 71 90 5,5
Kalix 253 209 3,0
Kalmar 63 139 5,6
Karlsborg 241 260 3,2
Karlshamn 137 139 4,5
Karlskoga 233 209 3,3
Karlskrona 166 133 4,1
Karlstad 54 31 5,9
Katrineholm 213 193 3,5
Kil 98 42 5,1
Kinda 184 163 3,8
Kiruna 213 53 3,5
Klippan 71 90 5,5
Knivsta 71 76 5,5
Kramfors 137 266 4,5
Kristianstad 123 133 4,7
Kristinehamn 206 133 3,6
Krokom 206 117 3,6
Kumla 123 278 4,7
Kungsbacka 24 28 7,3
Kungsör 107 153 4,9
Kungälv 43 62 6,4
Kävlinge 71 53 5,5
Köping 241 171 3,2
Laholm 173 62 4,0
Landskrona 137 139 4,5
Laxå 146 117 4,4
Lekeberg 247 244 3,1
Leksand 55 49 5,8
Lerum 39 103 6,6
Lessebo 272 260 2,5
Lidingö 7 13 9,2
Lidköping 98 163 5,1
Lilla Edet 105 153 5,0
Lindesberg 173 230 4,0
Linköping 123 96 4,7
Ljungby 146 171 4,4
Ljusdal 123 171 4,7
Ljusnarsberg 123 112 4,7
Lomma 35 84 6,7
Ludvika 264 253 2,7
Luleå 105 188 5,0
Lund 29 24 7,1
Lycksele 275 202 2,4
Lysekil 173 117 4,0
Malmö 24 21 7,3
Malung 31 30 6,9
Malå 282 31 1,8
Mariestad 264 266 2,7
Mark 92 121 5,2
Markaryd 161 145 4,2
Mellerud 98 133 5,1
Mjölby 166 266 4,1
Mora 137 82 4,5
Motala 154 171 4,3
Mullsjö 173 188 4,0
Munkedal 197 171 3,7
Munkfors 247 287 3,1
A–Ö 2009 2008 Antal per
Kommun Rank Rank 1 000 inv
Mölndal 98 53 5,1
Mönsterås 222 284 3,4
Mörbylånga 113 139 4,8
Nacka 16 24 7,9
Nora 161 145 4,2
Norberg 107 260 4,9
Nordanstig 247 244 3,1
Nordmaling 285 250 1,6
Norrköping 113 112 4,8
Norrtälje 43 38 6,4
Norsjö 71 163 5,5
Nybro 113 216 4,8
Nykvarn 132 40 4,6
Nyköping 123 103 4,7
Nynäshamn 43 29 6,4
Nässjö 213 209 3,5
Ockelbo 233 72 3,3
Olofström 279 193 2,1
Orsa 48 76 6,3
Orust 27 62 7,2
Osby 259 153 2,8
Oskarshamn 233 193 3,3
Ovanåker 137 193 4,5
Oxelösund 272 266 2,5
Pajala 197 253 3,7
Partille 161 96 4,2
Perstorp 173 202 4,0
Piteå 259 209 2,8
Ragunda 107 281 4,9
Robertsfors 241 289 3,2
Ronneby 113 145 4,8
Rättvik 92 76 5,2
Sala 222 145 3,4
Salem 123 59 4,7
Sandviken 166 193 4,1
Sigtuna 63 31 5,6
Simrishamn 132 125 4,6
Sjöbo 48 45 6,3
Skara 233 236 3,3
Skellefteå 233 153 3,3
Skinnskatteberg 154 193 4,3
Skurup 154 48 4,3
Skövde 173 220 4,0
Smedjebacken 166 220 4,1
Sollefteå 222 209 3,4
Sollentuna 19 19 7,7
Solna 5 6 9,5
Sorsele 197 6 3,7
Sotenäs 4 11 9,8
Staffanstorp 79 72 5,4
Stenungsund 16 13 7,9
Stockholm 1 1 12,9
Storfors 286 171 1,4
Storuman 213 216 3,5
Strängnäs 71 42 5,5
Strömstad 3 59 10,3
Strömsund 173 250 4,0
Sundbyberg 24 26 7,3
Sundsvall 132 96 4,6
Sunne 206 216 3,6
Surahammar 259 240 2,8
Svalöv 123 202 4,7
Svedala 55 62 5,8
Svenljunga 184 163 3,9
Säffle 197 240 3,7
Säter 247 230 3,1
Sävsjö 258 253 2,9
Söderhamn 241 90 3,2
Söderköping 92 163 5,2
Södertälje 59 45 5,7
Sölvesborg 132 153 4,6
Tanum 35 31 6,7
Tibro 222 220 3,4
A - Ö 2009 2008 Antal per
Kommun Rank Rank 1 000 inv
Tidaholm 206 274 3,6
Tierp 222 171 3,4
Timrå 161 193 4,2
Tingsryd 213 145 3,5
Tjörn 82 27 5,3
Tomelilla 27 57 7,2
Torsby 278 220 2,2
Torsås 288 90 1,1
Tranemo 154 153 4,3
Tranås 173 125 4,0
Trelleborg 82 125 5,3
Trollhättan 247 202 3,1
Trosa 15 2 8,1
Tyresö 71 53 5,5
Täby 8 13 8,8
Töreboda 113 153 4,8
Uddevalla 48 84 6,3
Ulricehamn 197 202 3,7
Umeå 82 82 5,3
Upplands-Bro 113 62 4,8
Upplands-Väsby 31 38 6,9
Uppsala 43 76 6,4
Uppvidinge 184 288 3,9
Vadstena 30 75 7,0
Vaggeryd 184 103 3,9
Valdemarsvik 206 240 3,6
Vallentuna 13 16 8,4
Vansbro 213 171 3,5
Vara 35 125 6,7
Varberg 146 112 4,4
Vaxholm 13 5 8,4
Vellinge 11 4 8,5
Vetlanda 206 260 3,6
Vilhelmina 253 49 3,0
Vimmerby 137 202 4,5
Vindeln 272 278 2,5
Vingåker 146 230 4,4
Vårgårda 107 240 4,9
Vänersborg 222 193 3,4
Vännäs 222 90 3,4
Värmdö 11 9 8,5
Värnamo 166 163 4,1
Västervik 184 171 3,8
Västerås 92 121 5,2
Växjö 79 125 5,4
Ydre 241 285 3,2
Ystad 51 62 6,2
Åmål 233 253 3,3
Ånge 63 121 5,6
Åre 2 3 11,1
Årjäng 132 96 4,6
Åsele 31 96 6,9
Åstorp 63 171 5,6
Åtvidaberg 137 125 4,5
Älmhult 71 171 5,5
Älvdalen 107 220 4,9
Älvkarleby 233 260 3,3
Älvsbyn 43 230 6,4
Ängelholm 23 31 7,4
Öckerö 59 31 5,7
Ödeshög 253 188 3,0
Örebro 113 59 4,8
Örkelljunga 184 230 3,8
Örnsköldsvik 161 133 4,2
Östersund 98 96 5,1
Österåker 19 18 7,7
Östhammar 166 209 4,1
Östra Göinge 213 171 3,5
Överkalix 288 253 1,1
Övertorneå 146 125 4,4
Eget Företag | 17
Tävlingen
Vinn konferensresa
till Alperna!
Vinn en konferensresa till Alperna med STS Alpresor! Tillsammans med 3 kollegor eller viktiga
kunder eller mentorer får du tillbringa två nätter på Salzburger Hof i Bad Gastein. För att
vinna, maila svaret på frågan nedanför artikeln till tavling@egetforetag.se
E n konferensresa och luftombyte
kan vara lika inspirerande för
små som stora entreprenörer.
Månaden innan jul arrangerar STS Alpresor
julbordsresor med två övernattningar i den
österrikiska skidorten Bad Gastein. Här bor
man på fyrstjärniga lyxhotellet Salzburger
Hof som ligger 1 066 meter över havet. Efter
Salzburger Hof i Bad Gastein är ett
klassiskt lyxhotell som invigdes 1907.
18 | Eget Företag
konfererandet kan du åka skidor eller åka på
julmarknad i Salzburg. På kvällarna njuter du
ett julbord designat av Fredrik Eriksson, en av
Sveriges bästa kockar. Och nu får en lycklig
vinnare åka gratis med tre kollegor, kunder el-
ler mentorer.
– 65–70 procent av våra 4 000 julbordsre-
senärer är juridiska personer. En stor del av
dessa är egenföretagare som kommer ner med
sina anställda eller med viktiga affärskontak-
ter, säger Niclas Helgesson, försäljningschef
på STS Alpresor, som är Nordens största ar-
rangör av alpresor.
På annan ort hinner man prata om de saker
som man alltför ofta inte hinner med att prata
om när det dagliga livet ”står i vägen”. Hur
kan vi bli bättre, hur kan vi utveckla vår af-
färsidé, hur ska vi växa?
– Det är intressant att se att företagare inser
hur viktigt det är att ta sig råd med en konfe-
rensresa även i dessa tider – antalet affärsrese-
närer har ökat med ungefär 10 procent jämfört
med 2008, säger Niclas Helgesson.
Detta ingår i priset:
Resa från Arlanda för 4 personer. 2 dubbel-
rum på hotell Salzburger Hof. 2 frukostar och
2 middagar (varav ett julbord) för 4 personer.
Konferensrum efter ankomst. Transfer till och
från Salzburgs flygplats.
Eventuella vinstskatter betalas av deltagarna.
Fakta
Hur vinner jag resan?
Genom att svara på frågan:
På vilken höjd över havet ligger hotell Salz-
burger Hof?
1. 500 meter
X. 700 meter
2. 1 066 meter
OBS! Senast 1 december måste vi ha ditt
svar. Maila svaret och ditt telefonnummer
till tavling@egetforetag.se
Eget Företag | 19
 Vi vet att många småföreta-
gare lever ett otryggt liv.
Ett samtal och så
Det vill vi ändra på!
har man en expert
i andra änden.

Gittan Persson,
Tack Presentreklam
Medlem från
Västerås

å .
tt p ari
r aba 1 janu
ors an
k ron red
50 åA nad
t om de Sm r/må
lu ll k
s bes rkstä g 181
n e a
ge n v r id
sda ifte n ä
Rik savg gifte
dle
m Av
me

Ett medlemskap i SmåA gör att du kan känna 1 års fullt

dig trygg även om du skulle bli arbetslös. medlemskap
Försäkra dig i Sveriges största
a-kassa för företagare. 990:-
ordinarie pr
is ca 2 600 kr

Vi försäkrar företagare i alla branscher. - bara för

e
nyföretagar
Även familjemedlemmar som deltar i
verksamheten kan bli medlemmar i SmåA.
Det räcker inte att vara medlem i en företags- Vi finns till för dig som har förverkligat en
eller branschorganisation, du måste också vara dröm och skapat ett företag. Vår uppgift är
medlem i en a-kassa för att få inkomstrelaterad att göra ditt företagande enklare, bättre och
arbetslöshetsersättning. tryggare. Bli en av oss så får du tillgång till
våra jurister, unika företagarförsäkringar
Så för din trygghets skull, besök och smarta samarbetsavtal med t ex Google,
OKQ8 och BMW.
www.smakassa.se eller ring SmåA på
Mer information finns på www.foretagarna.se
08-723 44 00 och bli medlem. eller ring 08 - 406 18 00.
Dunbar Direct

Småföretagarnas Arbetslöshetskassa Box 6057, 102 32 Stockholm

Besöksadress: Dalagatan 1
Telefon 08-723 44 00 www.smakassa.se

20 | Eget Företag
 Tema: Krisen ger möjligheter

Krisen ger möjligheter

Visst är det så att den svåra perioden känns i så gott som alla branscher. Men frågan
är vad man ska göra av den känslan? Allt om Eget Företag har åkt runt i Sverige för
att ta reda på hur olika företagare ser på sin bransch 2009.

Text och bild: Anders Modig

P å de följande 20 sidorna har vi

träffat entreprenörer i 10 olika
branscher. Vare sig de har ett
av världens äldsta yrken – bonden – eller
tillhör pionjärerna i den pinfärska apote-
karbranschen som under året öppnats upp
för egenföretagare, så har de alla något ge-
mensamt.
Några av de intervjuade är idésprutor,
där entreprenörskapet handlar om att ta
hand om de idéer de kläcker inom vitt skil-
da områden. Andra har tagit över verk-
samheter som tidigare drivits i kommunal
regi. Några är rent passionsdrivna. För
dem har ett eget företag inte varit något
mål, det är helt enkelt det enda sättet för
dem att kunna hålla på med sin passion på
heltid. Ute på landsbygden har vi träffat
expansiva företagare, vilket är precis vad
mindre orter behöver för att fortsätta leva.
Vad är det då alla företagare på kom-
mande sidor har gemensamt? Jo, de ser
möjligheter i krisen! I stället för att gräva
ner sig under ett lapptäcke av negativa
löpsedlar förverkligar de sina drömmar
om att få vara sin egen. De inser att de
som etablerar sig i eller klarar sig genom
en lågkonjunktur har stora möjligheter till
att verkligen ha goda tider när det vänder.
För det gör det.

Eget Företag | 21
Tema: Krisen ger möjligheter

Entreprenörer
rätt medicin för
apoteksbranschen
Omregleringen av apoteksmarknaden har än så länge inte infriat regeringens löften gente-
mot småföretagandet. Men Farmacevtförbundet fortsätter kampen för en fri marknad, öp-
pen för alla entreprenörer. När apoteksmarknaden har satt sig, ska apoteksbranschen vara
en grogrund för eget företagande.

