You are on page 1of 145

The Case Olof Palme

65 svenska poliser dr nr Estonia frliser, som fljde polisspret i Palmemordet

Titta inte nert fr att ska sanningen efter Olof Palmes mrdare, utan kolla uppt mot dem
som har ett intresse av makten. Det viktigaste r inte svaren utan om att stlla rtt frgor som
leder fram till svaren. Att finna rtt frga r viktigare n tvrtom. Utan rtt frga finner du
inte rtt svar. Det har du kanske mrkt om du sker efter ngon srskild information p en
skmotor, men inte riktigt kommit p hur du ska formulera frgan efter det du sker. Du
provar och testar olika skalternativ och kanske efter den 11 gngen har du lyckats formulera
frgan som du kanske ville ha det frn brjan men inte visste d. 10 skningar med egentliga
samma syfte ledde till samma svar, men 11 gngen hittade du rtt. Du frstr snart varfr jag
har med denna liknelse och vad det har med Olof Palme att gra.

Man undrar varfr det finns s mnga olika teorier och s mnga olika spr och varje story har
sin vertygande logik, men nd vet man att bara en teori r den rtta oavsett hur bra dem
andra n verkar, och frgan r om alla dessa olika teorier r en dimrid fr den verkliga teorin.
Det blir ungefr som om varje teori blir en form av en reflekterande spegel som ingen kan se
igenom.

Det r ingen verraskning om det var den svenska regeringen och business eliten som
mrdade Olof Palme. Hr r mina funderingar kring varfr jag tror det.

Vill man lsa mordgtan med Olof Palme om Svenska Staten och maktelit r iblandade?

Vad menade Hans Holmer med orden; Om sanningen om mordet p Olof Palme kom fram
skulle det skaka Sverige i dess grundvalar, sa Hans Holmr under mordutredningens mest
intensiva fas det frsta ret.

skaka Sverige i dess grundvalar Vad menade han med det och vad grundande han det
p?

Kan Hans Holmr menat ngot t det hr hllet om man talar klarsprk; Vill man nysta i dem
frgor eller ledtrdar som man medvetet har undvikit att underska eftersom det d
frmodligen skulle leda rakt in i den Svenska Statsapparaten?

Finns det en mjlig andra sanning n den officiella som sjlva statsapparaten vill att
mnniskor ska tro p?

Frst mste man brja med att lyfta bort den mentala sprren.

Vilken sprr?

Den mentala blockeringen som bygger p att den svenska statsapparaten, SPO och
frsvarsmakten faktiskt kan vara den skyldige.

Varfr skulle detta vara av betydelse?


Det skulle frmodligen leda till helt nya omrden att underska och fokusera p. Det skulle
frmodligen leda till helt nya ledtrdar. Till de ledtrdar som man medvetet har undvikit att
underska eftersom det d frmodligen skulle leda rakt in i den Svenska
Statsapparaten.

Har man bde fel motiv och fel ledtrdar och stller samma frga 11 gnger fr man
frmodligen inget bttre svar 11 gngen n den 1 gngen.

Vad vill denna symbolik med att stlla samma frga 11 gnger fr att sedan mjligen finna 1
nytt svar egentligen sga?

Jo, att man mste nysta tillrckligt lnge med samma frga innan man hastar vidare till nsta
tnkbara lsning.

Det viktiga r inte att ska svaren utan om att stlla rtt frgor som leder till svaren. Ibland
mste man stlla samma frga 11 gnger men med ett nytt perspektiv. 10 gnger fr man
kanske samma svar, men 11 gngen fr man ett nytt svar som man inte hade tidigare. S jag
stllde olika frgor utifrn olika perspektiv och i detta inlgg har jag samlat mina
funderingar. Det syftar inte till att lsa ngot, men det r mina funderingar.

Ibland mste man till och vga stlla dem enklaste och dummaste frgorna hur knppa dem n
kan tyckas vara fr att ven dem kasta nytt ljus t ngot annat, kanske inte just fr
gonblicket, men nr information i huvudet organiserar sig till att se helheter, s vvs nya
samband och sammanhang lngsamt samman till en strre bild. Lite ungefr som nr du
lgger ihop ett pussel, du ser inte den strre helheten frrn du gnat tillrckligt med TID t
att se, leta, testa, prova, underska och jmfra var varje pusselbit bst passar i pusslet.

Vad kan symbolisera en mental sprr eller en visuell blockering fr att ge ett exempel i form
av en metafor?

Hr r en;"

"Man ser inte skogen p grund av alla trden".

S samma sak som du faktiskt vill se, blockerar faktiskt ocks det du vill se.

S samma svar som du kanske sker, blockeras av densamme

S nu till min kategori; vga stlla dumma frgor och liknelser.

r det hr en tillfllighet, en slump, ett bisarrt faktum som frsker dlja ngot, ungefr som
metaforen "man ser inte skogen p grund av alla trden"

Christer Petterson pekades ut som Olof Palmes mrdare och det r den officiella bilden
statsapparaten hller fast vid n idag. Idag heter den nya chefsklagaren ocks Krister
Petterson

Frn skyldig Christer Petterson till chefsklagare Krister Petterson (samma namn)
r det nstan inte lite bisarrt att dem har identiska lika namn? Som att se en thriller film dr
bde den som jagar och jagas har samma namn i filmen. Det blir p ett stt tv olika halvor
som inte passar ihop, men som mste flyta ihop fr att finna sanningen.

Frn skyldig Christer Petterson till chefsklagare Krister Petterson, vem r vem? Detta
kan ocks klassas till kategorin som eventuella dumma och ointellektuella frgor. Vem r
vem? Gr man skningar p exempelvis Christer Petterson p olika skmotorer s leds man
ocks till artiklar och trffar p chefsklagaren Krister Petterson. Kan bli frvirrande fr andra
som sker information i mnet frn kanske andra lnder och inte vet vem som r vem. r det
en slump att dem har samma namn, eller r det egentligen vldigt osmakligt, opassande och
bisarrt, eller r det en medveten och mycket noga utvald, planerad och genomtnkt strategi fr
att frhindra att rttvisan vinner, och r egentligen ett sabotage mot att kunna underska rtt
ledtrdar eller hitta rtt ledtrdar p grund av att information och skinformation mixas ihop.

Vem r vem i skmotorerna Christer Petterson till chefsklagare Krister Petterson, vem
r vem? Ny kunskap, samband, sammanhang vxer fram som ett resultat nr dessa
flyter samman och integrerar till ngot nytt. Motsatsen heter fragmentisering av
kunskap; splittring av kunskap i sm delar som r utan sammanhang och hlla kunskap
frn varandra.

Om detta antagande skulle kunna vara en eventuell sann utgngspunkt; d kan man brja ana
ugglor i mossen.

En mjlig psykologisk skenmanver


r detta en psykologisk manipulations manver av den hgre gradens skola som passar in i
metaforen; man ser inte skogen p grund av alla trden eller man ser inte den skyldige p
grund av att lagen frsker dlja en mjlig andra sanning n den officiella eller att man
medvetet frsker leda bort uppmrksamheten bort frn att underska de ledtrdar man har
undvikit att underska eftersom det d frmodligen skulle leda rakt in i den Svenska
Statsapparaten. Den psykologiska effekten av att "man ser inte skogen p grund av alla
trden" eller att anvnda samma skulle kunna vara som att du inte kan se igenom en
spegel eftersom den bara reflekterar tillbaka samma spegelbild.

Om man brjar studera speglar, spegelbilder och dess psykologi, s har dem en sak
gemensamt; att dem kan dlja verkligheten p samma stt som dem kan dlja sanningen.
Ungefr p samma stt som med Platons berttelse med "Grottliknelsen" (The Allegory with
The Cave) att man bara kan uppfatta skuggor och ljus av det mnniskor vill att man ska se.

Jag har frskt se nya samband och sammanhang, resonera kring dessa fakta, se paralleller
och likheter, jmfra perspektiv och frkasta andra genom att helt enkelt byta ut troliga gamla
motiv. Har dem inte lett fram till ngot nytt p ver 30 r, skulle jag inte investera mnga
sekunder p att fortstta med samma motiv.

Testa och prova; Om statsapparaten, SPO och Frsvarsmakten har med saken att gra, hur
tnker dem fr att undvika att ledtrdar leder rakt in i den svenska statsapparaten. Vilka
ledtrdar har man medvetet ltit bli att underska och varfr? Frmodligen fr att dem leder
ett steg nrmare till sanningen.
Om du har ont med tid med att lsa hela detta inlgg s har du hr en kort
sammanfattning;

Men det finns ngot mer avsljande i detta; Sverige hade vid den tiden styrts av ett enda
parti under rtionden. Socialdemokratin hade vuxit ihop med staten, och staten hade
vuxit ihop med socialdemokratin. Den svenska statsapparaten som r inblandad i Olof
Palmes dd var Socialdemokratin som hade vuxit ihop med staten, och staten som vid
den hr tidpunkten hade vuxit ihop med socialdemokrati. Tnk er fljande; att i alla
strre samhllsbefattningar i viktiga instanser, myndigheter, organisationer satt utvalda
chefer som den socialdemokratiska ledningen sjlva hade valt. Dessa agerar inte utan
den socialdemokratiska partiledningen.

Nils Bejerot - Professor som sa att det var partiet som ddade Palme. Utsattes fr mordbrand
och drabbades drp av en virussjukdom och dog (han r bara en av alla som dtt fr att dlja
sanningen. Socialdemokraterna seglar med lik i garderoben)

S nr man undrar vem som r vem eller vad som r vad, s utgjorde den svenska
statsapparaten av bde socialdemokratin och staten som en och samma vid denna
tidpunkt. S fr att undvika att lsa Olof Palme fallet, s arbetar dem i symbios s
arbetar dem fortfarande i symbios fr att inte lsa Palmemordet. Ett exempel p nr
saker och ting gr ihop och blir samma och skapar frvirring r nr den tidigare dmde
Christer Petersson och den nye chefsklagaren Krister Petersson har samma namn.
Slump, NEJ.

Professorn i underrttelseanalys, Wilhelm Agrell hvdar i sin bok Fred och fruktan att den
svenska militra underrttelse- och skerhetstjnsten fick specifika uppgifter hsten 1985.
Vem har mandat att ge underrttelsetjnsten och SPO specifika uppgifter hsten 1985? r
det cheferna i dem olika socialdemokratiska myndigheterna, frsvarsmakten,
socialdemokratin, frimurarna, makteliten, fr inte har SPO sjlva gett sig denna uppgift..?
Och 5 luntor som egentligen r 5 obelixar restes ret efter Olof Palmes dd. Dessa restes inte
fr att rusta upp gatumiljn.

Du kan lsa mer om varfr jag tror man reste 5 Obelix stayer eller "Obelix luntor" som
dem officiellt kallas ret efter Olof Palmes dd i mitten p detta inlgg. (Det heter
officiellt att man ville rusta upp gatumiljn med 5 obelix-luntor och vem tror p detta?)
Det symboliserar ngot. Ls mer i slutet av detta inlgg
Palmemordet har blivit som en Kafka-labyrint av teorier

Men lngst in i Kafka labyrintens centrum finns sanningen hos den svenska
statsapparaten

Lgnen kan inte dljas i sanningen lika lite som mrkret inte kan dljas i ljuset

I slutet av detta inlgg kan du lsa mer om varfr jag tror man reste 5 Obelix stayer
eller "Obelix luntor" som dem officiellt kallas ret efter Olof Palmes dd (Det heter
officiellt att man ville rusta upp gatumiljn med 5 obelix-luntor och vem tror p detta?)
Det symboliserar ngot. Ls mer i slutet av detta inlgg

Hans Holmr kan ha varit huvudorganisatr av Palmemordet p plats och


kan frmodligen ha ftt order frn hgre ort som SPO, Frsvarsmakten och
kanske den Socialdemokratiska makteliten. Men vem gav SPO specifika
arbetsuppgifter? Tnk er att det idag r SPO sjlva som utreder denna
frga och uppgift; vad tror ni resultatet av detta blir? Objektivitet eller
subjektivitet?

Mnga drute vet mycket, men hindras frn att prata eftersom det objektiva
har tystnadsplikt, och vem av dem vill vara utan arbete och frsrjning..?
Tnk er att Sverige tidigare hade ett hemligt system med yrkesfrbud fr
personer som var registrerade som "passiva" eller "aktiva" kommunister i en
eller annan mening. Bara det rckte fr att bli utan arbete i det svenska
samhllet.

Det har i olika sammanhang talats om ett teatermord eller en form av


iscensatt barmhrtighetsmord fr att hans hlsa hade brjat svikta, och att man inte ville se
sin stora ledare g bort genom att frfalla genom sjukdom. Ja, nstan en form av aktiv
ddshjlp om man fr lov att lna det uttrycket i detta sammanhang. Det skulle kunna vara s.
Jag vet inte.

Om det har varit ngon form av barmhrtigshetsmord fr att hjlpa sin ledare att falla med
flaggan i topp s att sga, s skulle en del frmodligen kunna kpa det argumentet.

Men s kommer man till nsta moraliska frga varfr s mnga andra mnniskor misstnks,
anklagas, dr mystiskt eller rkar ut fr olika om man vet att dessa r oskyldiga. Det blir en
meningsls jakt p att frska fnga vinden.

Tillsammans med dem 65 svenska poliser som dog nr Estonia frliste r antalet dda uppe i
ver 100 personer som pltsligt dtt och det har blivit alldeles fr mnga fr att kallas
tillflligheter.

Palmemordet har blivit som en Kafka-labyrint av teorier

Mnniskan fastnar i en labyrint utan ingng och utan utgng, och irrar runt frn den ena teorin
till nsta. Palmeutredningen har blivit som MUREN i Kafka. Var mnniskan n brjar nysta
s kommer dem in i olika tervndningsgrnder och dr str murar verallt och blockerar frn
insyn i utredningen.
Teorierna r nu vid det hr laget s mnga att det nstan r lika svrt att skilja p insidan och
utsidan och kunna gra ngon skillnad. Christer Pettersson som dmdes men friades fr
Palmemordet har ftt en ny chefsklagare och han har precis samma namn som den som
dmdes frst Krister Petersson heter han.

Det r snart inte meningen att ngon ska frst ngot alls. Ibland talar man om begreppet
smoking mirrors, och det r den knsla man fr, dr insidan och utsidan inte snart gr att
skilja p. Det r lsa ledtrdar som ser ut att leda ngonstans frst, men s r informationen
otkomlig eller hemligstmplad, s det gr inte att f tillgng till nytt efterforskningsmaterial.

Men trots detta ska man inte sluta pussla eller nysta. Man fr en bra iakttagelse frn ngon
annans webbsida och tar med sig den fr att se om den kan ge klarhet i ett senare skede.

Det har hnt alldeles fr mycket fr att tro p barmhrtighetsmord fr att hjlpa en ledare att
falla med flaggan i topp, och statsapparaten tycks vara precis verallt dr det finns vilja till att
underska eller bringa klarhet i vad som egentligen hnde den 28 februari 1986, s min
vertygelse r att statsapparaten r inblandad. Man vill inte finna ngon lsning, och vill nnu
mindre att ledtrdarna ska leda in i den svenska statsapparaten.

Men det r t det hllet det pekar t. Men jag fr tillgga att det bara r min personliga och
mnskliga synpunkt.

Det r ngot mycket besynnerligt och konstigt med mnga svenskar. Bde barn och vuxna
mn (i Angered) gr liksom runt och vrlar och skriker och gr pltsliga utfall i form av olika
ljud alldeles fr sig sjlva p gatorna dr jag bor, och grna utanfr mina fnster. Men det
kanske r sdana dem egentligen r p insidan, men som inte syns p utsidan.

Uteslut allt ondigt och fokusera p svenska motiv


Teorierna kan vara hur mnga som helst och antalet personer, grupper eller organisationer
som kan misstnkas kan ha varit flera 100 till antalet. Det kan ha varit vilken som helst av alla
dessa, och vem som helst som var Palmefientlig. Ju fler misstnkta desto smre
frutsttningar att lsa det. Ju fler teorier desto rrigare blir det. Till slut blir palmemordet
som en Kafka-labyrint av teorier.

Varfr jag inte tror att ngon organisation frn andra lnder inte r inblandade eller
utlndska agenter.

Dem hade inte haft ngot intresse av att flja upp och tysta ner ner alla andra som dtt av
olika mystiska omstndigheter, dem hade inte haft ngot intresse av att manipulera tiden fr
Olof Palmes ankomst till sjukhuset, dem hade inte haft ngon anledning att se till att
anteckningar frn mordnatten frsvinner, dem hade inte haft intresset eller ens mjligheten att
veta vem i Sverige eller lt sga i Stockholmstrakten som var vara insatta i vem som visste
vad eller var i frd med att bertta eller avslja detaljer om vem som skt Olof Palme eller
knde till osanningar om Palmeutredningen. Denna koll kan bara den svenska statsapparaten
ha haft och har. Gemensamt fr alla som dtt och i ngon mening haft med palmeutredningen
eller Boforsaffren att gra r att alla varit frn Stockholmstrakten. Totalt r det ver 100
personer som dtt tillsammans med dem 65 svenska poliser som dog nr Estonia frliste och
nr dessa dog var det ett drpslag mot Palmeutredningen eftersom flera fljde polisspret och
knde till mnga osanningar om Palmemordet/palmeutredningen.

Som ett "grumligt glas med vatten" av mnga teorier

Man undrar varfr det finns s mnga olika teorier och s mnga olika spr och varje story har
sin vertygande logik, men nd vet man att bara en teori r den rtta oavsett hur bra dem
andra n verkar, och frgan r om alla dessa olika teorier bara r en vilseledande dimrid fr
den verkliga teorin. Det blir ungefr som om varje teori blir en form av en reflekterande
spegel som ingen kan se igenom eller som en vgg eller en tervndsgrnd.

Bara fr att jag skriver om min teori innebr inte att dem inte andra teorierna kan vara riktiga.
Min teori eller skildring r bara ett stt fr att skapa en ny utgngspunkt i denna
palmeutredning som har blivit som en Kafka-labyrint av teorier. Fr problemet blir med tiden
blir att nr insidan (svenska motiv) och utsidan (utlndska motiv) gr ihop och blandas med
ytterligare nya teorier s blir det til slut som ett "grumligt glas med vatten". Det blir med
tiden allt svrare att i medvetandet se, tnka och sortera fram det vsentliga ur sammanhanget.

Ett grumligt glas med vatten r en metafor nr ngonting fragmentiseras snder till olika delar
av ett pussel dr ingen pusselbit snart passar ihop med nsta. S fr att minska synligheten av
alla teorier i det grumliga vattenglaset har jag fokuserat p det ur ett svenskt perspektiv och
vilka motiv Sverige kan ha haft.

Fr nr insidan och utsidan med tiden gr ihop blir det svraste att veta vad som r vad. Ett
sdant exempel r faktiskt socialdemokratin. Sverige hade vid den tiden styrts av ett enda
parti under rtionden. Socialdemokratin hade vuxit ihop med staten. Om socialdemokratin en
gng har vuxit ihop med Staten under en lng tid - hur ska socialdemokratin och staten sedan
politiskt och objektivt kunna separera frn varandra? Om socialdemokratin med tiden har
blivit staten, och att staten har blivit socialdemokratin, d kanske sanningen om mordet p
Olof Palme finns bde hos socialdemokratin och svenska statsapparaten.

