You are on page 1of 35

Lunds Universitet

Socialhgskolan Campus Helsingborg


SOL 066
Vrterminen 2005

CAMPING
VAD, VEM & VARFR!

Ann-Charlotte Nilsson
Handledare: Dolf Tops

2
Sammanfattning Abstract
What on earth do people see in camping? Why do they choose this compact living in their
holiday? All that people in caravans who are put together in a camp site. The purpose of my
study was to find out who and wy. My ethnographic study in a camp site with participation
observations, interviews and analysis have results in facts that show why.
The most common camper is the house owner with average income. And the choice of the
camp site depend on the security and the service that the camp site offered. The camp site was
controlled and the campers controlled each other. Therefore was the place safe and calm and
the campers lived here in harmony together.They, the campers, have got the freedom in an
utopic city where they seemed to empower themselves. The campers have got the
opportunity to relaxing, and no matter wich camp site they choose, they have their home with
them. They can feel like home on any camp site, as they are rather like.

3
Innehllsfrteckning
FRORD.................................................................................................................................... 4
1. INLEDNING.......................................................................................................................... 5
1.2 SYFTE OCH FRGESTLLNINGAR .............................................................................. 6
2. METOD OCH URVAL ......................................................................................................... 7
2.1 VAL AV STRATEGI OCH METOD .................................................................................. 7
2.2 MIN ROLL SOM OBSERVATR ..................................................................................... 7
2.3 VAL AV PLATS.................................................................................................................. 8
2.3.1VAL AV RESPONDENTER............................................................................................. 8
2.4 KLLKRITIK...................................................................................................................... 9
2.5 RESULTATENS TILLFRLITLIGHET............................................................................ 9
2.6 ANALYSARBETE AV FLT, OBSERVATION OCH INTERVJUER ......................... 10
2.7 ETISKA VERVGANDEN ........................................................................................... 10
2.8 FORTSATT FRAMSTLLAN ......................................................................................... 10
3. FORSKNING OCH TEORETISKA UTGNGSPUNKTER ............................................. 12
3.1 TIDIGARE FORSKNING ................................................................................................. 12
3.2 TEORIER ........................................................................................................................... 12
3.2.1 ARKITEKTURSOCIOLOGISK FORSKNING............................................................. 14
3.3 CAMPINGENS HISTORIA .............................................................................................. 15
3.4 CAMPINGGUIDEN .......................................................................................................... 16
3.5 CAMPINGSTATISTIK ..................................................................................................... 17
3.6 CAMPINGENS UTVECKLING EN SAMMANFATTANDE KOMMENTAR .......... 18
4. CAMPING VREN 2005 P EN PLATS I SVERIGE...................................................... 19
4.1 CAMPINGPLATSEN........................................................................................................ 19
4.1.2 INFLYTTNINGEN......................................................................................................... 19
4.2 MNNISKORNA SOM VLJER CAMPINGSTRUKTUREN. ..................................... 21
4.2.1 INTERVJUER................................................................................................................. 22
4.3 AVSLUTANDE ANALYS................................................................................................ 28
5. SAMMANFATTNING OCH SLUTDISKUSSION............................................................ 32
REFERENSER......................................................................................................................... 34
VRIGA KLLOR ....................................FEL! BOKMRKET R INTE DEFINIERAT.

4
Frord
Jag skulle vilja tacka alla mina respondenter som p ett mycket tillmtesgende stt givit mig
del av deras val att campa. Utan deras medverkan hade detta arbete aldrig kunnat bli av.
Under arbetets gng har min handledare Dolf Tops varit till stor hjlp.
Tack till Er alla!

5
1. Inledning
En freteelse som kar i samhllet r camping. Begreppet camping kommer frn engelskans
Camp; lger, och Campus som p latin betyder flt. Det menas med vernattning utomhus
under tillflligt tak, i tlt, bivack, husvagn eller liknande under rekreationsresor.
(Nationalencyklopedin).
verallt ser vi dem, husvagnsekipagen, p vgarna bde p landet och i staden. P flera
stllen i landet ser man campingplatser som r fulla av campare. Enligt Statistiska
Centralbyrn, p uppdrag av Turistdelegationen, var antalet gstntter p svenska
campingplatser uppe i 17,1 miljoner r 2003 (Statistiska meddelanden, 2004). Vad r det som
lockar individer att vlja denna form av liv? Det r trots allt en del som skall till fr att vilja
byta ut sitt vardagliga boende till en husvagn p ca.10 kvm, fr att dr leva under ganska
trnga frhllanden. Fr att inte tala om sjlva campingplatsen, som vid blotta synen av alla
dessa husvagnar ttt intill varandra trngs p ett avgrnsat omrde, kan liknas vid sardiner i en
burk.
Socialpolitiken har arbetat hrt med att lsa det sociala problemet med trngboddhet, vilket
det var p 1920-talet. Med insatser som miljonprogram under ren 1965-1974 frskte man
lsa detta sociala problem med att bygga strre och bttre bostder, ( Elmr, Blomberg,
Harrysson, Petersson, 2000). Vad r det d som gr att mnniskor helt frivilligt vljer denna
trngboddhet idag? Och det p sin fritid!
Att den sociala interaktionen mellan mnniskor och gemenskap r viktig hyser ingen tvivel
om, s kanske mnniskor har ett stort behov av att vara nra varandra. Hur ser d detta nra
ut och hur fungerar det sociala samspelet? r detta ngot som har med samhllet i vrigt att
gra? Jag tnker d p den kade globaliseringen som enligt Bauman (2000), gr att
mnniskor fr ngest och knner behov av att vara mobila, vilket r ndvndigt fr att
hnga med i det tidsrumskomprimerade samhllet (Ibid.). Kan lngtan till det naturnra vara
ett skl, fr att slippa ifrn den otrygghet som individen kanske knner? r det en srskild
livsstil som individen har valt i Giddens mening, (2002), fr att knna kontroll ver sitt liv
och drmed trygghet. Hur konstrueras en campingplats, hur ser strukturen ut och vad r det
som gr att mnga mnniskor vljer just detta p sin fritid? Jag tnker bege mig till en
campingplats fr att dr ska svar p detta.

6
1.2 Syfte och frgestllningar
Jag har i tanke att frska f en frklaring och frstelse fr vad det r som gr att
mnniskor vljer att campa, framfrallt i frhllande till strukturen, samt vilka dessa r. Hur
utvecklas sociala interaktioner mellan individerna inom ett geografiskt avgrnsat omrde, och
vilken betydelse har detta? Hur ser campingens struktur ut, hur r den konstruerad, och vilken
betydelse har detta fr mnniskornas val att campa dr? Kort sagt; Varfr vljer mnniskor
campingplatsen? Fr att f svar p detta stller jag upp fljande frgor:

Hur ser campingens konstruktion och struktur ut?

Strukturens betydelse fr varfr man vljer denna semesterform?

Vilka r de som campar?

Hur ser den sociala interaktionen mellan individerna ut?

7
2. METOD OCH URVAL
2.1 Val av strategi och metod
Fr att erhlla en s verklighetsanknuten bild som mjligt, Valde jag att gra en etnografisk
studie. Etnografi innebr en beskrivning av mnniskor eller kulturer. D denna strategi helst
ska pbrjas utan i frvg uppstllda hypoteser, fr att lra sig om situationen, kommer
arbetets design att vara induktiv, (Denscombe, 2000). Med detta menas att syftet r att bilda
hypoteser, eller i bsta fall teori. Eller s smlter resultaten in i en redan befintlig teori.
Den etnografiska strategin som jag valde, innebar en metod med observation av fltet,
mnniskorna och av hndelser. Observationsmetoden innebar att observera, lyssna och stlla
frgor samt fra fltanteckningar.
2.2 Min roll som observatr
Det etnografiska tillvgagngssttet med observation, krvde att jag tillbringade en tid p
platsen, 1 mnad, mitt i denna aktuella campingkultur, fr att genom eget deltagande p
platsen f inblick i hur mnniskorna sg p sitt campingbeteende, och fr att utifrn deras
synvinkel, frst detsamma. (Denscombe, 2000).
Att vara observatr kan bedrivas helt dolt, men det innebr etiska problem d inget samtycke
till underskningen gr att erhlla. Drfr kom jag att anvnda mig av deltagande observation
med den, ur etisk synpunkt valda mjligheten; Deltagande som observatr. Detta innebar att
jag som uppsatsskrivare och forskare var ppet erknd och gav mjligheten att f de
deltagandes samtycke (Denscombe, 2000).
Dock fr jag tillgga att min roll till ett visst mtt har bedrivits dolt. Detta p s vis att
mjligheten att vara ppet erknd fr s mnga som fanns p campingplatsen var omjligt,
och jag har faktiskt gtt runt i omrdet och observerat mnniskor och hndelser. Denna
observation har dock varit av en helt generell karaktr och har inte inneburit inte ngon
djupare betraktelse.
Man kan pst att jag hade frutsttningar fr att smlta in i miljn, vilket var viktigt fr att f
naturligt tilltrde till miljn. Detta d jag sjlv tidigare har tillbringat ett antal veckor p
campingplatser och dessutom har husvagn sjlv. Att sedan en viss kunskap fanns fr hur
uppsttning av frtlt och pfyllning av vatten m.m. gick till, var nog en klar frdel. Jag skulle