Text och foto: Fredrik Lagerqvist

S ara Azizi är 32 år, och anställd

på det danska läkemedelsföre-
taget Lundbeck. Hon har stude-
rat apoteksprogrammet vid Uppsala, och är
sedan fem år legitimerad apotekare. I slutet
av utbildningen gjorde hon sin praktik på ett
apotek i Stockholm, och fick då sina åsikter
om Apoteket AB stärkta: Det var inte en bra
arbetsplats för en ambitiös apotekare, och det
var en institution med låg servicekänsla. Efter
butiksjobbet blev hon studentombudsman på
Farmacevtförbundet, och började engagera sig
mot monopolet på allvar.
– Det känns självklart att engagera sig i frå-
gor som är aktuella, inte minst är det viktigt för
professionen. Den sista tiden jag jobbade på
Farmacevtförbundet kom en våg av utländska
rekryteringsföretag, framför allt norska och
engelska, till Sverige och värvade apotekare.
Det kändes så fel. När samhället bidrar och
satsar resurser i fem år på någons utbildning,
måste man åtminstone ge personen en chans
att ge något tillbaka. I stället har vi haft ett sys-
tem som uppmuntrar folk att flytta utomlands.
Sara tror inte på kollegornas utvecklingsmöj-
ligheter på Apoteket AB, och hon upplevde
själv att det inte var välkommet med nya idéer
när hon jobbade där.
– Det fanns en vi-har-det-bra-som-det-är-
mentalitet. Och så stod man och expedierade

22 | Eget Företag

Sara Azizi är en av Sveriges första
farmacevter som slåss för rätten att
få starta eget i apoteksbranschen.
recept hela dagarna. Var är utmaningen?
Av Apoteket AB:s cirka 960 butiker kommer
150 att ingå i den statligt ägda Apoteksgrup-
pen, där apotekarna äger majoriteten av sina
butiker. Till dessa apotek finns det intressen-
ter i övertal. Men många experter förväntade
sig också en anstormning av ansökningar från
apotekare som ville öppna helt nya rörelser. I
slutet av augusti hade Läkemedelsverket bara
fått åtta sådana.
”Det känns självklart att
engagera sig i frågor
som är aktuella”
– Jag är kritisk till vår profession. Vi måste
ställa mer krav, och då måste vi också vara
mer aktiva. Det är så många av våra flera tusen
medlemmar som har uttalat en vilja att starta
eget, och det finns inget bättre läge än nu, sä-
ger Sara uppriktigt.
Samtidigt förstår Sara försiktigheten. Det är
mycket osäkerhet kring regler och ersättnings-
modeller, och hittills har försäljningen av apo-
teken anpassats till stora företag.
– Det är så svårt i dag att säga hur det kom-
mer att fungera i praktiken, det gör att folk av-
vaktar. Men när de tio första har startat sina
apotek blir det nog en ketchupeffekt, tror Sara.
Lennart Axelsson, förbundsdirektör för Far-
macevtförbundet, tror också att apotekarna har
en ljus framtid. Men vägen dit har blivit allde-
les för snårig.
– Regeringen visar en vilja och ambition ge-
nom att öppna för 150 småföretagare. Det är
en viktig signal, men de har grovt underskattat
komplexiteten i omregleringen och de regler
de har satt upp för den. Det visar sig genom
alla oprecisa besked vi får, tycker Lennart.
Lennart tycker att Apoteket AB har gett sig
själva alldeles för stora fördelar inför omreg-
leringen, utan att staten har satt stopp. Den
ohederliga konkurrensen kanske de stora fö-
retagen klarar av att möta, men hur det blir för
de små aktörerna är mer osäkert.
För att säkerställa småföretagarnas villkor
bildade Farmacevtförbundet, våren 2008, Far-
macevtföretagarna i Sverige AB. Detta bolag,
där Lennart Axelsson är VD, arbetar för att
bilda en handlarkooperativ apotekskedja och
har lagt ett bud på ett av de stora klustren som
säljs ut. Farmacevtföretagarnas syfte är också
att stödja och underlätta för enskilda entrepre-
nörer att äga och driva apotek. Och Lennart
är säker på att det snart finns en marknad för
småföretagande.
– Det ligger så mycket politisk prestige i det,
så jag har svårt att tänka mig att regeringen
inte hittar lösningar på osäkerheten kring det-
ta. Och det finns verkligen utrymme. I EU går
det i genomsnitt 3 400 personer på ett apotek,
i Sverige är det 10 000 personer per apotek.
300–500 nya apotek är realistiskt.
Sara Azizi ser också möjligheterna, och sam-
hällsvinsterna.
– Den största förbättringen för kunderna blir
tillgängligheten. Det blir fler apotek, men även
bättre öppettider. Jag tror också att en utveck-
ling där vi blir mer säkra i vår yrkesroll och
tar mer ansvar, är till nytta för samhället. Det
sägs att apoteket är det första steget i vårdked-
jan, men så blir det först när apotekarna vågar
utnyttja sina kunskaper, säger Sara, som själv
kan tänka sig att öppna eget en dag.
– Absolut, när jag är redo. I dag har jag för
lite arbetslivserfarenhet, men jag kämpar för
att jag ska ha rätten och möjligheten. Det
skulle kännas tilltalande att kunna bidra med
mina kunskaper, och jag vet att mina kunder
skulle tjäna på mitt engagemang och min höga
servicegrad.
Webben
www.farmacevtforbundet.se
www.farmacevtforetagarna.se
www.omstruktureringsbolaget.se
www.apoteksgruppen.se
Fakta
- Apoteket AB säljer cirka 470 apotek uppde-
lade i åtta kluster. De två största klustren har
200 respektive 170 butiker, övriga mellan 10
och 21. Farmacevtföretagarna siktar på ett
av de stora klustren. Apoteket AB behåller
cirka 350 butiker. 150 säljs till småföretagare
och flyttas över till Apoteksgruppen.
- NyföretagarCentrum har under våren
2009, i ett samarbete med Farmacevtför-
bundet, utbildat farmacevter som vill öppna
eget. Startbanan Farmacevter var skräddar-
sydd för apotekare och receptarier som vill
öppna apotek, och har genomförts vid cirka
20 tillfällen.
- För att driva ett apotek krävs apotekarle-
gitimation.
- De första nya ägarna till Apoteket AB:s sål-
da butiker kommer att bli offentliga under
hösten, och hela omregleringen beräknas
vara färdig någon gång under 2010.
Eget Företag | 23
Tema: Krisen ger möjligheter

Optimistiska tider
Kristider må råda i många branscher, men det hindrar inte folk från att genomföra
sina drömmar om att starta eget. Allt om Eget Företag har tagit del av en enkät
som visar att en optimistisk företagaranda är starkare än krisen.

Text: Anders Modig

Illustration: Tove Hennix

cent av enkätens delta-

gare startat företag, och
ytterligare 31 procent
räknade med att kom-
ma i gång under 2009.
Och hela 92 procent var
nöjda eller mycket nöjda
med den rådgivning de
fått. Över hälften – 56
procent – hade dess-
utom något att jämföra
med eftersom de även
vänt sig till andra ak-
törer som Almi, Skattever-
ket eller Startlinjen för att få
hjälp på vägen. Över hälften
av dem som testat hjäl-
pen på andra håll tycker
att NyföretagarCentrums
rådgivning är bättre el-
ler till och med mycket
bättre än alternativen.
Av samtliga svaranden är
nästan 70 procent så pass
imponerade av NyföretagarCen-
trum att de ”absolut” skulle rekommen-
dera andra som funderar på att starta företag
att gå hit.
Hur ser då en typisk besökare ut på Nyföre-
pletta svar kom in, och de visade inte bara tagarCentrum? Fyra av fem är mellan 25 och
optimism; de visade också att de blivande 54 år gamla, drygt tre av fem är kvinnor och
entreprenörerna är väldigt nöjda med den en av fem är födda utomlands.
rådgivning de fått. – Visst är vi glada över dessa siffror, men vi

D
enna optimistiska känsla är
påtaglig på det hundratal Ny-
företagarCentrum i landet som
tar emot ungefär 15 000 personer per år. För
att undersöka om känslan var riktig samman-
ställdes tidigare i år en enkät bland det se-
naste årets besökare. Sammanlagt 2 341 kom-
De flesta besökarna är realistiska, och in-
såg att det rådande ekonomiska klimatet har
ett stort genomslag, vilket fick 71 procent att
svara att det trodde att det är svårare att starta
företag under 2009 jämfört med 2008.
Men det hindrar dem inte från att snickra vi-
dare på sina affärsplaner och faktiskt komma
i gång. I slutet av mars 2009 hade hela 55 pro-
jobbar vidare med internutbildningar, mäs�-
sor, event och samarbeten med andra sam-
hällsaktörer för att bli ännu bättre. Vi vill att
NyföretagarCentrum ska vara ett självklart
bollplank för alla som vill starta företag i
Sverige, säger Mats Evergren, projektledare
och mässgeneral på NyföretagarCentrum i
Stockholm.

24 | Eget Företag
 Nytt företag
Varför betala
dyrt för något på 2 timmar!
du kan få helt
Snabbast växande bolagsformen
gratis?
Alla fördelar som ett Svenskt AB
Skapa dina fakturor och
offerter helt kostnadsfritt, Personlig ansvarsbegränsning
enkelt och säkert på webben.
Namnskydd i hela landet
Allt detta kan du göra i frifakturas program.
- Egna fakturor med din logotyp
- Skriva offerter
- Lägga upp obegränsat med kunder
- Lägga upp obegränsat med produkter/tjänster
- Skicka betalningspåminnelser
- Göra kundanteckningar
- Lägga upp tidsrapporter
- Egen standardtext på alla fakturor från dig

www.frifaktura.se

08 4000 6200
100% NÖ FÖ
R NORS c h

GA
KA
SSIN TAN
JD

RAN
COMPANIES
FINANSD
S

HOUSE
WORKGROUP

TI
MI

EP
AB

RE T.
2007
http://se.panlegis.com
IS

ELL T
ER GRA

SUF – Handbok för lekmän

och proffs om Svenskt
Utlandsregistrerat Företag

Fritt vid bolagsbeställning,

värde 350 kr.
S T Ö R S T I S V E R IGE PÅ LOKALER OCH FASTIGHETER

Eget Företag | 25
Tema: Krisen ger möjligheter

Vårdkunskap
värd att
bevara
Under våren varslades drygt 400 personer på Örnsköldsviks Sjukhus. 30
procent av tjänsterna skulle bort. Men vårdbehovet är naturligtvis det
samma, så nerdragningarna öppnar möjligheter för privata aktörer. Ar-
betsterapeuterna Anna Hägerström och Christina Koskinen tillhör de som
blev uppsagda. I höst startar de eget handelsbolag.

Text och foto: Fredrik Lagerqvist

A nna Hägerström har varit arbets-

terapeut i drygt tio år. De senaste
fem åren har hon jobbat på barn-
habiliteringen på Örnsköldsviks Sjukhus, med
neurologiskt skadade barn. Trots en lång karriär
inom vården har hon blivit uppsagd. På habili-
teringen drogs personalen ned med 40 procent,
så uppsägningen var trots allt ingen överrask-
ning.
– Nej, det hade pratats så mycket om bespa-
ringarna som skulle göras. Det gick ju att räkna
ut, när man visste vilka siffror det handlade om.
Jag tycker att det är ett bra läge att starta eget,
säger Anna.
– Vi fick reda på uppsägningen i slutet av april
och den började gälla från maj, med ett halvårs
uppsägning, berättar Christina Koskinen.
Hon har varit arbetsterapeut sedan 1999 och
jobbar också på barnhabiliteringen.
Anna och Christina tog snabbt tag i den nya
situationen, och det visade sig att det fanns en
gemensam lösning.
– Vi såg en annons i tidningen och anmälde
oss till en starta eget-kurs som anordnades på
NyföretagarCentrum. Det var ingen som fö-
reslog det, det var helt på eget initiativ, säger
Christina.
På NyföretagarCentrum i Örnsköldsvik finns
Monica Westberg, som under hösten 2008 blev
en av de första diplomerade rådgivarna med in-
riktning på vård och omsorg. Kursen anordna-
des i samarbete med Praktikertjänst och Privo.
– Själva kursen vi gick var som en grundkurs
för nyföretagare, men Monica hade lite idéer
och fick i gång tankarna kring just vår situation,
berättar Anna.
Man kan fråga sig varför det behövs en spe-
ciell företagarutbildning för vårdbranschen.
Elisabet Nachman, NyföretagarCentrums pro-
jektledare för Vårdföretag, vet:
– Dels varierar förutsättningarna för ett en-
treprenörskap, beroende på hur de olika lands-