Socialdemokratin - den som inte r med oss r emot oss


Den svenska Jantelagen och historiska och socialdemokratiska maktfullkomlighet kan
beskrivas med orden:

"Den spik som sticker upp mste sls ner"

Sverige hade vid den tiden styrts av ett enda parti under rtionden. Socialdemokratin hade
vuxit ihop med staten. I ledningen fr alla strre och viktigare myndigheter satt personer som
flaggat upp ett eller annat stt. Det handlade om vem man kunde lita p. Den som inte r
med oss r emot oss.

Den som hll p sin egen och myndighetens integritet och inte var tillrckligt fljsam kunde
man inte lita p. Fr att var en person att lita p mste man flagga upp annars hamnade man
p svarta listan och vid frsta bsta tillflle kte man ut. Logiken i en sdan hr mentalitet
blir; att den sker som sanningen blir fiende och person som inte gr att lita p, och den som
r fljsam och inte lgger nsan i blt blir lojal och en person vrd att lita p.

Alla mnniskor som haft ngot att gra med Palmemordet eller skt sanningen har dtt av
mystiska orsaker. Totalt ver 100 personer tillsammans med den 65 svenska poliser som dog
nr Estonia frliste. 65 svenska poliser dr som r p facklig resa nr Estonia frliser.
Fartygsolyckan blev ett drpslag mot Palmeutredningen, vilket inte framkommit i media.
Dammegrd (2016) r vertygad om att flera av de omkomna poliserna hade kunskaper som
skulle kunnat avslja osanningar kring Palmemordet.

Att fartygsolyckan med Estonia skulle bli ett drpslag mot Palmeutredningen - det visste
ocks den som utfrde snkningen av Estonia. Och vem kan ha haft intresse av att inte
bara frska snka Estonia, utan ocks snka Palmeutredningen, och vem hade dem
resurserna om inte militrmakten?

Fr den naturliga reaktionen r denna; om statsapparaten sjlva strvar efter att ska
sanningen med vem skt eller planerade mordet p Olof Palme, s borde dem ju inte
skrmmas av att andra sker den heller, men om det r tvrtom att statsapparaten inte vill ska
sanningen utan vill dlja den, d vill dem inte heller att andra ska ska sanningen. Och det r
vl ganska uppenbart vilken hllning den svenska staten har nr man studerar hur mnga det
r som egentligen har dtt sedan 1986 och har haft ngon anknytning till Palmemordet
alternativt till Boforsaffren.

Det vxer fram ett symbios mellan vissa socialdemokrater i regeringskretsarna och den hgsta
polisledningen som r satt till att gripa Olof Palmes mrdare.

Hur kan en sdan hr skit-historia till Palme-underskning, och statskupp eller mordkomplott
egentligen hlla ihop i ver 31 r? Det gr den inte egentligen. Alla som vet ngot eller
undersker, eller misstnks mrdas ju. Det r ju det strsta beviset p att ngonting inte str
rtt till med den egna svenska statliga inblandningen.

Men det finns ngot mer avsljande i detta; Sverige hade vid den tiden styrts av ett enda
parti under rtionden. Socialdemokratin hade vuxit ihop med staten, och staten hade
vuxit ihop med socialdemokratin. Den svenska statsapparaten som r inblandad i Olof
Palmes dd var Socialdemokratin som hade vuxit ihop med staten, och staten som vid
den hr tidpunkten hade vuxit ihop med socialdemokrati. Tnk er fljande; att i alla
strre samhllsbefattningar i viktiga instanser, myndigheter, organisationer satt utvalda
chefer som den socialdemokratiska ledningen sjlva hade valt. Dessa agerar inte utan
den socialdemokratiska partiledningen.

Nils Bejerot - Professor som sa att det var partiet som ddade Palme. Utsattes fr mordbrand
och drabbades drp av en virussjukdom och dog (han r bara en av alla som dtt fr att dlja
sanningen. Socialdemokraterna seglar med lik i garderoben)

S nr man undrar vem som r vem eller vad som r vad, s utgjorde den svenska
statsapparaten av bde socialdemokratin och staten som en och samma vid denna
tidpunkt. S fr att undvika att lsa Olof Palme fallet, s arbetar dem i symbios s
arbetar dem fortfarande i symbios fr att inte lsa Palmemordet. Ett exempel p nr
saker och ting gr ihop och blir samma och skapar frvirring r nr den tidigare dmde
Christer Petersson och den nye chefsklagaren Krister Petersson har samma namn.
Slump, NEJ.

Det finns ju ingenting som stmmer, och det finns ingenting som verkar vara logiskt agerat,
och ingen vlvilja till att underska det som kan vara av betydelse.

Flera av de 65 svenska omkomna poliserna som fljde polisspret nr Estonia frliste hade
kunskaper som skulle kunnat avslja osanningar kring Palmemordet.

Det har sina likheter med nr Titanic sjunk; man hade samlat alla dem rikaste mnniskorna p
en och samma plats. Hr gjorde jag ett kort inlgg om detta p engelska. Att Estonia sjunk kan
vara ett led i rja undan dem personer inom den egna organisationen som trodde att svenska
polisen sjlv kunde ha med saken att gra, men skulle rjas bort p ett eller annat stt fr att
dem var inne i den svenska statsapparaten. Dock bara en terori

[embed]http://peterhorttanainen.com/new-evidence-suggests-iceberg-didnt-cause-titanic-
sinking-titanic-and-estonia/[/embed]

Man har bestmt sig fr att mordet inte skall klaras upp. Punkt.

Obekvma fakta fr inte granskas i ny utredning

Obekvm information hemligstmplas

Obekvma och frgvisa personer omplaceras

Obekvma utredningsmaterial grs otkomlig fr nyckelpersoner (som rttslkare


Valverius)

S hr sg den politiska situationen ut p ett ungefr vid


tidpunkten fr Palmemordet
33 politiska motiv

1. Bara tre veckor fre Palmemordet dr eller mrdas en annan socialdemokrat i


makteliten
Jan Forsstrm - Rttschefen i statsrdsberedningen. Hittades dd i sin lgenhet den 7
februari 1986 tre veckor fre Olof Palmes dd. Det psts att det rdde irritation och en del
motsttningar (socialdemokrat).

2.Nils Bejerot - Professor som sa att det var partiet som ddade Palme. Utsattes fr
mordbrand och drabbades drp av en virussjukdom och dog.

3. Strax fre Palmemordet var konflikten mellan Olof Palme och LO-ledningen total

4. Dagen innan mordet p Palme rasade brsen med 17 miljarder som fljd av att regeringen
beslutat hja aktiebeskattningen. Vem eller vilka aktrer i makteliten frlorade mest denna
dag?

5. Vad tyckte Frsvarsmakten om att han inte tillt att NATO skulle f placera fast
avlyssningsutrustning i svenska vatten, s kallade SOSUS anlggningar

6. Vad sger Olof Palme i sitt tal frn 1982 om att han r kommunist? Som statsminister fick
Palme stundtals kritik, bland annat frn den borgerliga oppositionen, fr vad kritikerna
uppfattade som undfallenhet gentemot Sovjetunionen. Han ansgs vara alltfr "ryssvnlig".

7. Den kommande Moskva-resan vckte stor oro och misstnksamhet

8. Landsfrrdarspret r ett hgst relevant mordspr. Det finns uppgifter i bde Spo- och
Krigsarkivet som bekrftar de hr misstankarna mot Olof Palme.

9. Man hade ftt information om att Olof Palme var sovjetisk inflytelse-agent (agent of
influence). Information som i huvudsak kom frn CIA och MI6.

10. Palmefientligheten och Palmehatet var stort

11. Misstankar om att Olof Palme kulle slja ut Sverige vid Moskva resan

12. Frn frsta stund har svensk massmedia s gott som samstmmigt varit mrklggarna
okritiskt behjlpliga med andra ord, spaningsledningens megafon.

13. Den svenske statsministern Olof Palme stod i vgen fr reaktionra krafter, internationella
svl som nationella.

14. Olof Palme sg med oro p hur SPO utvecklades och hur hgerextrema kretsar bredde ut
sig inom framfr allt Stockholmspolisen.

15. Socialdemokratin skakades internt av kritik mot en alltfr arbetarfientlig politik. Palme
var den som stod i skottgluggen. Med andra ord Olof Palme hade blivit fr obekvm i
mnga lger. Han stod i vgen fr den rena hgerpolitik (EU-intrde, Natonrmanden, social
nedrustning med mera) som socialdemokratin gjort till sin efter mordet.

16. Om Olof Palme sa NEJ till Europa, s var han frmodligen inte heller srskilt intresserad
av att se ett kat militrt NATO samarbete, hur pverkade detta?
17. Man har i efterhand velat retuschera och ge bilden av att han egentligen var fr
svenskt medlemskap i EEC (ett dolt motiv som egentligen betydde att han var ett hinder
fr EU intrde)

18. Som FN:s fredsmklare hade Olof Palme ocks brjat inta rollen som kritiskt
"vrldssamvete" som stoppade och hindrade svenska vapenaffrer. Hsten 1985 avsljas
Boforsaffren. Oliver North hade beskt hsten l985 Sverige och statsministern fr att
frhandla om en olaglig vapenexport. Oliver North var fd versteljtnant i marinkren och var
en huvudgur i Iran-Contras-affren. Det var inledning till Boforsaffren. Palme var tidigare
ovetande vad som pgick och North var infrstdd med att statsministern knde till att
Sverige fungerat som ett transitland som kunde legitimera vapenexport. En internationell
skandal. Olof Palme och Bofors - han hade troligen fr avsikt att avslja det hela infr
FN.

19. Runt den 20 februari 1986 beskte Anders Carlberg, som var verkstllande direktr vid
Nobel Industrier (Bofors), Olof Palme. Olof Palme skts 8 dagar senare den 28 februari 1986.
Tv personer som dr cirka efter en vecka efter att ha trffat Anders Carlgren (Bofors)

20. Carl Fredrik Algernons dog torsdagen den 15 januari 1987. Efter julhelgerna hade han
legat hemma i frkylning under en veckas tid. Lrdagen den 10 januari hade han trots
frkylningen kt in p ett mte med Anders Carlberg (Bofors). Mtet hade enligt maken gllt
en ny smuggelaffr Oman. 5 dagar efter mtet med Anders Carlgren dr Algernons.

21. 1984 deltog Stig Synnergren, Peter Wallenberg, Sten Gustavsson och Olof Palme
samma r vid Bilderbergermtet

22. Vad hade Stig Synnergren, Peter Wallenberg, Sten Gustavsson fr andra gemensamma
intressen frutom att vara p samma Bilderberger mte 1984; Frsvarsmakten och
vapentillverkare (Saab) -Scania

23. Stig Synnergren Hade varit verbeflhavare, chef fr H.M. Konungens stab,
styrelseledamot Saab-Scania 1981-1990, styrelseledamot Saab Combitech 1982-1990, deltog i
Bilderberger 1984

24. Peter Wallenberg Saab-Scania - Fretaget ndrade namn till Saab AB 1965 och
sammanslogs med Scania-Vabis AB till Saab-Scania AB 1969. Drivande i sammanslagningen
var Wallenberg-sfren med garintressen i bda fretagen, deltog i Bilderberger 1984

25. Sten Gustavsson CEO Saab-Scania, deltog i Bilderberger 1984

26. Olof Palme blev utsatt fr en av de vrsta hatkampanjerna en svensk medborgare utsatts
fr och det var ytterst det hatet som ddade honom. Det r den obekvma sanningen. Hatet
vergick mer och mer till aktiva planer hur man kunde f bort honom. Professorn i
underrttelseanalys, Wilhelm Agrell hvdar i sin bok Fred och fruktan att den svenska
militra underrttelse- och skerhetstjnsten fick specifika uppgifter hsten 1985.

27. Frsvarsmaktens verbeflhavare Stig Synnergren uttrycker att; Bolsjeviken mste


bort! Bolsjeviken, det vill sga kommunisten mste bort.
28. Frsvarsmaktens kommendrskapten Hans von Hofsten uttrycker att; Olof Palme
hade slutat att lyssna till varningar Budskapet i artikeln var bara ett litet steg frn att
anklaga Palme fr landsfrrderi och tv steg ifrn att han inte skulle tilltas att strta Sverige
i frdrvet om han sviktade.

29. Och idag har hittills ver 100 personer dtt tillsammans med dem 65 svenska poliser som
dog nr Estonia frliste och som i ngon mening har haft ngon anknytning till Palmemordet
eller Boforsaffrerna.

30. Bjrn Rosengrens ord 4 minuter innan Olof Palme skjuts; Visst r Sverige ett fantastiskt
land, sger Rosengren till sin fru. Var annars kan statsministern g hem sent en kvll
utan livvakter, som vilken annan medborgare som helst? (Fr man inte knslan av att det r
ngot fel med denna mening?)

31. Olof Palme fick uppleva det vrsta hatet och fientligheten en svensk medborgare upplevt i
den svenska politiska makteliten. Han hade blivit impopulr hos mnga.

Bara tre veckor fre Palmemordet dr eller (mrdas) en socialdemokrat i makteliten Jan
Forsstrm - Rttschefen i statsrdsberedningen. Hittades dd i sin lgenhet den 7 februari
1986 tre veckor fre Olof Palmes dd. Det psts att det rdde irritation och en del
motsttningar (socialdemokrat).

32. Bara tre veckor fre Palmemordet dr eller (mrdas) en socialdemokrat i makteliten
Jan Forsstrm - Rttschefen i statsrdsberedningen. Hittades dd i sin lgenhet den 7
februari 1986 tre veckor fre Olof Palmes dd. Det psts att det rdde irritation och en del
motsttningar (socialdemokrat).

33. Hr r nnu ett dolt motiv; Han utmanade Jantelagen och stngde ute verklassen
(samhllseliten frn inflytande). Den svenska Jantelagen och historiska och
socialdemokratiska maktfullkomlighet kan beskrivas med orden: "Den spik som sticker
upp mste sls ner". Var det den svenska Jantelagen som ddade Olof Palme tillsammans
med det politiska motivet?

Av dessa 100 personer som dtt av olika mystiska orsaker och olyckor r det gemensamma att
dem r frn Stockholmstrakten i princip allihop

Titta inte nert fr att ska sanningen efter Olof Palmes mrdare, utan kolla uppt mot dem
som har ett intresse av makten.

Professorn i underrttelseanalys, Wilhelm Agrell hvdar i sin bok Fred och fruktan att den
svenska militra underrttelse- och skerhetstjnsten fick specifika uppgifter hsten 1985.

Michael Lundh lmnade piketen 1988 (Norrmalmspolisen) sger;

Jag knner mnga av dem som pekats ut och jag kan sga att de inte har ngot med mordet att
gra. Det r ett villospr. Snarare tror jag att det r en grupp poliser och militrer p vldigt
hg niv som ligger bakom. Skerhetspolisen mste ha ngot slags finger med i spelet. Och de
inblandade har inget intresse fr pengar utan har drivits till det hr av politiska orsaker.
Planerandet av att avrtta Olof Palme
innan Moskva-resan
Eftersom Olof Palme blev skjuten till dds fr utgngsteorin bli att det har funnits en noga
planerad plan.

Eftersom som ver 100 personer har dtt tillsammans med dem svenska poliser som dog nr
Estonia frliste och fljde polisspret och frmodligen knde till mnga osanningar om
Palmemordet/palmeutredningen, s fr man utg att den svenska statsapparaten r inblandad.

Planerandet fr att avrtta Olof Palme mste ske innan Moskva-resan innan april 1986

Professorn i underrttelseanalys, Wilhelm Agrell hvdar i sin bok Fred och fruktan att den
svenska militra underrttelse- och skerhetstjnsten fick specifika uppgifter hsten 1985.

Om svenska statsapparaten fr specifika uppgifter hsten 1985, s har dem haft 4-6 mnader
p sig att planera

Planeringen mste ha innehllit tv stora delar

1. Hur ska dem g tillvga fr att avrtta Olof Palme


2. Hur ska dem komma undan med det utan att bli upptckta eller misstnkta

Dem kan inte ha planerat steg 1 utan att tnka ocks p konsekvenserna och fljdena i steg 2
om det blev knt att den svenska statsapparaten sjlva r inblandade.

Man mste plantera olika villospr, ha eventuella misstnkta att lgga skulden p som kunde
ha motiv, anvnda sig av andras planer fr att utfra sin egen plan (en plan i planen), och f
alla parter att tro att det kanske r beredskapsvning dr polisen, SPO, militren och
statsapparaten r inblandade.

3. Punkt tre r facit, resultatet och konsekvensen av punkt 1 och 2. ver 100 personer dda
tillsammans med dem 65 svenska poliser som dom dog nr Estonia frliste visar p att det
finns ett intresse att rja undan dem som vet ngot. Du behver inte vara Sherlock Holmes fr
att kunna gra slutsatser. Det r alldeles fr mnga fr att bara kunna vara tillflligheter.
Andra lnders agenter eller organisationer hade inte haft ngot intresse av att flja upp att
ver 100 personer frn just STOCKHOLMSTRAKTEN dtt i olika mystiska olyckor.

Michael Lundh som lmnade piketen 1988 (Norrmalmspolisen) uttrycker;

Det r ett villospr


Dem utpekade har inget med mordet att gra
En grupp poliser och militrer p vldigt hg niv som ligger bakom
SPO har haft ngot slags finger med i spelet
Dem har drivits av politiska motiv

Professorn i underrttelseanalys, Wilhelm Agrell hvdar i sin bok Fred och fruktan att den
svenska militra underrttelse- och skerhetstjnsten fick specifika uppgifter hsten 1985.
Michael Lundh som lmnade piketen 1988 (Norrmalmspolisen) uttrycker;

Vad tror du om polisspret?

Jag knner mnga av dem som pekats ut och jag kan sga att de inte har ngot med mordet
att gra. Det r ett villospr. Snarare tror jag att det r en grupp poliser och militrer p
vldigt hg niv som ligger bakom. Skerhetspolisen mste ha ngot slags finger med i spelet.
Och de inblandade har inget intresse fr pengar utan har drivits till det hr av politiska
orsaker.

Det fanns inte bara ett politiskt motiv. Det fanns mngder med politiska
motiv. Tidigare lste du om 33 av dessa olika politiska huvudmotiv eller
delmotiv. Det avsljar hur den politiska situationen sg ut runt denna
tidpunkt. Vi tar dem en gng till

S hr sg den politiska situationen ut p ett ungefr vid


tidpunkten fr Palmemordet
33 politiska motiv

1. Bara tre veckor fre Palmemordet dr eller mrdas en socialdemokrat i makteliten

Jan Forsstrm - Rttschefen i statsrdsberedningen. Hittades dd i sin lgenhet den 7


februari 1986 tre veckor fre Olof Palmes dd. Det psts att det rdde irritation och en del
motsttningar (socialdemokrat).

2.Nils Bejerot - Professor som sa att det var partiet som ddade Palme. Utsattes fr
mordbrand och drabbades drp av en virussjukdom och dog.

3. Strax fre Palmemordet var konflikten mellan Olof Palme och LO-ledningen total

4. Dagen innan mordet p Palme rasade brsen med 17 miljarder som fljd av att regeringen
beslutat hja aktiebeskattningen.

5. Vad tyckte Frsvarsmakten om att han inte tillt att NATO skulle f placera fast
avlyssningsutrustning i svenska vatten, s kallade SOSUS anlggningar

6. Vad sger Olof Palme i sitt tal frn 1982 om att han r kommunist? Som statsminister fick
Palme stundtals kritik, bland annat frn den borgerliga oppositionen, fr vad kritikerna
uppfattade som undfallenhet gentemot Sovjetunionen. Han ansgs vara alltfr "ryssvnlig".