8
ju helst inte studera hur jag sjlv lrde mig campa. Det viktigaste var att frhlla sig till de tv
olika niverna som det innebar att vara bde forskare och deltagare. Jag som forskare var
tvungen att behlla den ndvndiga distansen till respondenterna, fr att inte glmma bort
mitt ursprungliga syfte. Annars fanns en risk fr ett going native, vilket menas med att
forskaren blir som uppslukad av den studerade gruppen (Denscombe, 2000).
2.3 Val av plats.
Valet av campingplatsen gjordes efter campingguiden (2005), och jag valde efter storlek.
Jag gjorde ett medvetet val, detta fr att f en mellanstor camping som kunde tnkas ha
likheter med ett flertal andra. Jag valde ven en plats som jag inte p frhand knner till fr att
minimera frutfattade meningar. Genom att placera en egen husvagn mitt bland alla campare
p platsen, dr jag kom att tillbringa 1 mnad, fick jag mjlighet att f en ngorlunda
helhetsknsla fr situationen, och dess milj. Mjligheten fanns ven fr att skapa relationer
med camparna fr att p s vis studera hndelser och skeenden p ett naturligt stt.
2.3.1Val av respondenter
Jag har skaffat respondenter efter hand som tillflle getts, jag har inte kastat mig ver dem,
utan istllet invntat ett naturligt mte. Detta har givit mig mjligheten att styra mitt urval av
respondenter fr att erhlla en blandning vad det gller; lder, kn, par, familj och
ensamstende, vilket jag ansg var av vikt fr bredden p svaren. Jag har valt att kalla mina
respondenter fr:
Husvagn A- 4 personer (varav 2 vuxna barn)
Husvagn B- 2 personer (ldre par)
Husvagn C- 2 personer (yngre par)
Husvagn D- 1 person (4 i familjen, varav 2 barn)
Husvagn E- 1 person (ensamstende ldre)
Husvagn F- 2 personer (4 i familjen, varav 2 barn)
Allts sammanlagt 12 personer, jag har inte intervjuat barnen, med undantag av de vuxna
barnen i Husvagn A, och 6 intervjutillfllen. Att det blev husvagnar och inte tlt, beror av
rstiden, det r fortfarande kallt om ntterna under april-maj och inga tltare fanns p plats fr
ngon intervju. Vilket hade varit intressant fr att erhlla tltarnas sikter och den mening de
lgger i sin campingvistelse.

9
2.4 Kllkritik
Uppsatsen vilar p primrdata, allts det empiriska material jag sjlv samlat in. Detta material
kan sgas vara tillfrlitligt p s vis att det r respondenterna sjlva som berttat om sin
situation. Jag har ven anvnt samma form av data nr det gller tidigare forskning. Nr det
gller tidigare forskning som ETOUR (Europeiska turismforskningsinstitutet i stersund)
utfrt, s r detta utfrt med gllande normer fr forskning, och drmed har rapporten blivit
granskat av ett flertal andra och kan drav sgas vara tillfrlitligt material. Den historiska
delen r hmtad frn Nationalencyklopedin och kan drmed sgas vara tillfrlitligt. Nr det
gller en reklam-/informationstidning som campingguiden, vilken ocks ftt ett stycke i min
uppsats, s fr man betrakta den fr sitt ndaml. Detta d den faktiskt utgr reklam fr
camping och med all skerhet har en nskan om att fler ska campa, allt ur ett
konsumtionshnseende. Dock r tidningens information om de olika campingplatserna i
landet tillfrlitlig.
2.5 Resultatens tillfrlitlighet
Jag har genom att be vederbrande respondent att bertta varfr de campar utifrn den enkla
och enda frgan; Varfr vljer Ni campinglivet p campingplats?, erhllt svar och
frklaringar till varfr man valt denna semesterform, med dess struktur och organisering.
Respondenterna har av egen fri vilja sjlva berttat och frklarat. Detta gr att validitetens
grad kan sgas vara god utifrn mitt syfte och min frgestllning.
Nr det gller reliabiliteten s har det faktum att jag befunnit mig bland respondenterna har
gett mig en klar frdel av att kunna iaktta om svaren ngorlunda verensstmmer. Dock kan
det ju vara s att eftersom jag i ett par fall intervjuat med hela familjen nrvarande, s skulle
detta kunna ha pverkat deras svar. Jag kan dock anse att var och en svarade rligt och man
var faktiskt rrande samstmmiga vid sina svar.
En begrnsning i mitt arbete r naturligtvis omrdet, vilket inte kan jmstllas med andra
platser. Dock har mina respondenter givit det intrycket att en viss generell likhet finnes mellan
de olika campingplatserna. Begrnsningar gllande respondenterna kan ven ha relevans, d
resultaten kunde ha blivit annorlunda om jag pratat med andra, eller studerat andra mnniskor.
rstiden innebr ocks en begrnsning, en annan underskningsperiod kunde naturligtvis ha
gett annorlunda resultat.

10
2.6 Analysarbete av flt, observation och intervjuer
Vid observationer har jag gjort fltanteckningar och de teoretiska begrepp som framkommit
har jag antecknat vid sidan om dessa. Likadant gllande intervjuerna, dr jag gjort
stdanteckningar, fr att drefter, i mitt frtlt, renskriva dem och d har jag ven funnit
relevanta begrepp och teorier fr dessa. Analysarbetet har jag drfr gjort efter hand och
intervjusvaren r i stort sett med i sin helhet, med endast en viss frkortning. Jag har valt att
inte plocka bort ngon hel mening utav av det respondenterna sagt.
Jag har i uppsatsen valt att gra analyser i samband med beskrivningar av fltanteckningar,
observationer och intervjuer. Detta fr att gra materialet mer tydligt och ltthanterligt fr
lsaren. Och jag anser sjlv att det blev mest naturligt beskrivande av materialet p s vis. Jag
har varit vl medveten om att det r jag som r verktyget i analysarbetet. Dock har ett s
objektivt betraktande, som r mjligt, av bde observationer och intervjuer, varit viktigt fr
mig att efterstrva, fr att inte ngon personlig tanke skulle bli avgrande fr arbetet under
dess gng. Jag har i och med min placering i observationsfltet under denna mnad, kunnat
tervnda med observationer p olika delar. Detta har medfrt att jag kunnat reflektera ver
dessa ett flertal gnger fr att prva de teorier och begrepp jag anvnt mig av. Gllande
analysarbetet har jag tagit del av vedertaget arbetsstt om detta i Denscombe (2000).
2.7 Etiska vervganden
Jag har valt att min roll som observatr ska vara ppen. Detta fr att erhlla samtycke frn
deltagarna. Absolut anonymitet av bde mnniskor och plats r min definitiva hllning och
alla respondenter r avidentifierade samt ven platsen. Respondenterna har gett sitt samtycke
till intervjuer samt det frdiga materialet.
2.8 Fortsatt framstllan
Jag kommer att frst ge en beskrivning ver tidigare forskning inom mnet och forskning i
arkitektursociologi. Drefter gr jag en kort redovisning ver de begrepp och teorier som
under arbetets gng visat sig ha relevans i analysarbetet.
Jag fortstter med att redovisa fr campingens historia, detta fr frstelsen bde fr hur den
har utvecklats samt fr hur dagens situation ser ut. Efter en liten beskrivning av Campingens
riksfrbunds tidning, kommer jag att redovisa en del statistik ver camping; ntter, gster och
vem som campar tas upp.

11
Sedan r det s dags fr den empiriska delen med campingplatsen och med observation och
intervjuer med de respondenter som givit sina tankar och sikter fr valet av att campa.
Analyser kommer att presenteras efter hand, samt med en avslutande analys. Drefter avslutar
jag med sammanfattning och slutdiskussion.

12

3. FORSKNING OCH TEORETISKA UTGNGSPUNKTER


3.1 Tidigare forskning
Det finns inte s mycket forskning kring detta mne, dock har jag hittat frn
Fatima Stjernqvist, D-uppsats Campingfolk- de frihetsbehvande. Stjernqvist har forskat kring
de som vljer att bo i husvagn p camping permanent. Hr framkom att detta var ett val
utifrn ekonomi, frihet och en negativ syn p samhllet i stort som fr permanentcamparna
upplevdes frtryckande. D min intention var att belysa fritidscamparna, har den permanente
husvagnsboenden nog inte s mycket med min underskning att gra. Det kan dock vara
intressant i en komparativ analys, i jmfrelse med de som fritidscampar.
Jag har ven hittat forskning angende vem som campar i ett konsumtionshnseende frn
ETOUR ( European Tourism Research Institute) som gjort en kvantitativ forskning om vem
som campar, detta redovisar jag fr under rubriken campingstatistik. Likadant med rapporten
frn SCB (statistiska centralbyrn) som p uppdrag av Turistdelegationen har producerat
inkvarteringsstatistik fr Sverige 2003, (2004), som ocks kommer att redovisas under
campingstatistik. Dock belyses ej varfr mnniskor campar, vilket r min huvudsakliga
uppgift, framfrallt i frhllande till campingens struktur.
3.2 Teorier
I mitt observationsarbete, i samband med tolkning och analys av detta och av intervjuer, kom
vissa begrepp att bli aktuella. Dessa teorier presenterar jag hr kort fr att sedan terkomma
till dem i analyserna.
Till att brja med s har jag Goffmans frontstages och backstages (Sverre, Moe 1995) dr
Goffman menar p att nr individen r i sitt hem, i sin naturliga milj, s r hon backstages i
sin roll, mer sig sjlv. Detta d till skillnad frn frontstages som enligt Goffman r nr
inividen r i andra miljer och spelar olika roller.
Webers rationaliserade fngelse, har betydelse fr mnniskors handlingar. Mnniskan r
kanske fri, men inte mer n att hon handlar efter de regler som gller, och dess rationella
medel och ml, (Sverre,Moe, 1995). Weber menar ven att makten som folket tilldelar de