26 | Eget Företag
Anna Hägerström och Christina Koskinen startar eget under hösten.
tingen har utformat Vårdvalet. Det krävs gan-
ska stor lokal kännedom om vad som gäller i
respektive landsting och kommun. Där har vi
en styrka med vår lokala närvaro. En annan as-
pekt är att rådgivarna måste vara medvetna om
att personer med vård- och omsorgskompetens
inte har erfarenhet av företagande i samma ut-
sträckning som i andra branscher. Det finns helt
enkelt inga förebilder.
Hade inte Anna och Christina blivit uppsag-
da hade de säkert inte startat eget nu, men de
tycker inte att det diskvalificerar dem som bra
entreprenörer.
– Det här är väldigt spännande. Jag har länge
velat starta eget, men det har varit affärsidén
som har saknats. Nu har vi idén, och det känns
väldigt kul nu, säger Christina.
– Monica slängde fram en idé, och den har vi
jobbat vidare på. Vi kände väl att det skulle vara
synd att skippa yrket helt, när vi har våra utbild-
ningar och trivs med vårt jobb. Vi ska ju fort-
sätta göra samma typ av jobb, förklarar Anna.
Och tjejerna tycker att det borde finnas goda
möjligheter till verksamheten, nu när sjukhuset
måste minska på vård och tjänster.
– Besparingarna i vården görs inte för att be-
hovet har minskat, det är ett rent ekonomiskt
beslut. Behovet kvarstår och det måste finnas
fler intressenter för dem som behöver arbetste-
rapin, tycker Christina.
Att just arbetsterapeuter blir egna företagare
har inte tillhört vanligheterna, så Arbetstera-
peuterna i Örnsköldsvik blir lite av pionjärer.
– Vi måste marknadsföra oss, så att folk vet
att vi är ett alternativ, säger Anna.
– Folk här har ju inte hört talas om det;
”söka privat, vad är det?” Det gäller ju att vi
är tydliga med vad vi erbjuder, fyller Chris-
tina i.
I en förenklad yrkesbeskrivning kan man
säga att en arbetsterapeut ska stödja männis-
kor att utföra det de vill klara av, utifrån per-
Eget Företag | 27
sonens förutsättningar och
önskemål. För vissa hand-
lar det om att gå och fika, Webben
för andra är det hjälpen
som behövs för att komma www.vardforbundet.se
ur sängen och duscha. www.vardforetagarna.se
– Jag kan även tänka mig www.fsa.akademikerhuset.se
att samarbeta med kom- www.praktikertjanst.se
mun och landsting, och www.privo.se
presentera ett koncept för
boende och personal på
olika boenden. Det finns Fakta
så himla mycket man kan
göra, men det måste infor-
meras om vad en arbetste- - NyföretagarCentrum startade under hösten 2008
rapeut gör. Vet de inte det projektet Vårdföretagande, i samarbete med Prak-
kommer de inte att efter- Christina Koskinen Och Anna Hägerström. tikertjänst Hälso- och sjukvård samt Privo (bransch-
fråga våra tjänster. Det är en stor förbund inom privat vård och omsorg).
och rolig utmaning, säger Christina. taxa, säger Anna. - Tillväxtverket är en av finansiärerna.
– Vi har tänk att jobba mycket hemma hos – Och hur man upphandlar avtal med kom- - NyföretagarCentrums rådgivare, tillsammans med
folk, möjliggöra att de kan bo kvar hemma. mun och landsting, och andra företag, det Praktikertjänst, ger stöd åt anställda och uppsagda
Hjälpa till att utbilda anhöriga och föreslå är något vi måste lära oss mer om, fortsätter i kommuner och landsting för att underlätta start
hjälpmedel, berättar Anna. Christina. och drift av småskalig vård och omsorg.
Men själva företagandet då, har ni koll på hur Båda två är kvar på Örnsköldsviks Sjukhus - Departementet uttalade vilja är att fler småska-
det fungerar? oktober ut, så 1 november är startdatum. Fram liga entreprenörer etablerar sig i hela landet, och i
– Det är ett helt nytt område för oss, vi har till dess ska de läsa på om företagande och huvudsak utanför storstäderna.
ju aldrig behövt tänka på vad man ska ta i tim- börja marknadsföra sig.

Lindorff ger ditt företag möjlighet att

släppa kontrollen utan att tappa den.
Vi hjälper dig att få betalt och samtidigt bibehålla de goda kundrelationer du byggt upp.
Du kan fokusera och lägga kraft på din kärnverksamhet och samtidigt öka ditt kassaflöde
och minska dina kreditförluster.

Lindorff erbjuder allt från fakturahantering och

inkasso till efterbevakning av fordringsportföljer.

www.lindorff.se
08-587 281 00

28 | Eget Företag
Medlemmar i SHA kan inkomstförsäkra lön upp till 30.000:-/månad!

Nu har vi sänkt avgiften och

förbättrat villkoren ...
Blunda inte.
A-kassan är ett viktigt skyddsnät,
– även för egna företagare.
Speciellt i dessa tider!
Om du inte är med i en a-kassa (ja, visst finns det en
a-kassa för egna företagare) så saknar du det grund-
läggande skyddet som de flesta vanliga anställda har vid
arbetslöshet. Ett skydd som du ändå redan betalar till via
din skattsedel, men inte kan utnyttja.

Du som är en klok och förutseende företagare bör kon-

takta oss redan idag.
E-posta till: intresse@akassan.com
... så får du mer information.

Som medlem i SHA har du tillgång till andra förmånliga

erbjudanden som t.ex. möjlighet att komplettera med en
inkomstförsäkring. Den ger dig möjlighet att försäkra
inkomster upp till 30.000:- i månaden, vilket är högre
än den ordinarie nivån. Mer trygghet!

Läs mer om detta på www.gardera.nu

(Gardera TrygghetsPortal).

www.akassan.com telefon medlemsservice: 08-506 471 32

SHA a-kassa är en medlemsorganisation och vi samarbetar med ett flertal
stora företagarorganisationer som även är representerade i vår styrelse.
STARTA FÖRETAG
– här finns hjälp att få

Du har en hel del att tänka på när du

ska starta företag. Men det finns hjälp att få.
Flera myndigheter och organisationer arrangerar olika utbildningar som du kan ha nytta av. Till
exempel ordnas Starta företag-dagen runt om i Sverige. Nyföretagar-organisationer erbjuder utbildning
och ibland kan den kommunala vuxenutbildningen eller ett studieförbund ha det du söker. Fundera
kring vilket utbildningsbehov du har och undersök vad som finns där du bor.

Allt fler stadsbibliotek erbjuder särskild service för företagare. Servicen kan bestå av böcker, tidskrifter,
möjlighet till sökningar i databaser och personlig vägledning från bibliotekarier eller andra informations-
specialister.

Företagarguiden
Företagarguiden är Tillväxtverket webbtjänst som samlat och sorterat det viktigaste du behöver för
att starta, driva och utveckla ditt företag. Med hjälp av Företagarguiden hittar du information från ett
70-tal myndigheter och offentliga aktörer.
internet: www.tillvaxtverket.se/foretagarguiden

foretagsregistrering.se
Företagsregistrering är Bolagsverkets och Skatteverkets gemensamma webbtjänst. Du får hjälp med
att lämna anmälningar till både Bolagsverket och Skatteverket.
internet: www.foretagsregistrering.se

Startlinjen
Startlinjen är en telefonservice för dig som tänker starta eller nyligen har startat ett företag.
Till Startlinjen kan du ringa och få kostnadsfri information och vägledning. Tillväxtverket
driver Startlinjen.
teleFon: 020-35 10 10

näringslivsregistret och european Business register

Näringslivsregistret och European Business Register är tjänster där du finner fakta om företag.
internet: www.bolagsverket.se/snr, www.bolagsverket.se/ebr
Myndigheter
ArBetSFörMedlingen hjälper till när du ska rekrytera medarbetare. Via webbplatsen kan du själv både
publicera annonser om lediga jobb och söka medarbetare i databaser. Du kan också ringa Kundtjänst
eller ta kontakt med närmaste arbetsförmedling när du vill diskutera rekrytering. För att få del av den
service Arbetsförmedlingen kan erbjuda den som vill starta eget måste du besöka den lokala Arbets-
förmedlingen och skriva in dig som arbetssökande.
internet: www.arbetsformedlingen.se teleFon: Kundtjänst 0771-416 416

Hos BolAgSverket ska du i de flesta fall börja registreringen när du ska starta ett företag. Blanketter
och informationsmaterial finns på Bolagsverkets webbplats. Du ska också kunna ta reda på om det
företag du söker existerar, ring Bolagsverket eller gå in på Bolagsverkets offentliga näringslivsregister,
se ovan. internet: www.bolagsverket.se teleFon: 060-18 40 00

På FörSäkringSkASSAnS webbplats finns mer information om bland annat sjuklön, sjukpenning och
föräldrapenning. Där finns också sidor som speciellt vänder sig till arbetsgivare. Du kan också ringa
Kundcenter för partners eller Försäkringskassans telefon för självbetjäning, där du kan göra sjukanmä-
lan, anmäla vård av sjukt barn, beställa blanketter och intyg med mera.
internet: www.forsakringskassan.se teleFon: Kundcenter för partners 0771-17 90 00
teleFon: Telefon för självbetjäning 020-524 524

koMMuner och länSStyrelSer har näringslivsansvariga som arbetar för att främja företagande inom det
egna området. De handlägger stöd och bidrag och kan hjälpa dig att hitta en lämplig lokal eller knyta
nya affärskontakter. internet: www.skl.se internet: www.lansstyrelsen.se

kronoFogden hanterar ärenden som avser obetalda fordringar m.m. Allmän information finns på
webbplatsen, men du kan också ringa till Kundcenter för personlig service i allmänna frågor.
internet: www.kronofogden.se teleFon: Kundcenter 0771-73 73 00

PAtent- och regiStreringSverket (Prv) ger skydd och ensamrätt till tekniska idéer, varumärken och de-
sign. Informationen i PRV:s register hjälper dig att analysera vad som händer i din bransch.
PRV erbjuder uppdragstjänster inom alla sina områden.
internet: www.prv.se teleFon: 08-782 25 00

SkAtteverket har regelbundet informationsträffar för blivande och nya företagare. Du anmäler ditt
intresse på webbplatsen. Skatteverkets skatteupplysning svarar även på frågor om hur du gör för att
registrera dig för moms, som arbetsgivare, hur du ansöker om F-skattsedel och om deklaration. Du
kan beställa hem blanketter och broschyrer både via webbplatsen eller genom att ringa Skatteverkets
servicetelefon. internet: www.skatteverket.se teleFon: Skatteupplysningen 0771-567 567
teleFon: Servicetelefon 020-567 000

tullverket kan du kontakta om du tänker exportera eller importera varor från länder utanför EU.
Tullverket hjälper dig med information om vilka bestämmelser som gäller. Vissa varor måste du ha
tillstånd att importera. Tullverket erbjuder kurser och informationsträffar.
internet: www.tullverket.se teleFon: 0771-520 520

denna annons är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan,

tillväxtverket, Skatteverket och tullverket. informationen är hämtad ur broschyren ”Starta företag”
som finns hos de sex myndigheterna, hämta den som pdf från www.tillvaxtverket.se/publikationer
Tema: Krisen ger möjligheter

Unga drakar
trotsar krisen

Lisa Renander och Julia Hamrin

– två av framtidens stora drakar?

När de startade företaget Xcited, på gymnasiet, var det vissa som skakade på huvudet.
Men trots att affärsidéerna i dag är lika annorlunda och djärva som då, är tvivlarna nu
säkert färre än de drakar som Xcited Citybranding ställer ut på Sundsvalls gator. Och
finanskrisen bekommer inte ägarna Lisa Renander och Julia Hamrin.

Text och foto: Fredrik Lagerqvist

32 | Eget Företag

L
isa Renander och Julia Hamrin
växte upp i Sundsvall och det var
också här de växte fram som entre-
prenörer, via Ungt Företagande på gymnasiet.
Allt började med en optimistisk idé om att fylla
centrala Sundsvall med drakstatyer, sponsrade
av företag i kommunen. Projektet namngavs
Stadsparaden.
– Många tyckte att vi var väldigt naiva. Men
vi tyckte det var världens bästa idé och jobbade
enormt under två års tid för att förverkliga den.
2003 hade vi invigning för de 30 första drakar-
na, berättar Julia Hamrin.
Den uppskattning som mötte Julia och Lisa
fick den plötsligt uppvaknade företagsandan att
fastna i tjejernas huvuden. Drakarna har ställts
ut varje år sedan dess.
Hur fick ni sponsorer till en så udda idé?
– Vi var väldigt blåögda och naiva; tänkte ”det
är väl inget problem att fråga?” Och det var inte
något problem. Första gången hade vi inte ens
en skiss på draken, och det var faktiskt några
som skakade på huvudet. Men det var också
många som tyckte det verkade spännande att
testa, och vi fick ihop 30 företag, säger Julia.
Konstnären som formgav drakarna, Christian
Beijer, blev så förtjust i de unga företagarnas
optimism att han gjorde jobbet utan att veta om
han skulle få betalt.
Sedan Julia och Lisa kom tillbaka till företa-
gandet på allvar 2007, efter några års studier,
satsar de hårt på Xcited. Och Stadsparaden har
spritt sig.
– Vi passade på när föreningen Svenska Stads-
kärnor hade konferens i Sundsvall. Vi ställde ut
drakar vid hotellen där de bodde och fick också
en möjlighet att presentera projektet, berättar
Lisa Renander.
Efter konferensen delade de ut en enkät för
att pejla intresset. Gävle var mest entusiastiskt
och därför kan Gävleborna sedan 2008 glädja
sig åt bockstatyer i centrum. Och när vi träffar
Lisa och Julia är de mitt uppe i invigningen av
Björkparaden i Umeå.
Nästa år begåvas fyra nya städer med koncep-
tet, och ytterligare 14 städer är intresserade av
att haka på senare.
Är ni inte oroliga för konkurrens?
– Nja, det är klart att folk kan försöka, och
det är därför vi har byggt upp en organisation
som gör att vi kan dra i gång i fler städer snabbt.
Däremot så tror jag inte att många förstår vilken
genomtänkt process det är bakom ett sånt här
arrangemang. Så vi har ett bra försprång, för-
klarar Lisa.
Ungefär när Xcited hade fått upp farten som
bäst kom finanskrisen. Men det satte inte några
käppar i hjulet.
– Vi märkte faktiskt inte av det ett dugg. Nor-
malt ställer vi ut 30 drakar i Sundsvall och i år
höjde vi till 35 för att det var sån efterfrågan. Vi
hann inte ens ta med alla som vi ville, så nästa
år räknar vi med att höja till 40, säger Lisa och
fortsätter: Det är så mycket en inställningsfråga.
Om våra säljare inte tror att de kan sälja vår pro-
dukt för att det är finanskris, då kommer inte
heller kunden att köpa produkten.
Men ni kanske tänkte att det skulle bli svårt?
– Nej, säger Julia.
– Vi tänkte ”vi skiter i finanskrisen”, skrattar
Lisa.
Har det blivit ert varumärke, att vara positiva
och optimistiska?
– Absolut. Allt handlar om inställning, och
våra kunder blir säkert påverkade av vår attityd,
tror Lisa.
Drakarna fick spelet
Sundsvalls drakföretagare Julia Hamrin och
Lisa Renander nöjer sig inte med offentlig ut-
smyckning. Deras nya företag inspirerar andra
till att bli företagare.
Go Enterprise, Renanders och Hamrins nya
företag, sysslar med läromedel kring företa-
gande och entreprenörskap. Det är ett brädspel
som är kärnan i företaget, som riktar sig främst
till gymnasier och högskolor.
Hur fick ni idén?
– Vi gillar att spela spel, säger Julia och Lisa
fyller i:
– Vi åkte på husvagnssemester med säkert 60
brädspel. När vi satt där och spelade så insåg
vi att brädspel väcker en speciell glöd, man går
verkligen i gång. Det var då vi började spåna
om att göra ett spel som handlar om entrepre-
nörskap.
Nu är spelet i princip färdigutvecklat, och
testat på ett antal elever i gymnasieskolor samt
deras lärare och rektorer. Det sista testet görs
på en expertpanel med professorer och forskare
inom pedagogik och entreprenörskap. Spelet
lanseras officiellt på Skolforum 26 oktober.
Webben
www.xcited.se
www.goenterprise.se
www.stadsparaden.se
Eget Företag | 33
Runda bordet

Johan Åkesson, jobbcoach. Peter Ullstad, arkitekt.