7. Den kommande Moskva-resan vckte stor oro och misstnksamhet

8. Landsfrrdarspret r ett hgst relevant mordspr. Det finns uppgifter i bde Spo- och
Krigsarkivet som bekrftar de hr misstankarna mot Olof Palme.

9. Man hade ftt information om att Olof Palme var sovjetisk inflytelse-agent (agent of
influence). Information som i huvudsak kom frn CIA och MI6.
10. Palmefientligheten och Palmehatet var stort

11. Misstankar om att Olof Palme kulle slja ut Sverige vid Moskva resan

12. Frn frsta stund har svensk massmedia s gott som samstmmigt varit mrklggarna
okritiskt behjlpliga med andra ord, spaningsledningens megafon.

13. Den svenske statsministern Olof Palme stod i vgen fr reaktionra krafter, internationella
svl som nationella.

14. Olof Palme sg med oro p hur SPO utvecklades och hur hgerextrema kretsar bredde ut
sig inom framfr allt Stockholmspolisen.

15. Socialdemokratin skakades internt av kritik mot en alltfr arbetarfientlig politik. Palme
var den som stod i skottgluggen. Med andra ord Olof Palme hade blivit fr obekvm i
mnga lger. Han stod i vgen fr den rena hgerpolitik (EU-intrde, Natonrmanden, social
nedrustning med mera) som socialdemokratin gjort till sin efter mordet.

16. Om Olof Palme sa NEJ till Europa, s var han frmodligen inte heller srskilt intresserad
av att se ett kat militrt NATO samarbete, hur pverkade detta?

17. Man har i efetrhand velat retuschera och ge bilden av att han egentligen var fr
svenskt medlemskap i EEC (ett dolt motiv som egentligen betydde att han var ett hinder
fr EU intrde)

18. Som FN:s fredsmklare hade Olof Palme ocks brjat inta rollen som kritiskt
"vrldssamvete" som stoppade och hindrade svenska vapenaffrer. Hsten 1985 avsljas
Boforsaffren. Oliver North hade beskt hsten l985 Sverige och statsministern fr att
frhandla om en olaglig vapenexport. Oliver North var fd versteljtnant i marinkren och var
en huvudgur i Iran-Contras-affren. Det var inledning till Boforsaffren. Palme var tidigare
ovetande vad som pgick och North var infrstdd med att statsministern knde till att
Sverige fungerat som ett transitland som kunde legitimera vapenexport. En internationell
skandal. Olof Palme och Bofors - han hade troligen fr avsikt att avslja det hela infr
FN.

19. Runt den 20 februari 1986 beskte Anders Carlberg, som var verkstllande direktr vid
Nobel Industrier (Bofors), Olof Palme. Olof Palme skts 8 dagar sennare den 28 februari
1986. Tv personer som dr cirka efter en vecka efter att ha trffat Anders Carlgren (Bofors)

20. Carl Fredrik Algernons dog torsdagen den 15 januari 1987. Efter julhelgerna hade han
legat hemma i frkylning under en veckas tid. Lrdagen den 10 januari hade han trots
frkylningen kt in p ett mte med Anders Carlberg (Bofors). Mtet hade enligt maken gllt
en ny smuggelaffr Oman. 5 dagar efter mtet med Anders Carlgren dr Algernons.

21. 1984 deltog Stig Synnergren, Peter Wallenberg, Sten Gustavsson och Olof Palme
samma r vid Bilderbergermtet

22. Vad hade Stig Synnergren, Peter Wallenberg, Sten Gustavsson fr andra gemensamma
intressen frutom att vara p samma Bilderberger mte 1984; Frsvarsmakten och
vapentillverkare (Saab) -Scania
23. Stig Synnergren Hade varit verbeflhavare, chef fr H.M. Konungens stab,
styrelseledamot Saab-Scania 1981-1990, styrelseledamot Saab Combitech 1982-1990, deltog i
Bilderberger 1984

24. Peter Wallenberg Saab-Scania - Fretaget ndrade namn till Saab AB 1965 och
sammanslogs med Scania-Vabis AB till Saab-Scania AB 1969. Drivande i sammanslagningen
var Wallenberg-sfren med garintressen i bda fretagen, deltog i Bilderberger 1984

25. Sten Gustavsson CEO Saab-Scania, deltog i Bilderberger 1984

26. Olof Palme blev utsatt fr en av de vrsta hatkampanjerna en svensk medborgare utsatts
fr och det var ytterst det hatet som ddade honom. Det r den obekvma sanningen. Hatet
vergick mer och mer till aktiva planer hur man kunde f bort honom. Professorn i
underrttelseanalys, Wilhelm Agrell hvdar i sin bok Fred och fruktan att den svenska
militra underrttelse- och skerhetstjnsten fick specifika uppgifter hsten 1985.

27. Frsvarsmaktens verbeflhavare Stig Synnergren uttrycker att; Bolsjeviken mste


bort! Bolsjeviken, det vill sga kommunisten mste bort.

28. Frsvarsmaktens kommendrskapten Hans von Hofsten uttrycker att; Olof Palme
hade slutat att lyssna till varningar Budskapet i artikeln var bara ett litet steg frn att
anklaga Palme fr landsfrrderi och tv steg ifrn att han inte skulle tilltas att strta Sverige
i frdrvet om han sviktade.

29. Och idag har hittills ver 100 personer dtt tillsammans med dem 65 svenska poliser som
dog nr Estonia frliste och som i ngon mening har haft ngon anknytning till Palmemordet
eller Boforsaffrerna.

30. Bjrn Rosengrens ord 4 minuter innan Olof Palme skjuts; Visst r Sverige ett fantastiskt
land, sger Rosengren till sin fru. Var annars kan statsministern g hem sent en kvll
utan livvakter, som vilken annan medborgare som helst? (Fr man inte knslan av att det r
ngot fel med denna mening?)

31. Olof Palme fick uppleva det vrsta hatet och fientligheten en svensk medborgare upplevt i
den svenska politiska makteliten. Han hade blivit impopulr hos mnga.

32. Bara tre veckor fre Palmemordet dr eller (mrdas) en socialdemokrat i makteliten Jan
Forsstrm - Rttschefen i statsrdsberedningen. Hittades dd i sin lgenhet den 7 februari
1986 tre veckor fre Olof Palmes dd. Det psts att det rdde irritation och en del
motsttningar (socialdemokrat).

33. Hr r nnu ett dolt motiv; Han utmanade Jantelagen och stngde ute verklassen
(samhllseliten frn inflytande). Den svenska Jantelagen och historiska och
socialdemokratiska maktfullkomlighet kan beskrivas med orden: "Den spik som sticker upp
mste sls ner"

Hr en teori i mnga olika delar - (det r bara en teori)


1. Nu fanns det ett politiskt motiv bestende av mnga olika delar
2. Nu behvdes en hemlig plan eller hemlig beredskapsvning som alla bara tror r
vning

3. Nu behvdes det ocks en skyldig att anklaga

4. Nu behvdes en plan som tydligt kunde visa att ngon annan planerade det och inte
statsapparaten Sverige

5. Nu behvdes en eller flera villospr

6. Nu behvdes ocks en plan fr att flytta kroppen frn att kunna underskas fr att
finna bevis

7. Ingen fr sedan underska varken Lisbet Palmes klder och inte heller Olof Palmes
och dem upphittade kulorna fr rttslkarna inte heller underska. Ingen fr heller
underska hennes pstdda skada. Man hade redan beslutat sig fr att ingenting skulle
f underskas. Och det som kunde avsljat ngot hemligstmplar man i 70 r. Vad finns
kvar att utreda egentligen? Gissningar.

7. Rj undan alla som vet ngot eller knner till osanningar om Palmeutredningen -
Facit ver 100 dda.

Punkt 7 r facit, resultatet och konsekvensen av punkt 1, 2, 3, 4, 5, 6. Det vill sga beviset fr
att man vill dlja den egna inblandningen.

Varfr var Olof Palme utan livvakter med tanke p hur den politiska situationen sg med
Palmehat och Palmefientlighet som fldade mer n det ngonsin hade gjort i det land. Bara tre
veckor fre Palmemordet dr eller (mrdas) en socialdemokrat i makteliten Jan Forsstrm -
Rttschefen i statsrdsberedningen. Hittades dd i sin lgenhet den 7 februari 1986 tre
veckor fre Olof Palmes dd. Det sgs ocks ha inkommit hot samma morgon som han
skts, och nd r Olof Palme utan livvakter denna kvll och han vljer dessutom
alternativet att g hem dem 2 km kilometerna fre alla andra alternativ. Det var dessutom
fredagskvll, mrkt och klockan var ver 23.00. Det leder till tv frgor?

Vad fick Olof Palme att knna sig s trygg att han valde att g hemt utan livvakter denna dag
och kvll, och han valde dessutom att promenera i mrkret nr klockan hade blivit ver 23.00,
och att en partikamrat till honom bara tre veckor innan hittades dd i lgenheten. Nsta frga
blir hur SPO kan gra bedmningen att han inte behvde ngra livvakter under rdande
politiska situation?

Bjrn Rosengrens ord 4 minuter innan Olof Palme skjuts; Visst r Sverige ett fantastiskt
land, sger Rosengren till sin fru. Var annars kan statsministern g hem sent en kvll
utan livvakter, som vilken annan medborgare som helst? (Fr man inte knslan av att
det r ngot fel med denna mening?)

Alla som vet hur reklam med bilder och ord pverkar mnniskor att omedvetet gra olika val.
Och det fr mig att funderar varfr jag upplever Bjrn Rosengrens ord som konstiga i
sammanhanget.
1. Var hans ord ett stt att pverka Olof Palme att knna sig trygg och vlja det
alternativet fre alla andra
2. Eller var det Rosengrens syrliga och iskalla stt fr att skicka en sista hlsning innan
han gick mot dden
3. Jag tror inte det var en artighetsfras och ingen slump att just dessa ord anvndes
4. Knns mer som orden har innehllet som nr Judas bedrar Jesus
5. Var det en slump att Rosengren var p samma biograf denna kvll fr att yttra sin sista
syrliga hlsning p Sveriges vgnar

Och s ter tillbaka till frgan varfr han inte hade ngra livvakter?

Hade statsapparaten lurat Olof Palme att tro att han var i trygga hnder denna kvll
och kunde g utan livvakter och ven promenera hem i mrkret? Ur boken "En iskall
vind drog genom Sverige" finns en teori om att det genomfrdes en hemlig
militr/polisir beredskapsvning. Planen som i frvg gjorts upp enligt denna modell:
Politiskt motiv, avrttningen och bortforslandet av kroppen ur Sverige. Studerar man
hur statsapparaten tycks ha fungerat denna kvll kan det sammanfattas med dessa ord:
Medvetet satt "Ur funktion" - ingenting tycks pltsligt fungera som det brukar gra och
inga mnniskor upptrder p ett sdant stt att det kan klassificeras som ett professionellt
utfrt arbete.

Polisen svarar inte telefon, teknikstrul, man vet inte att det r Olof Palme, ambulanser som
kr en lng omvg, dem har dessutom tid att stanna p vgen, man frvanskar Olof Palmes
journal och ndrar tiden fr ankomsten till sjukhuset frn 23.38 till 23.35, Lisbet Palme hinner
bde byta bil och kappa, och inget rikslarm gr ut frrn 02.05 och s vidare, Norrmalmspolis
kr ambulansen denna kvll och rkar jobba extra denna kvll.

Om man beslutar fr att avrtta Olof Palme ser man honom nu som en fiende/kommunist eller
boljseviken som mste bort som frsvarsmaktens verbeflhavare Stig Synnergren uttryckte
det.

Valet av just Sveavgen kan ha haft en symboliskt vrde fr hur Sverige betraktar
landsfrrdande kommunister p svensk mark (denna mening passar ganska bra p
innebrden av Bjrn Rosengrens ord 4 minuter innan Olof Palme skjuts till dds)

Bortforslandet av kroppen ur Sverige fr att den inte ska kunna underskas och leda till
sanningen (man vntar med rikslarmet till 02.05 och det r den tid det tar att kra dem 21
milen frn Stockholm till Borlnge flygplats - Dala airport fr att kunna transportera ut
kroppen ur Sverige). Samma stad dr Hans Holmr sgs ha vernattat p vg till fr att kra
Vasaloppet). Dala Airport ven kallad Borlnge Flygplats r en regional flygplats, flygbas
och tidigare krigsflygflt belgen i utkanten av Romme i Borlnge kommun. (Detta r en teori
bland mnga andra)

Man ville inte ha en landsfrrdares kropp begravd p svensk mark som dem just har avrttat,
eller som ett minne som frfljde dem varje dag. Det fins heller inte idag ngra statyer eller
andra strre minnesmonument efter honom i Sverige.

Polisen fick inte heller faststlla Olof Palmes identitet

Polisen fick inte heller gra en likfrtning


Obduktionen har hemligstmplats i 70 r (till r 2056) och till nsta generation av mnniskor

Chefsobducent vid Palmes obduktion var Milan Valverius. Valverius sa att sanningen om
Palmemordet ligger i obduktionsprotokollet. Om statsapparaten r intresserade av att finna
svaret p sanningen om Palmemordet - varfr upphver man d inte det hemligstmplade
obduktionsprotokollet?

Hr en teori i mnga olika delar - (det r bara en teori)


1. Nu fanns det ett politiskt motiv bestende av mnga olika delar

2. Nu behvdes en hemlig plan eller hemlig beredskapsvning som alla bara tror r
vning

3. Nu behvdes det ocks en skyldig att anklaga

4. Nu behvdes en plan som tydligt kunde visa att ngon annan planerade det och inte
statsapparaten Sverige

5. Nu behvdes en eller flera villospr

6. Nu behvdes ocks en plan fr att flytta kroppen frn att kunna underskas fr att
finna bevis

denna kvll, dr skyddet fr Olof Palme och beredskapen infr en pltslig kupp testades.
Scenariot var i s fall sannolikt att en grupp attentatsmn som spelade soldater hade som
uppgift att ta sig s nra statsministern att de kunde utfra ett fingerat attentat. Ett antal
personer med kommunikationsradio lotsade fram grningsmannen till objektet. Denna
vervakningsgrupp bestod i s fall troligen av militr personal, hemvrnsfolk och /eller
poliser med militr anknytning. Hr skulle inte heller ngra lagrar ha vunnits p att i efterhand
offentligt bertta att man genomfrt en vning som pltsligt vergick i verklighet.

Varfr r det d fortfarande s viktigt att det var Pettersson och ingen annan?
Varfr tror folk fortfarande att det var han? Varfr r teorin om den
ensamma missbrukande, tokiga grningsmannen s viktig?

Mordkomplotten byggde p att man i frvg hittat ngon att lgga skulden p
Christer Petersson. Ngon som skulle ha svrigheter att ens komm ihg om
det var han som gjorde det eller inte, och som fljd svrigheter att kunna
frsvara sig mot anklagelserna
Christer Petterson Det utvalda offret som noga valdes ut
fr att passa in i en profil som inte skulle komma ihg om
det var han eller inte
1. Christer Petersson var det perfekta och utvalda offret att lgga skulden p
2. Han hade ju sjlvklara motiv eftersom han knde och var vn med Bombmannen Lars
Tingstrm
3. Lngst ner p samhllsstegen som tillhrde de utsatta i samhllet och vem skulle
lyssna p eller tro p en A-lagare
4. En person med missbruksproblematik, aggressiv och med minnessvrigheter
5. Han skulle inte komma ihg om han gjort det heller inte, och skulle efter alla historier
till slut tro att det var han trots allt
6. Han hade en gammal hjrnskada
7. Han skulle ha svrt att frsvara sig och frklara om det var han eller inte
8. Sregen gngstil som enkelt skulle kunna g att knna igen: Mrdaren linkade ocks
ivg
9. Man kan i frvg bestmt att mrdaren skulle ha kunnat likna Christer Petersson
10. Frestll er bara Christer Petersson en A-lagare med sregen gngstil,
missbruksproblematik, dlig kondition springa uppfr alla dessa trappor. Det var
dessutom halt och person sprang ltt uppfr trapporna. Tror ni fortfarande det var han?
Klockan var dessutom 23.20. Det var mrkt, och var han nykter vid den hr
tidpunkten?
11. Frn brjan var det tv grningsmn enligt Lisbet Palme som sedan ndrades till en
under eftermiddagen nr hans Holmr tog ver. Frst sg hon tydligt att det tv
grningsmn, sedan var hon sker p att det bara var en och det var Christer Petersson.
Det sg hon med samma tydlighet som nr hon sg att dem var tv.
12. Socialdemokraterna tror fortfarande att det var han. Den skapade mordkomplotten
mste ju hlla ihop och fr inte ndras fr det innebr ju att ngon annan mste ha
gjort det
13. Frst utser sig Hans Holmr som spaningsledaren, och ingen skulle vl misstnka att
sjlvaste spaningsledaren kunde vara inblandad. Det r det frsta Houdinitricket.
14. Efter 31 r anvnder man samma Houdinitrick igen. Frn Christer Petterson till den
nya chefsklagaren Krister Petersson. Inget mrkligt alls att dem har samma namn.
Man ser inte skogen p grund av alla trden.
15. Christer Pettersson Elit a-lagare. Snubblade och slog ihjl sig. Obduktionen
hemligstmplades

Varfr arbetade Stig Engstrm ver till klockan 23.19 en fredagskvll nr han
veckan efter skulle p skidsemester?

Nr ledighet i form av helger, storhelger eller semestrar vntar s brukar det vanliga vara att
man arbetar kortare dagar, inte att man arbetar ver till 23.19 en fredagskvll, och att man
dessutom r p vg att missa sista pendeltget hem. Var han den som skt Olof Palme? Tror
inte det, men han kan haft dem planerna och dessa kan statsapparaten enkelt ha knt till och
haft en plan i planen.

Varfr jag inte tror att Stig Engstrm skt Olof palme?
Av samma anledning till varfr jag inte tror det var utlndska agenter eller ngon
organisation.

Han hade inte haft ngot intresse av att flja upp och tysta ner ner alla andra som dtt av olika
mystiska omstndigheter, han hade inte ha kunnat att manipulera tiden fr Olof Palmes
ankomst till sjukhuset, han hade inte haft mjligheten eller anledning att se till att
anteckningar frn mordnatten frsvinner fr poliser, han hade inte haft intresset eller ens
mjligheten att veta vem i Sverige eller lt sga i Stockholmstrakten som var vara insatta i
vem som visste vad eller var i frd med att bertta eller avslja detaljer om vem som skt Olof
Palme eller vilka som knde till osanningar om Palmeutredningen. Denna koll kan bara den
svenska statsapparaten ha haft och har. Gemensamt fr alla som dtt och i ngon mening haft
med palmeutredningen eller Boforsaffren att gra r att alla varit frn
Stockholmstrakten.denna information kan bara ngon p insidan av statsapparaten ha och bara
statsapparaten kan var intresserad

Totalt r det ver 100 personer som dtt tillsammans med dem 65 svenska poliser som dog
nr Estonia frliste och nr dessa dog var det ett drpslag mot Palmeutredningen eftersom
flera fljde polisspret och knde till mnga osanningar om Palmemordet/palmeutredningen.

