1. 2. 3.

Vem skt Olof Palme? Leif Tell skt Olof Palme. Agerade Leif ensam? Nej, mordet organiserades av en ett ntverk av anti-kommunister. Var det Plan A att Leif skulle skjuta? Nej, det var meningen att en fransk/belgisk legosoldat skulle skjuta, ca 50 meter frn mordplatsen men denne tvekade fr att det var s mycket folk p platsen. 4. Vem var Leif Tell? Han var elitsoldat och medlem i en hemlig del av Sveriges frsvar som skulle skydda Regering, Riksdag och Kungahuset vi ett militrt blixtanfall eller en stadskupp. Leif var och r ocks Polis. Medlemmarna i denna militra grupp utgjorde ocks vaktdistrikt 1 p Norrmalmspolisen fr att vara nra de ml de skulle skydda vid ett pltsligt anfall eller kupp. 5. Var det frsta frsket gruppen gjorde att dda Palme? Nej, en liknande operation hade misslyckats 10 dagar tidigare vid en anti-appartheidkonferens i Stockholm 6. Vad var motivet fr att dda Olof Palme. Palme hade mnga fiender men den utlsande faktorn var hans planerade resa till Moskva en dryg mnad efter mordet. Palme hade en id om att Norden skulle bli fri frn krnvapen och det hotade frsvarsalliansen Natos s kallade norra flank. Genom denna freslagna frndring av maktbalansen hade Palme blivit ett akut hot ven fr hga svenska militrer. Sverige utgjorde geografiskt halva fronten mellan NATO och Warzawapakten. 7. Var Sverige inte Neutralt? Nej inte alls i praktiken, men om Palme genomfrde sin krnvapenfriazon (NFZ) s kanske Sverige skulle ha blivit verkligt neutral, det verkar ha varit ett ml fr Palme. 8. Fanns det fler aspekter av Palmes moskvaresa som var ett hot? Ja, att NATO skulle nekas att anvnda och va med krnvapenubtar p svenska ubtsbaser i stersjn och att Norge och Danmark kanske skulle kunna frestas lmna NATO om NFZ genomfrdes vilket var ett kraftigt hot mot den strategi som planerades vid ett krnvapenkrig med Sovjetunionen. Sverige genomfrde mycket viktig signalspaning t utlndska militrer som om de frsvann skulle vara ett verkligt hot mot NATO. 9. Fanns det fler motiv? Ja, p den militra sidan hade Palme bland annat gjort ett avtal med Indien om frsljning av kanoner dr det som ett villkor ingick att Indien skulle f svenskt vapenuran till ca 10 atombomber, vilket upprrde NATO. Pengarna frn vapenaffren skulle Palme delvis anvnda fr att stdja (det vid en tiden kommunistiska) ANC som frde vpnad kamp mot apartheidregimen i Sydafrika och detta gav Palme ytterligare en mktig fiende. 10. Fanns det hgt uppsatta personer i mordorganisationen? Ja, mordet stddes av mycket hga militrer, personer knutna till skerhetstjnsten samt ett antal personer som bde var officerare och polischefer. Personer ansvariga fr Palmes livvaktsskydd deltog ocks. Ngra av de inblandade var engagerade i anti-demokratiska organisationer som det svenska nazistpartiet. Flera av personerna var vertygade om att Palme var sovjetisk spion och tnkte verlmna makten i Sverige till det kommunistiska Sovjetunionen, ungefr p samma stt som skett i Prag efter andra vrldskriget, drmed ansg man sig ha mandat att aktivera det svenska kuppfrsvaret. Inom det socialdemokratiska partiet var frsvarsministern medveten om planerna. 11. Var mordet i huvudsak en svensk organisation? Nej, mordet hade sin ursprung i NATO och den hemliga del som skulle utgra sista frsvar av det vstliga politiska systemet i hndelse av hot om kommunistiskt maktvertagande. Ntverket av anti-kommunister inkluderade samarbete med sydafrikansk skerhetstjnst, bde inom polis och militr, och de vergripande planerna fr mordet drogs upp tillsammans med experter p politiska mord frn Sydafrika.

12.

Fanns det utlndska beskickningar med i organisationen? Ja, tv ambassader deltog i planering och genomfrande.

13.

