Hellre en enkel lsning n en som

fungerar

! CC BY dhendrix

Jag frstod det aldrig d, varfr pappa blev upprrd nr vra bekanta stolt berttade
att de hade fadderbarn (alltid i Afrika eller Asien). Det var uppenbart att det var tv
vrldar som krockade. Den ena, representerad av de som hade fadderbarn, verkade
mysig och mnniskovnlig. De berttade ofta att de brevvxlade med dem de hjlpte,
om hur tacksamma deras skyddslingar var, och hur !nt det var att kunna hjlpa dessa
stackars fattiga mnniskor. Det var uppenbart att de !ck en egoboost av sin altruistiska
grning. Den andra sidan, representerad av pappas frustrerade och oresonliga utbrott,
var bde obehaglig och svrbegriplig. Samtidigt anade jag att pappas irritation
uttryckte ngot mer n missriktad livsngest.
Mnga r senare rkade jag p begreppet strukturellt vld. Det handlar om vld som
inte syns. Hans Rosling berttar i sin frelsning p TED om hur Mauritius klarat sig
mycket bttre n resten av Afrika. Hr fanns inte samma fattigdom och svlt. Rosling
antyder att det har att gra med att man inte hade samma handelshinder mot Europa
som resten av Afrika hade. De kunde slja sitt socker p samma villkor som alla andra.
Mnga afrikanska lnder hindrades att slja bland annat socker och textil till oss nr de
som mest hade behvt ett fungerande inhemskt nringsliv. Hr hemma sg vi armodet
i Biafra, en bild som ofta !ck glla fr hela Afrika och kldinsamlingarna frodades. det
r inte utan ironi visar det sig, nr vi i vr blinda vlvilja ger ddsstten t den lokala
textilindustrin; frst stryper vi syret till branschen med vra tullar och sedan slr vi
undan ftterna p den genom att skeppa gratis klder till deras kunder. Nu blev
pappas frustrerade utbrott begripliga. Inte nog med att vi beter oss illa. I vr sjlvgoda
blindhet har vi dessutom mage att sl oss fr brstet nr vi tar av smulorna frn vrt
bord och hjlper ngot enskilt o"er fr vr framfart. Det blev fr mycket fr pappa.
Idag r denna beskrivning frhoppningsvis allmngods och en del av den postkoloniala

kritiken. Men den mekanism som ligger bakom det strukturella vldet har inte
frsvunnit. Ofrmgan att se komplexa samband bottnar i vr hjrnas anatomi. Vi
tycks inte rustade att gra de bedmningar som krvs fr att undvika att grva vr
egen grav.
I !lmen WarGames frn 1983 konstaterar datorn Joshua efter att ha simulerat alla
mjliga utfall av ett krnvapenkrig: Strange game. The only winning move is not to
play. Joshua spelar frst lu"arschack mot sig sjlv och upptcker att det !nns spel dr
den som brjar spelet alltid vinner. Han upptcker sedan att det !nns spel, dr alla
som deltar r frlorare. Den sortens spel knnetecknas av en hg grad av komplexitet,
eftersom deltagarna annars enkelt skulle kunna frutsga utgngen och lta bli att
delta.
Jag pstr att det som utmrker vr situation idag, r en kad komplexitet i ett spel dr
vi alla riskerar att bli frlorare. Vi kan inte lngre p ett enkelt stt frutsga vad det vi
gr fr fr konsekvenser. Den enkla logik som gllde fr jgar- samlarsamhllet
samla mat idag, annars dr du i morgon gller helt enkelt inte lngre. Maten ersattes
med pengar, som ersattes med si"ror i en databas.
(Och vi r vl eniga om att det totalt sett inte rder ngon brist p mat i vrlden, utan
att det r en (frdelnings)politisk frga? )
Ett par saker sammanfaller och gr situationen srskilt besvrlig fr oss. Dels har det
kade msesidiga beroendet, det som populrt kallas globalisering, inneburit en kad
komplexitet. Frdelen r en hgteknologisk och specialiserad vrld dr information
#dar fritt. Det kunde g att hantera men sammanfaller olyckligtvis med vr ofrmga
att hantera komplexa system. Kahneman (2013) beskriver detta vl i sin bok Tnka,
snabbt och lngsamt. Han redogr fr ett antal mekanismer som snedvrider vra
bedmningar. Bland annat tar han upp fenomenet prajming vilket i korthet innebr att
omedvetna associationer styr oss. Om du r som de #esta andra associerar ocks du
sol, bl, himmel, vrme till 8,1,22[1]. Men det har visat sig att prajming ven
pverkar vrt beteende. Vilket leder oss till nsta svrighet, valet av styrsystem:
pengar. Det genomgende temat i resultaten r att tanken p pengar prajmar fr
individualism: en motvilja mot att befatta sig med andra, att vara beroende av andra
eller att acceptera krav frn andra. (a.a. s.65).