Biografen Grand och Palmes hem lg p gngavstnd. Att paret avsg att ta tunnelbanan
handlade nog om bekvmlighet och de inte ville spatsera omkring ensamma sent p kvllen.
Att ngon kommit fram till Palme fr att prata talar fr mtesteorin, men jag tycker nog att
tiden r illa vald d det r ganska sent p kvllen, och de har vldigt lite tid p sig att prata om
vi tar hnsyn till kronologin. Men omjligt r det inte.

D terstr att mrdaren och hans kumpaner spanat p Palmes bostad, fljt efter honom och
drigenom ftt tillflle till ddet. Varfr skt man d inte honom redan vid bostaden kan man
frga sig?

Varfr r tidpunkten 23.21 s viktig i sammanhanget? Man kan ha byggt operationen kring
Skandiahuset.man kan ha knt till Stigs Engstrms planermen haft flera planer i
planen..att drren stngs 23.22 kan vara en vilseledande manver lika mycket som det
skulle kunna koppla Engstrm till Palmemordet.

Man kan ha vetat och knt till Stig Engstrms planer och har haft en egen plan i planen
genom att dra frdel av hans planer fr att lta honom dra uppmrksamheten till sig, och
minska den egna uppmrksamheten och inblandningen. Den ppna drren i Skandiahuset som
sttt ppen sedan 22.35 och stngdes just en minut efter att Olof Palme skjutits kan ha varit
att p ett psykologiskt stt koppla ihop mordet med Stig Engstrm.

Han jobbar ver precis samma kvll som statsministern r p kvllsbio en fredag

Han jobbar ver s lngre denna fredagskvll att han hller p att missa sista nattget hem

Han jobbar ver precis s lnge att det synkroniserar med nr biobesket r ver

Han mste ha haft hjlp fr att synkronisera att han p minuten r p samma plats som paret
Palme r

Han r ocks den person som vittnen beskriver passar in p mrdarens beskrivning av klder
Hur stor r chansen att just allt detta sammanfaller sig som slumpen och inte som ngot som
r planerat i frvg?

Var han den skyldige eller den som skt Olof Palme

Detta skulle kunna vara den perfekta teorin som passar in, men jag tror inte det.

Han arbetar nra biografen Grand och arbetar ver VLDIGT sent fr att vara en
fredagskvll, han stmplar ut 1-2 minuter innan Olof Palme skjuts, och drren som sttt ppen
sedan 22.35 stngs 1 minut efter att Palme har skjutits, och en bil som tillhr vktaren Anette
Kohut str i garaget och hon ker ivg, och man hemligstmplar sedan detta frhr. En
vktare i Skandiahuset sger sig ha sett en skakad Stig Engstrm komma tillbaka 23.40 fr att
ringa hem till sin fru och frga nr nattbussen gr. Kollade man att han ringde hem till sin fru
som ett exempel? Fanns det inte tidtabeller vid busshllplatserna 1986?

Hur kommer det sig att allt synkroniserar s exakt p minuten n det gller Engstrm?

Egentligen gller det ocks omstndigheterna med Anette Kohut och hur ven hennes
arbetskvll och aktiviteter synkroniserar exakt p minuten med nr Olof Palme skjuts.

Det r inte bara en person aktiviteter som tycks synkronisera med Olof Palmes aktiviteter,
utan tv personers aktiviteter och bda arbetar i Skandiahuset. Man undrar hur detta ens r
mjligt och man ska d komma ihg att ingen av dessa skt Olof Palme. Vem var det d som
skt Olof Palme?

Stig Engstrm kan ha planerat en attack som statsapparaten knde till

Stig Engstrm var grafiker p en tidning med anknytning till EAP.

Vad som r nytt fr mig r Hans Holmrs val av livvakter efter Palmemordet, som hyste
Palmefientlighet och hade nazistisk ideologisk tillhrighet. Dessa livvakter var poliser som
Holmr litade p och knde till.

En polisman som under mordnatten ringde till Vaktdistrikt 1 och uttryckte tillfredsstllelse
ver mordet 10 Rapport med anledning av pstenden om hgerextremism m.m. inom
Stockholmspolisen (citat i det fljande r hmtade ur rapporten). 290 Polisspret SOU
1999:88 Polisers delaktighet i mordet (polisspret) Polisfesten den 1 mars 1986, med en
pstdd skl fr mordet Brev med hotelser mot en journalist fr att denne frfljt poliser i
samband med mordet Frekomsten av klistermrken frn EAP i Vaktdistrikt 1

Kunde dessa haft anknytning eller knt Stig Engstrm eftersom det frekommit klistermrken
frn EAP i Vaktdistrikt 1? Den som polis som ville utreda Engstrm blev omplacerad eller
frntagen fallet.

Men eftersom morden p alla andra fortsatt s r det utifrn det svrt att tro Engstrm skt
Palme

Antingen kan Anette Kohut ha varit en del av planeringen, eller s anvndes hon bara
medvetet som en bricka i spelet och utan att sjlv vara medveten om det. Var det en slump att
drren till Skandiahuset stngdes en minut efter att Olof Palmes skjutits och att det sttt ppen
sedan 22.35, eller var det precis s man ville att det skulle se ut? Stig Engstrm tidsplanering
synkroniserade med Olof Palmes p minuten, och hans sgs ocks ha gtt tillbaka till
Skandiahuset 23.40 fr att ringa sin fru fr att f veta nr nattbussen gick hem, och om drren
till Skandiahuset stngs en minut efter Olof Palme skts, s blir inte steget lngt bort att tnka
att det var han som gick tillbaka.

Om drren stngs en minut efter att Olof Palme skjuts och hon kr drifrn minuten senare
och att man sedan hemligstmplar frhret, d behvs det inte mycket fr att man ska tro att
ven hon dljer ngot som inte kan offentliggras. Om man r intresserad av att f veta
sanningen om Olof Palme s kan ju inte allt av tnkbart vrde hemligstmplas.

Ett annat alternativ som inte har diskuterats r om ngon drr egentligen har stngts en minut
efter att Olof Palme skjutits, eller om man vill att det ska verka s. Om man kan frfalska
kvitton p att Hans Holmr varit i Borlnge under mordnatten, man kan manipulera
ljudslingor och samtal som ambulanspersonal haft, och att man frvanskar Olof Palmes
journal och ndrar tiden fr ankomsten frn 23.38 till 23.35 , vad r det som inte sger att dem
i princip kan fylla i med innehll hur dem egentligen vill. Lser man om palmeutredningen
framkommer det lite varstans att dem ljuger.

Fr att ge ytterligare perspektiv p hela Palmeutredningen; Om ver 100 personer har


tillsammans med dem 65 svenska poliser som dig nr Estonia frliste dtt mystiskt eller
mrdats, tror ni d man bryr sig srskilt mycket om att frfalska, ndra, hemligstmpla
eller ljuga fr att dlja sanningen.

Man kan uttrycka det s hr ocks; man gr ver lik fr att dlja sanningen.

Varfr hemligstmplas Anette Kohuts frhr?

Hur stor r chansen att Hans Holmrs pstdda lskarinna och den Securitas vakt frn
Skandiahuset vars frhr hemligstmplades bor p samma adress?

Hur stor r chansen att samma Securitas vakt vars frhr hemligstmplas ocks arbetar i det
hus som Olof Palmes far varit med och grundat - Skandiahuset.

Hur stor r chansen att hennes kollega r sen just denna kvll och i ver tv timmar s hon fr
ta hennes pass fram till 23.00

och att hon just denna dag blir kvar till blir till 23.00 .hon stnger drren 23.22

Hur stor r chansen att det r just hon (eller ngon annan) som stnger den drr i Skandiahuset
som sttt ppen i nstan en timma, och stngs en minut efter Olof Palme har skjutits och hon
kr sedan drifrn

Hur stor r chansen att just denna kvll tycker hennes kollega att det r roligare att spela
bridge med vnner n att ka till jobbpasset som skulle ha brjat 20.45, s istllet fr Anette
Kohut arbeta till 23.00. Det blir hon som stnger drren i Skandiahuset. Hon r den enda med
bil i garaget, Hon stnger drren en minut efter att Palme skjutits.
Var det medvetet arrangerat s att hennes kollega hellre spelade bridge denna kvll fr att
Anette Kohut skulle vara i Skandiahuset nr Olof Palme skjuts och vara den som stngde
drren?

Det r alldeles fr mycket som tidsmssigt och omstndighetsmssigt synkroniserar med Olof
Palmes tids-mnster som inte ska vara mjligt utan planering

Var ngon drr ppen i Skandiahuset och stngdes ngon drr verhuvudtaget (Kan det ha
manipulerats i efterhand och att man drfr hemligstmplar hennes frhr?)

Vem var egentligen Hans Holmr - Han var sossarnas man


Vem har bestmt och varfr? Redan dagen efter mordet p Olof Palme den 1 mars 1986
utropade polismstaren Hans Holmr det bekanta jag tar beflet ver mordutredningen. Han
var sossarnas man.

Han utsg sig sjlv till spaningsledare. Stockholms poliskommissionsledamot Hans Holmr
blev omedelbart chef fr mordutredningen trots att han aldrig hade lett en sdan utredning
tidigare. Den enhet som vanligtvis hanterade mordfall i Sverige har inte tilldelats fallet.

Det mste vl tillhra ett av dem strsta misstagen att lta ngon som aldrig lett en sdan
utredning "ta beflet" eller s var det perfekta valet om man inte ville lsa fallet, och komma
s lngt bort frn misstankarna att den svenska statsapparaten sjlv var inblandad. Man undrar
var Holmr hll hus mordnatten nr han sgs ha skjutsats runt i Stockholm och passerat
mordplatsen sakta rullandes i en bil, som hmtat ur en gangsterfilm. Det sgs ju dessutom att
Holmr styrde Stockholmspolisen lite som sin egen maffia.

ren 1970 till 1976 var han chef fr Rikspolisstyrelsens skerhetsavdelning (RPS/Sk) och
eftertrdde d P.G. Vinge i den befattningen. Vinge, som sjlv var p kant med
socialdemokraterna, kritiserade utnmningen i sina memoarer och menade att Holmr ftt
tjnsten som "ett stt fr socialdemokratin att f Spo inlemmat i den egna maktsfren"
eftersom de inte litade p "oberoende och sjlvstndiga myndigheter"

Statsministern r nyss skjuten till dds - och Hans Holmr vljer livvakter som
sympatiserade med Palmefientligheten och nazistisk ideologi som dem han kunde lita p

Avsljar valet av livvakter ngot om Hans Holmrs ideologi eller mnniskosyn eller varfr
vljer man Palmefientliga livvakter nr statsministern alldeles nyss har blivit skjuten av
"Palmefientliga"?

Hans Holmr "Sossarnas man" som valde Palmefientliga livvakter - hur gr den ekvationen
ihop?

Hans Holmr Det fanns kopplingar mellan Holmr sjlv och dem hgerextrema
grupperingarna. Av ngon anledning valde Holmr dessa livvakter, men det r svrt att sga
varfr. Det som knnetecknade dessa livvakter var snarare att dem ingick i en kamratkrets
som Holmr hade frtroende fr en kamratkrets som, precis Rnnegrd ppekade, hade
starka inslag av Palmefientlighet och nazistisk ideologi.
I den kamratkretsen ingick ocks en annan person som kom att ha en bengenhet att dyka upp
i samband med Palmeutredningen p olika stt. Det var polismannen sedermera
vapenhandlaren .

var inte bar en hrdfr veteran frn Norrmalms vaktdistrikt som representerade mycket
av dem attityder som kommit att frknippas med den miljn. Han var ocks god vn med alla
Holmrs livvakter. Och han hade, som vi snart ska f veta mer om, mycket goda relationer
med Hans Holmr personligen. Han var ocks det svenska polisvsendets kanske frmste
vapen-expert.

Om hans Holmr inte var i Borlnge var var han d?

Tnk er fljande beredskapsvning och jmfr den sedan med den redogrelse Dahlgren
lmnar, Det man skulle tro r beredskapsvning r inget som gr fel, utan det r sjlva planen
som anvnds fr att avrtta Olof Palme. vningen ska se ut som en vning, men r p riktigt.

Citerat ur Borgns "En iskall vind drog genom Sverige" sid 397:

En mjlighet r att det genomfrdes en hemlig militr/polisir beredskapsvning denna kvll,


dr skyddet fr Olof Palme och beredskapen infr en pltslig kupp testades. Scenariot var i s
fall sannolikt att en grupp attentatsmn som spelade soldater hade som uppgift att ta sig s
nra statsministern att de kunde utfra ett fingerat attentat. Ett antal personer med
kommunikationsradio lotsade fram grningsmannen till objektet. Denna vervakningsgrupp
bestod i s fall troligen av militr personal, hemvrnsfolk och /eller poliser med militr
anknytning. Hr skulle inte heller ngra lagrar ha vunnits p att i efterhand offentligt bertta
att man genomfrt en vning som pltsligt vergick i verklighet.

Och hr r den berttelse som har lmnats av Dahlgren lmnat nr han beskriver att han under
mordnatten skjutsade Hans Holmr i Stockholm. Hela berttelsen eller historien lter som den
r hmtad ur en gangsterfilm eller ngot liknande. Hans kryssade runt i Stockholm under
mordnatten skulle lika grna kunna handla om detta; Scenariot var i s fall sannolikt att en
grupp attentatsmn som spelade (poliser/agenter/soldater) hade som uppgift att ta sig s nra
statsministern att de kunde utfra ett fingerat attentat. Ett antal personer med
kommunikationsradio lotsade fram grningsmannen till objektet.

Kan Hans Holmr ha varit huvudorganisatr av Palmemordet p plats dr


han i bilen lotsade fram olika personer fram till objektet, och nr han fr veta
att Olof Palme r skjuten s ber han chauffren att sakta rulla frbli
mordplatsen (som hmtat ur en gangsterfilm). Tnk er vad bisarrt att
Lnspolismstaen fr Stockholm rullar frbi i bilen nr statsministern r
skjuten utan att stiga ur bilen, och bara rullar frbi.
Man kryssade runt i Stockholm p ett stt som Dahlgren inte kunde frst. Nr de befann sig vid Mariatorget,
steg Holmr ur och pratade med en man, som han fick en kvllstidning av.

Alla som har sett deckarfilmer och kanske ett par gangsterfilmers brukar tidningar anvndas fr att
dlja/gmma verlmnandet av vapen/pistoler. Var Hans Holmer intresserad av att lsa tidningen denna
kvll eller fanns mordvapnet gmt i tidningen?
Drefter passerades olika delar av Sveavgen flera gnger

Den man som Dahlgren skjutsat tidigare p dagen hmtades vid Operan ngra minuter fre
23.00 och kte med runt kvarteret vid Rdmansgatan flera gnger och slpptes av vid
Odenplan.

Kan det frsta verlmnandet av vapnet skett hr i bilen innan han slpps av?

Senare befann man sig vid Hagagatan, dr Holmr steg ur och gick fram till en man i 25-
rsldern. Det verkade som om de hade stmt mte dr.

Efter ngra minuter kom Holmr tillbaka och berttade att Olof Palme blivit skjuten p
Sveavgen. Frden fortsatte mot mordplatsen, dr Dahlgren fick order om att rulla sakta
frbi.
Ngon halvtimme senare stannade de vid Norr Mlarstrand och hmtade en vntande kvinna
i 50-rsldern, som skjutsades till Sundbyberg.

Drefter fortsatte frden till Mlarhjdens T-banestation, dr Holmr lmnades av strax fre
00.30.
Innan han krde ivg sg han att Holmr steg in i en mrkbl Volvo, dr det satt en person
utver fraren.

Michael Lundh lmnade piketen 1988 (Norrmalmspolisen)

Vad tror du om polisspret?

Jag knner mnga av dem som pekats ut och jag kan sga att de inte har ngot med mordet
att gra. Det r ett villospr. Snarare tror jag att det r en grupp poliser och militrer p
vldigt hg niv som ligger bakom. Skerhetspolisen mste ha ngot slags finger med i spelet.
Och de inblandade har inget intresse fr pengar utan har drivits till det hr av politiska
orsaker.

Lundh fick kontakt med en journalist som intresserade sig fr att kartlgga hgerextrema -
inom polisen. Journalisten var Stieg Larsson, senare vrldsbermd frfattare till -
Millenniumtrilogin.

Mnga dr i pltsliga hjrtattacker

Stieg lmnade ver en lista till mig med 50 namn p poliser. Men listan frsvann nr ngon
brt sig in i mitt tjnsteskp p ungdomsroteln. Ingen var intresserad av att utreda, men Stieg
var vldigt upprrd. Han blev den enda som jag kunde prata med om mina upplevelser av hur
det var inom polisen.

Stieg Larsson (frfattaren) dr av hjrtattack efter ett glas malt whisky. Han tipsade ocks
polisen om sitt spr p vem som kan ha skjutit Olof Palme (Bertil Wedin som arbetat fr
SPO). Stieg Larsson hade tv veckor fre sin dd skickat ett mail med innehllet; Tv
veckor fre sin dd skrev Stieg Larsson i ett mejl till sin bror Joakim i Ume: Jag har tre
bcker klara och inlmnade och den fjrde snart klar. Han utredde Palmemordet i hemlighet
och hade 15 flyttldor med arkivmaterial (Kan han ha blivit frgiftad p ngot annat eller han
bara arbetade fr mycket?)
I Holmrs sk Palmerum fanns frn dag ett regeringsrepresentanten Klas Bergstrand, han som
gtt frn justitiedepartementet till att bli Riksklagare fr att nyligen ha utnmnts till ny
SPO-chef.

Klas Bergenstrand Spo-chef. Dd efter att han ville omorganisera Spo och snackade med
Jallai. Dr oltsligt i hjrtinfarkt. "Han var i oerhrt god form". Cyklade till och frn jobbet.

Anders Larsson och Bo Sthl Tipsade om Norrkpingsmtet. Agerade mrkligt, drefter


dog bda i hjrtattack samt magsr.

Ulf Lingrde - Datatekniker som hvdade sig ha sett dokument hos SSI som beskrev
Palmemordet. Dd i pltslig hjrtattack efter potentiell telefonavlyssning och inbrott.

Milan Valverius - Chefsobducent vid Palmes obduktion. Orsak sgs vara sjlvmord genom
verdosering av lkemedel. Bde Valverius och hans fru dog bda samma dag 10/2-94. Med
all sannolikhet blev dom frgiftade. Ocks hr kan det rra sig hjrtattack. Valverius sa att
sanningen om palmemordet ligger i obduktionsprotokollet. Visste han att det inte var Olof
Palmes kropp som obducerades eller annat eftersom polisen inte fick faststlla hans identitet
och inte heller gra en likfrrtning....???

Vill man lsa mordgtan med Olof Palme om Svenska Staten och maktelit r iblandade?

Det rder ingen tvekan om att Hans Holmr, den frste spaningsledaren i
Palmeutredningen, visste mer om mordet p Olof Palme och de bakomliggande
krafterna n han avsljade under sin livstid.

Mnga av Hans Holmrs uttalanden tillhr dem mer kryptiska, men avsljar att han
visste mer om Palmemordets bakomliggande faktorer n som har avsljats.

Om han visste mer n han ville eller kunde avslja, hur kom det sig att han inte kunde
gripa Palmemrdaren och varfr finns det s mnga olika teorier och varfr har s
mnga andra dtt?

Mnga kryptiska uttalanden av Hans Holmr hr r ngra av dem;

Vad betyder dessa kryptiska meningar; Frst uttrycker Holmr

Det r offret som valt sjlva mordplatsen.

Sedan uttrycker han i sin bok Olof Palme r skjuten

"Men skulle verkligen ett proffs lta Olof Palme vlja plats fr mordet.