Företagarna av
det runda bordet
Många företagare märker inte av krisen. Eller struntar i den. Allt om Eget Företag bjöd in fyra
företagare till ett runda bordet-samtal om företagarklimatet 2009. Tillsammans täcker dessa före-
tagare de mänskliga behoven av arbete, mat, bostad och kläder. Möt jobbcoachen Johan Åkesson,
matföretagaren Nisse Berg, arkitekten Peter Ullstad och modedesignern Matilda Wendelboe.

Av: Anders Modig

Foto: Daniel Lundkvist

N
sen för er?
u är det en intressant tid i
ekonomin att vara företagare.
Vilka möjligheter innebär kri-

Johan Åkesson: Den har inneburit fan-

tastiska möjligheter, eftersom vi jobbar med
förändring. Vi hjälper folk som blivit av med
jobb att hitta nya jobb. Så för oss är det inver-
terat, vi har goda tider nu.
Nisse, för ett år sedan startade ni en pris-
mässigt lyxig butik med mat från ekologis-
ka producenter. Hur går det?
Nisse Berg: Eftersom vi startade i kristid, är
det svårt att veta hur det skulle ha varit innan.
Vi är nischade, vilket är lite tufft. Men nischen
gör att ett visst kundsegment som inte är så
priskänsliga hittar till oss. Det är lite synd,
egentligen vill vi nå bredare publik. Det på-
går en trend att handla lite och ofta i stället
för att handla stort och mycket. Folk är mer
medvetna efter debatten om att många som
storhandlar slänger 25 procent av sina varor.
Och hur ser det ut för arkitekter?
Peter Ullstad: Krisen har för första gången
drabbat arkitekter väldigt lite. Annars brukar
arkitekter vara ett mätinstrument i kristider,
när vi får mindre jobb brukar krisen vara på
väg.
Hur har det varit att starta ett nytt mode-
märke?
Matilda Wendelboe: För mig har det gått
bra. Men jag har ju inget annat att jämföra
med. Visst, det hade kanske gått ännu bättre
om det vore andra tider. Det jag gör är ekolo-
giskt och svenskproducerat; det bra känns bra
att handla sånt i dessa tider. Efter smällen vill
man inte fortsätta med slit och släng.
Johan: Det har ju slagit olika hårt i olika
delar av Sverige. Stockholm har klarat sig re-
lativt bra. Och nu börjar media skriva positivt.
Vi får se, kanske Stockholm inte blir så himla
hårt drabbat den här gången.
Nisse: Jag jobbar även med en catering-
firma, och vi har lika mycket eller mer att
göra. Men omsätter mindre per jobb. Vi har
till exempel en kund som tidigare varit häl-
sosamt inriktad med frukt och smoothie-shots
på sina leverantörsmöten. Nu senast ville de
att vi skulle servera varmkorv. Det blir psyko-
logiskt gentemot leverantörerna – titta, vi har
inte råd, ni måste sänka era priser.
Peter: Jag råkade ut för något liknande när
vi byggde om ett pr-kontor, de drog verkligen
i handbromsen. I stället för specialsnickrade

34 | Eget Företag
 Nils Berg, matföretagare. Matilda Wendelboe, modedesigner.

möbler var vi tvungna att ha Ikea-möbler som
bas och sedan specialsnickra resten. Det blev
samma grej, och inte mycket billigare, men nu
kan pr-firman säga till sina kunder att det är
Ikea, vilket inte sticker i ögonen.
Vilka andra tendenser upplever ni kring
företagande i dag?
Nisse: Många startar företag utifrån andra
kriterier än pengar. De värdesätter att bosätta
sig på familjegården i Jämtland och göra get-
ost. I dag finns väldigt många bra småprodu-
center som är otroligt entusiastiska och kun-
niga.
Matilda: Det vore underbart om det kunde
hända i min bransch också! Hantverkskun-
nandet med att sy upp plagg här i Sverige
är på väg att försvinna, de jag jobbar med är
gamla, och det är inte många unga som vill
sy i dag.
Ni är alla bra på att pejla in tidsandan i ert
företagande. Är det viktigt att ligga rätt i
tiden?
Matilda: Ja, det måste man. Mer eller min-
dre. Och visst, jag är påverkad av samtiden,
men jag gör inte mode. Jag gör lyxvaror. Men
jag gör dem så att jag tycker de är nödvändiga,
jag tror att det finns ett mänskligt behov av att
lyfta med skönhet.
Peter: Den här lyxkonsumtionen syns över-
allt: De tre största jordbruksprodukterna på
haven är socker, kaffe och kakao. Nyföreta-
gandet i dag handlar inte mycket om nödvän-
digheter, det är grädden på moset som gör att
det snurrar.
Hur ska man tänka för att få ett företag att
fungera?
Nisse: Det finns olika anledningar till att
starta. För mig är det en drivkraft att göra det
jag tror på. Det är skit samma vad andra säger.
Jag tror på det jag gör. Och är jag kon-
sekvent och håller ut, kan jag hitta en klick
kunder som gillar samma sak. Jag tror på fler
passionsdrivna företag.
Peter: Det finns entreprenöriella företagare
och passionsdrivna. Ibland sammanfaller det.
Det är inte nödvändigt att ha passion – men
det underlättar.
Johan: Jag håller inte med. Jag tror att pas-
sion är en nyckelförutsättning. Visst, man kan
klara sig ändå, men en stark passion underlät-
tar dramatiskt. Att driva eget är som att dra
in en älskarinna i ett förhållande, man kan få
idéer dygnet runt. Det är viktigt att din partner
är beredd på det.
Matilda: Att inte ha passion låter helt främ-
mande för mig. Jag tänker aldrig på att jag är
entreprenör eller företagare. Det är bara en
bieffekt av att hålla på med det jag vill göra.
Hur gör du för att utvecklas som företa-
gare?
Nisse: Jag tycker det är en väldigt bra tid att
driva företag i just nu. Det händer mycket på
grund av alla sociala medier som ger många
nya vägar att nå ut, man måste utveckla sig till
att använda resurserna.
Vilka tänker du på?
Nisse: Bland annat Facebook, twitter, spo-
tify, vi försöker utnyttja allt det där. Facebook
ger en mycket bättre genomslagskraft jämfört
med ett dyrt designat mailutskick.
Peter: Jag har en säkerhetslina, eftersom jag
också är anställd som lärare på arkitektursko-
lan. Så jag utvecklas ständigt genom fråge-
ställningar, samtal med studenter, uppdatering
genom så många medier som möjligt och stu-
dieresor.
Har ni tänkt på att det var kris när ni star-
tade?
Matilda: Ja. Och jag struntade helt i det.
Hur såg omgivningen på det?
Matilda: Med skräckblandad förtjusning.
Men jag var bestämd. Det får bära eller brista,
vad är det värsta som kan hända?
Ja, vad är det värsta som kan hända?
–Nisse: Man dör ju inte om går i konkurs,
man blir skyldig lite pengar.
Matilda: Det värsta som kan hända är att
man blir sjuk.
Peter: Jag har anställda, och det är häftigt.
Men det är också scary om det går sämre ef-
tersom man har ansvar för dem. Dina egna
värderingar sätts på sin spets – ska jag dra in
på mitt eget arvode eller deras lön?
Vilken är en företagares viktigaste sida?
Peter: Hjärtat.
Matilda: Uthållighet.
Johan: Att våga lyfta luren och sälja. Du ska
inte kallringa, använd dina referenser. Men
oavsett bransch så handlar det om att sälja 24
timmar per dygn.
Nisse: Du måste tro på det du gör, men mås-
te även kunna ta obekväma beslut. Att sälja
låter lite fult. Men Johan har rätt, det handlar
ju om att kränga. Den kompetensen behöver
få en högre status.
Matilda: Att sälja har en fulklang. Men det
innebär inte att man luras. Som jag ser det har
du ett problem som jag kan lösa.

Eget Företag | 35
Runda bordet
Johan, Nils, Peter och Matilda diskuterar dagens företagarklimat.
Hur kan man rusta sig för ett krisläge?
Johan: Genom att vara långsiktig och satsa
ännu mer på att synas. Stoppa inte huvudet i
sanden.
Hur kan man synas?
Johan: Genom att ringa tillbaka till kunder
för att göra nya försök. I goda tider byter folk
jobb oftare, vilket kan ge nya kunder, så det
gäller att bevaka sina personliga kontakter i
olika tider.
Peter: Vi har 20–50 kunder, inte 200. Det är
ganska begränsat.
Nisse: Jag har inte ens så många. Om de slu-
tar följ med dit de försvinner och fånga snabbt
upp de nya som fyller deras plats.
Peter: Det där har blivit mycket lättare med
mobiltelefoner, tidigare försvann folk. För-
resten, Johan och jag säljer vår tid, Nisse och
Matilda säljer produkter. Att sälja sin tid är att
sälja person. Älska mig, ett visst mått av pro-
stitution och bekräftelsebehov. Ni måste tro på
mig. Det är inte mina produkter, det är MIG.
Det är ju en kick, men det är lite läskigt om det
inte går bra … är det samma för er?
Matilda: Mina kläder är väldigt mig.
Peter: Javisst, men du säljer inte bara till
folk du känner, en kund kan ta ett plagg från
galgen i din butik. Men jag säljer bara face to
face.
Matilda: Ja, mina produkter talar ju för sig
själv. Men det är väldigt personligt.
Johan: Det där var avgörande för mig. Jag
hade jobbat i 10 år för någon annan. Och insåg
att det är mig de köper, inte min arbetsgivare.
Nisse: Den personliga kontakten är ännu vik-
tigare nu för tiden. Ens kunder är personliga
relationer som man ska vårda.
Matilda: Tilltalet ska vara personligt. För att
36 | Eget Företag
skapa lojalitet. Det finns så mycket grejer, så
det handlar om att bli personlig, bli kompis för
att nå fram. Det märks i reklam.
Var går gränsen för personligt tilltal?
Peter: Om man gör det bra så blir det bra.
Även om du är stor.
Matilda: Det går i vågor. Men till slut kom-
mer det att stå en upp i halsen med allt hej och
tjena.
Nisse: Det måste finnas en trovärdighet.
P: Det är som Johan säger, man är företagare
24 timmar per dygn. Man befinner sig i sociala
nätverk som man utvecklar hela tiden. I såväl
privata som offentliga sammanhang. Det är
lite obehagligt att tänka så.
Matilda: Det är jobbigt när man träffar folk
som alltid vill ha ut något.
Peter: Ja, det blir kladdigt!
Men det kan vara hårfint ibland?
Johan: Det handlar ju inte om att jag stäl-
ler den explicita frågan: Ska du säga upp nå-
gon, kan jag hjälpa dig? På kräftskivan. Men
genom att träffa folk så får man idéer och in-
gångar som man kan utforska senare.
Nisse: Precis, det handlar mer om att ha ten-
taklerna ute.
Johan: Det gäller att känna av i olika so-
ciala grupper. När ska vi ha trevligt, när kan
man faktiskt ställa en fråga? Man måste träna,
annars blir det helt fel. Man måste kunna läsa
situationen.
Hur kan man bli bättre på det?
Peter: Genom att trampa i klaveret tillräck-
ligt många gånger! (skratt)
Matilda: Titta på andra, tycker man att de är
irriterande eller inspirerande? Härma.
Peter: Genom att ta med sig någon. Vi är all-
tid två på kundmöten och har alltid ett snack
efteråt. Vad funkade, hur uppfattades jag, vad
ska jag göra, vad inte? Kolla hur den personen
kommer att reagera. Öva på kundrelationer.
Att titta på andra och kopiera, det går inte.
Johan: I rätt ton kan man fråga vad som
helst. Det handlar om att känna av, att inte vara
fixerad vid sig själv. Att faktiskt vara intres-
serad.
Hur ska du bli en ännu bättre företagare
framöver?
Matilda: Jag ska bli ännu mer fokuserad, att
inte hålla på med två tusen saker samtidigt,
det är mitt mål. Jag ska ta en sak i taget, det
viktigaste.
Peter: Jag vill gå en kurs i förhandlingstek-
nik. Hälften av min tid sitter jag i möten. De är
på ett eller annat sätt förhandlingar, det tydli-
gaste som jag faktiskt jobbar med. Det handlar
om relationer, och jag är nyfiken på det. Så jag
vill gå kurser – tillsammans med en av mina
anställda så att vi kan fortsätta bolla och lära
av varandra efter kursen.
Nisse: Jag vill fortsätta utveckla varumärket,
bli ännu tydligare. Jag vill genomföra visionen
att det smala funkar i längden. Det innefattar
sälj, att bli ännu tydligare. I dag har jag med
kollegor tre verksamheter, vilket spretar – vi
vill få ihop allt till ett varumärke. Det blir sy-
nergier om vi får ihop mat, catering och upple-
velser/evenemang under samma tak – det finns
inte i Sverige i dag.
Johan: Jag och min kollega vill kompetens-
utveckla oss som egenföretagare och jobba
med större affärer, större grupper. Men det
handlar om kommunikationsprocesser, att få
kunderna att förstå att vi klarar av att ta emot
massor av folk. I dag skickar de 1–5 personer,
vi ska kunna ta emot 50 åt gången!
 Bolagslagret AB

www.bolagslagret.se

Lagerbolag

2.000 kr

Moms och Bolagsverkets avgifter på 3.100 kr tillkommer

Tema: Krisen ger möjligheter

Bonde med
framtidsplaner
Att ha kurage att satsa i så kallade kristider kräver sitt egna recept av en
rågad skopa mod, bra framtidstro, duktiga rådgivare, nytt tänk och ett
landsbygdsprogram som ger dig ekonomisk möjlighet att utföra din plan.

