Skriftlig rapport, Heljereds frskola

Verksamheten utgick ifrn tidigare pbrjat samarbete med SUE (tidigare UE) under delar
av 2013.
"Fokusgrupp" - resulterade i omrden som handlade om samarbete, struktur och lrmilj.

Syfte och ml
Syftet r att utveckla vra lrmiljer utifrn barns delaktighet och inflytande genom att
synliggra och reflektera tillsammans i det kollegiala lrandet.

Vrt ml r att:

ka anvndandet av digitala redskap i vardagen, tillsammans med barnen.

ka samarbete mellan avdelningarna, svl praktiskt som pedagogiskt (sprida och dela

erfarenheter fr att synliggra de pedagogiska processerna som pgr).

ka medvetenheten om hur barn r/blir delaktiga och har inflytande i den pedagogiska

lrmiljn.

Hur:
Med hjlp av observationer (exempelvis film) och intervjuer
Kollegialt lrande med reflektioner, samtal
Litteratur, som vi utgr ifrn samt reflekterar tillsammans kring
Dokumentation

Styrdokument

2.3 Barns inflytande

"De behov och intressen som barnen sjlva p olika stt ger uttryck fr br ligga till grund
fr utformningen av miljn och planeringen av den pedagogiska verksamheten" (Lpf
98/10).

Vstra Kllereds verksamhetsplan har barns inflytande som fokusomrde.

Vision 2022
Vi arbetar med lrmiljn som viktig del fr att skapa optimala frutsttningar fr barns
utveckling och lrande.

Genomfrandefas
SUE kom till frskolan p ett APT fr att introducera frskolan i projektet.
Tv st processledare/utvecklingsledare utsgs p frskolan.
Seminarium med UE, SUE, chef, processledare/utvecklingsledare,samt vriga skolor och
frskolor i projektet.
Tv st tvrgrupper skapades p frskolan. Varje tvrgrupp fick en tydlig genomgng av
projektet "Lrande och inflytande p riktigt, nr olikheten r normen". Webbplatsen och
paraplyet synliggjordes och drefter fick varje grupp samtala om och vara delaktiga i det
som blev Heljereds fokusomrde.
Tid skapas och avstts, s att varje processgrupp fr mtas 1,5 timma var tredje vecka.
Parallellt genomfrs
Seminarium fr chef, processledare/utvecklingsledare, SUE, SPMS, GU.
Chefsmten, tillsammans med SUE och GU.
Utbildningar fr processledare/utvecklingsledare.
APT (Arbetsplatstrff) med innehll som i ngon form anknyter till projektet, ssom
systematiskt kvalitetsarbete, utomhuspedagogik, kommunikation/samverkan.

Fokusomrden
Lrmilj - delaktighet/inflytande - IKT
Varfr var detta viktigt:
Frskolans milj r utformad och byggd fr att kunna vara en flexibel lrmilj fr barn i
ldrarna 1-6 r. Varje avdelning motsvarar drygt 2 traditionella frskoleavdelningar.
Fr att skapa optimala frutsttningar fr barns lrande och utveckling s behver vi
stndigt reflektera kring och anpassa lrmiljn s att den mter alla barn.
Vi valde fokusomrde genom att frst informera om det kommande projektet drefter fick
alla pedagoger mjlighet att f sin rst hrd, genom ett demokratiskt beslut valde vi
lrmilj som fokusomrde. Detta ocks fr att alla skulle f vara med och vara delaktiga i
projektet, fr att det skulle bli meningsfullt i vrt pgende arbete p frskolan.Hur kan vi
samverka och skapa kollegialt lrande mellan avdelningarna p frskolan?
Vi skapade frutsttningar fr att regelbundet mtas ver avdelningarna. Mtena r
utformade p liknande stt i de bda processgrupperna och frs fram av den agila
processen.

Hur skapar vi frutsttningar fr att barnen ska bli delaktiga och ha inflytande ver
sina lrmiljer?
Vi utgr frn barnens intressen d vi skapar lrmiljer, drefter utmanar vi dem med
valmjligheter.
Genom att erbjuda en varierande lrmilj fr barnen mjlighet att sjlva pverka sina val
av aktivitet. Fr att ka medvetenheten hos barnet, att gra dess rst hrd, lggs grunden
fr ett demokratiskt frhllningsstt.
Strategipedagoger som verkar fr att vara lyhrda och medskapande, samt nyfikna p alla
vra barn och deras olika intressen. I vardagen ger vi barnen mjlighet att uttrycka sikter
och vrderingar genom att vara aktivt lyssnande.

Hur skapar vi en systematisk, medveten reflektion p frskolan?