Hans Holmr var vn till familjen Palme. I Expressen 29 maj 1986 sger han: Det r offret
som valt sjlva mordplatsen. ven i sin bok Olof Palme r skjuten (H173) skriver han
Men skulle verkligen ett proffs lta Olof Palme vlja plats fr mordet. Det finns ocks
uppgifter om, att paret Palme stmt mte och vxlat ngra ord med ngon, efter att de gtt
ver p Sveavgens andra sida.
Hans Holmr var vn till familjen, men efter att Olof Palme har skjutits s vljer Hans Holmr
livvakter som var Palmefientliga och hade en nazist ideologi som politisk tillhrighet

Kanske r spaningsledaren Hans Holmrs egna ord den bsta beskrivningen av hela denna
utredning;

Vad betyder denna mening;

"Om man inte kan finna ngot motiv s har det intrffade aldrig intrffat".

Hans Holmr sade i Dagens Nyheter 25 augusti 1986 : Om sanningen om mordet p Olof
Palme kommer fram, s kommer den att skaka Sverige i sina grundvalar. Vid en
presskonferens den 28 maj 1986 sade han att

Vad betyder meningen:

"Nu spelar jag ett hgt spel, drfr att frr eller senare fr ni facit."

Vad menade Hans Holmer med orden; Om sanningen om mordet p Olof Palme kom fram
skulle det skaka Sverige i dess grundvalar, sa Hans Holmr under mordutredningens mest
intensiva fas det frsta ret.

skaka Sverige i dess grundvalar Vad menade han med det och vad grundande han det
p?

Hr r en kommentar som ger en kall och bitter eftersmak frn fackfreningsledaren Bjrn
Rosengren. r det inte en kommentar i klass med Holmrs; "Men skulle verkligen ett proffs
lta Olof Palme vlja plats fr mordet.

Nils Bejerot - Professor som sa att det var partiet som ddade Palme. Utsattes fr mordbrand
och drabbades drp av en virussjukdom och dog.

Bara tre veckor fre Palmemordet dr eller mrdas en socialdemokrat i makteliten

Jan Forsstrm - Rttschefen i statsrdsberedningen. Hittades dd i sin lgenhet den 7


februari 1986 tre veckor fre Olof Palmes dd. Det psts att det rdde irritation och en del
motsttningar (socialdemokrat).

Klockan 23.17 ser fackfreningsledaren Bjrn Rosengren att Olof och Lisbet Palme kommer
gende lngs Sveavgen. En kort stund tidigare har han vxlat ett par ord med
statsministerparet nr de trffades inne p biografen.

Visst r Sverige ett fantastiskt land, sger Rosengren till sin fru. Var annars kan
statsministern g hem sent en kvll utan livvakter, som vilken annan medborgare som
helst?

Nr han sger det har Olof Palme precis fyra minuter kvar att leva.

Olof Palme - Statsminister. Skjuten 28 februari 1986 (socialdemokrat).


Och tnk att Bjrn Rosengrens bror Hans har en vernattningslgenhet 100 meter frn
mordplatsen

Bjrn Rosengrens bror Hans Rosengren. Hade vernattningslgenhet 100 meter frn
mordplatsen p Sveavgen. Bjrn Rosengren, som var p Grandbiografen med Olof Palme,
var hans bror. Mystisk flygolycka.

Bo Asplund Norrmalmspolis som sklade fr mordet. Ddsorsak?? Fick dessutom 20.000 kr


av Svenska Staten efter att p morgonen dagen efter ringa till jobbet och sklade med att sga;
bra att den fhunden r dd. Det ledde inte till avsked eller omplacering. Istllet var det han
som hade blivit krnkt och fick ett skadestnd p 20.000 kr av staten.

"Bra att den fhnden r dd nu"

(Fick istllet fr att drabbas arbetsmssiga tgrder skadestnd p 20.000kr av svenska


staten fr att det var han som blivit krnkt fr den pstdda kommentaren)

Svenska Frsvarsmakten hgsta ledning attackerar Olof Palme ppet

Ett mycket anmrkningsvrt och (hotfullt) retoriskt uttalande som Frsvarsmaktens


verbeflhavare Stig Synnergrens gr mot Sveriges statsminister Olof Palme och ger honom
ocks etiketten Bolsjeviken, det vill sga kommunisten mste bort;

Bolsjeviken mste bort!

nnu en person frn Frsvarsmakten som i media uttalar sig kryptiskt hotfullt r
kommendrkaptenen Hans von Hofsten som framfr att

Olof Palme hade slutat att lyssna till varningar

Budskapet i artikeln var bara ett litet steg frn att anklaga Palme fr landsfrrderi och tv
steg ifrn att han inte skulle tilltas att strta Sverige i frdrvet om han sviktade.

Bakom alla olika kommentarerna dljer sig fraktet, fientligheten och Jantelagens
dubbelmoral och Palmehatet.

Strax fr mordet p Olof Palme var konflikten mellan statsministern och LO-ledningen
och dess ordfrande Stig Malm total.

Jan Forsstrm - Rttschefen i statsrdsberedningen. Hittades dd i sin lgenhet den 7


februari 1986 tre veckor fre Olof Palmes dd. Det psts att det rdde irritation och en del
motsttningar. Socialdemokrat.

Dagen innan mordet p Palme rasade brsen med 17 miljarder som fljd av att regeringen
beslutat hja aktiebeskattningen. Vem eller vilka aktrer i makteliten frlorade mest denna
dag?

Carl Fredrik Algernons dog torsdagen den 15 januari 1987. Efter julhelgerna hade han legat
hemma i frkylning under en veckas tid. Lrdagen den 10 januari hade han trots frkylningen
kt in p ett mte med Anders Carlberg (Bofors). Mtet hade enligt maken gllt en
nysmuggelaffr Oman. 5 dagar efter mtet med Anders Carlgren dr Algernons.

Runt den 20 februari 1986 beskte Anders Carlberg, som var verkstllande direktr vid Nobel
Industrier (Bofors), Olof Palme. Olof Palme skts en vecka senare

Tror man att Svenska Staten ville hjlpa Olof Palme att falla med flaggan i topp med alla
dessa mnniskors kommentarer och uttryck. Det var en avrttning och inget annat och i
kommande texter s frstr man att Olof Palme lmnades fr att d.

En teori i olika manipulerade steg hjlpa personen eller mrdaren att komma undan och
komma vidare eller att vinna tid eller fr att frlora tid nr ngon lmnas att d, s tar man
inte bara en omvg med ambulansen, man slr av sirenerna, men har ocks tid att stanna,
Lisbet Palme hinner byta fordon, hinner byta kappa, och vem stannar ambulansen nr det
handlar om sekunder, och brjar byta kappa och fordon om det inte r en mordkomplott dr
ven Lisbet Palme r delaktig. Det r i samma niv som nr man "tvttade rent" dem som
kallade upphittade kulorna frn DNA, eller fr att dlja att kulorna inte kom frn
Palmemordet. D kanske man ocks frstr Hans Holmrs uttalande bttre; "Om man inte
kan finna ngot motiv s har det intrffade aldrig intrffat".

Hndelsefrloppet r ingen naturlig


reaktion
1. Nr Leif ringer SOS larmcentral, och sger "Mord p Sveavgen" blir han kopplad
till polisen men som inte svarar p nrmare tv minuter s han lgger p och gr ut ur
bilen
2. Sedan en frdrjning eller frsening p 6-7 minuter, var det den tid det skulle behvas
fr att komma frbi tullarna och innersta Stockholm City..?
3. Varfr vntar man med Rikslarm i flera timmar nr sjlvaste Statsministern r
skjuten? Vntar man medvetet med rikslarm i flera timmar fr att hinna till en
flygplats fr att mjligen hinna ta sig ur landet..
4. Lmnade ngon srskild misstnkt person eller ANNAN person frn nrliggande
flygplats eller kanske frn en mindre flygplats med mindre bevakning fr att undg
uppmrksamhet timmarna efter mordet p Olof Palme?
5. Frhandsarrangerade ambulanser. Utbytt ambulanspersonal. Polis frn
Norrmalmspolisen r denna kvll ambulansfrare. Maria Degerman, som i vanliga fall
brukade tjnstgra vid Norrmalmspolisen.
6. Lngsamma utryckningar, tv ambulanser p plats nr dem bara sett en,
ambulanspersonal uppskattas ta god tid p sig 3-4 minuter innan dem kommer ivg,
sirenerna sls p fr att markera att det r brttom, men sls sedan av, man kr inte
heller den kortaste vgen nr det handlar om sekunder mellan liv och dd
7. Lisbet Palme ker med ambulansen, men anlnder inte i ambulans utan kommer i en
polisbil, varfr man ocks mste ha stannat och frlorat ytterligare med tid om man
ska utg frn att personen kan rddas
8. Lisbet Palme gr in i en ambulans ifrd en kappa och anlnder till sjukhus i en annan
9. Manipulerade samtal. Av dem tv ambulanserna verkar en veta att det r
statsministern som transporteras, medan den andra inte tycks veta detta frrn 23.37.
Att dma av LAC-operatren Gia Carnestrms reaktioner verkar det ocks som det
var frst 23.37.30 som detta oerhrda faktum fr frsta gngen blev knt hos
personalen p Lnsalarmeringscentralen. Detta r ytterligare ngot som kastar tvivel
p autenticiteten i samtal 7, i vilket ambulanspersonalen i 951 nstan 10 minuter
tidigare ska ha knt till att det var Olof Palme som transporterades till sjukhuset
10. Olof Palmes patientjournal frvanskas. Patientjournalen var ursprungligen
ankomstmarkerad 23.38, men uppgifterna frvanskas, antagligen tmligen snabbt
efter mordet, till 23.35, uppenbarligen fr att visa Olof Palmes snabba
omhndertagande.
11. Jourhavande mordutredare fick inget larm p natten, utan lste om mordet i
morgontidningen. Han blev tydligen inte alls inblandad i utredningen.
12. Mjligheten att rdda en svrt skottskadad person avtar givetvis mycket snabbt med
varje minut, varje sekund som gr. Finns det ngot som tyder p att man gjorde sitt
bsta eller yttersta ngonstans verhuvudtaget? Ingenting. Absolut ingenting. Det stora
sveket frn Sverige mot sin egen statsminister r en rttsskandal som saknar ord.
Ingenting blev rtt i brjan, ingenting blev mer rtt efter det, och ingenting har blivit
mer rtt idag.

Finns det ngon ambulanspersonal som slr av sirenerna, kr den lngre omvgen eller har tid
att stoppa under ambulanstransporten nr det kan handla om sekunder och dessutom r
sjlvaste statsministern, om det inte redan i frvg r instruerat, arrangerat och manipulerat?
Och att Lisbet Palme har tid med allt detta som att byta fordon, byta kappa, och sedan
anlnder ungefr 4 minuter efter ambulansen med Olof Palme visar att hon ocks r delaktig i
denna mordkomplott.

Hndelsefrloppet r ingen naturlig reaktion, utan r konstruerad och manipulerad. Det r lika
osannolikt som om en person som ska brja fda i en bil, att om en bil hade sirener att man
frst slr p sirenerna fr att pvisa att det r akut brttom och fr att under frden sl av dem
fr pvisa att nu r det inte akut brttom lngre, och att man bestmmer sig fr att kra den
lngre omvgen till sjukhuset, och har tid att stanna bilen och dessutom byte fordon, och har
dessutom tid och nrvaron att att bry sig om att byta kappa under tiden. Egentligen rcker det
att frst detta s inser man snabbt att allt r en arrangerad mordkomplott av ngon sort.

Lisbeth Palme lmnar Olofs ambulans. Lisbeth Palme gick i Vasastan ver frn Olofs
ambulans till den vid (ca) Odengatan anslutande poliskommissariebilen. Efter att ha bytt
ytterplagg, anlnder Lisbeth Palme i kommissariebilen ca 4 minuter efter Olofs ambulans till
Sabbatsbergs akutintag. Fotografen Ulf Karlsson anger tidpunkten till 23.42.
Denna mockajacka hade hon nr hon steg in i ambulansen och r inte samma som den hon har
p sig nr hon anlnder i kommissariebilen.

LS GENOMGNGEN OCH ANALYS AV DE FRSTA SAMTALEN P LAC-


BANDET P LNKEN NEDAN
http://www.politiskamord.com/p5lacsamtalen.html

Frdrjningen
Sjlva frdrjningen tycks ske precis verallt, en minut hr, tv minuter dr, omvgar, byten,
stopp, frdrjningar, manipulationer och vntar med rikslarm.

1) Polisen svarade aldrig nr Leif kopplades vidare frn SOS larmcentral till polisen s
efter tv minuter la han p och sprang ur bilen, berttar Leif, som d inte visste vem som
hade blivit skjuten.

2) Man verkar vilja dlja hndelsefrloppet fr dem frsta kritiska 6-7 minuterna, d man frn
statsapparatens sida vill hvda att dem var snabba.

3) Man vntar dessutom med Rikslarm i flera timmar nr det r statsministern som skjuten till
dds.

Varfr vntar man med Rikslarm?

Varfr vntar man med Rikslarm? Hur kan denna medvetna frdrjning ha skett? Finns det
ngot i texterna som kan avslja eller i obduktionsprotokoll som kan "tolkas" som en
medveten planerad frdrjningsmekanism? Hr r min iakttagelse som gller ett par punkter.

Varfr stnger man av hela Sabbatsbergs sjukhus fr andra patienter nr Olof Palme
redan var dd?

Varfr hemligstmplade polisen Olof Palmes "status presens" i journalen (det vill sga vilket
tillstnd patienten befann sig i just d). r hemligstmplandet av detta ett frsk att dlja
varfr Rikslarmet medvetet egentligen kunna frdrjas?

Om det har hemligstmplats har det ocks en orsak, och det enda orsak som jag kan logisk i
detta sammanhang r att s lnge han inte har konstaterats att vara dd eller att ha blivit
mrdad, s kunde rikslarmet drja.

Vid ambulansens ankomst till Sabbatsbergs sjukhus antecknades "status presens' i journalen,
d v s i vilket tillstnd
'patienten befann sig just d.. Polisen hemligstmplade av ngon anledning ven denna
handling. Men dr mste helt enkelt ha sttt att Palme var dd.

Fruktlsa terupplivningsfrsk
Drfr r det ngot anmrkningsvrt att man nr Palme anlnde vidtog en rad tgrder fr att
teruppliva honom. Lkaren Holger Skldefors, som bor ute p Liding, hade gtt och lagt sig
nr telefonen ringde kl 23.40. Han drog p sig klderna och krde med gasen i botten till
sjukhuset. Kirurgen Claes Wallin avbrt en fotledsoperation p en annan avdelning fr att
frska f liv i Palme. Han ppnade brstkorgen och pbrjade hjrtmassage men mrkte
omedelbart att det var fruktlst. En annan lkare Olof Wallenberg frde genom halsen en
slang ned i luftstrupen och frskte blsa friskt syre ned i lungorna. Frst tre minuter efter
midnatt kom Claes Wallin ut frn akutmottagningen och meddelade Lisbet Palme att Olof
Palme var dd.

I Milan Valverius ddsattest str antecknat datum fr ddsfallet, den 28 februari.


Dremot antecknade han inget klockslag.

terupplivningsfrsken beskrivs som ett skdespel och ingenting annat

terupplivningsfrsken var meningslsa, sger Milan Valverius. Det var fr att det var
statsministern. Man ville
visa att man gjorde allt fr att rdda livet p honom. Det var ett skdespel och ingenting annat.
Olof Palme dog gonblickligen av det vlriktade skottet. Han var dd redan nr han slog i
gatan.

Olof Palme dog gonblickligen av det vlriktade skottet. Han var dd redan nr han
slog i gatan.

1. Olof Palme var redan dd nr han slog i gatan


2. Varfr stnger man av hela Sabbatsbergs sjukhus om han redan var dd?
3. Varfr hemligstmplades Palmes "status presens" och vilket tillstnd han var i nr han
kom till sjukhuset?
4. Varfr antecknades inget klockslag i ddsattesten utan bara bara datum 28 februari
5. terupplivningsfrsk beskrivs som ett skdespel (om han redan var dd)
6. Tre minuter efter midnatt kom Claes Wallin ut frn akutmottagningen och meddelade
Lisbet Palme att Olof Palme var dd.
7. I ddsattesten str att Olof Palme dog 28 februari men inget klockslag. Visar detta att
man egentligen visste att Olof Palme redan var dd vid tillfllet d han skts den 28
februari, och varfr str inte tiden med 00.03 den 1 mars 1986 som den tid d han
konstateras vara dd?
8. Den rda trden tycks vara att det saknas en tidpunkt fr hans dd och att hans status
presens har hemligstmplats
9. Slutsats; att om han hade konstaterats dd eller mrdad omgende borde Rikslarmet
gtt direkt, men trots detta drjer det ytterligare, varfr undrar man?
10. Slutsats: Man vntar med Rikslarm fr att hinna f ut kroppen utanfr Sveriges
grnser, s att den inte ska kunna underskas. Polisen fick inte faststlla Olof Palmes
identitet fr Lisbet Palme. Polisen fick inte heller gra en likfrrttning fr Lisbet
Palme. Rttslkare fick inte underska kulorna. Rttslkarna fick inte underska Olof
Palmes klder och inte heller Lisbet Palmes klder. Och lkarna fick i sin tur inte
underska Lisbet Palmes skada. Nsta steg var sedan att hemligstmpla
obduktionsprotokollet i 70 r fram till 2056 d denna generations mnniskor som
deltagit i mordkomplotten ska slippa ta ansvar

Fler konstateranden av rttslkarna att Olof Palme redan var dd nr han fll i marken
och dtt gonblickligen. Varfr gick inte rikslarmet direkt och varfr hemligstmplar
man hans "status presens" nr han redan var dd?

DN-artikeln innehll ytterligare ngra intressanta uppgifter. Ddsattesten som Valverius


utfrdat, citerades och dr stod att Palme frbltt. En viktig bidragande orsak till dden var att
blod kommit in i lungorna. Dessutom stod om en helt ny detalj, ett blmrke p pannan, som
Palme ftt nr han fll i gatan. Av storleken p detta kunde rttslkarna utlsa att Olof Palme
dtt gonblickligen. Om hjrtat pulserat nr han slog i gatan s hade blodutdringen p
avskrapningen varit strre.

http://www.politiskamord.com/obduktion_krantz.pdf

Varfr hindras polisen frn att faststlla Olof Palmes identitet av Lisbet
Palme?

Varfr sger Lisbet Palme nej till att poliser inte fr frrtta likbesiktning p
hennes dda make (Olof Palme)?

Varfr stngs hela Sabbatsberg av fr andra patienter nr Olof Palme redan


var dd?

1. Polisen fick inte faststlla hans identitet.

2. Poliser fick inte frrtta likbesiktning p hennes dda make.

3. Polisen fick inte titta p Lisbet Palmes skada.

4. Hon avvisade lkare som ville se om hennes pstdda skottskada.

5. Lkaren Claes Wallin som tog emot Lisbet Palme hade aldrig hrt talas om Lisbeth Palmes
skada.

6. Det finns inget bevis fr att Lisbet Palme skadats eftersom hon inte tillts att underskas

7. Ingen lkare p Sabbatsberg har hrt talas om Lisbet Palmes skada

8. Ambulanspersonal visste inte om Lisbet Palmes skada och uppfattade henne inte som
skadad under ambulansfrden
9. Kommissarie Gsta Sderstrm som var frsta polisbefl p mordplatsen och frskte hra
Lisbet uppfattade inte Lisbet Palm vara skadad

10. Polisledningen sa att Lisbet Palme inte fick stras (med underskningar). I samband med
obduktionen lrdagen den 1 mars begrde jag att vi skulle f underska Lisbet Palme, sger
doc Valverius. Men polisledningen sa bestmt ifrn att hon inte fick stras. Det hjlpte inte
ens att vi erbjd oss att stlla en kvinnlig rttslkare till frfogande.