Vi befolkar en komplex vrld som ropar efter omsorg, efter helhetsperspektiv, men
som r styrd genom ett system som prajmar oss att inte se lngre n nsan rcker.

Samtidigt har vi en hjrna som gr sitt bsta fr att dlja hela situationen fr oss och
istllet fresl verslagshandlingar som att ska"a sig ett fadderbarn. Etisk
nerdrogning ingr i ett paketavtal tillsammans med rent samvete och moralisk
blindhet skriver Bauman i Flytande rdsla (s. 104).
Vr slogan tycks vara hellre en enkel lsning, n en som fungerar! och vr strategi att
lgga ansvaret p den enskilda individen. Det r upp till var och en av oss att
kllsortera, vrna om miljn, tnka p vr pension och resa klimatsmart. Det r en
omjlig uppgift och gr om ngot situationen n vrre, eftersom det #yttar vr
uppmrksamhet frn den niv dr problemen kan hanteras (den systemiska) till en
niv dr vi r hjlplsa (den individuella). Bauman lnar sedan Arendts rst och varnar
fr att vi jordvarelser som gr ansprk p kosmisk betydelse inom kort kommer att bli
ofrmgna att frst och artikulera de ting vi r i stnd att gra. (a.a. s. 106) Arendt

skriver detta fr mer n 50 r sedan och det rder vl ingen tvekan om att vi redan har
ntt den punkten.
Boken avslutas med ett skrmmande konstaterande och en frhoppning:
Det kommande rhundradet kan mycket vl bli en tid fr den slutgiltiga katastrofen.
Eller det kan bli en tid nr en ny pakt mellan de intellektuella och folket nu med
innebrden av mnskligheten som helhet frhandlas fram och frverkligas. Lt oss
hoppas att valet mellan dessa bda framtider fortfarande r vrt. (a.a. s. 203)
Ja, lt oss hoppas och tro det. Bauman menar att det frsta stegets avgrande
betydelse inte [kan] frnekas blottlggningen av det komplexa ntverk av
orsakslnkar mellan de enskilda individernas plgor och kollektivt skapade villkor.
Men han skriver ocks:

Ett gonblicks re#ektion kommer emellertid att visa att medvetandegrandet av

mekanismer som gr livet smrtsamt eller till och med outhrdligt inte betyder att
de redan neutraliserats; att motsgelserna dras fram i ljuset betyder inte att de
upplses.

Vad krvs fr att vi ska mkta med en sdan blottlggning? Lsningen r som jag ser
det och som s ofta r fallet nr det vi hanterar r komplext och tycks ha gott i bakls,
paradoxal. Rdslan urholkar sjlen heter det och i det hr fallet heter rdslan System 1
och sjlen System 2. Vi mste mitt i detta virrvarr av hotbilder (Varje dag kom nya
globala larm om ddsvirus, ddsvgor, ddsdroger, ddliga isberg, ddligt ktt,
ddliga vaccin, ddliga livsfarligheter och andra mjliga orsaker till hotande dd. Craig
Brown, Guardian Weekend 2005-11-05 s. 73) terta vr sans, ta efter Torbjrn Flldin
och sga till oss sjlva som han en gng lr svarat en journalist:

Den frgan mste jag f tnka lite p.

Vi mste ge de som ska ta ver efter oss vra barn en milj som r fri ifrn den
gnagande ngest som media pro!terar p och som vi alla mer eller mindre har fallit
o"er fr. Det r bara d, i ett avslappnat och ny!ket och nyktert tillstnd, som de nya
lsningarna och kreativiteten kan f blomma. Kanske kan vi d, inte bara verleva utan
brja leva.

" Amit Sen

# 31 december 2013
$ Analys, Paradigm, Specialisering/Helhet
% Komplexitet

Konstnr, musiker och gestaltterapeut sedan 15 r. Lrare p Gestaltakademins i Skandinavien

4-riga utbildning till gestaltterapeut/organisationskonsult. Specialitet: interkulturell

kommunikation och systemiska lsningar. Handledare, familjekonstellationer. Driver ocks ideella

freningen Ars & Modus.

' 2 kommentarer till Hellre en enkel lsning n en som fungerar

" Tuttika
& 14 februari 2014 @ 13.54

Tack!
Igr arg.
Idag svarar universum med att jag lser din lysande sammanfattning av lget.
Svara

" Per Hrberg

& 4 mars 2014 @ 17.08

Hej Amit och tack fr en viktig sammanstllning av lget i stort! Tillsammans med
bland annat Gestaltakademin planerar vi Almedalsveckan utifrn ungefr ditt
perspektiv! Kolla grna http://www.youtube.com/watch?v=FruVoTZZ51g
Svara