Vi utmanar barnen genom att de fr anvnda en Ipad fr att dokumentera det de sjlva
vljer. Utifrn bilderna stller pedagogerna utmanande frgor som leder till reflektion och
vidare utmaning.
Pedagogerna utmanas genom att anvnda trippellogg fr sin individuella reflektion. Vidare
utmaning blir att titta p reflektionsprocessen utifrn ett annat perspektiv fr att se sin egna
process. Genom att anvnda sig av digitala verktyg kan pedagogerna dela med sig av sin
dokumentation vilket skapar frutsttningar fr gemensam reflektion. Detta belyser den
individuella processen samtidigt som den utmanar de andra pedagogerna till att formulera
frgor och nya tankar kring materialet.
Vid varje processgruppsmte skrivs ett digitalt protokoll som belyser processen samt ger
utmanade frgor infr nsta steg.

Hur har det agila pverkat vra processer?

Den agila processen har skapat meningsfull kreativitet i frskolans utvecklingsarbete. Det
har gjort att pedagogerna uttryckt att de knt sig friare i tanken och i processarbetet.

Lrdomar - erfarenheter
Pedagogernas medvetenhet och reflektion har kat.
Vi har utvecklat fler systematiska processer med tydliga ml som sedan kopplas samman
till uppfljning, utvrdering och utveckling.
kat fokus p barnsyn och vilken typ av pedagogisk atmosfr vi efterstrvar.
Barnen utrycker ett tydligare intresse och vill vara delaktiga i dokumentationen.
Vi noterar ett kat lugn i grupperna nr barnen fr vlja sjlva och material finns
tillgngligt.

"Nu utgr vi mer ifrn barnen och deras intressen i vr planering och nr vi frndrar
miljn" (Barnsktare som sett en tydlig frndring efter att ha varit frldraledig under
strre delen av projektets gng.)

Vikten av den synliga och osynliga lrmiljn har skapat ny kunskap kring lrmiljer,
drigenom medvetenhet om dess inverkan p verksamheten.

Effekten av att samarbeta i processgrupperna har kat samarbete p frskolan. Ytterligare

en effekt r att det kollegiala lrandet flyttat ut utan fr processgrupperna till vra
"korridorer".

Dilemman
Ett nytt stt att se p lrande och tnkande, att allt r frnderligt, vilket stller andra krav
p arbetsstt. Pedagogerna har utryckt att de bde knt frvirring och medvetenhet. Detta
har lett till att alla inte gjort de saker som vi haft som "hemlrande".

Desto lngre projektet pgtt, s har det skapats kad meningsfullhet genom kad
medvetenhet om projektets vrde fr vr frskola och vra barn.

Tid fr "hemlrande" har ocks varit ngot som diskuterats och upplevts som svrt att f till
fr alla. Orsakerna har exempelvis beskrivits som mnga vikarier och att planeringstiden
ibland d uteblivit eller s har det upplevts att tiden inte att rcka till, eftersom det finns
andra saker som behvs gras p sin planering.

Teori och forskning som vi anvnt oss av r:

Innovativa lrmiljer i teori och praktik
En OECD rapport
http://www.diu.se/nr8-13/nr8-13.asp?artikel=s10

Film med Per Skoglund frn SPSM, en inkluderande resa,

http://www.skolutvecklingmolndal.net/nyheter/per-skoglund-en-inkluderande-resa

Mten fr lrande, publikation frn skolverket

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?
_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok
%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2694

Vrt nsta steg blir att fortstta att frtydliga den osynliga lrmiljn, dr frhllningsstt och
barnsyn bla ingr, men ven synen p barns delaktighet och inflytande. Genom att titta p
och utg ifrn mten fr lrande samt reflektera kring den osynliga lrmiljn kan vi skapa
mjligheter fr det goda samtalet, dr vi skapar ny kunskap tillsammans.

Vi kommer ven att titta p de reflektioner som pedagogerna gjort samt skapa en tidslinje
dr det som vi gjort finns frtydligat.

Genom att lta barnen dokumentera sin verksamhet med hjlp av att ta kort med ipads
som de sedan berttar om fr oss och sina kompisar skapar mjlighet fr reflektion.
Genom att skapa en kad medvetenhet fr barns egna kompetens samt stlla utmanande
frgor i samband med att de visar det de dokumenterat. Barnen uppmuntras att skapa
dokumentation med hjlp av olika appar, som vi sedan anvnder till vr dokumentation
vilket skapar delaktighet. Tillsammans med barnen skapar vi ny kunskap som utgr ifrn
barnens intressen, en ny bild av vr verksamhet vxer fram.