11. Skterskan Lena steman som sett Lisbet Palmes jacka med dem tv kulhlen och var
den skterska som hade baddat om Lisbet Palmes rygg d hon klagade ver att det sved p
ryggen. Efter det var det inte mer med det. Det beskrevs som en rodnad efter ett piskrapp,
men r dokumenterat som en srkanal med ett djup p 2-3 mm. Inte ens
den dokumentationen har tagits med som bevisning vid rttegngen.

12.I frunderskningshandlingarna finns en PM inlmnad 24.3.86 av kommissarie Lars


Christiansson. Han var p Sabbatsbergs sjukhus och fick ett vagt signalement p mrdaren av
Lisbet Palme. Han slutar sin PM: "Skterskan som var med i rummet visade p fru Palmes
mockakappa Den hade tv hl p ryggen. Fru Palme drog upp sin blus. P ryggen fanns en
srkanal, c:a 2 - 3 mm djup, tvrs ver bda skulderbladen. Ytterligare samtal orkade fru
Palme inte med."

13. klagaren kallar varken kommissarie Lars Christiansson och skterskan Lena steman
har inte hrts av polisen. klagaren har inte kallat Lars Christiansson till rttegngen.
Skterskan som inte namnges i hans PM, har inte hrts av polisen. Hon heter annars Lena
steman.

14. Om detta sger obducenten Milan Valverius; En s djup srkanal mste vara kraftigt
bldande, sger doc Milan Valverius, som i egenskap av chef fr Statens Rttslkarstation vid
Karolinska Institutet i Solna svarade fr den rttsmedicinska underskningen av Olof Palme.
Men ingen annan n skterskan har sett denna skada och inte ens
denna dokumentationen har tagits med som bevisning vid rttegngen. Dokumentationen
anvndes inte som bevisning i mordrttegngen.

15. Det framgr tre saker; ingen lkare ha sett skadan, ingen har hrt talas om att Lisbet Palme
skulle vara skadad, ingen lkare FICK underska pstdda skadan (frrn nio mnader efter
mordet p Olof Palme), men hvdar Hans Holmr att det var ngot som glmdes bort i
uppstndelsen.

16. Hans Holmr skriver i sin bok Olof Palme r skjuten! Nr Hans Holmer hrdes av
Edenmankommissionen 1.2. 1988 frklarade han helt frankt att anledningen till att lkarna p
Sabbatsberg eller rttslkarna inte underskt Lisbet Palmes skada var att "det var ngot som
glmdes bort i all uppstndelsen, det hamnade mellan stolarna". Dr kan vi allts konstatera
att Hans Holmer helt enkelt ljuger.

17. Den enda person som sger sig ha sett Lisbet Palmes skada var skterskan Lena steman.
Varfr kallades hon aldrig till frhr och varfr var det inte intressant att f veta mer om den
"pstdda" skadan. Detta r ett stt att stoppa utredningen p att inte kalla personer till frhr.
Sedan har vi det motsatta stet och det r att kalla personer till frhr och om det framkommer
ngot vrdefullt som kan bringa klarhet i mordutredningen, d hemligstmplar man innehllet
istllet och stoppar utredning p nytt, som frhret med Skandiavittnet med Anette Kohut
(Securitas, hemligstmplat). Dem vriga frhren med Anna-Lisa Gahn, Securitas, Henry
Olofsson, Securitas, Roland Bergstrm, Skandia, Per Hggstrm, Skandia hemligstmplade
man inte. Anette Kohut lmnade Skandiahuset med bil, hon kom ut ur garaget p
Luntmakargatan strax efter mordet, vad hon sg kan ha stor betydelse, men det r tyvrr
hemligstmplat.

18. Slutligen: Lisbet Palmes skada fick Milan Valverius dokumentera frsta gngen vid
en genomgng med mordutredarna p rttslkarstationen nio mnader efter mordet.
Det var den 11 december.

terkommande problem och systematiskt medvetna och skapta hinder fr att kunna
utreda ngonting verhuvudtaget

1. Man fick inte underska skadan som uppkommit


2. Man fr inte ens identifiera och faststlla att Olof Palme var Olof Palme
3. Man kunde drfr inte komma vidare med underskningen och polisutredningen.
Underskningen av Lisbets skada hade stor betydelse fr bestmning av skjutavstnd,
skottvinkel etc. Man skulle ha kunnat rkna ut var kulan slagit ned och ftt detta
bekrftat av mrken p gatan, husvggen eller var det nu kan ha varit. Det r ren
geometri, sger doc Valverius.
4. Man fick inte underska Lisbet Palmes klder och man fick inte heller inte underska
Olof Palmes klder fr att kunna avgra var eller hur skotten hade avlossats
5. Man frngr frn praxis och rutiner fr utredningar. verlggningar mellan klagaren
och rttslkaren r rutin i sdana frgor mellan polisens mordutredare, i mordfall av
detta slag. I det hr fallet har polis och klagare till dagens dato stllt sig helt
kallsinniga till den rttsmedicinska expertisen och arbete.
6. Man frngr frn praxis p nytt och kallar inte rttslkaren. Det r frsta gngen under
mina fyrtio r som rttslkare som sakkunnig till en mordrttegng dr jag utfrt
obduktionen inte blir kallad, sger Milan Valverius.
7. Obducenten Milan Valverius blev inte ens kallad till den rekonstruktion som gjordes
p Sveavgen ngra dagar efter mordet. Det blev fr vrigt inte heller Lisbet Palme
eller kommissarie Gsta Sderstrm,
fastn dvarande klagaren K G Svensson yrkade p det.
8. Milan Valverius har ocks frvnat sig ver att han och hans kolleger inte fick se de
tv kulorna som privatpersoner hittat p mordplatsen. Inte heller fick de se Olof
Palmes klder med skotthl och naturligtvis inte heller Lisbet Palmes jacka med de tv
kulhlen. Det hade varit ovrderligt fr bestmning av kulbanorna och hr normalt till
rttslkarnas underskningsmaterial. Milan Valverius undrar ocks om kulorna
verkligen r de rtta, med tanke s att de inte alls tycks ha varit deformerade. Den ena
kulan hittades p lrdagsmorgonen och den andra p sndagen.
9. I andra fall och i andra lnder r den rttsmedicinska underskningen en integrerad del
av brottsutredningen. Den r viktig bde fr spaningen och fr bevisningen. Men
Sverige hemligstmplade obduktionsprotokollet i 70 r fram till 2056

Hur man hindrar rttvisan frn att komma fram och ser
tydligt ser hur statsapparaten r inblandad?
1. Det brjar redan hr nr man skiljer den rttsmedicinska underskningen frn
brottsutredningen och gr dem till tv separata delar dr rttsmedicinska bevis inte kan
integrera med informationen frn brottsutredningen. I andra fall och i andra lnder r
den rttsmedicinska underskningen en integrerad del av brottsutredningen. Den r
viktig bde fr spaningen och fr bevisningen.
2. Man frngr frn praxis och rutiner fr utredningar. verlggningar mellan klagaren
och rttslkaren r rutin i sdana frgor mellan polisens mordutredare, och hller
drmed isr dessa tv delar ytterligare en gng.
3. Polis och klagare stller sig helt kallsinniga till den rttsmedicinska expertisen och
deras arbete, och visar inget intresse av den eftersom den inte ska vara en del av
brottsunderskningen.
4. Rttslkaren som utfrt obduktionen som rttslkare och som sakkunnig inte kallas till
mordrttegngen Det r frsta gngen under mina fyrtio r som rttslkare som
sakkunnig till en mordrttegng dr jag utfrt obduktionen inte blir kallad, sger Milan
Valverius. Hlls terigen borta frn att uttrycka rttsmedicinska synpunkter p
utredningen.
5. Rttslkaren och hans kollegor hlls ute frn brottsutredningen och fr inte ta del av
bevismaterial. Valverius och hans kolleger inte fick se de tv kulorna som
privatpersoner hittat p mordplatsen. Inte heller fick de se Olof Palmes klder med
skotthl och naturligtvis inte heller Lisbet Palmes jacka med de tv kulhlen.
6. Man kallar inte rttslkaren till mord rekonstruktionen
7. Obduktionsprotokollet hemligstmplas i 70 r och kan drfr inte heller anvndas av
rttslkaren och kan inte heller anvndas i brottsutredningen.
8. Man kan inte faststlla tidpunkten fr nr frsta kommissarie var p plats,
tidsangivelser manipuleras, det finns inget klockslag fr nr Olof Palme konstaterades
vara dd, ingen fr underska Lisbet Palmes skada, ingen polis fr faststlla Olof
Palmes identitet, ingen polis fr frrtta en likbesiktning p hennes dda make, akter
hemligstmplas, frhr hemligstmplas, obduktionsprotokollet hemligstmplas i 70 r,
anteckningar frsvinner, rttslkaren expertis kunskap fr inte vara del av
brottsutredningen, rttslkare fr inte ta del av bevismaterial, kallas inte rttegngar,
man r inte intresserad av rttslkarens synpunkt, kommissarier kallas heller inte till
rttegng och skterskan hrs inte av polis, eller brott kan inte styrkas, mnniskor
frsvinner, dr pltsligt, dr mystiskt, eller rkar ut fr olika ddsolyckor och s
vidare
9. S hr sammanfattar Milan Valverius mordutredningen och kan han ha mer rtt n s;
Och rent pinsamt blev det nr Milan Valverius tog till orda. Allt han hade att bertta
innebar nmligen en svidande
kritik av hela mordutredningen. Infr kommissionen berttade han ofrblommerat om
svl polisens som klagarnas totala brist p intresse fr rttslkarnas arbete. Han
undrade ver om utredarna egentligen ville ha reda p sanningen och han hade en
stark knsla av att det var ngonting man ville dlja
10. Jourhavande mordutredare fick inget larm p natten, utan lste om mordet i
morgontidningen. Han blev tydligen inte alls inblandad i utredningen.
11. Sammanfattningsvis r det tydligt att man medvetet, planerat och systematiskt hindrar
utredningen frn att komma framt till ngot nytt genom att man helt enkelt
fragmentiserar snder mordutredningen i olika lsa delar utan sammanhang.
12. Retoriken tycks var fljande. Ena gngen r det Lisbet Palme som nekar tillgng till
ny information i utredningen nr hon nekar polisen att f faststlla Olof Palmes
identitet och neka polisen att frrtta en likbesiktning, och nsta gng r det polisen
sjlva som nekar att lkare eller rttslkare fr underska Lisbet Palmes pstdda
skada.
Hr fljer nu en lista ver personer som har mrdats, dtt mystiskt eller p annat stt varit mer
eller mindre inblandade i Palmeutredningen eller Boforsaffren och som mste haft maximal
otur och rkat ut fr allehanda ddsolyckor. Detta hat ju blivit vrre n vrsta tnkbara
skrckfilm, dr en efter dr, i ett demokratiskt Sverige. Tyvrr avsljar sig nog ngot som mer
liknar en svensk polisstat som tar lagen i sina egna hnder som en "svensk terminator" som
gr loss p alla som sker sanningen.

"Sverige r inget trevligt stlle".

Jag skickade ett mail till en person med ett frgor och fick svar p ett par av dem. Han skrev
ocks att lmnade och flyttade frn Sverige och beskrev Sverige med dessa ord; "Sverige r
inget trevligt stlle".

Idag frstr jag bttre vad han menade

Man gr runt och skrmmer och hotar mnniskor, ser till att dem rkar ut fr olyckor, blir
frgiftade, skjutna i skallen, knuffas framfr tg och snubblar och slr ihjl sig, drabbas av
hjrtattacker, mngder med sjlvmord och mnniskor som skjuter sig sjlva. Visst r Sverige
ett fantastiskt land att leva i, dr alla ser lika GLADA UT HELA TIDEN, oavsett hur mnga
som dr. Mnga vill nog bertta om Palmemordet men som ni ser s har det ett pris. Kanske
borde mnniskor g ihop i en grupp och uttala sig.

Gemensamt fr alla som av olika anledningar dtt r att


dem flesta ser ut att var frn Stockholmstrakten.
Jan Forsstrm - Rttschefen i statsrdsberedningen. Hittades dd i sin lgenhet den 7
februari 1986 tre veckor fre Olof Palmes dd. Det psts att det rdde irritation och en del
motsttningar. Socialdemokrat.

Strax fr mordet p Olof Palme var konflikten mellan statsministern och LO-ledningen
total.

Dagen innan mordet p Palme rasade brsen med 17 miljarder som fljd av att regeringen
beslutat hja aktiebeskattningen. Vem eller vilka aktrer i makteliten frlorade mest denna
dag?

Olof Palme - Statsminister. Skjuten 28 februari 1986. Socialdemokrat

Nils Bejerot - Professor som sa att det var partiet som ddade Palme. Utsattes fr mordbrand
och drabbades drp av en virussjukdom och dog

Hans Holmr - Spaningschef Palmeutredningen. Hade pbrjat sina memoarer nr han under
oklara omstndigheter pltsligt gick bort.

Rolf Dahlgren - Chauffr och Polisinspektr som mordnatten skulle ha skjutsat Hans Holmr
i Stockholm mordnatten. Dd i alkoholfrgiftning. Sjlvmord.

Lars Christansson - Tf poliskommisarie p VD1 . Ddsstt oknt.


Bror Per - Normalmspolisen. Utpekades som hgerextremist. Sjlvmord. Skt sig sjlv.

Bo Asplund Norrmalmspolis som sklade fr mordet. Ddsorsak?? Fick dessutom 20.000 kr


av Svenska Staten efter att p morgonen dagen efter ringa till jobbet och sklade med att sga;
bra att den fhunden r dd. Det ledde inte till avsked eller omplacering. Istllet var det han
som hade blivit krnkt och fick ett skadestnd p 20.000kr av staten.

Carl-Gustaf stling Norrmalmspolis, utgr halva polisspret. Mystiskt dd i 50-rs ldern.

Gsta Sderstrm frsta polis p mordplatsen. Han trakasserades av sina kollegor fr sina
vittnesuppgifter. Hittades dd i bostaden.

65 svenska poliser dr som r p facklig resa nr Estonia frliser. Fartygsolyckan blev ett
drpslag mot Palmeutredningen, vilket inte framkommit i media. Dammegrd (2016) r
vertygad om att flera av de omkomna poliserna hade kunskaper som skulle kunnat avslja
osanningar kring Palmemordet.

Lennart Lidstrm - Redaktr fr Helgbladet. Mordhotad efter att ha publicerat artiklar om


Palmemordet. Mystiskt sjlvmord.

Hans Rosengren. Hade vernattningslgenhet 100 meter frn mordplatsen p Sveavgen.


Bjrn Rosengren, som var p Grandbiografen med Olof Palme, var hans bror. Mystisk
flygolycka.

32-rig ej namngiven narkoman. Uppgiftslmnare som lmnat en bandinspelning till den


norske stjrnadvokaten Erling Staff , dr en person sger att han vet vem som mrdade Olof
Palme. Mrdad med en spruta i halsen.

42-ring ej namngiven vapenhandlare. Bodde nra biografen grand och misstnktes av


polisen fr att ha levererat mordvapnet. Dr av verdos

Victor Gunnarsson 33-ring. Skjuten i huvudet.

36 rig icke namngiven Spo-agent och enligt Stockholms-polisen misstnkt fr


inblandning i Palmemordet. Avrttad med tv nackskott.

En Informatr t rikskriminalen. Erbjds enligt egen uppgift att skjuta Olof Palme.
Mystisk bilolycka

Anders Larsson - Utpekad som hgerextremist. Sgs enligt vittnen p mordplatsen nr


skotten fll. Sjlvmord?

Bo Sthl - Anktivarie som hrt talas om planerna p att mrda Olof Palme, och pstod att han
ftt veta detta genom SPO. Sjukdom.

Bernt Carlsson - Bitrdande generalsekreterare i FN, som till vnner sagt att han knde till
sanningen om Palmemordet. Dog i Lockerbieattentatet.
Carl- Ulrik Winberg och hustrun Kristina. Boforsdirektren Winberg var djupt involverad
i vapensmugglingen, som mnga misstnker har ett samband med Palmemordet. Mystisk
bilolycka .

Man och kvinna vars namn p begran ej publiceras. Mannen var platschef p
transportfretaget Schenker med huvudkontor i Stockholm, som enligt polisutredare
misstnkts fr inblandning i Bofors vapensmuggling. Mordbrand p Englandsfrjan - Tor
Scandinavia

65 svenska poliser dr som r p facklig resa nr frliser och man spekulerar i att (vissa)
fljde Palmespret i Palmeutredningen. Fartygsolyckan blev ett drpslag mot
Palmeutredningen, vilket inte framkommit i media. Dammegrd (2016) r vertygad om att
flera av de omkomna poliserna hade kunskaper som skulle kunnat avslja osanningar kring
Palmemordet.

Hans Haste - Vn till Jan Forsstrm. Ddsorsak??

Peter Caselton - Sydafrikansk yrkesspion som blev mosad av bil i sitt garage fre han skulle
vittna om Palmemordet fr sanningskommisionen. Mystisk bilolycka.

Stig Engstrm - Skandiamannen. Cancer

Fritz G Pettersson Polare med Heimer. Cancer.

Roger stlund och Sigge Cedergren - Hjlpte klagarsidan mot Christer Pettersson. Cancer

Elias Bengtsson - Palmes mngrige privatlkare. Han ville se obduktionsprotokollet fr att


kunna faststlla ddsorsaken och avsluta sin akt. Sannolikt hade han kunnat bertta en hel del
om Palmes hlsa. Han kan ha mrdats.

Tage Tuvheden utsatt fr flera allvarliga mordfrsk, gasatttack, hot, inbrott och stld.
Hade kunskaper om Olof Palmes hlsa redan 1985.

Christer Pettersson Elit a-lagare. Snubblade och slog ihjl sig.

Ingvar Heimer - Ledande privatspanare. Snubblade och slog ihjl sig i Vrbys tunnelbana

Carl-Fredrik Algernon - Militrt hgdjur inblandad i Arla Gryning samt Bofors


vapenaffrer. Snubblade framfr ett tg.

Christer Andersson - Dubbelgngaren till Christer Petersson. Hans namn var belagt med
sekretess. F kommisarier knde till att han var misstnkt fr Palmemordet. Sjlvmord. Skt
sig sjlv.

Peter Caselton Sydafrikansk agent Mosad av bil i sitt garage fre han skulle vittna om
Palmemordet fr sanningskommisionen.

Carl-Gustaf stling Norrmalmspolis, utgr halva polisspret. Mystiskt dd i 50-rs ldern.


William Colby CIA-gubbe. Var med och byggde Stay-behind i Sverige. Drunknade i en
kanotolycka.

Anders Larsson och Bo Sthl Tipsade om Norrkpingsmtet. Agerade mrkligt, drefter


dog bda ihjrtattack samt magsr.

Ulf Lingrde - Datatekniker som hvdade sig ha sett dokument hos SSI som beskrev
Palmemordet. Dd i pltslig hjrtattack efter potentiell telefonavlyssning och inbrott.