13
styrande r legaliserad i den meningen att man vill bli styrd och har en nskan om ordning
med regler fr att man tycker att det r bra.
Ehn, Frykman, Lfgren, (1999) har p ett intressant stt studerat frsvenskningen av Sverige,
vilket jag anvnt mig av fr att tyda campingen och dess gster i vissa delar. Genom tiderna
har vi svenskar lrt oss uppskatta naturen med dess friluftsliv och lger, vilket hade en
strkande effekt. Gymnastik och cykelturer genomsyrade den svenska fostran och Sverige r
unikt med sin allemansrtt som ger oss alla tillgng till naturen p ett naturligt stt, (ibid.).
Gllande Elias och Scotson (1999) i deras utskta bok, Etablerade och outsiders, kan vi lsa
om hur etablerade grupper skapas och hur dessa sen betraktar en annan nyare grupp som
outsiders, trots inga yttre/inre skillnader, och hur detta befsts fr att bli ett permanent
tillstnd. S lnge den etablerade gruppen ser sig som bst och blir betraktad p det sttet ven
av outsidersgruppen, s behller de sin makt och verlgsenhet.
Bordieu ( i Sverre Moe, 1995) har teorier om det sociala kapitalet. Med hjlp av begreppet
habitus frklarar han det sociala arv av kompetens att bemta situationer. Genom att ha
tillskansat sig en bredd i sitt sociala beteende, har man ett starkare habitus. Och tvrtom; vid
mindre bredd s leder detta till ett svagare habitus.
Giddens, (2002) menar med sitt begrepp ontologisk trygghet, att det finns en knsla av
kontinuitet och ordning i hndelserna, ven de som inte befinner sig i individens direkta
nrhet. En ndvndighet att kunna skapa parenteser om de skeenden som finns och som r
hotande mste finnas fr att en trygghet, ontologisk, ska infinna sig. Giddens har ven gjort
ett anvndbart begrepp av samspelet mellan mnniskor. Och han menar att vr verksamhet i
stor utstrckning r beroende av tillit och bekrftelse i samvaron med andra mnniskor vi
drivs omedvetet av behovet att uppleva trygghet och minska ngesten i samspelet med
varandra. Tryggheten vidmaktshlls genom rutinisering av det stt vi bemter varandra.,
(Sverre, Moe, 1995:186,187).
Bauman (2000) visar p globaliseringens effekter vad det gller turister och vagabonder, vilka
kan sgas vara inkomstbaserade ytterpoler, dr hginkomsttagarna, turisterna, vljer och
vrakar, reser och trivs. Vagabonderna r de med lg inkomst, om nu ngon alls, och de flyter
efter i bakvattnet och har inga eller f valmjligheter i sina liv. Turister kan ta t sig

14
globaliseringen med dess utbud, medan vagabonder inte har dessa frutsttningar och detta
faktum gr att de rika blir rikare och de fattiga fler.
Sedan har jag till stor del anvnt mig av Gromarks arkitektursociologiska forskning (1987)
som fr ett alldeles eget kapitel, vilket fljer hrnst.
3.2.1 Arkitektursociologisk forskning
Nr det gller campingens struktur och konstruktion har jag tnkt utg frn Sten Gromarks
Fngslande arkitektur (1987), som behandlar det arkitektursociologiska bostadsbygget i
Frankrike frn 1800-talet och framt, allts den rumsliga dimensionens betydelse i
konstruktionen av social verklighet. Gromark beskriver det hrskande borgerskapets upptckt
att prestationsfrmgan bland arbetarna kunde skerstllas genom en passande bostad, ur ett
socialhistoriskt perspektiv. Hur arkitektur och bostadsbyggande kan bli ett maktmedel fr en
bestmd samhllsklass. D stderna p 1800-talet var fulla av arbetare som levde under
mycket trnga och ohlsosamma frhllanden var situationen oroande fr borgerskapet,
arbetarna kunde komma samman och gra uppror, vilket de ocks gjorde. Och sjukdomar
spreds ven till de vlbrgade. Efter en rad olika frslag som grundade sig p paternalismen,
verhetens sjlvklara frmyndarskap ver en omyndigfrklarad arbetarklass, kom detta
borgarskap till slut verens om massbostadshusets och det egna hemmets betydelse.
Massbostadshuset konstruerades s att familjen koncentrerades, familjeintimiteten var viktig,
familjerna hlls isr, ondigt sammantrffande skulle absolut undvikas d detta var en
grogrund fr socialistiska ider, och mnga familjer kunde koncentreras p en liten yta.
Delningen av rummen var ocks av betydelse, man skulle inte arbeta, umgs och laga mat i
samma rum. Detta gjorde s att arbetaren gav sig ut i staden och tillbringade tid p krogen
tillsammans med andra, och detta ville man undvika, all beblandelse och promiskuitet skulle
frhindras. Det egna hemmet skapade en moralisk individ och de pengar han tjnade kom att
vara uppbundna och kontrollerade s att vederbrande inte kunde anvnda tid och pengar p
stadens utbud. Arbetaren sjlv ville vara i staden d man ansg sig ha en sjlvklar rtt till den
och dess utbud och gemenskap, men blev styrd att skapa sitt egna hem i det kulturella
frtrycket. Arbetsgivaren skulle kunna kontrollera arbetaren ven utanfr fabriksgrindarna.
Genom att f den enskilde att terg till naturen i Rosseaus mening, kunde man exportera
arbetaren ut p landet, dr de kunde pyssla i sina trdgrdar fr att denna hlsosamma milj
skulle effektivisera arbetaren och gra honom moralisk och familjelycklig. Jag tnker att detta

15
socialbygge av individen och hans hem kan st till grund fr min tolkning av campingens
strukturanalys d detta ocks r konstruerat i social mening. Den enskildes fritid behver
kanske ocks struktureras och kontrolleras eller r det tvrtom?
3.3 Campingens historia
Fr att ge en bild ver vad camping r, har jag valt att hr gra en liten historisk tillbakablick.
Campingen utvecklades i USA, dr den byggde p gamla indian- och nybyggartraditioner.
Det frsta campinglgret ppnades 1861 i Connecticut. Campingen spreds genom
scoutrrelsen och kyrkliga organisationer. Scoutrrelsen startades av Robert Baden-Powell
1907, och d fr ungdomar som enligt Baden-Powell saknade positiva intressen pga fattigdom
och arbetslshet. !909 startades scouting i Sverige. Scouting r idag (ls 1994) vrldens
strsta idburna ungdomsrrelse med 25 miljoner medlemmar, 147 000 i Sverige. Mlet r att
ge ungdomar en positiv personlig och social utveckling samt en demokratisk fostran. Och det
med frilufts- och lgerliv med hjlp av learning by doing, tillsammans med andra. ven
samhllsfrgor, miljfrgor och globala samhrigheter och frstelse fr andra kulturer tillhr
intresseomrdena fr scoutverksamheten.
Sedan spreds sig camping ut i Europa fr att komma till Sverige 1921, d tltning och
tltuthyrning upptogs p Svenska turistfreningens program. r 1933 fanns det 175 enkla
tltplatser i landet och en frsta central organisation bildades 1937, Svenska
campingfrmjandet. Med 1938 rs semesterlag, som gav alla heltidsarbetande 2 veckors
semester, fick campingen ett starkt uppsving i Sverige. Under 1950 talet kom den kade
bilismen att medfra bildragna husvagnar som totalt frndrade komforten. Utvecklingen gick
mot auktoriserade campingplatser och frn 1960 gick inriktningen mot strre campingplatser
med frbttrad standard och nedlggning av de enklaste. r 1978 fanns det 533 auktoriserade
anlggningar med plats fr 250 000 personer och 1988 hade antalet anlggningar stigit till 751
st. med plats fr 380 000 personer.
En campingplats mste godknnas av kommunens milj- och hlsoskyddsnmnd och mste
omfatta minst 2 500 m2, ha daglig tillsyn, kunna tillfra 200 liter vatten per tltplats och ha
regelbunden bortforsling av avfall. Klassificeringen grs av Sveriges turistrd efter en
tregradig skala beroende p graden av tillsyn, utrustning, dimensioner och service. r 1990
var 48% av campingplatserna trestjrniga (1965-22%), 35% tvstjrniga och 17% enstjrniga.