Text: Annika Berggren

Foto: Håkan Hjort

E tt stort dammoln skvallrar om

var mjölkbonden Fredrik Ols-
son håller till. Två traktorer job-
bar intensivt med att flytta jordmassorna där
den nya ladugården snart ska stå.
har kommit upp i den kapacitet av mjölkkor
vi ska ha, har konjunkturen precis vänt och
då är det bara att bygg ut igen, ler Fredrik.

– Vi hoppas på att börja gjuta om någon
vecka säger Fredrik när han hoppar ut trak-
torn.
Engagerat pekar han och berättar, ritar sitt
projekt i den dammiga jorden och förklarar
framtidsplaner. En ladugård för 103 mjölk-
kor i lösdrift.
– Norrlänningarna är köptrogna och vill ha
sin egen mjölk så för Norrmejerier och då
indirekt för oss mjölkbönder går det bra. Jag
har tänkt att när ladugården står klar och vi
Bygget är välgenomtänkt
Det är spännande med nybygget. Man får
tänka efter ordentligt, söka information och
kunskap men även ställa de rätta frågorna.
Hellre några för mycket än för få. Bra råd-
givare för att bolla idéer med är grunden
tycker Fredrik.
Den ladugård som nu byggs är placerad så
att den kan vara ett hörnsegment på en fyra
gånger så stor ladugård. Någon takås finns
inte utan taket på baksidan av byggnaden är
tänkt att vara en framtida nock där en spe-
gelvänd byggnad byggs till och sedan har
man möjlighet att dubbla den byggnaden.
– Jag har inte tänkt att min son ska stå här i
framtiden och säga att ”Farsgubben var dum
som gjorde så här, nu kan inte jag utveckla
verksamheten”. Man måste tänka långsik-
tigt i den här branschen.
Värjastorp Lantbruk har
inte växt färdigt
Sambon Linda Backman påpekar att jobbet
som lantbrukare är bra för hälsan.
– Förr stressade jag och hade jag stressma-
ge. Sedan jag börjat jobba med djuren mår
jag utmärkt. Det är lugnande, påpekar hon
samtidigt som hon kliar en av fjällkorna på

38 | Eget Företag

huvudet. Lindas eget projekt är annars får,
bland annat. Just nu går 14 tackor och betar
i en hage men en bagge finns i planen och
till våren lär det vara mer liv i hagen.
– Landskapsvård för tillfället, ler hon men
vi får se. Var sak har sin tid.
Förutom att utöka beståndet av mjölkkor
med nästan det dubbla, ungdjursbeståndet
med ett antal, ha får och fortsätta med hön-
sen finns andra delar av jordbruket i fram-
tidsvisionen.
– En biogasanläggning för att få drivmedel
för de egna maskinerna SKA bli verklighet.
Men byråkratin och regelverket! Det är näs-
tan samma sak med reglerna runt förädling
av de egna råvarorna. Tänk att kunna ha
Fredrik Olsson har alltid vetat att han skulle bli bonde.
som i exempelvis Italien med en liten gårds-
butik där vi säljer egna produkter.
Veta vad man vill
Utan att vara uppvuxen i en bondefamilj var
valet ändå självklart för Fredrik. – Hur vis-
ste du att du skulle bli fotograf? frågar han
Håkan och svarar själv. Vissa saker vet man
bara att man vill syssla med.
Men det är varken lätt eller billigt att starta
upp som mjölkbonde. Vad gör man om man
vill skaffa en egen gård? Fredrik är ett bevis
på målmedvetenhet, eftersom gården och
utvecklingsmöjligheterna är det viktigaste
letar man rätt på en gård som är till salu för
rätt pris. I den lilla byn Södra Harads i Norr-
botten, dryga 140 mil från ”hemifrån” var
man glada när det gamla jordbruket levde
upp igen.
Landsbygdsprogrammet
och möjligheter
– Här fanns det då möjligheten att köpa en
gård för ett pris som även gjorde det möjligt
att investera och utveckla. Sedan har vi utö-
kat både antalet djur och markarealen allt
eftersom vi känner att vi orkar med. Vissa
skakar på huvudet när vi bygger ut som vi
gör men nu är arbetskraften och materialet
billigt, tack vare låg konjunkturen. Jag är
glad att möjligheten med finansiell hjälp
fanns att få från Landsbygdsprogrammet
just nu. Efter att ha slitit i den gamla bygg-
naden i flera år ska det bli roligt att få nå-
got nytt och fräscht, en snygg gårdsbild och
framför allt blir det lättarbetat.
Dyrt? Runt 6 miljoner kommer den nya la-
dugården troligen att kosta berättar Fredrik.
– Men då har vi dragit ner på allt ”onödigt”
och då menar jag ALLT, lägger han till.
– Man måste vara realist annars funkar det
inte i längden. Visst är det bra att ha fler
ben att stå på men det får inte bli så att du
måste avverka och sälja skog för att ha råd
att mjölka korna. Då bör du definitivt fun-
dera på om du ska hålla på eller inte, alltså
bygger jag ut, avslutar Fredrik Olsson med
ett leende.
Tips
Sök information och fråga dig fram. Be om råd
från olika organisationer men tänk på att det är
DU som måste ta reda på det mesta själv, poäng-
terar Fredrik.
Jordbruksverket, Länsstyrelsen, LRF och Hushåll-
ningssällskapet har alla program som ger dig
olika möjligheter.
Fakta
– Landsbygdsprogrammet 2007-2013 vars syfte
är att främja tillväxt, konkurrenskraft, företagande
och sysselsättning, och har dessutom höga ambi-
tioner för miljön. Allt för att landsbygden ska ut-
vecklas på ett hållbart sätt, ekonomiskt, ekologiskt
och socialt.
– Härifrån kan alla som vill ägna sig åt landsbygds-
utveckling eller näringsverksamhet på landsbyg-
den söka ett bidrag.
– Programmet har en budget på drygt 35 miljarder
kronor under dessa 7 år.
Se mer på: www.sjv.se
Eget Företag | 39
Tema: Krisen ger möjligheter

Samhall vill se företagandet

blomma ut
Hanan Elias är undantaget som bekräftar regeln om att anställda på Samhall inte blir
egna företagare. Sedan 2007 driver hon Nacka Blomdesign, efter tio år som anställd på
Samhall. Nu ska fler gå samma väg, med hjälp av en företagarakademi i Nyföretagar-
Centrums regi.

Text och foto: Fredrik Lagerqvist

H ittills har få medarbetare på

Samhall tagit steget till eget,
men nu ska det bli fler. En ut-
bildning med inriktning på entreprenörskap
och företagande har startats i två av Samhalls
åtta regioner.
Medarbetarna som går igenom akademin
kommer också att erbjudas en mentor med bred
erfarenhet av företagande. Kravet för att få gå
utbildningen är en tydlig företagsplan, vilken
sedan utvecklas under akademin.
Hanan Elias var före sin tid, men även hon
fick ett stort stöd av Samhall att öppna eget.
Hon flydde Irak 1993. Efter ett par år i Sve-
rige blev hon gravid.
– I samband med det upptäcktes det att jag
hade en medfödd ryggskada. Den blev värre
när mitt bäcken tänjdes ut. Efteråt var det job-
bigt. Jag hade svårt att gå och fick använda
kryckor.
Men Hanan ville sätta i gång och jobba, och
fick möjligheten på Samhall, där det blev ett
antal olika jobb på Samhall under tio år, tills
blomsterbutiken dök upp.
– Jag praktiserade här först, sen frågade äga- Ryggskadade Hanan Elias startade
ren om jag var intresserad av att köpa affären, eget med hjälp av Samhall.
berättar Hanan, som fick hjälp av Samhall med
en ettårig floristutbildning.
Sedan öppnandet har hon bland annat skaffat
sig många fasta kunder i form av företag och digt envis. Varje problem har sin lösning.
organisationer. Tror du att många av dina gamla kollegor på
– Jag är inte en person som bara sitter och Samhall kan starta eget? Webben
väntar på kunder. Jag måste ut och jaga dem, – Det finns flera, men de svåra tiderna gör att
och tycker om att vara försäljare också. det är svårt att våga om man inte har rätt utbild-
Hanan är tacksam för möjligheten som dök ning eller bra affärsidéer. www.samhall.se
upp. Hon kan ge sina barn en trygg uppväxt Kan du rekommendera företagandet till dem? www.blomsterdesign.se
och får arbeta med två favoritföreteelser; väx- – Att vara egenföretagare innebär mycket ar-
ter och affärer. bete och långa arbetsdagar. Men det ger också
– När jag har ett mål att nå springer jag. Jag en stor frihet. Jag älskar att arbeta här, det ger
kämpar väldigt hårt för att nå fram, och är väl- mig kraft och energi.

40 | Eget Företag
 NFR_EF_90x260_Layout 1 2009-09-18 12.52 Sida 1

Gör-det-inte-själv
steg för steg Tidningen
1.
för alla egna
företagare
Nytt från Revisorn

2.

Ett snabbt sätt att hålla sig uppdaterad

3. En företagare i dag måste vara uppdaterad inom många
områden, t.ex. skatter, redovisning, affärsrätt och HR.
Nytt från Revisorn är tidningen som på ett enkelt och
lättfattligt sätt beskriver nyheter inom dessa och andra
företagsaktuella områden.

I prenumerationen ingår:
• Tidningen. 12 nummer,
varav två dubbelnummer.
• Faktasamlingen. Fakta för
Att trivas med att vara sin egen behöver inte betyda att man gillar företag och företagare.
att göra allting själv. Som medlem i Unionen Egenföretagare får du
• Lathunden. Lathund för
expertrådgivning och avlastning med alla sorters situationer som
beskattning av anställnings-
kan dyka upp i din företagsvardag. Affärsjuridiska frågor till exem-
förmåner.
pel, då vi bland annat kan hjälpa dig granska avtal eller ge råd vid
konflikter. Allt för att du ska känna dig trygg med att lägga tiden på Du får dessutom tillgång till
företagets egentliga verksamhet. För fler exempel på sådant du inte senaste nytt på Nytt från Revisorns
ska göra själv, är du välkommen in på unionen.se/egenforetagare. webbplats!
Där kan du också bli medlem direkt!

Beställning
www.farsrsforlag.se
Telefon: 08-402 75 00 • E-post: order@farsrsforlag.se

GÖR LITE MINDRE SJÄLV, SÅ BLIR DET MER GJORT.

Eget Företag | 41
Tema: Krisen ger möjligheter

Landsbygden är en
viktig del av framtiden
Krisen har slagit hårt mot landets företag, inte minst mot de tillverkande sektorerna i samhäl-
let. Runt om i världen lanseras krispaket och vi söker globala samarbeten för att dämpa effek-
terna av nedläggningar och konkurser. Men kanske finns det andra vägar ut ur krisen, alldeles
runt hörnet? Kan framtiden tillhöra landsbygden?

F örra året låg arbetslösheten på

cirka sex procent. Nästa år för-
väntas den gå upp till drygt tio
procent. För vissa grupper i samhället är siff-
ran betydligt högre. Men dagens kris handlar
nu morgondagens vinnare skapas och det är på
landsbygden som många av de nya idéerna går
att realisera.

En landsbygd som lockar

inte bara om finansproblem utan också om
klimathot och en form av existentiell kris för
många av oss i västvärlden. Det kan lätt kän-
nas överväldigande, men vi vet också att ur
kriser föds möjligheter till förändring. Det är
I skuggan av finansiell oro, klimathot och
högre bränslekostnader är det rimligt att fär-
re kommer att göra långa resor och att fler i
stället väljer att resa kortare sträckor. Nio av
tio svenskar tänker turista i Sverige i år. En
tredjedel av dessa säger att det är landsbygden
som lockar mest. Städerna har alltid varit stora
turistdestinationer, men i jakt på nya upplevel-
ser kan landsbygden erbjuda något annorlunda
och spännande. Allt fler lockas av exotiska
vildmarksäventyr.
Tid för förändring
Den existentiella delen av krisen medför att
fler söker sig till livets grundläggande värden

42 | Eget Företag
 250 000
och det blir allt viktigare att tillbringa tid med dem som står oss
nära. Många av oss vill skala av och rensa ut. Materiella ting får
mindre betydelse medan olika typer av upplevelser blir viktigare.
Vi är trötta på det snabba tempot och söker kontraster i livet. Stor-
stadens puls byts mot landsbygdens stillhet. Snabbmaten byts mot
genuina matupplevelser i en vacker miljö. I stället för dyra kapital-
varor unnar vi oss vardagslyx, kanske i form av en söndagsefter-

DRÖMJOBB
middag på ett avkopplande plats där vi kan umgås med vänner och
familj. Eller i form av kulturupplevelser i ett historiskt landskap.