Klas Bergenstrand Spo-chef. Dd efter att han ville omorganisera Spo och snackade med
Jallai. Dr oltsligt i hjrtinfarkt. "Han var i oerhrt god form". Cyklade till och frn jobbet.

Stieg Larsson (frfattaren) dr av hjrtattack efter ett glas malt whisky. Han tipsade ocks
polisen om sitt spr p vem som kan ha skjutit Olof Palme (Bertil Wedin som arbetat fr
SPO). Stieg Larsson hade tv veckor fre sin dd skickat ett mail med innehllet; Tv
veckor fre sin dd skrev Stieg Larsson i ett mejl till sin bror Joakim i Ume: Jag har tre
bcker klara och inlmnade och den fjrde snart klar. Han utredde Palmemordet i hemlighet
och hade 15 flyttldor med arkivmaterial (Kan han ha blivit frgiftad p ngot annat eller han
bara arbetade fr mycket?)

Milan Valverius - Chefsobducent vid Palmes obduktion. Orsak sgs vara sjlvmord genom
verdosering av lkemedel. Bde Valverius och hans fru dog bda samma dag 10/2-94. Med
all sannolikhet blev dom frgiftade. Ingen fr ta del av dom sekretessbelagda handlingarna
frrn 2056. Varfr kan man undra nr det gller en sn traumatisk hndelse fr ett helt land.
Valverius sa att sanningen om palmemordet ligger i obduktionsprotokollet.

Lena Grns vninna till Cats Falck - Dog i samma mystiska bilolycka som Falck.

Maureen Cathryn Harriet "Cats" Falck - Journalist. Utredde vapenaffrer. Falck hll p
med en underskning om vapensmuggling frn Sverige till steuropa. Dog i mystisk
bilolycka.

r Palmemlet mot 42-ringen enbart en maktdemonstaation? Har Sverige frvandlats frn en


rttsstat till en polisstat? P s lsa grunder torde aldrig tidigare ngon/tllts till ansvar fr att
ha ddat en mnniska och frskt dda en annan. Tre r efter mordet har han blivit bervad
inte bra sin frihet utan ocks sitt namn och sitt ansikte. Han rannsakas nu fr nittonde gngen i
sitt liv. Men detta r frsta gngen som han anklagas fr mord och mordfrsk.
Det finns inte tillstymmelse till teknisk bevisning mot mannen. Vad vrre r, mordutredarna
har inte bemdat sig om att f fram ngon. Tvrt om visar det sig att de i mnga stycken
undertryckt den. Srskilt tydligt kommer detta fram vad gller Lisbet Palme. Det r Lisbet
Palme som sger sig vara hundraprocentigt sker p att 42-ringen r skyldig. Men det finns
helt enkelt inte ngot bevis fr att Lisbet Palme blivit skandal.

Ambulansen transporterade Palmes kropp till Sabbatsberg. Lisbet kom med i sista stund efter
att ha bankat p rutan
nr den rullade igng. Ingen av ambulanspersonalen fick uppfattningen att Lisbet var skadad.
I frunderskningshandlingarna finns en PM inlmnad 24. 3. 86 av kommissarie Lars
Christiansson. Han var p Sabbatsbergs sjukhus och fick ett vagt signalement p mrdaren av
Lisbet Palme. Han slutar sin PM:

"Skterskan som var med i rummet visade p fru Palmes mockakappa Den hade tv hl p
ryggen. Fru Palme drog upp sin blus. P ryggen fanns en srkanal, c:a 2 - 3 mm djup, tvrs
ver bda skulderbladen. Ytterligare samtal orkade fru Palme inte med."

klagaren har inte kallat Lars Christiansson till rttegngen. Skterskan, som inte namnges i
hans PM, har inte hrts av polisen. Hon heter annars Lena steman.

En s djup srkanal mste vara kraftigt bldande, sger doc Milan Walverius, som i egenskap
av chef fr Statens Rttslkarstation vid Karolinska Institutet i Solna svarade fr den
rttsmedicinska underskningen av Olof Palme. Ingen lkare p Sabbatsberg hrde talas om
att Lisbet blivit skadad, Det visste inte heller ambulanspersonalen eller kommissarie Gsta
Sderstrm som var frsta polisbefl p mordplatsen och frskte hra Lisbet Palme.
Det som rckte att baddas ver lite p ryggen och inte var mer det; dokumenterades med
denna beskrivning; "Skterskan som var med i rummet visade p fru Palmes mockakappa
Den hade tv hl p ryggen. Fru Palme drog upp sin blus. P ryggen fanns en srkanal, c:a 2 -
3 mm djup, tvrs ver bda skulderbladen. Ytterligare samtal orkade fru Palme inte med."

I samband med obduktionen lrdagen den 1 mars begrde jag att vi skulle f underska Lisbet
Palme, sger doc Valverius. Men polisledningen sa bestmt ifrn att hon inte fick stras. Det
hjlpte inte ens att vi erbjd oss att stlla en kvinnlig rttslkare till frfogande.
Underskningen av Lisbets skada hade stor betydelse fr bestmning av skjutavstnd,
skottvinkel etc. Man skulle ha kunnat rkna ut var kulan slagit ned och ftt detta bekrftat av
mrken p gatan, husvggen eller var det nu kan ha varit. Det r ren geometri, sger doc
Valverius.

verlggningar i sdana frgor mellan polisens mordutredare, klagaren och rttslkaren r


rutin i mordfall av detta slag. I det hr fallet har polis och klagare till dags dato stllt sig helt
kallsinniga till den rttsmedioinska expertisen och deras arbete. Det r frsta gngen under
mina fyrtio r som rttslkare som jag inte har kallats som sakkunnig till en mordrttegng dr
jag utfrt obduktonen, sger Milan Walverius.

Han blev inte ens kallad till den rekonstruktion som gjordes p Sveavgen ngra dagar efter
mordet. Det blev fr vrigt inte heller Lisbet Palme eller kommissarie Gsta Sderstrm,
fastn dvarande klagaren K G Svensson yrkade p det. Rekonstruktionen tycks ha varit
avsedd enbart fr Aftonbladet, som hyrt en lgenhet p andra sidan gatan fr att ta bilder.

Lisbet Palmes skada fick Milan Valverius dokumentera frsta gngen vid en genomgng med
mordutredarna p rttslkarstationen nio mnader efter mordet. Det var den 11 december. Jag
hade en tid dessfrinnan trffat SPO:s spaningschef P-G Nss i ett annat rende. Vi knde
varandra sedan min tid p rttslkarstationen i Ume p
sjuttiotalet, d Nss var lnsklagare dr. Jag rkade nmna fr honom att palmeutredarna
aldrig haft ngon kontakt med oss och han blev hpen. Han tog genast upp saken med
Holmer.

En s djup srkanal mste vara kraftigt bldande, sger doc Milan Valverius, som i
egenskap av chef fr Statens Rttslkarstation vid Karolinska Institutet i Solna svarade fr
den rttsmedicinska underskningen av Olof Palme. Ingen lkare p Sabbatsberg hrde talas
om att Lisbet blivit skadad. Det visste inte heller ambulanspersonalen eller kommissarie
Gsta Sderstrm som var frsta polisbefl p mordplatsen och frskte hra Lisbet
Palme.

Gran Sderstrm r den som upptcker att det gjorts manuella ndringar.

Gsta Sderstrm r ocks den kommissarie du lste om tidigare i detta inlgg som frystes ut och begrde
frtidspension. Gsta Sderstrm hade d 39 rs tjnstgring i polisen bakom sig och betraktades av
tskilliga poliser som en av krens mest erfarna och korrekta. Han fryses nu ut och begr
frtidspensionering.

Han begr och fr se tidsregisteringen av nr polisen r p plats. Den 3 mars 1986 anlitade Gsta
Sderstrm sin kollega Gran Hellgren fr att frn dataterminalen p stermalms polisstation ta fram
mordnattens ingripandemeddelande frn Stockholmspolisens sambandscentral, SBC.

Det som visade sig p dataskrmen var att sju polisfordon fanns registrerade p mordplatsen fre hans
egen kommissariebil. Den frsta tidsangivelsen var 23:23. Det fanns bara den lilla detaljen att alla dessa
prktiga snabba polisbilars tidsregistreringar hade en asterisk efter sig var och en p dataskrmen, vilket
betyder att de inregistrerats manuellt I EFTERHAND. Konsekvens: Utfrysning och begr
frtidspensionering. Tidsangivelser inregistrerats manuellt I EFTERHAND.
Varfr har bde tiden fr nr frsta kommisarien anlnde till mordplatsen och nr Lisbet
Palme anlnde till Sabbatsbergs sjukhus ndrats i efterhand? Vad dljer sig bakom dessa
tidsmanipuleringar? 7 minuter har ndrats nr det gller kommisariens ankomst till
mordplatsen och 3 minuter nr det gller Lisbets Palmes ankonst till Sabbatsbergs sjukhus.
Lisbeth Palmes 3 minuter lan vara dessa man frsker dlja;

Om man manipulerar och ndrar tiden med ankomsten fr Lisbet Palmes ankonst till
Sabbatsbergs sjukhus frn 23.38 till 23.35, varfr gr man denna ndring och vad frsker
man dlja med denna frndring p tre minuter..?

Frsker man dlja att det faktiskt har skett ett stopp under vgen eller frden p vg till
sjukhuset, och att det under detta stopp som byte av kappa har skett, att man byter till ett annat
fordon, och varfr har Lisbet Palme mrken eller rodnader av ett lngt piskrapp p ryggen, om
jackan hon anlnder till sjukhuset i har tv kulhl i ryggen? Det verkar mer och mer vara en
mordkomplott av den strre arten.

Vilken avgrande betydelse har tidpunkten 23.30 eller om det var den officiella tiden
23.23 som gllde? Hela iden kan ju avslja att det kan ha handlat om svenska
statsapparatens egna inblanding. Genom denna tidsmanipulation kan man medvetet ha
hjlpt den skt Olof Palme att komma undan just fr att det var en noga planerad
attack och genom att vnta med att ringa i alla ALARMKLOCKORNA hos varje polis,
s var mrdaren redan utom rckhll. Gsta Sderstrm som d hade 39 rs
tjnstgring i polisen bakom sig och betraktades av tskilliga poliser som en av krens
mest erfarna och korrekta. Han fryses nu ut och begr frtidspensionering.

Tvrtemot Sderstrms och Windns samstmmiga uppgifter om att larmet ifrga gtt
ut kl 23.29 hvdade Koci att det var larmtiden 23.23 som gllde. Det skilde sig allts s
mycket som sex minuter mellan de bda versionerna - sex minuter som kunde ha varit
av avgrande betydelse fr polisens mjligheter att gripa grningsmannen. Vill man
nysta i dem frgor eller ledtrdar som man medvetet har undvikit att underska
eftersom det d frmodligen skulle leda rakt in i den Svenska Statsapparaten?

En detalj br nmnas. Nr Sderstrm i brjan av pfljande arbetspass skulle ta reda p den


sida i rapportblocket dr han antecknat tidpunkten 23.28, kunde han inte hitta den. Den hade
blivit utriven ur rapportblocket. Samma gller andra anteckningar; Nr Milan Valverius efter
en lng tids sjukskrivning tervnde till sitt tjnsterum p rttslkarstationen i Solna var alla
papper och anteckningar han hade i ldor och skp om obduktionen av Olof Palme frsvunna.
Lite mrkligt r det att samma sak intrffade fr en annan befattningshavare som varit kritisk
mot mordutredningen, nmligen poliskommissarie Gsta Sderstrm. Han var frsta
polisbefl p mordplatsen och han har envist hvdat att han kom fram 23.30 medan den
officiella tidpunkten r 23.23. Detta r en frga av stor betydelse fr lsningen av mordet. Nr
Sderstrm kom tillbaka till sin arbetsplats efter en tids ledighet var alla hans anteckningar
frn mordnatten frsvunna.

BRJAR DET INTE BLI GANSKA UPPENBART.......?

Genomgende tema r att det som gr att underskas inte fr underskas hemligstmplas, fr
inte underskas, omplaceringar, anteckningar frsvinner, tidsmanipulationer, underskningar
som inte grs, utfrysning och frtidspensioner, och alla svenska medborgare som dr, 65
svenska poliser som dr nr Estonia frliser och som mjligen fljde Polisspret. Brjar det
inte bli fr mycket av att alla dr av olika anledningar som har anknytning till Palmemordet,
Boforsaffren eller undersker fakta i ngon mening..?

Det hette i artikeln att obduktionen entydigt visade att Olof Palme skjutits med grovkalibrig
ammunition. Kriminal-
kommissarie Rune Bladh vid tekniska roteln var nrvarande vid hela obduktionen men skildes
omedelbart efter den frn palmeutredningen fr andra uppgifter. Han sa att man inte kanske
kunde sga att det var just med en revolver av typ Smith & Wesson som Palme skjutits. Man
kunde inte heller sga om han skjutits med de upphittade kulorna.
I samband med obduktionen lrdagen den 1 mars begrde jag att vi skulle f underska Lisbet
Palme, sger doc Valverius. Men polisledningen sa bestmt ifrn att hon inte fick stras.
Det hjlpte inte ens att vi erbjd oss att stlla en kvinnlig rttslkare till frfogande.
Underskningen av Lisbets skada hade stor betydelse fr bestmning av skjutavstnd,
skottvinkel etc. Man skulle ha kunnat rkna ut var kulan slagit ned och ftt detta bekrftat av
mrken p gatan, husvggen eller var det nu kan ha varit. Det r ren geometri, sger doc
Valveriua.
Han blev inte ens kallad till den rekonstruktion som gjordes p Sveavgen ngra dagar efter
mordet.

Det blev fr vrigt inte heller Lisbet Palme eller

kommissarie Gsta Sderstrm,

fastn dvarande klagaren K G Svensson yrkade p det.

Rekonstruktionen tycks ha varit avsedd enbart fr Aftonbladet, som hyrt en


lgenhet p andra sidan gatan fr att ta bilder.

-
Innan utredarna anlnde i sina bilar kom en patrull och genomskte rttslkarstationen och
frelsningssalen noga fr att se om dr inte fanns ngra bomber. Karavanen anlnde, men
Holmr sjlv var inte med. Det var nmligen samma dag han blev kallad till justitieministern
eller brjan till slutet p hans tid som spaningsledare. Det var en sdan genomgng som vi
skulle ha haft ngon av de frsta dagarna efter mordet. Vi ritade skisser, visade bilder och
gick noggrant igenom vad man kunde utlsa av obduktionen betrffande kulbana, skottvinkel
o s v. Jag nmnde d att det var en stor brist i underskningen att vi inte hade ngra som helst
kunskaper om Lisbet Palmes skada. Man ringde upp Sabbatsbergs sjukhus och jag talade med
lkaren Claes Wallin, som tagit emot Palme. Han hade aldrig; hrt talas om Lisbets skada
men av en tillfllighet befann sig skterskan, Lena steman,

Lisbet Palmes skada fick Milan Ealverius dokumentera frsta gngen vid en genomgng med
mordutredarna p rttslkarstationen nio mnader efter mordet. Det var den 11 december. Jag
hade en tid dessfrinnan trffat SPO:s spaningschef P-G*Nss i ett annat rende. Vi knde
varandra sedan min tid p rttslkarstationen i Ume p sjuttiotalet, d Nss var lnsklagare
dr. Jag rkade nmna fr honom att palmeutredarna aldrig haft ngon kontakt med oss och
han blev hpen. Han tog genast upp saken med Holmer.
p sjukhuset och hon kom till telefonen. Jag fick hennes nio mnader minnesbild av vad hon
sett tidigare jag dikterade ned det. Inte ens den dokumentationen har tagits med som bevisning
vid rttegngen. Lena steman berttade att Lisbet Palme klagat ver att det sved p ryggen.
Skterskan tittade p ryggen och fann en rodnad
tvrs ver skulderbladen "ungefr som av ett piskrapp". Hon baddade Lisbet p ryggen och
sedan var det inte mer med det. Milan Valverius har ocks frvnat sig ver att han och hans
kolleger inte fick se de tv kulorna som privatpersoner hittat p mordplatsen. Inte heller fick
de se Olof Palmes klder med skotthl och naturligtvis inte heller Lisbet Palmes jacka med de
tv kulhlen. Det hade varit ovrderligt fr bestmning av kulbanorna och hr normalt till
rttslkarnas underskningsmaterial. Milan Valverius undrar ocks om kulorna verkligen r
de rtta, med tanke s att de inte alls tycks ha varit deformerade.
med tanke p att de inte alls tycks ha varit deformerade. Den ena kulan hittades p
lrdagsmorgonen och den andra p sndagen. Hans Holmer fr i sin bok ett resonemang om
kulorna som har blivit s vanligt i palmeutredningen. Om man inte kan finna ngot motiv s
har det intrffade inte intrffat "Varfr skulle mrdaren plantera ut kulor just av den typ som
konstaterats ha ddat Olof Palme? Det skulle m; inte vara fr att fra spanarna p villovgar
utan fr att str grus i bevismaskineriet kring mordvapnet i en kommande rttegng.
Mrdarens frsta tanke efter mordet br ha varit att gra sig av med mord- vapnet, inte att
krngla med kulorna. Vi vger de olika omstndigheterna mot varandra och enas till slut om
att anse att kulorna r de rtta."
Skriver allts Sherlock Holmer i sin bok Olof Palme r skjuten! Nr Hans Holmer hrdes av
Edenmankommissionen 1.2. 88 fr- klarade han helt frankt att anledningen till att lkarna p
Sabbatsberg eller rttslkarna inte underskt Lisbet Palmes skada var att "det var ngot som
glmdes bort i all uppstndelsen, det hamnade mellan stolarna". Dr kan vi allts konstatera
att Hans Holmer helt enkelt ljuger.
P onsdagen den 5 mars fick Wineent Lange obduktionsprotokollet frn rttslkarstationen i
tv exemplar. Det ena
gav han till Hans Holmr. Herrarna tycks sedan ha lst in dokumentet i var sitt skp.
Spaningsledningen vidtog den ovanliga tgrden att hemligstmpla protokollet, och man
motiverade detta med att ett offentliggrande kunde vara till men fr de anhriga (?) samt
dessutom stra frunderskningen.
I andra fall och i andra lnder r den rttsmedicinska underskningen en integrerad del av
brottsutredningen. Den r viktig bde fr spaningen och fr bevisningen. Fr docent Milan
Valverius r detta vlbekant. Han har varit verksam som rttslkare i fyrtio r och r
internationellt knd som praktiserande yrkesman och som lrare.

Obduktionsprotokollet hemligstmplades i 70 r. Ingen fr ta del av dom


sekretessbelagda handlingarna frrn 2056. Varfr kan man undra nr det gller en sn
traumatisk hndelse fr ett helt land. Valverius sa att sanningen om palmemordet ligger
i obduktionsprotokollet.
Inte heller har mordutredare eller klagare brytt sig om obduktionsprotokollet.