16
Det pgr en kontinuerlig hjning av kvaliteten. (Idag 2005, har man ven fyrgradiga och
femgradiga platser, enligt campingguiden).
Husvagnar erstter alltmer det enklare tltboendet, 1989 stod husvagnar fr 76% av
vernattningarna och tlt fr 15% och 9% bestod i vernattning i campingstugor. De
sistnmnda har sedan tidiga 80-talet kat i antal och 1989 fanns det ca 6000 sdana enkla
stugor p anlggningarna. Samtidigt med kvalitetsfrbttringarna kar ocks campingens
betydelse, den kommer nu p tredje plats som semesteralternativ fr svensken, efter boende
hos slkt och vnner och i eget fritidshus. 1964 var antalet gstntter 3,6 miljoner, 1989 var
siffran 14,4 miljoner, (nationalencyklopedin). Idag (2003) uppgr siffran till 17,1 miljoner
gstntter (scb och turistdelegationen, 2004).
De flesta campingplatserna r organiserade i Sveriges Campingvrdars Riksfrbund (SCR)
som bildades 1967. Organisationens uppgifter r att skta marknadsfring, administration,
rd, utbildning och campingkort. Svenskt campingkort ger den enskilde rtt till camping p
auktoriserad campingplats, frutsatt att man har legitimation och fast adress, och ger kredit i
14 dagar samt innehller en frskring fr den enskilde och dennes familj. Genom att ha lst
svenskt campingkort erhlles ven en rlig s.k. Campingguide som visar alla auktoriserade
anlggningar i Sverige. Kommunerna ger 60% av alla campingplatser.
3.4 Campingguiden
SCR ger ut en rlig tidning, Camping & Stugor i Sverige 2005, till alla som ret innan lst
svenskt campingkort. Hr presenteras 600 campingplatser i Sverige med bilder, ppettider,
service, lge och symboler fr de olika aktiviteterna som erbjuds p respektive plats. Aktiviter
som golf, bad, tennis, ungdomskvllar och danskvllar etc. finns till frfogande s det r bara
att vlja. Hr redovisas frskring som gller med kortet och de samarbetspartner man har,
vilka erbjuder vissa rabatter p sitt utbud. VD`n fr SCR menar p att anledningarna till att
campa r lika mnga som individerna. Campingens sjl r att kunna leva som man vill,
heter det. Det viktiga r att campingen ska vara det som alla behver. Man ska hlla en
service som vertrffar allas frvntningar.
Vlkommen till nrhet, frihet och enkelhet svensk camping r:
Att se nya stllen, komma tillbaks till favoritplatserna, resa runt,
stanna kvar, uppleva naturen, bo bekvmt, ta det lugnt, aktivera sig,
knna sig trygg, vga prova nytt, sova s lnge man vill, laga mat,
slippa laga mat, bestmma sjlv, slippa bestmma, trffa nya vnner,

17
trffa gamla vnner, uppleva Sverige, vara nra sina kra, njuta av livet.
(campingtidningen 2005:6)
Allts allt som den moderna mnniskan skulle kunna tnkas vilja ha. Det behver heller aldrig
ta slut, det roliga, Man kan leva semesterliv ret om d ca 1/3 av campingplatserna har ppet
ret runt, frn city till vildmark och frn norr till sder. Har man ingen egen husvagn gr det
p de flesta stllen att hyra en sdan, eller s finns det campingstugor som har enkel
utrustning med tillgng till gemensamhetskk och toaletter. Det finns 12 000 stugor att hyra
enligt campingtidningen. Olika tips varfr man ska ge sig ivg p camping och det kan vara
allt frn plocka svamp helg till vinterweekend med lngpromenader och familjeliv i
pulkabacken. Vildmarkscampingplatser, eller omrden i den befintliga platsen som erbjuder
vildmarkscamping, d r man utan el. Camping r livsstil och det r Du som skapar den
stilen som du sjlv vill ha p ditt lediga liv. Din stil!, (Ibid.).
3.5 Campingstatistik
ETOUR (Europeiska turismforskningsinstitutet i stersund, 2002) har gjort en utredning om
camping, vem som campar, tillsammans med SCR, Sveriges Campingvrdars Riksfrbund.
Detta d i syfte fr att mta kommande utveckling. SCR tilldelades Turistdelegationens stora
turismpris fr r 2001 med motiveringen
SCR har genom ett lngsiktigt och mlmedvetet arbete lett svensk
campingnring till en stark utveckling vad det gller kvalitets- och
skerhetsarbetet, miljarbetet, produkt och marknadsfring. Svensk
campingnring har drigenom haft en god tillvxt i ekonomi och
volym under en lng tid en utveckling som befsts under det senaste
decenniet (Ur utredningen 2002, i frordet)
I utredningen visar det sig att det r medelinkomsttagaren och precis drver och under som
vljer campinglivet. Drefter r det hginkomsttagaren, medan lginkomsttagaren campar i
vldigt liten utstrckning, om n alls. Det visar sig ven att det r villagaren som bor i
frorterna som r den vanligaste camparen, de som bor i stderna campar mer sllan. Detta
frklarar man med att det kostar en hel del att inskaffa bde husvagn och betala fr
vinterfrvaring, tltutrustning r inte heller billigt. Ekonomi och plats har villagaren menar

18
man, och det r dessa fakta som gr denne till den vanligaste camparen. Och dessa utgr
barnfamiljer och 40-talister.
Statistiska centralbyrn (SCB) har p uppdrag av Turistdelegationen producerat
Inkvarteringsstatistik fr Sverige 200, (2004). EU-direktiv med krav p inkvarteringsstatistik
finnes frn och med 1996. Statistiken utgr en totalunderskning av Sveriges hotell, stugor,
vandrarhem och campingplatser. Antalet vernattningar p campingplatser uppgick 2003 till
17,1 miljoner, vilket r en kning med 8,7% sen 2002. (Till skillnad frn de vriga som hade
en minskning p 0,1%, tack vare campingens kning kan Sveriges vernattningar p
kommersiella anlggningar uppvisa en total kning med 3,1%). Av dessa campinggster var
78,5% svenskar, drefter kommer i fallande skala Norge, Tyskland och Nederlnderna.
3.6 Campingens utveckling en sammanfattande kommentar
Sammanfattningsvis framgr tydligt att campingen gtt frn moralisk fostran till ett
fritidsbeteende. Stark kontroll och styrning av campingplatserna har etablerats till
kommunernas ansvarsomrde. Den rliga campingtidningen som Sveriges campingvrdars
riksfrbund ger ut pvisar att camping verkar vara det ultimata fr alla mnniskor. Camping
ger alla vad de behver, allt frn aktivitet till avslappning och trygghet. Utan tvekan lter det
som idealet fr alla, det r bara att vlja plats, tid och boende. Om vi tittar p Stjernqvists
underskning, omnmnd tidigare, s r det kanske ingen lyckad id att befinna sig p
campingplatsen ret runt, d man rknas som hemls om man skulle bo p camping ret runt,
bofast.
Vem r det d som vljer detta campingliv p sin semester? Enligt ETOUR (2002) s har det
visat sig att det r medelinkomsttagaren, och strax under och ver, som r den vanligaste
camparen. En kraftig kning redovisas av SCB och Turistdelegationen, och 2003 var antalet
vernattningar p campingplatser uppe i 17,1 miljoner. Och jag ska nu frska ta reda p
varfr mnniskor vljer att campa p min utvalda campingplats.

19
4. CAMPING VREN 2005 P EN PLATS I SVERIGE.
Jag brjar med att redogra fr min utvalda campingplats struktur, fr att drefter ge mig in
p intervjuer med de som campar, vilka som, tillsammans med mina observationer, kanske
kan ge ett svar p varfr man vljer denna strukturerade semesterform.
4.1 Campingplatsen
S var det dags fr min insats i mitt valda flt, campingplatsen. Sjlva omrdet r stort och
havsnra. Ett tiotal smtrd vxer utplacerade jmte ett par buskage, hr finns allts ingen
strre vegetation. Sm grusvgar leder runt i omrdet och sm parkliknande gatlampor r
sparsamt utplacerade. Campingplatsen r sedan inrutad i sm ca 300 platser, vilka r
markerade med hjlp av vitmlade stenar. Fyra platser delar el-stolpe, i vilken man ansluter
sin europakontakt (eu-standardiserad) fr elektricitet till kyl och vrme i husvagnen. Det finns
ven platser utan el, om n ett ftal. Rutorna r p 6x6 meter; 36 kvm. Ett staket ramar in hela
omrdet och vid ingngen/inkrseln finns bommar som endast slpper in de som betalt och
erhllit en plastbrickenyckel. Det finns ven ett par gnggrindar vid sidorna.
Vid ingngen ligger receptionsbyggnaden dr incheckning sker. Hr finns ven glasskiosk,
restaurang av ett enklare slag och en mindre affr som sljer vardagligvaror, om n lite ver
normalpris. Tv sevicebyggnader ligger jmnt utplacerade p omrdet fr att tillhandahlla
toaletter och dusch fr herrar respektive damer samt ett gemensamt kk. Kket har tv spisar,
en mikrovgsugn och tv vaskar. Toaletterna r sm och duscharna f. Utanfr dessa bgge
byggnader finns soptunnor, vattenkranar fr pfyllning samt rengringsplats fr
avloppsdunkar och sanitrtmning. ver omrdet vaktar ca fyra vakter nattetid och hr finns
anstllda stderskor och typ fastighetssktare fr sktseln av toaletter, grsmattor och
byggnader. Allt r noggrant strukturerat och reglerat. Bde utifrn vergripande kommunala
regler och campingens frordningar och regler.
4.1.2 Inflyttningen
Campingplatsen ppnar fr ssongen, vilken varar frn april september. Husvagnsekipagen
rullar ivrigt fram mot receptionen, alla verkar ha brttom att komma innanfr grindarna. De
flesta som anlnder ppningsdagen r s.k. ssongare, de ska ha sin husvagn stende hr hela
ssongen. Hr finns ca 100 ssongsplatser och alla r de bokade sedan lnge. Trots att det r
en vanlig vardag gr lmmeltget fr fullt och hela dagen rullar vagnarna in. Mnga knner
varandra sedan ret/ren innan och hejar glatt. Det r folk i olika ldrar frn yngre till ldre,