Miljö som konkurrensfördel

Det är inte längre några få som hängivet strävar efter att leva med
hänsyn till miljön utan det är mer eller mindre en självklarhet att
alla är med och bidrar. Det kan snarast liknas vid en ny folkrörelse,
där kundernas ökade krav gör det lönsamt för företag att se miljö
som en konkurrensfördel. En konkurrensfördel som kan grunda sig
både i själva produkten och tjänsten, men också i hur den fram-
ställs. En studie från Tillväxtverket visar att försäljningen av mil-
jöanpassade varor och tjänster i Sverige nu ökar snabbt. Förnybar
energi, ekologiska livsmedel och ekoturism är bara några exempel
på vad som kan skapa jobb just på landsbygden.
Teknikens fördelar
Tack vare bredbandsutbyggnaden kan man snart driva sitt företag
var som helst i landet, men fortfarande agera ”i stan” eller globalt.
Nyligen kunde man läsa om dressyrtränaren som ger lektioner på
distans via Skype. Liksom att e-handelsföretagen på landsbygden
ökar. Genom tekniken kan alltså företag få tillgång till stans kunder
men till landsbygdens kostnader, vilket i flera fall har visat sig vara
lönsamt. Samtidigt ger det individen möjlighet att kombinera en
på nustartarviomsverige.se
Vill du ha ett jobb där du aldrig kan få sparken,
där du kan förverkliga dina idéer och göra det
du drömt om? Vill du dessutom ha en bra chef,
välja dina arbetskamrater, välja kontor, aldrig
mer ha tråkigt på jobbet och slippa gå på fler
anställningsintervjuer?
Och vill du börja nu trots lågkonjuktur (som bland
annat Ikea, Google och MTV gjorde) och bli lika
framgångsrik?
Då är jobbet som småföretagare ditt!
Gå in på nustartarviomsverige.se och börja
jobba direkt; gör din affärsplan, registrera före-
taget, ta del av expertråd och dela mina och
andra småföretagares erfarenheter. Eller ring
nyföretagartelefonen på 0470-70 60 70.
Vi hjälper dig och Sverige att komma igång!

med!
viss livsstil med ett företagande. Man kan flytta ut från storstadens

Häng
stress, utan att behöva ge upp sin verksamhet.

Landsbygdsprogrammets
möjligheter
Affärsmöjligheterna på landsbygden är många, vilket ovanståen-
de nedslag ger exempel på. Landsbygdsprogrammet är ett viktigt
verktyg för att förverkliga slumrande idéer och orealiserade dröm-
mar, en katalysator. Programmet innehåller målsättningar om ökad
konkurrenskraft och sysselsättning på landsbygden liksom förbätt-
rad miljö och ökad livskvalitet. Målsättningar som förutsätter sam-
arbete i nya former. Tillsammans kan vi få till stånd förändringar.
Det är tid för det nu.

Webben Webben
ROLF DAHLBERG
Landsbygdsprogrammet 2007-2013 syftar till att främja en ekonomiskt, Vd i Visma Spcs,
ekologiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden. Det innehåller för- på småföretagarnas
sida sedan 25 år.
utom finansieringsmöjligheter och arbetsmetoder också målsättningar om
förbättrad miljö, ökad sysselsättning och tillväxt, samt förbättrad livskvalitet.

Fakta Fakta

www.sjv.se.

Eget Företag | 43
Anställningsakuten

Inte lätt att hitta rätt

Jonas Fredriksson vet vad man ska leta efter –  och vad
man ska akta sig för – när man ska anställa.

Det är mycket att tänka på när, eller om, du ska anställa. Hur stort behov finns det? Vilket ansvarsområde ska
anställningen täcka, vilken position tillsättas? Vilka lagar och regler gäller, och hur ska ett anställningsavtal
se ut? Men inte minst är det noga med proceduren kring att hitta rätt person.

Text och foto: Fredrik Lagerqvist

J onas Fredriksson och Mathias Gus-

tafsson, båda med bakgrund i Man-
powers el- och teleavdelning,
startade i april företaget TactPartner.
– Jag hade varit ute på marknaden och
lärt mig så mycket, och kände att jag
hade en annan filosofi om hur man borde möta
marknaden, berättar Jonas om varför han sade
upp sig för att starta eget i elbranschen. .
Han betonar att TactPartner inte är ett be-
manningsföretag, utan ett partnerföretag som
jobbar med personallösningar.
– Vårt ord för det är personalentreprenader.
Tanken är att vi kommer in tidigt i projekten,
när vår partner räknar på vad de behöver, och
för en dialog om vad vi kan hjälpa till med.
Sen tar vi fram rätt personer till jobben.
Den största partnern har ett stort uppdrag i
Sölvesborg, där TactPartner har tolv lokala
killar anställda. Jonas och Mathias har noga
byggt teamet som gör jobbet.
– Många drar sig för att gå igenom hela pro-
cessen med annonser, intervjuer och referen-
ser. Vi är bra på det, och tycker att det är värt
det.
De lägger ut platsannonser på flera ställen,
och tar kontakt med den lokala arbetsförmed-

44 | Eget Företag

lingen för att se om de har några lämpliga
kandidater. Ansökningarna de får ska inne-
hålla ett personligt brev och ett CV, alltså en
meritförteckning med skolor, utbildningar,
och arbetslivserfarenhet.
– I det personliga brevet har du möjlighet
att sticka ut. Vi vill ha en kort beskrivning av
din person, och någonting om varför du söker
just det här jobbet. Det ska synas att personen
har läst annonsen ordentligt och förstår vad vi
kräver.
TactPartner går igenom alla ansökningar och
gör telefonintervjuer med dem som verkar lo-
vande.
– Det är normalt att det blir ungefär tjugo
procent av dem som söker. De som fortfa-
rande är intressanta efter det träffar vi för en
djupintervju.
Telefonintervjun blir en spännande kontakt
med de sökande.
– Du får en röst till personen. Det kan vara
någon som låter sävlig och ointresserad, el-
ler någon som är vass och vaken. Det blir
ett jätteminus i protokollet om man inte låter
engagerad. Vi vill att man ska vara mån om
att träffa oss så fort som möjligt, och vill inte
höra, ”nja, jag ska iväg på en grej just då”.
Telefonintervjun reder ut frågetecken som
finns i ansökan, och man kan fråga om sånt
som man vill veta mer om. Efter telefoninter-
vjun är det dags att träffa personerna. Tact-
Partner avsätter ungefär en timme per djup-
intervju.
– Det är bra att ha gått om tid, det är viktigt
att det inte blir stressigt. Men ibland kan du
vara helt stupsäker redan efter en kvart på att
det är helt rätt, eller helt fel.
Jonas och Mathias gör djupintervjuerna till-
sammans. Det blir en mer naturlig dialog om
man inte sitter två personer öga mot öga.
– Vi vill gärna att det ska kännas som ett
samtal över en fika. Första tio minuterna vill
vi få personen att glömma bort att det är en in-
tervju, genom att till exempel knyta an till nå-
got vi vet om henne: ”Såg du matchen i går?”
eller ”var du på konserten på stadion?” Om
vi direkt börjar prata om projektet och vilka
krav vi ställer, kan det visa sig att ingenting
vi säger första kvarten går fram för att perso-
nen är så nervös. Men sen kör vi väldigt raka
puckar, ställer de tydliga och hårda frågorna.
Den är nödvändigt för att veta att den sökande
kommer att tycka att det är kul att jobba med
oss, och att vi kommer att tycka att det är bra
att ha honom anställd.
Jonas ser gärna att en sökande har en bak-
grund i lagidrott, eller ett starkt intresse vid
sidan av jobbet.
– Det kan vara att du kör rally eller spelar
schack eller vad sjutton som helst. Du tar för
dig och har intressen, är en driven människa.
Referenser är en nödvändighet om du ska
vara säker på att anställningen ska bli lyckad.
– Om de inte har angett några referenser från
början så frågar vi om det. Vi behöver två re-
ferenser i grund, och skulle det vara några
tveksamheter med dem frågar vi om flera.
Det ska helst vara en chef eller arbetsledare.
Jonas tycker inte att referenser är intres-
santa förrän efter djupintervjun, och bara för
dem som jobbet står emellan.
– När vi har gjort vår bild av personen är
det lättare att veta vad vi ska prata med re-
ferenten om. Vi vet vem vi frågar om. Man
sparar tid på det också, både vår egen och
referentens. Vi brukar be den sökande kon-
takta referenten först, så de är beredda på att
vi ringer.
TactPartner är inte rädda att ställa hårda
frågor, om frånvara, missbruk och arbets-
moral. Viktig information är också varför
personen slutade på det gamla jobbet.
Jonas och Mathias går mycket på inställ-
ning när de anställer någon.
– Vi vill veta att den som söker jobbet kän-
ner sig taggad att jobba för just oss, och kän-
ner att han passar in.
Tips
Jonas Fredriksson tycker att man ska tänka på att:
- Steg ett är tänka fram vilken typ av person du vill
anställa. Vilka kunskaper, erfarenheter och vilken
personlighet ska finnas.
- Var extremt noga med att följa din egen behovs-
beskrivning. Anställer du en person som stämmer
överens med den till 70 procent kommer du att
betala lön för 30 procent som du egentligen inte
vill ha. Om du har fler 70-procentare kan du sakna
faktisk tillsättning motsvarande flera tjänster.
- Ta dig tid med att gå igenom de som söker job-
bet. Ju längre fram i processen, desto viktigare blir
det. I det sista steget ska du ha en känsla av att
du känner personen en aning.
- Våga vara tuff, både när du samtalar med den
sökande och när du pratar med referenten. Då mi-
nimerar du risken för obehagliga överraskningar.
Webben
www.tactpartner.se
www.ekonomikonsulter.se
www.skatteverket.se
www.ams.se
www.forsakringskassan.se
Fakta
Saker att tänka på när du anställer:
- Du måste registrera dig hos Skatteverket för att
få anställa.
- Det finns massor av olika anställningsformer. Ta
reda på vilken som passar dig.
- Skriv ett ordentligt anställningsavtal med den du
anställer, innan personens första arbetsdag.
- Du måste ha de ekonomiska förutsättningarna för
att anställa. Räkna om flera gånger, och dubbel-
kolla att du har fått med alla kostnadsposter som
tillkommer med en anställd.
- Ta hjälp av lämplig myndighet eller organisation
om du är osäker på vilka regler och lagar som gäl-
ler.
Eget Företag | 45
Sponsor VISMA
I en dator nära
2009 är det 25 år sedan Rolf Dahlberg och Jan Älmeby drog i gång vad som så småningom
blev Visma Spcs, Sveriges största firma för ekonomiprogram till små och medelstora före-
tag. I dag har företaget över 300 anställda, och drygt hälften av Sveriges alla småföretag
har Visma Spcs i sina datorer.
Text: Anders Modig
Foto: Ingela Bjurenborg
Hur ser 2009 ut för Visma Spcs?
– Vi fortsätter expandera och har byggt
ut kontoret med ytterligare 140 arbetsplat-
ser. I våras blev vi lite oroliga av krisen,
men sommarmånaderna blev fantastiska.
Vi har redan tagit tillbaka det vi förlorade
och räknar med att 2009 blir ett bra år. Det
ser ut som att vi sammanlagt ökar med 7–8
procent.
Ni har gjort en resa som många
småföretagare drömmer om. Bland
annat så har ni drygt 50 procent av
Sveriges alla företag med 0–20 an-
ställda som kunder. Vilken är hem-
ligheten?
– Vi har skapat ett starkt varumärke, vi
har nöjda kunder och ett bra rykte. Det
handlar om att tillfredsställa och gärna
överträffa kundens förväntade upplevelse.
Man ska ha prisvärda produkter, hålla vad
man lovar, och om det mot förmodan skulle
bli något strul eller frågor, så måste man
hjälpa kunden. Kom ihåg att det är kunden
som betalar din lön.
Vad mer är viktigt att tänka på som
företagare?
– Man måste ha ordning och reda i eko-
nomin, genom ett bra ekonomiprogram så
att man inte blir överraskad. Det gäller att
överträffa kundernas förväntningar. Och
46 | Eget Företag
så tycker jag att det är viktigt att vara tro-
gen din affärsidé, inte vingla.
Varför är sistnämnda viktigt, man mås-
te ju kunna vara flexibel?
– Visst, men man måste vara tydlig. Vi har
aldrig gjort produkter som kräver special-
anpassningar, eftersom det ofta kostar mer
än det smakar med specialhantering
Hur ser framtidens produkter ut
inom bokföringsprogram och an-
nan ekonomisoftware?
– Internetbaserade produkter kommer
mer och mer. Nu har vi vissa funktioner på
nätet i kombination med lokalt installerade
program, och i framtiden kanske vi kom-
mer att erbjuda hela produkter på nätet.
Men vi pratar aldrig om framtiden, vi foku-
serar på det vi har nu.
Varför pratar ni inte om framtiden?
– Därför att ingen vet hur framtiden ser
ut och hur framtidens företagare vill jobba.
Men vi vet hur det fungerar i dag och vilka
produkter och tjänster som fungerar i da-
gens företagande.
Varför riktar ni främst in er på småföre-
tagare?
– Det finns cirka 450 000 aktiva företag i
Sverige. 98 procent av dem är småföretag
med färre än 20 anställda. Så där finns det
många kunder! Företag är bättre än pri-
vatmarknaden eftersom det är lättare att
skapa långa relationer med företag jämfört
med privatpersoner. Speciellt om man har
produkter som måste uppdateras.
Hur är det att ha huvudkontoret i
en mindre stad som Växjö?
– Vi har aldrig känt behovet av att vara i
en storstad. Det finns många fördelar med
att vara på ett mindre ställe. Billigare hyror
till exempel. Men jag skulle inte vilja driva
ett företag på en utdöende ort, Växjö är ju
en stad på frammarsch, till exempel är sta-
den utsedd till Europas miljövänligaste, och
här finns ett dynamiskt universitet.
Ni har länge varit samarbetspartner
med NyföretagarCentrum. Varför?
– NyföretagarCentrum hjälper till att
starta nya företag, och det är viktigt. Gi-
vetvis hoppas vi att fler företag innebär
fler kunder för oss, men vi tror också att
fler företag är bra för Sverige. Små företag
kan bli stora företag med många anställda,
vilket behövs för tillväxten. Vi vill hjälpa
dem som vill starta företag att ta klivet. Er-
icsson, Ikea, Microsoft, Visma Spcs – vi har
alla varit små en gång i tiden.
Är det viktigt att växa och bli stor?
– Det beror på varför man driver ett fö-
dig

retag. Självklart är det

också viktigt med små
smör- och brödföre-
tag, vilket ger en stör-
re frihet för många
jämfört med att vara
anställd.

