SV

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49

Grekland har vunnit tid men str fortfarande med ena benet i
avgrunden. Nu r det inte lngre marknaderna som avgr semesterparadisets de utan grekerna sjlva: kommer de att bita ihop tnderna
och backa upp regeringen Giorgos Papandreous sparpaket? Och har de
frsttt att moderniseringen av Grekland r ett generationsprojekt?
Protesterna mot regeringens svngremspaket r en sak. Likas opinionsmtningarna som r mrkligt motsgelsefulla - ett kompakt motstnd mot
tgrderna men samtidigt bred insikt i att Grekland har ftt en sista
chans att komma p rtsida igen. Vad som till slut kommer att avgra
Greklands framtid r huruvida landet bit fr bit brjar skala bort ett
absurt
system
av
skattefrmner,
frlegade
subventioner,
ett
bysantinskt pensionssystem som tmmer den grekiska statskassan och en
svart sektor som r som en cancersvulst.
Fr nrvarande tyder allt p att Grekland slipper den frnedrande
kapitulation som marknaderna lnge har spekulerat i. "D-day" var
hittills den 19 maj d ln p 10 miljarder euro frfaller. De pengarna
lr numera inte vara ngot problem att skaka fram. Trots detta r det
inte sjlvklart att det kommer att g bra ven nsta r och ret
drp. S lnge lper stdpaketet. Giorgos Papandreou har tusen och en
mjlighet att snubbla under de mnader d privilegier ska avskaffas
och skatter drivas in samtidigt som arbetslsheten vntas ka nr
sparpiskan viner.
- Lika bra att frbereda sig p instllda betalningar under 2011,
rekommenderar Deutsche Banks chefsekonom som freslr att skulderna
halveras till 150 miljarder euro, varav skattebetalarna str fr 100
miljarder euro och banker och frskringar fr resten.
I finanskretsar kallas detta "haircut". Nr Argentina 2001 stllde in
betalningarna p sina ln motsvarande ver 190 miljarder dollar tog
det fyra r att omfrhandla statsskulden. Placerarna frlorade i snitt
75 procent av sina utestende fordringar. Riktigt kortsnaggat blev det
i Ryssland 1998 nr Moskva inte kunde betala sina skulder och
devalverade rubeln. Fordringsgarna frlorade ver 80 procent enligt
kreditvrderingsinstitutet Moody som i en rapport har underskt 13
statskonkurser mellan 1998 och 2008.
Fr EU och framfr allt fr lnderna i euroomrdet r detta ett
skrckscenario. Minsta antydan om omfrhandlingar skulle utlsa en
kedjereaktion. Redan nu har marknaderna kastat sig ver Portugal. P
tur str det mycket strre Spanien och kanske ocks Italien. Hr r
det valutaunionens sjlvaste livsnerv som r hotad. Inte undra p att
EU nu gr allt fr att frhindra en dominoeffekt. Grekland som r
frtroendekrisens epicentrum kommer under tiden att f leva med hrd
styrning och kontroll utifrn. IMF torde knappast lmna Grekland inom
stdpaketets trersperiod. Av vad man hr frn frhandlingarna i Aten
mellan regeringen, EU och IMF handlar det snarare om en tiorsperiod.

Source: Tomas Lundin, SvD Nringsliv, 03-05-2010