20
par och barnfamiljer som invaderar campingen. Nr man checkar in erhlls den eftertraktade
plastnyckeln samt rets mrke p campingkortet, om man har ett gammalt, annars fr man
lsa ett nytt. Nr nyckeln stts i vid bommen ppnas den lydigt fr den legitimerade
campinggsten som ven erhllit en kod till toalettutrymmena.
Ekipagen styrs sakta men skert till den erhllna rutan. Husvagnen ska nu stllas p plats och
det rullas fram och ter flera gnger innan det r rtt. Solens upp och nedgng r en viktig
aspekt att ta hnsyn till, liksom utsikten, om det nu finns en liten chans till havsutsikt. Det
diskuteras ivrigt nr sedan stdbenen ska sttas ned, det mste ju vara rakt. Slutpunkterna fr
nr allt r rtt, verkar vara nr diskussionerna r p grnsen till verklig ovnskap. En del har
kvar sina frtltsgolvsunderlag i form av trterass, sedan frra sommaren, eller ska det byggas
nytt. Fr hr byggs det vill jag lova, verallt spikas och monteras golvunderlag.
Campingvrden har hvligast frberett med ngra hgar av sand om det behv. Och det
behvs, skottkrra efter skottkrra fylles med sand fr att p plats rfsas ut fr att underlaget
ska bli rakt. Detta gr mnnen, ingen enda kvinna kr skottkrror med sand. Kvinnorna
pysslar inuti vagnen frmodligen fr att stlla allt tillrtta dr. En man rkade stta sig hos
grannen fr att slcka trsten med en l. D tog kvinnan aggressivt tag i skottkrran i ren
protest, varvid mannen skyndade sig att ta ver arbetet och kvinnan kunde g tillbaka in i
husvagnen. Hr r det tydliga roller som gller. En del har inte s stora frberedelser och
anvnder endast en tjock presenning som underlag under plastmattan, som jag sjlv. Detta
innebr en snabbare uppsttning av frtltet och r vl mer vanligt bland dem som campar
helg-, vecko- eller mnadsvis. Frtltet stts upp under samspelta frhllanden, utan
hgljudda diskussioner.
Nsta dag anlnder ssongarna igen, nu med ett fullastat slp. Detta innehller allt frn mbler
till kylar och ugnar. Blomsterurnor, flaggor och utembler fyller snart hela rutan. Vindskydd
som staket sttes upp framfr och sidan om husvagnen, nu syns man snart inte mer. Dessa
vindskydd r i fltat tr och snart ser hela omrdet vldigt inrutat ut men husvagnsinvnarna
slipper insyn och kan emotse ett visst mtt av privatliv. De som anlnder ver helgerna har en
mycket enklare uppsttning, inget frarbete och frre accessoarer. En del har t.o.m. en kassett
p husvagnens yttersida som med ett enkelt handgrepp ger ett soltak, vilket de kan sitta under.

21
P 30-talet efter att ha skapat den naturlskande svensken, som skulle gymnastisera och leva
friluftsliv, kom ungdomarna att ta till camping fr att dra hemifrn enligt Ehn, Frykman,
Lfgren, (1999). Det blev ett campingelnde dr ungdomarna sp och skrlade och mnga
campingbarn blev till. Att man d organiserade campingen och konstruerade noggrann
vervakning r fga frvnande.
Om vi tittar p sjlva strukturen p omrdet s kan vi med hjlp av Gromarks
arkitektursociologiska analys (1987) se en liknelse till massbostaden, fast man lagt det ned,
vertikalt. Hr har var och en, en tydlig angrnsad ruta med egen ingng, och egen familjr
intimitet. Alla familjer som hlls isr med hjlp av rutornas grnser och mnga familjer trngs
p ett litet omrde. Dock finns det en skillnad, man trffas direkt utanfr ingngen och
samtalar med varandra, vilket man frskte undvika fr dtidens arbetare. Folket gr utanfr
sin ruta och trffar direkt, i alla renden, p ngon annan att byta ngra ord med. Men alla r
disciplinerade fr man traskar inte innanfr andras rutor, dr innanfr rder privatheten.
Det egna hemmet r ven representerat d var och en har sitt hus. Det r relativt nya vagnar
som terfinns p platsen, och bilarna som drar dem r ven de frhllandevis nya. Man kan
nog ltt, ven med en lekmans kunnande, pst att majoriteten av ekipagen r goda fr en halv
miljon. Var och en skter sitt i relativt stor utstrckning. En motsats till dtidens moraliska
tskiljande p rummet finns dock tydligt. I husvagnen finns bde sovplats, kk, vardagsrum
(ven i frtltet) allt i ett enda utrymme p ca 10 kvm. Detta hade nog med dtidens syn inte
varit srskilt acceptabelt, inte heller aspekten p det samspel som rder direkt utanfr
hemmets vggar, vilka r mycket tunna i en husvagn eller tlt. Kan man d se ngot tecken p
upproriskhet bland de mnniskor som vljer att campa? Skulle detta vara ett tecken p att
arbetarna har ett behov av att vara nra och knna gemenskap? Jag ska fortstta mitt
observationsarbete p fltet fr att utrna vad som r fallet.
4.2 Mnniskorna som vljer campingstrukturen.
Jag sitter i mitt frtlt och skriver och betraktar mnniskor och hndelser. Jag promenerar runt
i omrdet och kollar lget. En mrklig knsla infinner sig, jag knner mig som outsiders bland
alla dessa etablerade ssongare trots att jag sjlv har campat ett flertal gnger. De som
anlnt nu vid ppningsdatumet hlsar men inte mer, de tom tittar lite mystiskt p mig som fr
att utrna om jag r en ny ssongare, men de frgar inte. Sjlvklart tittar ven jag med andra
gon, forskarens, och r kanske i deras gon en mystisk person. Nr jag sjlv r ute och

22
campar r det som regel bara ver en helg eller under hgst en vecka, och d oftast
tillsammans med slkt eller vnner fr att trffas och ha trevligt under lttsamma former. D
ser och tnker man inte s mycket p alla andra som campar, vilket jag med helt andra gon
gr nu.
Det r inte lge fr att trnga sig p med frgor s jag bestmmer mig fr att avvakta och f
mer kontakt efter hand. Jag rknar med att om jag r hr p plats och synlig ett flertal dagar,
kommer kontakten mer naturligt. Inte fr min ovana att campa, utan fr att nu r de etablerade
i starkt verlge.
Detta kan jag analysera utifrn Elias och Scotson (1999) i deras utskta bok, Etablerade och
outsiders, dr de etablerade boendena ser sig som de rtta, till skillnad frn de som senare
kommer att bo i ett omrde intill, utan ngon skillnad egentligen, men de ses nd som
outsiders. Och de slpps inte in i gemenskapen.
Jag ser en tydlig trend att moderniteten har trngt sig in i campinglivet. Var det en gng enkelt
att campa, med tlt och liggunderlag, s r detta ett minne blott, i alla fall fr de som befinner
sig p campingplatsen jag r p. Husvagnarna innehller alla moderniteter som mnniskor har
behov av, det behov som skapats av samhllet och dess invnare genom tiderna, och som de
flesta inte kan tnka sig vara utan. Hri finns all mjlig teknisk utrustning ssom; el, teve, kyl,
frys, mikrovgsugn, spis med ugn osv. Tvttstuga finnes p campingen med bde tvttmaskin
och torktumlare som gr att hyra fr ett par timmar. Vissa platser r ven utrustade med
kabelteve och bredband, fr den som anser sig ha ett behov av detta p sin semester, som
finns att erhlla fr en avgift.
4.2.1 Intervjuer
Jag fr kontakt med ett par med tv ldre barn p 19 och 20 r. Denna familj berttar att de
brukar campa p olika platser i Sverige och att de gjort detta i ett flertal r. Just p denna plats
ska de vara en mnad. Jag kallar dem Husvagn A:
Vi lskar att campa i Sverige, inget gr upp mot en svensk sommar.
Det r hrligt att vara i naturen. Vi vljer att ligga p campingplatser
fr att det r tryggt, hr r ju vakter och s. Man behver inte vara
orolig fr inbrott och sna grejor