Hade det inte varit enklare och riskfriare att frska bli av med Palme p annat stt? Man hade lagt enorma resurser p att bli av med palme under 15 rs tid inom de antikommunistiska ntverken. Frsken hade misslyckats och nu var lget akut i och med moskvaresan. 14. Vem finansierade mordet. I huvudsak fretrdare frn delar svenska nringslivet som ansg sig riskera frlora ofattbara belopp om Palmes politik drevs igenom. Framfrallt kom pengarna frn Wallenbergsfren Indirekt kom std frn utlandet och indirekt via svenska skattemedel. 15. Varfr skts Palme just vid Tunnelgatan/Sveavgen? Planen var som sagt att Palme skulle skjutas 50 meter frn det som senare blev mordplatsen utanfr Skandiahuset. Skandiahuset var hgkvarter fr den hemliga militra ant-kommunistiska frsvarsorganisationen och var byggt fr ndamlet som hgkvarter fr en motstndsrrelse med underjordiska tunnlar till strre delen av Stockholm. Hr kunde en mrdare smugglas in och ut p ett diskret stt. 16. Hur fick man Palme till den nskade platsen? En person ringde Palme p lunchen samma dag och bestmde trff fr att verlmna handlingar som var viktiga fr Palme. Personen freslog att verlmning skulle ske utan vittnen i from av livvakter. Palme planerade att trffa personen efter ett biobesk med familjen. 17. Vem ordnade med mordvapnet? CG stling importerade de vapen som anvndes av grningsmnnen. Ett speciellt vapen hade tagits fram till Legosoldaten som dock tvekade och vapnet blev nu ett annat och mer vanligt vapen n det tnkta. stling var ven sambandscentral fr radiokommunikation p mordkvllen. 18. Hur visste man vad Palme hade fr privata planer? Man avlyssnade honom via speciella militra telefonvxlar som kan avlyssna varje telefon i Sverige utan att det kan spras. 19. Var Palme ensam om att mrdas av det anti-kommunistiska ntverken. Nej, lngt ifrn. Hundratals politiker och makthavare mrdades runt om i vrlden och minst ett dussintal statskupper genomdrevs, mnga i vrt nromrde. 20. Varfr srades bara Lisbeth Palme? Mrdaren Leif Tell skt p eget initiativ sedan den planerade mrdaren tvekat. Mordet blev drfr ngot mer improviserat. Nr Lisbeth skrek och gick ned p kn efter skottet i mitten av hennes sida, trodde den ngot oerfarna mrdaren att hon var ddligt skadad, och han upptckte frst 20 meter in lngs flyktvgen att s inte var fallet och d var det fr riskabelt att tervnda. 21. Var det inte riskabelt att ha med poliser i organisationen? Poliser runt mordplatsen rensade omrdet frn smbrottslingar och gav lokalknnedom, samband, och support fr mrdaren. Tanken var inte att de skulle delta aktivt, det var slumpen som gjorde att s blev fallet, p ett personligt initiativ, vilket gjorde polisens inblandning ngot synligare n tnkt. Poliserna som deltog sg sig dock snarare som militrer ingende i ett kuppfrsvar som frsvarade Sverige mot ett kommunistiskt maktvertagande n som poliser. Genom att anordna en stor polisvning p platsen timmarna innan mordet skulle kvardrjande poliser bli mindre misstnkta. Extra mnga spaningsuppdrag gavs till narkotikaspanare och EKOspanare timmarna fre mordet i omrdet fr att polisens nrvaro skulle kunna frklaras. Infiltratrer p ledningscentralen, televerkets radiovervakning, samt p kriminaltekniska laboratoriet skyddade ocks de verkliga frvarna frn att avsljas. 22. Hur kunde samtliga inblandade komma undan? Infiltratrer frdrjde larmet och frsvrade polisinsatsen p plats. Mordet var vlplanerat och man hade frkldnader samt

flera lgenheter, som tillflyktsort i omrdet, man kunde ven utnyttja polisbilar fr transport samt uttnyttja tunnelsystemet under mordplatsen, flera flyktbilar fanns ven till hans. 23. Om mordorganisationen var spass stor borde inte personer skvallrat efter hand? Vldigt mnga personer har lkt genom ren, men sedan antingen skrmts till tystnad eller mrdats. Ett mord p en hgt uppsatt person utfrt av en underrttelsetjnst planeras normalt av kanske 200 personer och man har sllan problem med lckor, ven mnga tiotals r senare.