Finns det några an-

dra råd du vill ge bli-
vande företagare?
– Det finns alltid en
risk att starta. Men gör
kalkyler, och om det ser
möjligt ut så finns det
inget att tveka på. Viktigast
är att tro på din idé. Och att
ha små fasta kostnader i bör-
jan, så att du kan klara av en
period med minskad försälj-
ning. Det är viktigt att lyssna
Rolf Dahlberg, VD på
på folk omkring dig, men att Visma Spcs startade
i slutändan fatta egna be- företaget med en kol-
slut grundade på din egen lega. I dag har de 300
medarbetare.
magkänsla. Det värsta
som kan hända om det
inte skulle funka är att
man får lägga ner före-
taget och kanske har en
mindre skuld. Man dör ju
inte. Och många lyckas ju – så
det gäller att inte vara rädd.

Eget Företag | 47
Tema: Krisen ger möjligheter

Företagare
för sakens skull
Att vara företagare behöver inte gå ut på att göra så stora eko-
nomiska vinster som möjligt. Många tycker att det finns andra
vinster att göra. Det kan till exempel handla om att inspirera till
en mer hållbar livshållning, som den Göteborgsbaserade ekono-
miska föreningen Getaware. Deras affärsidé har bland annat lett
till livsstilsmagasinet Camino.

Text och foto: Fredrik Lagerqvist

G etaware startade Camino 2007.

För att få ihop startkapitalet gick
de tre medlemmarna, Johanna
Stål, Tobias Jansson och Caroline Peterson, runt
bland företag som delade deras värderingar och
tusen, på årsbasis, och får en annons i tidningen
samt en plats i tidningens vänlista. Men ingen
vän är så stor att den lägger sig i produkten.
– Vi är så fri en tidning kan vara i dag, och
förlitar oss helt på egna inkomster. Vi har ingen
Fakta

frågade om de vill vara vänner till Camino.
– Nästan alla såg att det fanns en lucka att
fylla med en sån här tidning. Företagen ville ha
en arena att nå människor som är intresserade
av en hållbar livsstil. 50 företag gick med och
därmed kunde det första numret tryckas, berät-
tar Ingemar Gustafsson, som blev föreningens
fjärde styrelsemedlem i början av 2008.
De fyra medlemmarna utgör föreningsstyrel-
se, och arbetsstyrka på Camino.
Affärsidén är att inspirera människor till håll-
bara val, och det görs i första hand genom Ca-
mino. Varannan månad trycks 12 000 exemplar
som säljs som lösnummer, men framför allt till
prenumeranter.
– Annonsförsäljningen är en viktig inkomst-
källa, men vi har också vårt speciella koncept
med Caminovännerna. Utöver magasinet har
vi en nättidning, och vi ger föreläsningar och
workshops inom området hållbar livsstil. Vi ger
också ut specialböcker inom områden där våra
läsare vill specialisera sig, berättar Ingemar.
Caminovännerna betalar mellan fyra och nio
annan än oss själva som ställer krav på oss, sä-
ger Ingemar.
Getaware har inga lån, och har aldrig betalat
en faktura för sent.
– Vi är solida, och har löner så att vi klarar oss,
säger Ingemar och avslöjar också att en tidning
inte är självklar.
– Det var inte det viktigaste från början, att vi
skulle göra en tidning. Vi ville inspirera män-
niskor till hållbar livsstil; magasinet visade sig
vara ett bra sätt att göra det på. Men vi är öd-
mjuka inför vår utveckling. Kanske visar det sig
att det finns andra, bättre, sätt i framtiden.
Han tror att de flesta nya företag som har håll-
bar utveckling som ett kärnvärde, har som mål
att man ska kunna leva på det med en rimlig
lön.
– Det är klart att det är skillnad mot företag
som har högre vinstkrav som långsiktigt mål.
Men visst, vi skulle gärna växa lite och bli fler
i företaget. Då skulle vi kunna utveckla andra
projekt som kan inspirera till en hållbar kon-
sumtion.
- De goda företagen har blivit vanliga i Sverige
och i stora delar av västvärlden, och finns inom en
mängd olika områden.
- De bredaste områdena är miljö/hållbar utveck-
ling och humanism/mänskliga rättigheter.
- Det är vanligt att företag som tar ett särskilt
socialt ansvar för sina anställda benämns goda.
- Många företag är aktiva inom ett smalare om-
råde, och motarbetar till exempel djurförsök, re-
gional miljöförstöring eller barnarbete.
- Kända goda företag är glasstillverkaren Ben &
Jerry’s, kosmetikföretaget The Body Shop och livs-
medelsföretaget Saltå Kvarn.
- Goda företag bedriver inte välgörenhet, utan
verkar för en god sak som en del av sin affärsidé.
Webben
www.caminomagasin.se
www.godaexempel.nu
www.amnesty.se
www.fairtradecenter.se

48 | Eget Företag
 www.if.se/nyforetagare Tel 08-792 76 60

Grattis, nu är du nyföretagare!
Tänk nu också på att skydda ditt nystartade företag.

ing
Prova-på-försäkr r.
k
3 månader 1fö9rsäk9ringar som
r sex viktiga
Paketet innehålle ett skydd
da r di n ny st ar tade verksamhet,
sk yd , Rätts-
fa tt ar : Eg en do m, Avbrott, Ansvar
som om
a och Kris.
skydd, Tjänsteres
If i samarbete med:

Köp försäkringen direkt på webben

Läs mer om försäkringen och köp direkt på www.if.se/nyforetagare. När
du köpt försäkringen är ditt företag försäkrat i tre månader, och du kan
Inhouse SV 20090748

koncentrera dig på det viktigaste: det roliga jobbet som nyföretagare. Lugn, vi hjälper dig.

VISIONSBYRÅN pReSeNteRaR

StaRta eget BOlag

föR fRamgÅNgSRIkaRe NYföRetagaRe
Enskild firma eller AB? Vi hjälper dig att starta eget.
Vill du ha en genomgång av för- och nackdelar med olika bolagsformer?
Behöver du hjälp att utvärdera affärsidén? Utnyttja att vi kan alla fallgropar
runt bolagsbildning, affärsplaner och finansiering för småföretagare.
Med kontor på 125 orter finns vi alltid nära att stötta dig att nå dina mål,
drömmar och visioner som nyföretagare. Välkommen till Visionsbyrån!

pwc.com/se/visionsbyran
eller ring 020-VISION (020-84 74 66)

Eget Företag | 49
Vecka 17
Mats Evergren, kampanjgeneral för Vecka 17.
För fjärde året i rad rullade en buss, fullproppad med experter på
nyföretagande, ut från Stockholms centralstation. Målet för årets
turné var åtta städer i Norrlandsregionen.
Text: Johan Tamm
Foto: Ingela Bjurenborg
V eckan startade redan klockan
07.00 på måndagsmorgonen då
bussteamet och glada skolungdo-
mar hjälptes åt att dela ut 4 000 starta-eget kit
runt om i centrala Stockholm. Övriga landet
följde samma goda exempel, och totalt dela-
des det ut 12 000 kit på bara ett fåtal timmar.
Som om inte det vore nog så anordnades det
över 100 nyföretagaraktiviteter över hela lan-
det under årets vecka 17.
Nytt koncept för i år var Café Starta Eget. En
samlingsplats där expertisen på nyföretagan-
det tog emot alla som ville veta mer om hur
man går till väga för att starta, driva och ut-
veckla sitt egna företag. Som krydda på moset
bjöds det även på kaffe, tårta och inspirerande
gästföreläsningar från lokala företagare.
Bussturnén hade i år satt sikte mot norra
50 | Eget Företag
Sveriges största
nyföretagark
Sverige, ett område som man inte besökt ti-
digare.
I de åtta städer som bussen besökte kom det
över 600 besökare till Caféerna.
– Över 600 besökare på Café Starta Eget
under Norrlandsturnén. Det slog alla förvänt-
ningar och bekräftar det stora intresset för att
starta eget, säger Mats Evergren, kampanjle-
dare. Detta befästs ytterligare av enkätunder-
sökningen som gjordes under veckan. Hela
53,7 procent av cafébesökarna uppgav att de
har planer på att starta företag inom ett år.
Att Vecka 17 nu är ett etablerat koncept är I centrala Stockholm dela-
verkligen ingen underdrift. Intervjuer i radio, des 4 000 starta eget-kit ut
artiklar och notiser i tidningar samt tv-inslag under några timmar.
vittnar om att denna kampanj verkligen är
uppskattad och att den behövs, i dessa tider
mer än någonsin.
kampanj:
Förvalta ditt varumärke!
Seminarium 15/10 kl.11.15 i sal K23

Vad är fördelen med ett varumärkesskydd?

Träffa oss i monter V01:39

Skydda dina ideér

www.prv.se

Eget Företag | 51
Almedalen 2009

Nya företag
en väg
ur krisen
Vill man nå fram med sitt budskap till beslutsfattare i Sverige finns det få
tillfällen som är så bra som Almedalsveckan. Under en vecka varje sommar
samlas makthavarna på Gotland, i det vackra Almedalen, för att föreläsa,
gå på seminarier och nätverka.

Text: Johan Tamm

Foto: Gotlands kommun

Jobs and Society NyföretagarCentrum an-
ordnade, traditionsenligt, ett välbesökt semi-
narium med rubriken: Nya företag – möjlig-
het i kristider.
Ämnet som uppmärksammades var att fler
nya och livskraftiga företag är rätt väg för att
få Sverige ut ur den ekonomiska krisen, och
ett absolut måste för landets fortsatta välfärd.
Den namnkunniga expertpanelen kom bland
annat fram till att vi måste hitta nya vägar för
att få fler kvinnor, människor med invandrar-
bakgrund och unga personer att vilja starta
eget.
Målet – Dubbelt upp!
Med det menas en fördubbling av nyföreta-
gandet i Sverige, som i dag ligger på extremt
låga 0,5 procent av befolkningen. Jämför
man med våra grannländer Norge, Danmark
och Finland ligger vi i dagsläget långt efter.
Detta är dock inget som är gjort i en hand-
vändning. Genom gemensamma insatser
från regering, kommuner, myndigheter och
organisationer som Jobs and Society Nyfö-
retagarCentrum krävs för att inspirera och
motivera fler människor att vilja bli egenfö-
retagare.
CSR Sweden
Det samlades över 110 personer i en lokal
anpassad för 80 under CSR Swedens semi-
narium under Almedalsveckan. Seminariet
handlade om vilka roller företagen respek-
tive politikerna ska spela i att driva utveck-
lingen framåt inom CSR-området. (Corpo-
rate Social Responsibility) I panelen fanns
representanter från fyra partier samt fyra
medlemsföretag i CSR Sweden/CSR Europe.
Mentor Eget Företag
Mentor Eget Företag öppnade upp portarna
för sitt seminarium på tisdagsmorgonen. Se-
minarier ämnade visa att kultur och närings-
liv har mycket att lära av varandra. Inte minst
gäller det för en kreativ nyföretagare som vill
etablera sig som egen företagare inom kultur-
sektorn. Där kan en erfaren mentor, som kan
näringslivets spelregler, innebära skillnaden
mellan att vinna och försvinna. Både mento-
rer och adepter gav sin syn på hur de har ut-
vecklats genom att medverka i programmet.

52 | Eget Företag
Nu blir det lite enklare
att driva företag
Från
379 kr Just nu!
/mån
Ingen
månadsavgift
året ut!

Vi hjälper dig till bättre affärer

Telia Kontor Bas är en praktisk och enkel lösning för dig som
har ett företag. Du får bredband, trådlöst nätverk, telefoni
och support som ser till att allt fungerar från start, från endast
379:-/mån. Nu har vi dessutom tagit bort månadsavgiften
året ut. Välkommen till Telia.

Välkommen till telia.se/kontor, ring 90400 eller besök

närmaste Teliabutik.