23

Den svenska nationaliteten gr sig gllande, familjen lskar att campa i Sverige. Vi svenskar
har ju lrt oss att vara ett naturlskande folk, enligt Ehn, Frykman, Lfgren (1999). Ngot som
jag ocks upptcker r att flertalet har satt upp sm svenska flaggor p stnger vid sina rutor.
Ngra undantag finnes och d fladdrar den sknska flaggan. Tryggheten r en viktig aspekt
fr familjen, vilket gr att Giddens ontologiska trygghet kan ses som relevant, (Giddens,
2002). Eftersom varje individ mste skapa parenteser om sitt leverne fr att inte behva i
vardagligt groml handskas med faror som hela tiden finns i vr vrld, och nr dessa
parenteser finns, lever man ngorlunda tryggt fr att vlja sin livsstil, efter den livspolitik man
valt. I detta fall tenderar valet att vara grundat i behovet av en trygghetsknsla, fr att kunna
koppla av, samt en knsla av att vara svensk i Sverige.
Man trffar mycket folk, det r ltt att prata med alla.
Man sger alltid ngot och ibland tar man en l tillsammans.
Helt utan krav eller nt. Man skter sig sjlv och gr som man vill.
Det r mysigt att sova i husvagnen, helst om det regnar.
Stdar och snt gr man ju, men det r p lsa villkor, man gr det
nr man vill eller nr tallrikarna r slut, ha ha.
Vi lskar att grilla och det gr vi nstan varje dag, ibland gr vi p
restaurang fr att slippa laga mat
Hr har vi d enkelheten, det r enkelt att umgs med andra p campingen. Inga krav stlls p
bjudningar eller att bjuda tillbaka d var och en fixar sitt. Familjen berttar vidare:
Att ge sig ut med husvagnen r enda sttet att slppa alla saker
man mste, r man hemma, speciellt innan nr vi bodde i hus,
s sg man jobb verallt, mlning, rabatter som skulle rensas och en
massa annat. P campingen har man sin lilla ruta och sitt lilla `hus` och
hr kan man verkligen koppla av. Hr finns all service vi behver.
Strukturen p campingen, den lilla rutan, ger familjen tid fr varandra istllet. Och ger tid och
tillflle till avkoppling. Servicen som finns hr r viktigt fr att kunna koppla av.

24
Nsta familj som jag fr kontakt med r ett ldre par, med en liten hund, som ligger p
ssongsplats. Bgge r pensionrer och bor i villa annars. Jag kallar dem fr Husvagn B:
Vi har varit ute med husvagn i flera r, skert 30 r. Vi har legat lnge
p andra platser ocks, men nu har vi varit hr i 10 r varje sommar.
Hunden trivs och vi trivs, hr r trevliga mnniskor. Det r lugnt och tryggt,
man vet att hr r vakter och s. Det r tryggare hr n hemma faktiskt,
s hr sover man gott. Vi lskar havet och hr bor vi precis intill. Det hade
varit olsligt att kpa en stuga med det hr lget. Sen slipper man ju allt
underhll och skatter och snt, hr r det bara tmningen av avloppet och
pfyllning av vatten som mste gras. Vr lilla ruta r precis lagom fr oss
att hlla reda p, hr finns ju grsklippare att lna. I vr husvagn har vi allt vi
behver och i byggnaden finns toaletter och duschar. Vi kr hem och tvttar fr
det r billigare
terigen har trygghetsaspekten gjort sig gllande, det r tom s att paret knner sig tryggare
p campingplatsen n hemma. Ja, inom ordinarie bostadsomrden r det inte srskilt vanligt
med vakter och hr finns dessutom staket runtom samt nedflld bom, efter 23.00 kommer man
inte in med bil ens med nyckel fr d r bommen lst. Enligt Bauman (2000) s byggde folk i
stderna frr murar runt staden, av rdsla fr frmlingar. Idag r vi rdda fr folket i staden,
menar Bauman, vra egna grannar. Hr p campingplatsen kan det gamla sttet synas, med
staketet runt om. Inte minst d den trygghet som individerna knner. Detta trots att flertalet r
fullkomliga frmlingar gentemot varandra, men tilliten till varandra finnes hr nd. De
ekonomiska aspekterna r ven av betydelse och visst r det stor skillnad p priset, ven om
husvagnen som paret har inte r ngon billig variant. Behovet av hygienutrymmen som finns
p platsen r ven det viktigt anser paret. Jag ser paret pynta och putsa p sin husvagn och i
den lilla rutan dagligen. I flera krukor finns redan prunkande blomster. De har satt staket runt
sin ruta och den lilla hunden kan skutta dr i lugn och ro.
Ett yngre par, han 30 och hon 26, r mina nsta intervjuobjekt. De har en husvagn av ldre
modell och ska vara hr en mnad. Trots den korta tiden har tjejen placerat krukor och vissa
rter i krukor runt frtltet, och en bambufackla att tnda p kvllen str stadigt utanfr
ingngen till deras ruta. Husvagn C:

25
Hr r lugnt och sknt, vi sover jttegott. Hemma har vi
60.000 kronorssngar men vi sover mycket bttre i husvagnen.
Hr har man allt man behver, vi har hemmet med oss. Jag reser
mycket i mitt jobb och d har man sin vska, hr har jag hela hemmet typ.
Att ligga s hr nra alla andra campare r s trevligt,
man hlsar och snackar. Det r mycket den sociala gemenskapen ocks.
Vill man ngot s kan man bara snacka, annars i vanliga fall r
mnniskor s stela och det ska bjudas, hr r det bara att klampa p.
Hr r tryggt och trevligt, man kan helt slappna av frn jobbet och annat.
Man gr kldd som man vill och gr som man vill, det r mer kravlst.
Skulle man fra vsen eller annat s r det bara att rulla vidare till
en annan camping, ha ha. Det r kul att upptcka olika platser och prova
nya restauranger. Det r en viss stil p husvagnsgarna som gr att man
knner gemenskap, precis som de som kr motorcykel eller utvar ngon
annan verksamhet, man fr en viss sammanhllning pga. det
Trygghetsaspekten r tydligen stndigt nrvarande, ven fr de yngre. Den sociala
samhrigheten med andra och knslan av nrhet r minst lika viktigt. Att vara mobil r fr
dessa viktigt, de vill byta plats och upptcka nya miljer. Det finns ven en frihetsknsla av
att kunna g kldd som man vill, vilket kan tyda p att trots nrheten till oknda, r man
backstages, i Goffmans mening. (Sverre,Moe, 1995). Man slipper spela rollen som i
frontstages, vilket man gr verallt i samhllet fr vrigt.
Det regnar flera dagar och det r ont om folk p campingen. Det r hundgarna som trotsar
vdret fr att av ndvndighet g en runda. Av ndvndighet r ven avloppstmning, och
mnnen (det r uteslutande mn) gr sin dagliga tur till tmningsplatsen. Jag trffar dock en
man i disken som berttar om sitt och sin familjs campande, som fr tillfllet bestr av en
helg hr. Husvagn D:
Jag har camperat nda sen jag var barn s det sitter i generna.
Vrre var det fr min fru, men hon har vant sig och vi har kpt
en ny husvagn. Hr p denna campingplatsen trivs vi perfekt,
lagom stort och hr r bra koll. Barnen 3 och 5 r, trivs jttebra.
De hittar nya kompisar hela tiden. Det r det bsta med husvagn

26
att man r tillsammans med familjen hela tiden.
Man kommer liksom inte undan.
Att camping sitter i generna r kanske lite verdrivet, dock r det skert s att beteendet rvs
samt den livsstil som man utvecklar p campingplatser. Det r nstan som i det gamla
bondesamhllet, Gemeinschaft-samhllet, fr att lna Tnnies begrepp, dr traditioner och
leverne rvdes frn ldre generationer och dr man visste sin naturliga plats. Att
campingplatsen har ett drag av detta knner jag ltt. Hr finns samma frutsgbarhet och
likhet som frn flera r tillbaka och man kontrollerar varandra:
Vilken campingplats du n vljer i Sverige s ser det ju likadant
ut ungefr. Man behver inte lra sig ngot nytt utan bara koppla
av och skta sin ruta och vara tyst klockan 11 p kvllen, ha ha.
Skulle det hnda ngot medan man r borta s kollar grannen till
det och rttar till saker, som vrt frtlt som blste upp en gng.
Genast var det en som fixade det. Det r tryggt, man vet att alla
stller upp och hjlper till.
Nr det gller kontrollen av varandra s nmnde paret i Husvagn C att nr de grillade p en
lg och enkel grill p sin ruta, d kom det genast en granne och frklarade att s fick man inte
gra Ni frdrvar grset, anvnd en cementplatta under. Ngot ytterligare exempel var nr
en helgcampare frde vsen, de spelade musik efter klockan 23.00. P frmiddagen nr det
var tmningsdags, samlades ngra av de etablerade (ssongarna) och av diskussionerna
dma s var man rrande verens om att detta var oacceptabelt. Makten att ta bort
vederbrande har campingvrden och skulle klagoml upprepas finns risken att ka ut frn
campingen. Makten r legaliserad i Webers mening, folket lter sig styras under reglerna d
de tycker det r bra (Sverre, Moe 1995), och handlingarna r inte mer fria n att de styrs av
det samhlles struktur dr man befinner sig och drmed r de fngade i rationalitetens
fngelse. Frutsgbarheten som siste Husvagn D tycker r s bra och som han menar sitter i
generna, r frmodligen en social kompetens som r inlrt och jag tnker p Bourdieus
habitus och kapital (Ibid.). Genom att ha tillskansat sig det rtta sttet (habitus) p campingen
har man det sociala kapital fr att veta hur man ska uppfra sig p en camping.

27
Jag sitter i mitt frtlt och undrar om alla verkligen r s rationella och strukturinriktade. Och
det verkar s fr hr r faktiskt ingen, frutom den redan nmnde nattsuddaren som spelade
hgt, som bryter mot ngra invanda regelrtta handlingar och mnster. Alla vill koppla av och
d ska det inte vara ngon som str utan alla ska rtta sig efter de regler som gller. Hr gller
konsensusperspektivet, allt r i harmoni och avvikaren str direkt och kan tgrdas lika
snabbt. En ensam dam drar till sig min uppmrksamhet, och vi brjar snacka nr jag r ute
och gr med min hund. Damen r 75 r och ligger p ssongsplats, Husvagn E:
Jag r hr med min gamla husvagn varenda sommar, det har jag
gjort i 10 r nu sen min man dog. Innan kte vi runt p olika
campingplatser i Sverige, som r s fint. Vra barn bor hr i nrheten
och de r s glada att jag r hr s kan de komma och bada och grilla
hela sommaren. Min svrson grillar och dottern gr sallad och jag dukar,
bra va? De tycker klart att det r mycket roligare att hlsa p hr n i min
lilla lgenhet utan balkong. Mina vninnor kommer ocks grna och
dricker kaffe. Husvagnen r precis lagom stor och denna lilla ruta
passar mig. Egentligen borde alla ldre vara s hr p camping
om sommaren, man r ju aldrig ensam hr. Fullt med folk verallt
och alla r rara och vnliga. Man r s trygg hr bland alla andra,
hr r man aldrig rdd.
Ja, varfr inte lta de ldre bo p camping? Jag ser hur damen ifrga har sina vninnor p
kaffe och barnbarnen kommer och de dricker saft i rutan och har det mysigt. Precis som hon
sger finns det folk omkring hela tiden. Att den sociala biten r viktig fr alla mnniskor r ju
inget nytt och hr finns det ett stort utrymme fr detta. terigen, med risk fr att bli tjatig, kan
jag se vikten av trygghetsknslan. Den svenska naturen gr sig ocks pmind i de flestas
uttalanden och man kan vl utan att verdriva se att camping r svenskt. Bde vad
respondenterna sger, de gillar Sverige och de sm fladdrande svenska flaggorna som nu
pryder s gott som alla husvagnsplatser. Kanske fr att knna sin identitet. Att mnniskan har
ett stort behov av trygghet r uppenbart. Man sker det nra och bekanta fr att knna
trygghet.

28
Det blir lnghelg, pga. Kristihimmelfrdsdagen, och det strmmar till massor av husvagnar av
alla de slag, bde nya och gamla, sm och stora. Campingplatsen blir s gott som fullbelagd.
Den husvagn som placerar sig nrmast mig bestr av en familj med tv barn. Mannen frgar
om jag har ngon gummiklubba till pinnarna, som hller fast frtltet, fr de har glmt sin
hemma. Visst har jag det, och tack vare detta s kommer vi att brja prata och de blir min
nsta intervju, Husvagn F:
Vi har campat ngra r, typ 6 r, sen vr minste var 1 r.
Det r jttehrligt och ungarna trivs. Vi skter oss ganska mycket
sjlva, gr lite utflykter och s. Vi brukar vara ute ett par veckor
p sommaren och nt p vren och hsten. Att ligga p campingplatser
r tvunget, man vill ju ha all service och bekvmlighet. Sen r det
tryggt ocks, man behver inte tnka p vgtjuvar och s. Man stressar
av helt. Sen r det viktigt att vi i familjen gr detta tillsammans, vi har
annars s mycket olika aktiviteter. Fr att inte tala om nr man
kommer hem, d r det sknt. D uppskattar man sitt hem efter
att ha trngts i husvagnen nn vecka.
Tillgngen p service och trygghet r viktiga aspekter fr familjen. Att trngas och leva
mindre bekvmt ett tag gr att de uppskattar sitt hem mer. Familjen gr ett medvetet val att
campa fr de tycker att det gr att en speciell gemenskap infinner sig, vilket de har svrt att f
till hemma d alla aktiviteter splittrar dem i vardagen.
4.3 Avslutande analys
Dagarna gr och campare far hem och ter. Nr s pingsthelgen infaller, anlnder en rad
husvagnar, campingen blir s gott som full ver helgen. De etablerade (ssongarna) kommer i
skymundan, de r nu i starkt underlge, och alla verkar mer lika. Helgen innebr bde sol och
regn. Fast det verkar inte spela ngon roll vad det gller camparnas humr som r idel
solsken. Svensktoppen surrar i luften frn radioapparaterna och folk bara ser ut att njuta. S
fort solen tittar fram r alla ute. Man pratar, skrattar och sitter i sina solstolar och njuter med
en kopp kaffe eller annat. Barnen leker p lekplatsen och de spelar badminton och ngra
medellders spelar Boule. Inte en enda verkar vara p dligt humr. P kvllarna ker
grillarna fram och det doftar trkol i hela omrdet. Vissa grillar sjlva och vissa tillsammans.
Barnen leker och skuttar och inga sura miner syns verhuvudtaget.

29

Detta r en frvnande sanning fr mig som sitter och studerar alltihopa. Detta r som en
utopisk stad dr alla r glada och njda. Inga klasskillnader framtrder, vilket skulle gldja
Marx, fast egentligen kanske det r en relativt homogen grupp invnare, alla r ju campare,
med husvagnar av alla de slag.
Bauman (2000) berttar om ideallandet Svarambes dess utopiska perfekta stad Svariade.
En perfekt stad dr allt skulle vara rationellt och harmoniskt. Mnga arkitekter frskte sig p
att skapa den ultimata staden p sina ritbord. Ett frsk gjordes i Brasilien med byggandet av
staden Brasilia. Detta misslyckades dock, ensamhet och stelhet ledde till en patologisk stad.
Mnniskorna och staden hade ingen historia. Campingplatsen byggs upp med den strama
arkitektur och kontroll som knnetecknade den utopiska staden. Skillnaden som gr att
campingplatsen kan fungera som den drmstad som aldrig blev verklig innan, r frmodligen
mnniskors och platsens gemensamma historia. Fr den finns fr mnniskorna som
terkommer r frn r, och frn plats till plats. Och ven om individerna till en brjan kan se
vldigt lika ut, s finns hr ett stort utrymme fr att vara s olik som man r.
Om camping en gng var ett elnde s r det nu ett minne blott. Den arkitekturiska sociala
konstruktionen har kontroll och alla verkar trivas med det. Men ven om strukturen utgr den
givna grunden, s r det mnniskorna sjlva som skapar den trevliga atmosfren. r det
mnne campingen som gr mnniskorna njda och glada eller var de trygga redan innan som
Giddens (2002) menar att man frst mste vara ontologiskt trygg, fr att drefter skaffa sig en
livsstil och ha kontroll. Det kanske frhller sig s att den otrygge vljer campinglivets
struktur fr att p s vis bli trygg, fr att drefter ha trygghet och kontroll i sitt vardagliga liv?
Folk vljer det nra fr att vara trygga, som Bauman (2000) frklarar; Nra, r ett
utrymme inom vilket man kan knna sig chez soi; hemma. Det r vanligt, vlbekant och hr
knner man sig aldrig osker. Detta till skillnad frn lngt borta som enligt Bauman innebr
att knna sig frmmande och osker och ger upphov till nervositet. Det nra ger sjlvskerhet
och trygghet och innebr ett smrtfritt tillgnande av vanor som r tillrckliga och dessutom
inte krver ngon strre anstrngning och inger drmed ingen ngestbengen tvekan, (Ibid.).
Hr kan en frklaring till campinglivet ses, enligt mig. De som campar har tillskansat sig de
vanor som behvs och knner sig hemma. Tydligt r att de ven kan befinna sig lngt borta,

30
p en helt annan camping. Dr rder i stort sett samma strukturkonstruktion, enligt
respondenterna, och dr kan man vara lngt borta men nd hemma.
Kosmopoliten, (vrldsmedborgare), som inte knner sig varken hemma eller borta, kan i sin
mobila tillvaro frflytta sig mellan olika platser och trffa nya mnniskor. Lokalpatrioten,
(fosterlandsvn), som lskar sin plats, kan befinna sig p exakt samma camping varje r, eller
byta plats, det innebr mig veterligt ingen strre skillnad d frutsgbarheten, med dess
struktur, och det invanda beteendet inom strukturen, r lika och nra och fyller knslan av att
vara hemma. Och i sjlvets reflexiva projekt kan var och en bygga upp sin historia med
minnen och erhlla en sker och trygg kontroll ver sitt liv. Giddens (2002) ptalar vikten av
sjlvets reflexiva projekt p s vis att man hela tiden rekonstruerar sitt sjlv utifrn sina
handlingar och fr att hlla jmn takt med utvecklingen i samhllet, fr sin trygghets skull.
Detta byggs tillsammans med andra och inger gemensam historia i campinglivet.
Nr det gller den sociala interaktionen mellan mnniskorna s har det visat sig att hr umgs
individerna med ltthet, naturlighet och respekt. En tydlig balansgng finnes mellan nrhet
och distans till varandra, man umgs grna och pratar ltt, men individerna lter varandra har
ett stort utrymme fr privathet. Vissa umgs mer och vissa mindre, precis som de sjlv vill ha
det. Som en slags tyst och inlrd verenskommelse r umgnget varken mer eller mindre n
frvntat och nskat. I alla fall det jag ser, det skulle vl mycket vl kunna finnas ngon som
skulle vilja umgs mycket mer eller mycket mindre, men eftersom folk ser njda ut s fr jag
frmoda att de faktiskt r det ocks. Detta samspel kan jag tolka utifrn Giddens (i Sverre
Moe, 1995), dr han visar p en frstelse fr detta. Genom att interaktionen mellan
individerna r regionaliserad till en bestmd plats, vidmaktshlls tryggheten genom
rutinisering av sttet att bemta varandra. Mekanismer som pverkar detta samspel r; ritualer
som markerar samtalens brjan och slut, turtagning- vem som pratar nr, allts en
gemensam meningsram, taktfullhet frstelse fr vad som r rtt och fel och
hnsynstagande, positionering man vet var man har varandra och vad man kan frvnta sig
av varandra. Men de hr interaktionsmnstrena r inte enbart kopplade till den konkreta
platsen, utan mnstrena kan anvndas av individen i mnga andra kontexter, beroende av hur
man kan reflektera och terskapa dem.
Min lyriskhet kan sgas bli lite bitter i eftersmaken en morgon. Det str d en vergiven
husvagn utanfr campingen, med all inredning huller om buller. Det snackas p campingen

31
om att den innan stod en bit lngre bort vid stranden och att det var prostituerade som anvnde
den till sina gster. Polisen har stllt den hr s lnge. Om det ligger ngon sanning i
pstendet vet jag inte, men oavsett vilket s kommer jag till att tnka p alla som lmnas
utanfr staketet eller samhllet verhuvudtaget. Hrinne rder utopisk rofylldhet och relaxing,
men Vagabonderna (Bauman, 2000) kan inte vara med, de saknar kapital och fr stanna kvar
utanfr.