Erbjudandet gäller företagskunder vid nybeställnig av Telia Kontor Bas med exkl. moms. Den trådlösa gatewayen ägs av Telia och skall returneras vid upp-
18 mån bindningstid så långt lagret räcker, dock längst t.o.m 22/11 2009. Telia sägning. Uppsägningstid 3 mån. Kan inte kombineras med andra bredbands-
Kontor Bas finns från 0,20 – 0,25 Mbit/s. Prisexempel Telia Kontor Bas 0,20 – erbjudande från Telia. Tekniska begränsningar gör att Telia Kontor Bas inte kan
0,25 Mbit/s 379 kr/mån. Ingen engångsavgift (ord pris 899 kr). Alla priser är levereras till alla adresser.
Nyheter

Tre nya samarbetspartners till

Jobs and Society
NyföretagarCentrum

F ör att stimulera fler personer med

funktionsnedsättning att ta steget
och bli företagare startar Samhall
och Jobs and Society NyföretagarCentrum en
företagarakademi.
Ett antal Samhallmedarbetare kommer att
erbjudas möjlighet att gå en utbildning med
inriktning på entreprenörskap och företagan-
de. De kommer också att erbjudas en mentor
med personlig erfarenhet av företagande.
I Samhalls uppdrag från staten ligger att
stimulera och hjälpa de egna medarbetarna
vidare till anställning hos andra arbetsgivare.
Hittills har få medarbetare tagit steget från
Samhall till eget företagande. Genom företa-
garakademin hoppas Samhall kunna inspirera
och stödja fler medarbetare att bli företagare.
– Vi har hittills varit dåliga på att uppmuntra
entreprenörerna bland våra medarbetare. Det
är dags att också personer med funktionsned-
sättning ses som potentiella företagare, säger
Birgitta Böhlin, VD i Samhall AB.
Utbildningen, som sker i NyföretagarCen-
trums regi, kommer att starta i slutet av som-
maren. Till att börja med erbjuds akademin
i två av Samhalls åtta regioner. Där kommer
alla medarbetare att erbjudas plats på utbild-
ningen med kravet att de har en tydlig före-
tagsplan.
Under utbildningen kommer deltagarna att
får råd kring hur de kan utveckla sin affärsidé
av vana företagare som har egen erfarenhet
av att starta eget.
Almi Företagspartner
Almi Företagspartner är ny nationell samar-
betspartner till Jobs and Society Nyföretagar-
Centrum. Ett samarbete finns sedan tidigare,
bland annat genom det mycket framgångsrika
programmet Mentor Eget Företag, men nu in-
tensifieras det genom att Almi blir nationell
samarbetspartner, och därmed även tar plats
i Jobs and Society NyföretagarCentrums sty-
relse.
För mer information om Mentor Eget Före-
tag besök www.mentoregetforetag.se
Trygghetsrådet
– Det är glädjande att Trygghetsrådet åter är
en av våra nationella samarbetspartners, sä-
ger Harry Goldman på Jobs and Society Ny-
företagarCentrum.
Jobs and Society NyföretagarCentrum och
Trygghetsrådet kommer att arbeta med för-
djupade gemensamma insatser för entrepre-
nörskap och nyföretagande, bland annat kon-
ceptet Startbanan.

u ha
Vill d
i ditt liv?
Behöver du hjälp med att synas på ett
professionellt sätt?
Jag kan hjälpa dig med den grafiska biten:
logotyp
visitkort
broschyr www.suhoski.com
hemsida
070 0.14 5 8 8 8
annons, mm. florin@suhoski.com

54 | Eget Företag
 SVERIGES
ABSOLUT LÄTTASTE
BOKFÖRINGSPROGRAM
Wind
o
& Ma ws
cinto
sh

Bokföring • Fakturering
Artiklar • Kunder
Leverantörer • Inventarier
- Allt i samma program -
Pris 1.250:-
ex moms (OBS! - INTE per år - ENGÅNGSPRIS!)
Utbyggbart med offerthantering, orderhantering,
valutahantering, lagerredovisning, strukturlager,
avtalsfakturering, strökundshantering etc. etc. etc..
Inget Debet eller Kredit!!
UNI_BAS är originalprogrammet
som andra försöker plagiera!!! Anna-Karin Eklund, Vårdförbundets ordförande

7 års succé med UNI_BAS bara fortsätter!

1.000-tals nya nöjda kunder varje år

För eget aktiebolag

Vår kunskap gör
För enskild firma skillnad – när du ska
För föreningar starta vårdföretag.
Inga begränsningar: Vårdförbundet ger dig stöd och råd om hur
R UNI_BAS - Du väljer själv företagsform: Aktiebolag,
enskild firma, handelsbolag, förening, kommanditbolag etc
du ska starta företag. Med vår erfarenhet
och kunskap kan vi inom våra yrkesområden
R UNI_BAS - inga begränsningar gällande omsättning
bistå med företagsservice och utveckling.
R UNI_BAS - inga begränsningar för utlandsaffärer
Vi driver på forskningen om småföretagande
R UNI_BAS - kontantmetoden/bokslutsmetoden/faktura-
metoden - välj själv bokföringsmetod i hälsa vård och omsorg.
R UNI_BAS - inga begränsningar vid momsredovisning
- månadsvis/kvartalsvis/årsvis redovisning
Vi är tillsammans 110 000 legitimerade
R UNI_BAS - inga begränsningar för kontoplan. Använd
standardkontoplan, skapa egna konton vid behov. barnmorskor, biomedicinska analytiker,
R UNI_BAS - Du slipper Debet och Kredit, men kommer
revisorn på besök - tryck på Expertknappen och Du kan tala
röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor.
med revisorn på hans språk med Debet och Kredit. Vår kunskap är en förutsättning för hög
R UNI_BAS - inga begränsningar för räkenskapsår -
kalenderår - brutet räkenskapsår - förlängt räkenskapsår
kvalitet och goda resultat i den svenska
vården. Var med och påverka din vardag
R UNI_BAS - inga begränsningar för antal bankkonton
eller antal girokonton – såväl för kollektivet som för dig själv
R UNI_BAS - inga begränsningar för antal anställda
som vårdföretagare.
Hämta gratis demo från vår hemsida
http://www.unicell.se www.vardforbundet.se
Vårdförbundet är den kollegiala mötesplatsen och självklara organisationen för
Tennisvägen 37 legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor,
269 33 Båstad sjuksköterskor och studenter inom respektive utbildning.
Mail: uni@unicell.se
Tel 0431 - 730 30

Eget Företag | 55
Jobs and Society
Vad gör Jobs and Society
NyföretagarCentrum?
NyföretagarCentrum ger kostnads-
fria, individuella och objektiva råd
Varje år besöker cirka 15 000 personer Nyfö-
retagarCentrum för att få kostnadsfri, objektiv
och konfidentiell rådgivning kring en affärsidé
de har. Två tredjedelar av dem startar företag,
av dessa går färre än 1 procent i konkurs ef-
ter tre år. 80 procent är då fortfarande aktiva
och har i snitt 1,6 anställda. Siffrorna är unika
och visar tydligt att rådgivning på Nyföreta-
garCentrum förbättrar chanserna att lyckas i
näringslivet.
Vi täcker närmare 200 kommuner med råd-
givningen. Varje enskilt NyföretagarCentrum
finansieras i huvudsak av lokalt näringsliv och
Våra samarbetspartner
56 | Eget Företag
vi samarbetar med både organisationer och
myndigheter för att skapa bästa möjliga möj-
ligheter till nyföretagande i varje kommun där
vi finns. Vårt nätverk består av tusentals före-
tagare och experter, och är en unik tillgång i
vårt arbete för ökat nyföretagande.
Jobs and Society arbetar för fler
livskraftiga företag
Jobs and Society är en stiftelse som främ-
jar nyföretagande och entreprenörskap. Vi är
moderorganisation för landets alla Nyföreta-
garCentrum som erbjuder kostnadsfri rådgiv-
ning till alla som vill starta eget företag. Vi
startar nya NyföretagarCentrum och bistår de
befintliga med stöd i form av IT-system, råd-
givningsverktyg, trycksaker, kampanjer, mäs�-
sor, etc. Vi svarar också för vidareutbildning
av rådgivare och kvalitetssäkrar verksamheten
genom certifiering av enskilda Nyföretagar-
Centrum och diplomering av rådgivare, vil-
ket garanterar att de har kunskaper inom flera
områden som rör företagande. Vår verksamhet
finansieras främst av näringslivet men även av
myndigheter och organisationer.
Läs mer på:
www.nyforetagarcentrum.se
 HÄR FINNS
HÄR BOR EN IDÉ
FINANSIERING!
Sverige behöver fler djärva idéer och fler fram-
gångsrika företag. Inom alla branscher. Från
tjänsteföretag till snabbväxande högteknologi-
företag.
Men för att starta och driva ett företag behövs
det mer än en bra affärsidé. Det behövs också
kapital och i många fall även stöd från erfarna
rådgivare. Och det är här vi på ALMI Företags-
partner kommer in i bilden. Vi kan ta risker
andra finansiärer inte har möjlighet att ta. Och
vi har rådgivare med stor erfarenhet.
Låt inte din vision fastna som en vacker tanke
bland alla andra. Kontakta oss på ALMI.

www.almi.se

Bättre tider.
Med en av SRF auktoriserad redovisningskonsult vid din sida kan du
räkna med hög kvalitet på dina räkenskaper och utvecklande kompetens
som leder till ökad lönsamhet. Kort och gott bättre tider för ditt företag.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund är Sveriges ledande branschorganisation

för ekonomi- och redovisningskonsulter. Vi har mer än 4 500 medlemmar som
anlitas av över 200 000 företag. Hitta din konsult på www.srfkonsult.se

Eget Företag | 57
Jobs and Society

Här finns vi!

NyföretagarCentrum ger dig kostnadsfri rådgivning när
du vill starta och driva företag!
Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning.
Har du en affärsidé?
Leta då upp din hemkommun i listan nedan och hör av
dig redan i dag!

Du hittar alla kontaktuppgifter på www.nyforetagarcentrum.se

BLEKINGE LÄN Mullsjö Osby Österåker Umeå Skövde

Karlshamn Vetlanda Perstorp Sotenäs
Karlskrona Värnamo Simrishamn Vi har även kontor i: VÄSTERNORRLANDS LÄN Strömstad
Olofström Sjöbo Rinkeby-Kista Sundsvall Svenljunga
Sölvesborg KALMAR LÄN Skurup Västerort (Vällingby) Timrå Tanum
Borgholm Staffanstorp Skärholmen-Kungens Kurva Örnsköldsvik Tibro
Emmaboda Svalöv Tidaholm
DALARNAS LÄN Tomelilla Tranemo
Avesta Kalmar SÖDERMANLANDS LÄN VÄSTMANLANDS LÄN
Mönsterås Ystad Eskilstuna Trollhättan
Borlänge Arboga
Mörbylånga Åstorp Flen Töreboda
Falun Hallstahammar
Nybro Ängelholm Gnesta Uddevalla
Gagnef Kungsör
Torsås Örkelljunga Katrineholm Ulricehamn
Ludvika Köping
Östra Göinge Nyköping Vara
Smedjebacken Sala
Oxelösund Vårgårda
Säter KRONOBERGS LÄN Surahammar
Vänersborg
Alvesta STOCKHOLMS LÄN Strängnäs Västerås
Botkyrka Trosa Åmål
GÄVLEBORGS LÄN Ljungby
Tingsryd Danderyd Vingåker
Bollnäs Ekerö
VÄSTRA GÖTALANDS LÄN ÖREBRO LÄN
Gävle Växjö Ale
Älmhult Haninge UPPSALA LÄN Askersund
Hofors Bengtsfors
Huddinge Enköping Degerfors
Hudiksvall Bollebygd
Järfälla Håbo Hallsberg
Ljusdal NORRBOTTENS LÄN Lidingö
Borås
Karlskoga
Nordanstig Luleå Knivsta Dals-Ed
Nacka Tierp Kumla
Ockelbo Essunga
Norrtälje Uppsala Laxå
Ovanåker SKÅNE LÄN Falköping
Nykvarn Älvkarleby
Sandviken Bjuv Färgelanda
Nynäshamn Östhammar ÖSTERGÖTLANDS LÄN
Söderhamn Bromölla Grästorp
Salem Finspång
Båstad Götene
Sigtuna Kinda
HALLANDS LÄN Eslöv Sollentuna
VÄRMLANDS LÄN Herrljunga
Filipstad Hjo Linköping
Falkenberg Helsingborg Solna
Forshaga Härryda Mjölby
Halmstad Hässleholm Stockholm
Grums Karlsborg Motala
Hylte Höganäs Sundbyberg
Hammarö Kungälv Norrköping
Kungsbacka Hörby Södertälje
Karlstad Lidköping Söderköping
Laholm Höör Tyresö
Kristinehamn Lilla Edet Vadstena
Varberg Klippan Täby
Kristianstad Munkfors Lysekil
Upplands-Bro
Kävlinge Storfors Mariestad
JÖNKÖPINGS LÄN Upplands-Väsby
Mark
Habo Landskrona Vallentuna
Lomma VÄSTERBOTTENS LÄN Mellerud
Jönköping Vaxholm
Lund Skellefteå Munkedal
Värmdö

58 | Eget Företag
Nystartat
företag
– tips för en
bra arbetsmiljö
Vi vill visa dig att det är enkelt
att arbeta systematiskt med
arbetsmiljöarbetet. På vår
webbplats www.av.se hittar
du en interaktiv utbildning
som hjälper dig att komma
igång. Där får du också mer
information och svar på dina
frågor om din arbetsmiljö.
Du träffar oss också i monter V05:19
på ”Eget Företag”, 13-15 oktober på
Stockholmsmässan.

Eget Företag | 59
Vår vision: Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
 Gör-det-inte-själv
steg 1 till 6
1. 2. 3.

4. 5. 6.

Att trivas med att vara sin egen behöver inte betyda att man gillar att göra allting själv.
Som medlem i Unionen Egenföretagare får du expertrådgivning och avlastning med
alla sorters situationer som kan dyka upp i din företagsvardag. Marknadsföring och
försäljning till exempel, då vi bland annat kan hjälpa dig med proffesionella råd och bra
rabatter på annonsering. Allt för att du ska känna dig trygg med att lägga tiden på
företagets egentliga verksamhet. För fler exempel på sådant du inte ska göra själv, är
du välkommen in på unionen.se/egenforetagare. Där kan du också bli medlem direkt! GÖR LITE MINDRE SJÄLV, SÅ BLIR DET MER GJORT.