32
5. SAMMANFATTNING OCH SLUTDISKUSSION
Min tid p campingplatsen r snart slut och det r med vemod jag tnker p detta faktum. Att
f uppleva denna tid med alla dessa mnniskor har varit en upplevelse. Gamla, unga, sm och
stora, familjer, par och ensamstende alla har ingtt i denna gemensamhet, var och en p sitt
vis. Klart r att den medelcamparen som enligt ETOUR och SCR (2002) r
medelinkomsttagare med nrmast ver och underinkomst, har skapat sig en oas i vrt
samhlle, i Sverige (eller i Europa eller i vrlden?). Oavsett om det r en skapad
arkitektursocialistisk konstruktion som betyder kontroll, s r det mnniskorna sjlva som ger
platsen sitt innehll och vrde. Detta behver vi alla, knslan av att knna oss hemma i vr
alltmer globaliserade vrld, dr vi ofta kan knna oss vilsna och stressade. Hr finns
avkoppling och trygghet. Hr kan vi enkelt stta parenteser om livet utanfr och bara vara.
Och det tillsammans med andra, socialt eller bara fysiskt, precis som vi vill.
Campingen kan sgas vara den ultimata staden, den utopiska staden finns hr dr alla lever i
harmoni, skapad av mnniskorna sjlva till sitt innehll och sina kvaliteter. En
grundfrutsttning r den struktur och kontroll som campingplatsen utgr med sina regler och
frordningar. Utan dessa skulle nog inte tryggheten vara s given fr camparna som frlitar
sig p systemet. En stark sjlvkontroll inom omrdet rder ocks, d alla efterstrvar lugn och
ro. Att campingplatsen kan bilda den ultimata staden, och att den kan skapas och terskapas r
frn r, beror av den historia som sjlva platsen utgr i sin egenskap av att vara campingplats.
Att mnniskorna hr d r lyckliga i denna stad, beror av den gemensamma historia de har av
att campa, det gemensamma campinglivet.
Den sociala gemenskapen r ven en viktig faktor, hr finns mnniskor runt omkring hela
tiden och friheten att vara sig sjlv bland andra r en positiv upplevelse. Att knna kontroll
ver sitt liv, att kunna frflytta sig till olika stllen och uppleva nytt, fast nd ha knslan av
att vara nra, hemma, man har ju hemmet med sig och platserna synes av respondenterna inte
ha ngon srskild skillnad, varken hr eller dr. Mnniskorna som vljer att campa r av alla
de slag, men vanligast r medelinkomsttagaren som bor i villa i frorten. Detta fr att man d
kan ha plats till att husa utrustningen.
Fr att knyta mitt arbete till socialt arbete s finns hr en rad intressanta aspekter. En term
som dyker upp fr mig hela tiden r Empowerment. Mnniskorna hr strker sitt liv genom
att ta kontroll, knna delaktighet, tillit, socialt std, stolthet, egenkontroll, kompetens etc.

33
(Starrin & Jnsson, 2001). Ngot som hade varit intressant att forska om r om mnniskorna
som campar verkligen har det bra i sina liv fr vrigt i vardagen. Och en relevant frga r d
om det r campingen som r orsaken/effekten eller om det fanns en trygghet redan innan.
Det r vanligt frekommande att skicka ivg tonringar, brkiga eller inte, p lger fr att det
ska ha en strkande effekt. Socialtjnsten r deltagande i sdana lger, ven s.k. vrstingresor,
som ftt en hel del uppmrksamhet. Hans Knutagrd (2003) som beskriver verksamhetsteori,
ptalar vikten av att tillskansa sig en verksamhet som r huvudsaken fr att det vriga livet
ska fungera vl. Men d inte ngra ventyrsresor av nmnda slag. Det ska vara verksamheter
som kan ing i det vardagliga livet och inte ngra strapatser som inte gr att applicera inom
detta.
Hur ser det d ut fr camparna, r deras barn och ungdomar lyckliga och harmoniska? r det
kanske s att den svrighet som socialtjnsten har fr att arbeta primr-/sekundrpreventivt
skulle kunna lsas med camping fr hela familjer? D det enligt statistiken visar sig att
lginkomsttagaren och de som bor i storstderna campar i mycket liten utstrckning, om n
alls, och jag kan tnka mig att alla de mnniskor som lever under existensminimum inte r p
ngon fritidsverksamhet ver huvudtaget, s skulle det kanske vara p sin plats att se till att de
erhll ngon form av detta. Det r brukligt inom socialtjnsten att lmna resekostnader till
familjehemsplacerade barn och till ungdomar som jag nmnt tidigare. Men det r nog inte s
vanligt med ett sdant frfarande till familjer som har problem, vilket skulle kunna ge en
gemensam upplevelse fr dem, vilket skulle kunna strka just familjen.
Alla vra livsfrgor kan ven beskrivas som hlsofrgor och redan p 40-talet slog
vrldshlsoorganisationen, WHO, fast att hlsa r fysiskt , psykiskt och socialt vlmende,
och inte bara frnvaro av sjukdom, (Ryberg 2000:76). Eller som Platon uttryckte det, enligt
grekerna mens sana in corpore sano, en sund sjl i en sund kropp, (Eysenck, 2000).
Det skulle onekligen vara intressant att fortstta p detta omrde, camping, i
forskningshnseende. Jag skulle kunna tnka mig att underska hur camparna och deras
familjer har det i vardagen, fr att eventuellt kunna se ngot samband mellan camping och
trygga, vlfungerande individer/familjer.

34
REFERENSER
Bauman, Zygmunt (2000) Globalisering Lund: Studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2000) Forskningshandboken, - fr smskaliga forskningsprojekt inom
samhllsvetenskaperna Lund: Studentlitteratur
Ehn, Frykman, Lfgren (1999) Frsvenskningen av Sverige Stockholm: Bokfrlaget Natur
och Kultur
Elias och Scotson (1999) Etablerade och outsiders Lund: Arkiv frlag
Elmr, Blomberg, Harrysson, Petersson (2000) svensk socialpolitik Lund: Studentlitteratur
Eysenck, Michael (2000) Psykologi, ett integrerat perspektiv Lund: Studentlitteratur
Giddens, Anthony (2002) Modernitet och sjlvidentitet, Sjlvet och samhllet i den
senmoderna epoken Gteborg: Bokfrlaget Daidalos AB
Gromark, Sten (1987) Fngslande arkitektur Om den disciplinra boplatsens fdelse i franskt
1800-tal Gteborg: Bokfrlaget Korpen
Holmberg & Sahlberg (2002) svensk camping- nutid och framtid ETOUR Utredningsserien U
2002:4 rnskldsvik
Knutagrd, Hans (2003) Introduktion till verksamhetsteori Lund: Studentlitteratur
Starrin, Bengt & Jnsson, Leif R. (2000) Socialtjnsten och klienterna i
Meeuwisse, Sunesson, Swrd (2000) Socialt arbete en grundbok Falkping: Bokfrlaget
Natur och Kultur
Nationalencyklopedin 1994 camping,, scout, Hgans: Bokfrlaget Bra Bcker
Ryberg, Lars (2000) Etik och livsfrgor Falkping: Bonniers
Stjernqvist, Fatima Campingfolk- de frihetsbehvande D-uppsats, soa 203, Vt., 2004.
Statistiska centralbyrn (SCB) har p uppdrag av Turistdelegationen producerat
Inkvarteringsstatistik fr Sverige 2003, Totalunderskning av Sveriges hotell, stugor,
vandrarhem och campingplatser (2004). Sveriges officiella statistik - statistiska meddelanden
NV 41 SM 0405, ISSN 1403 1663 Serie NV, Nringsverksamhet, (2004). SCB - Enheten
fr trafikanter och turism. Utgivare av SM: Svante berg
Sveriges Camping- och stugfretagares Riksorganisation (2005) Camping & stugor i Sverige
2005 Holland: Roto Smeets
Sverre, Moe (1995) Sociologisk teori Lund: Studentlitteratur

35

You might also like