Det var tyst kring obduktionsprotokollet och rttslkarna , svl internt inom
spaningsledningen som externt i massmedia, nda till vren 87, d pltsligt VPK-
riksdagsmannen Jrn Svensson gick ut och kritiserade hemligstmplingen av protokollet, Han
hade utsetts till sitt partis representant i den parlementariska kommissionen, som skulle ta vid
dr juristkommissionen slutat. Den kallades ocks Edenmankommissionen efter sin
ordfrande Ragnar Edenman. Jrn Svensson opponerade sig mot att inte ens kommissionens
ledamter fick lsa protokollet och han pstod
att det var saker som Hans Holmr ville dlja. Han pstod att Olof Palme skjutits framifrn, i
brstet och med ett finkalibrigt vapen.
Och rent pinsamt blev det nr Milan Valverius tog till orda. Allt han hade att bertta innebar
nmligen en svidande
kritik av hela mordutredningen. Infr kommissionen berttade han ofrblommerat om svl
polisens som klagarnas totala brist p intresse fr rttslkarnas arbete. Han undrade ver om
utredarna egentligen ville ha reda p sanningen och han hade en stark knsla av att det var
ngonting man ville dlja

Ls obduktionen hr

http://www.politiskamord.com/obduktion_krantz.pdf

Det upprttas 5 obelix statyer eller obelix luntor ret efter


Olof Palmes dd
Vilken konstig mening;

10 privata fastighetsgare rustade upp gatumiljn, planterade trden och reste 5 luntor p
Luntmakargatan r 1987.
Finns vl ingen vettig mnniska som reser 5 Obelix luntor nr dem vill rusta upp gatumiljn
och sedan fr mnniskor att tro att detta gjorts fr att utsmyckning av gatumiljn

P samma stt som att dessa obelixluntor inte restes upp fr att rusta upp gatumiljn, s
betyder inte heller texten vad den uttrycker utan betyder ngot annat......

P lunta nr 5 (den nrmast mordplatsen) finns fljande information, huggen i sten: 10


privata fastighetsgare rustade upp gatumiljn, planterade trden och reste 5 luntor p
Luntmakargatan r 1987. Nr du tittar p Obelix-luntan som str mitt i trottoaren fr du
knslan av att gatumiljn r upprustad och var har trd i sammanhanget att gra? Det rcket
inte med 1, 2, 3, 4 utan 5 obelix-luntor?

Officiellt heter det att det inte har ngot med Palmemordet att gra, utan handlar bara om att
rusta upp gatumiljn. Men vad har Obelixstatyer/obelixluntor att gra med upprustning av
gatumiljn att gra egentligen. Ingenting, s drfr symboliserar dem ngot annat, men vad
kan dem symbolisera?

I Palmeutredningen har det framkommit att det fanns utlndskt telegram som tros ha med
mordet att gra lyder:

"Det svenska trdet ska fllas. (Trdet som ska fllas r Olof Palme)

Uttrycket trdet ska fllas kan lika grna ha sitt ursprung frn Sverige och eftersom
dessa 10 fastighetsgare ocks anvnder uttrycket "planterade trden" just i detta
sammanhang kan indikera deras inblandning.

"rustade upp gatumiljn, planterade trden och reste 5 luntor"

Man undrar varfr det finns s mnga olika teorier och s mnga olika spr och varje story har
sin vertygande logik, men nd vet man att bara en teori r den rtta oavsett hur bra dem
andra n verkar, och frgan r om alla dessa olika teorier r en dimrid fr den verkliga teorin.
Det blir ungefr som om varje teori blir en form av en reflekterande spegel som ingen kan se
igenom.

Man tror att detta kan ha haft att gra med den internationella skandalen i Boforsaffren och
skulle frhindras. Olof Palme och Bofors - han hade troligen fr avsikt att avslja det
hela infr FN.

Det r inte vilka mnniskor som helst i vardagen eller organisationer som reser Obelix stayer
hur dem vill eller att man gr det var som helst i Sverige, som mitt p trottoaren som exempel.
Obelix anvnds av organisationer som;

- Jesuiter
- Frimurarna
- Illuminati

Att luntorna r formade som obelisker och r fem till antalet tolkas av konspirationsteoretiker
som ockulta tecken och att luntorna r resta av frimurare. Dvs att personer tillhrande
Frimurarorden p ngot stt skulle varit engagerade eller involverade i mordet p Palme. En
teori r att; Luntornas placering tros visa att mrdaren flydde norrut frn mordplatsen lngs
Luntmakargatan, istllet fr sterut och trapporna upp till Malmskillnadsgatan.

Jag tror dem symboliserar ngot helt annat

Varfr reser man Obelix statyer och vad symboliserar dem?

Det r kanske det som r viktigare att syna snarare n att man officellt pstr sig vilja rusta
upp gatumiljn fr det r ju inget annat n en lgn. Det fattar nog nstan vem som helst.

Ordet o-bel-isk betyder faktiskt shaft of bel, Bel r ett annat stt att skriva Baal.

Och ordet Baal kommer frn 2 Kings 1:1-18, Baalzebub - guden av Ekron, eller Beelzebub
or Beelzebul

Obelisk r en symbol fr solguden Baal

Baal var namnet p den hgste gud som dyrkades i forntida kanaan och fenicien.

Det gr att lsa mer om vilka organisationer som dyrkar Baal

Nr reser man Obeliskerna

I Paris restes r 1835 en egyptisk obelisk p Place de la Concorde, den plats dr man hade
avrttat kung Ludvig XVI och drottning Marie Antoinette. Likas restes efter Kennedy-
mordet en obelisk p Dealey Plaza i Dallas, nra det stlle dr Kennedy skts till dds den 22
november 1963.

Obelix r en symbol av en seger och triump

Vad betyder och symboliserar siffran 5 fr organisationer som Frimurarna eller Illuminati?
Nummer 5 var frknippade med planeten Mars, krigsguden.

5 - Detta r ett nummer som skyddar medlemmar av illuminati frn dden. Illuminati
anvnder ocks ngot som heter "The Law of Fives", vilket r sinnets makt att uppleva
sanning i ungefr allt.

Hr r en karta ver hur dessa Obelixluntor r placerade (Lunta nr 5 r den nrmast


mordplatsen)

Om ordet o-bel-isk betyder shaft of bel, och hr ihop med solguden Bel eller Baal, vad
r det som inte sger att placeringen av obelix luntorna egentligen r symbolen av en upp och
nedvnd 5 kantig stjrna?

Hemlig symbolik bakom 5 obelix luntorna kan vara symbol fr en upp och nervnd 5 kantig
stjrna fr (Baal). Se hur dem r placerade. En i botten och sedan en varann p vardera sida
och tv bredvid varandra hgst upp. Nr man vet vilka organisationer som anvnder sig obelix
statyer, och vad obelix symboliserar, s r steget inte lngt borta att tnka sig att symbolen 5
kantig stjrna i form av "Baphornet" genom historien och frn medeltidens har anvnts av
riddare templar och frimurarna frn 1800-talet till moderna strmmar av ockultism.
Baal och den nordiske guden "Tor" "skguden" (lighting bolt) r samma. SS-symbolen
var baserad p tv blixtbultar, som representerade blixtbultar frn Thors hammare,
den tyska / nordiska hedenska gudens gud.

Baphomet - 5 pointed star????

Baphomet r en gtfull figur med ett gethuvud som finns i flera fall i ockultismens
historia. Frn medeltidens riddare templar och frimurarna frn 1800-talet till moderna
strmmar av ockultism.
Om man med hnsyn till familjen och Lisbet Palme inte vill ha ngra statyer eller andra strre
minnesmonument efter Olof Palme och man respekterar detta, varfr reser man d ngot
verhuvudtaget om det inte r en symbol fr ngot annat?

Och hur passande r det d att egentligen att resa 5 obelix - luntor som erinrar om
Luntmakargatan och 1600-talets som tillverkade luntor vilka anvndes bland annat vid
avfyrning av handeldvapen och kanoner, nr Olof Palme blev skjuten till dds av
handelsvapen?

Varifrn kommer ordet lunta och vad betyder Lunta?

Lunta var ett slags veke, vars nde antndes och frdes gldande till krutladdningen i
fnghlet p ett handeldvapen eller en kanon s att skottet brann av.

Namnet Luntmakargatan erinrar om 1600-talets s kallade luntmakare som tillverkade luntor


vilka anvndes bland annat vid avfyrning av handeldvapen och kanoner.

Man ju undra vilka mnniskor som ger dessa fastigheter och vilka dessa 10 fastighetsgare r
som bara ville rusta upp gatumiljn lite och plantera dem s kalla trden.

Att luntorna r formade som obelisker och r fem till antalet tolkas av konspirationsteoretiker
som ockulta tecken och att luntorna r resta av frimurare. Dvs att personer tillhrande
Frimurarorden p ngot stt skulle varit engagerade eller involverade i mordet p Palme.

Det r kanske dr man ska brja grva och nysta

Palmemordet - Ett bestllningsjobb p grund av stoppet av Bofors

Oro infr Moskvaresan som mste stoppas

"Det svenska trdet ska fllas" (Olof Palme)

Var det mnniskor ur frimurarna som ocks reste Obelixluntorna och planterade dem s kalla
trden som r inblandade?

Titta inte nert fr att ska sanningen efter Olof Palmes mrdare, utan kolla uppt mot dem
som har ett intresse av makten.

Varfr frhr man inte dem frimurare i Stockholm som fortfarande lever, dem i kommite 300
och Bilderbergare frn denna tidpunkt. Dem som hade intresse av makten.

1984 deltog Stig Synnergren, Peter Wallenberg, Sten Gustavsson och Olof Palme samma
r vid Bilderbergermtet

Vad hade Stig Synnergren, Peter Wallenberg, Sten Gustavsson fr andra gemensamma
intressen frutom att vara p samma Bilderberger mte 1984; Frsvarsmakten och
vapentillverkare (Saab) -Scania
Stig Synnergren Hade varit verbeflhavare, chef fr H.M. Konungens stab,
styrelseledamot Saab-Scania 1981-1990, styrelseledamot Saab Combitech 1982-1990, deltog i
Bilderberger 1984

Peter Wallenberg Saab-Scania - Fretaget ndrade namn till Saab AB 1965 och
sammanslogs med Scania-Vabis AB till Saab-Scania AB 1969. Drivande i sammanslagningen
var Wallenberg-sfren med garintressen i bda fretagen, deltog i Bilderberger 1984

Sten Gustavsson CEO Saab-Scania, deltog i Bilderberger 1984

Tnk att den frsta dem misstnker fr Palmemordet r Christer Petersson, en person som
tillhrde dem utsatta i samhllet. En A-lagare en fredagskvll, det r mrkt, kallt och halt, och
som har en sregen gngstil springa uppfr dessa trappor p ltta ftter. En annan polis som
hade sprungit uppfr samma trappor han krktes efterrsom han en stund innan hade druckit en
Coca Cola.

Varfr frhr man inte alla frimurare i Stockholm, alla i kommite 300 och Bilderbergare frn
denna tidpunkt. Dem som hade intresse av makten

Tv personer som dr cirka efter en vecka efter att ha trffat Anders Carlgren (Bofors)

Carl Fredrik Algernons dog torsdagen den 15 januari 1987. Efter julhelgerna hade han legat
hemma i frkylning under en veckas tid. Lrdagen den 10 januari hade han trots frkylningen
kt in p ett mte med Anders Carlberg (Bofors). Mtet hade enligt maken gllt en ny
smuggelaffr Oman. 5 dagar efter mtet med Anders Carlgren dr Algernons. Runt den 20
februari 1986 beskte Anders Carlberg, som var verkstllande direktr vid Nobel Industrier
(Bofors), Olof Palme. Olof Palme skts 8 dagar senare den 28 februari 1986. Tv personer
som dr cirka efter en vecka efter att ha trffat Anders Carlgren (Bofors)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lunta_(veke)

Men det finns ngot mer avsljande i detta; Sverige hade vid den tiden styrts av ett enda
parti under rtionden. Socialdemokratin hade vuxit ihop med staten, och staten hade
vuxit ihop med socialdemokratin. Den svenska statsapparaten som r inblandad i Olof
Palmes dd var Socialdemokratin som hade vuxit ihop med staten, och staten som vid
den hr tidpunkten hade vuxit ihop med socialdemokrati. Tnk er fljande; att i alla
strre samhllsbefattningar i viktiga instanser, myndigheter, organisationer satt utvalda
chefer som den socialdemokratiska ledningen sjlva hade valt. Dessa agerar inte utan
den socialdemokratiska partiledningen.

Nils Bejerot - Professor som sa att det var partiet som ddade Palme. Utsattes fr mordbrand
och drabbades drp av en virussjukdom och dog (han r bara en av alla som dtt fr att dlja
sanningen. Socialdemokraterna seglar med lik i garderoben)

S nr man undrar vem som r vem eller vad som r vad, s utgjorde den svenska
statsapparaten av bde socialdemokratin och staten som en och samma vid denna
tidpunkt. S fr att undvika att lsa Olof Palme fallet, s arbetar dem i symbios s
arbetar dem fortfarande i symbios fr att inte lsa Palmemordet. Ett exempel p nr
saker och ting gr ihop och blir samma och skapar frvirring r nr den tidigare dmde
Christer Petersson och den nye chefsklagaren Krister Petersson har samma namn.
Slump, NEJ.

Hr r ngra textrader ur boken "I nationens intresse";

P liknande stt som vi har sett ett alternativt spr, en mjlig andra sanning, i ubtsfrgan
och frgan om Estonias frlisning finner vi detta ocks fr mordet p Olof Palme. I
ubtsfrgan gllde det spret som pekade vsterut, dr hga svenska officerare i samfrstnd
med NATO lnder vilseledde om krnkningarnas bakgrund. Det har mycket som talar fr sig,
men det r ocks betydligt allvarligare n den officiella bilden eftersom det gr rakt in i
statsapparaten. Man har undvikit det, och undviker det n idag. I Estonias fall pekar det
alternativa spret ocks in i statsapparaten, mot det svenska frsvaret och dess
underrttelsetjnst. Man har undvikit att syna det, och undviker det n idag. Hr ser vi nu ett
liknande spr i frgan om statsministermordet. Det kan leda in i polisen, SPO, och frsvaret
och skulle drmed f enorma konsekvenser om det visade sig fra till lsningen p
mordgtan. Bara att res tanken att man betraktade spret som mjligt och intressant skulle
vcka stor uppstndelse och oro. Man har undvikit det, och gr s alltjmt. "I nationens
intresse (Google Books Kapitel 16)"

Det finns ett annat stort problem med dagens samhllsutveckling och som p mnga
psykologiska stt hindrar rttvisan frn att segra och med olika manipulationstekniker och
tekniker vilseleder, frhindrar eller blockerar: och detta r MIND CONTROL.

Kan Statsapparaten anvnda Mind Control fr att dlja eller hindra rttvisan frn att komma
fram?

Mind Control tillsammans med det som kallas HIVE MIND kan frhindra frmgan till
kritiskt tnkande eftersom det moraliska tnkandet d har sin grund i HIVE MIND hjrnan
och inte har sin bas och utgngspunkt i det egna tnkandet. Frmgan till introspektion blir
klart smre, analyseringsfrmgan blir klart smre och inhmtning av kunskap blir klart smre
och det viktigaste av allt; att analyseringsfrmgan att kunna se nya samband och
sammanhang blir klart frsmrad. Frmgan att kunna se nya samband och sammanhang r
det frsta steget och det andra steget r att kunna gra nya slutsatser utifrn det. Helt enkelt
kunna se det som nnu syns eller nnu inte har synliggjorts. Detta brukar man kalla fr
klarsynthet och skulle kunna beskrivas som en frmga att sortera fram det viktiga ur en stor
mngd med kunskap och sedan arbeta med den. Ofta r det s att all annan mindre viktig
kunskap r s omfattande stort att det ocks skymmer allt annat som r viktigt.

En HIVE MIND mentalitet kan frhindra att sanningen kommer fram om vad som hnde
egentligen bde med Olof Palme och Estonia? Tnk sjlv och gra egna slutsatser fr andra
kommer inte att ge dig sanningen om du inte ivrigt sker den. Mina funderingar kring mnet
r mina personliga och innebr inte att dem r mer rtt eller fel eller mer eller mindre
kvalificerade n andras, men dem har sin avstamp i min hjrnas egna tnkande och inte en
HIVE MIND mentalitet styrd av vad andra ska avgra vad man ska utforska eller underska
eller inte.

Det r inte ovanligt att statsapparaten vill ge sin officiella bild av allt, men i sjlva verket r
grunden fr en dubbelmoralisk kluvenhet. Man framstller sig som bst i vrlden nr man i
praktiken r smst i vrlden. Hr ett sdant exempel som gller export av vapen till diktaturer.
Affrer till varje pris gr fre moral.
Affrer till varje pris - dubbelmoralen

Affrer till varje pris; Sverige fortstter vara bst i vrlden p att slja vapen till
diktaturer, samtidigt som Sverige som frsta land i vrlden r p vg att infra en
demokratiparagraf i lagen om vapenexport. Det meddelade regeringen och
allianspartierna i gr.

Ambitionen att gra det svrare att exportera vapen till diktaturer r ett prov p
moraliskt ledarskap. Man r bst i vrlden p att sjlv slja vapen till diktaturer och
som frsta land i vrlden med att infra en demokratiparagraf i lagen om vapenexport
och kallar detta sedan moraliskt ledarskap.

Jag tror mer det r tomma ord tills att man ser att Sverige ocks sjlva uppfyller den
lag dem vill infra. Fr menar man allvar med en sdan paragraf s innebr det att r
slut p vapenexport till diktaturer. Eller r lagen bara till som en vacker dekoration.

Omvrlden ska se att Sverige stiftar lagar mot vapenexport till diktaturlnder, men
fortstter att vara bst p det man stiftar lagar emot. Snart fr vrlden se nr Sverige
slutar exportera vapen till diktaturer, eller s fr man se att det bara r fr syns skull
och som dekoration fr den dubbelmoraliska demokratin.

Eller stiftar man lagar som man sjlv inte behver leva upp till, eller hur ska man tolka
det?

Dubbelmoralen kan vara ett hinder som dljer ett motiv fr att istllet lyfta fram ett
annat.

Objektivitet mter subjektivitet dr mordgtan Olof Palme egentligen inte handlar s


mycket om utredningar utan mer om makten, lgnerna och tystnaden.

Hur mnga av dem utredningar som grs av den Svenska Staten skulle kunna klassas
som objektiva och kvalitativa i syfte att ska sanningen och inget annat n sanningen?
Hur mnga gnger har ni inte hrt orden "det r fullt med brister i utredningen" eller
"utredningen brister verallt". Man skulle kunna sammanfatta detta med orden; det r
stora luckor i utredningen man inte har underskt eller som man medvetet undvikit att
flja upp eftersom dessa spr skulle leda rakt in i den svenska statsapparaten.

Det finns fler stt att beskriva detta p. Den strsta mrklggningen genom historien.
Estonia-utredningen visar inte upp srskilt hga utredningskvalitativa frmgor;
snarare det motsatta en frmga i att demaskera sanningen.

Det kan till och med vara s att Estonias frlisning kan ha
med Palmemordet att gra
De poliser som fljde Polisspret i Palmemordet var ombord p Estonia (mer om detta lngre
ner i inlgget)
Bde mordet p Olof Palme och Estonia och dess utredningar r mrklggningar och
demaskeringar av den hgra skolans vrld. Det kan till och med vara s att Estonias frlisning
kan ha med Palmemordet att gra

Om man anvnder skorden; brister i Olof Palme utredningen eller brister i Estonia
utredningen, eller Estonia historiens strsta mrklggning s finner man mnga logiska
argument var och varfr det brister i utredningen.

Olyckan r ..... Mrklggningen av Estonia Sveriges strsta rttsskandal.

Den estlndska regeringens expertutredning om Estonias frlisning riktar allvarlig kritik mot
den internationella haverikommissionens slutrapport.

"Kritik mot Sverige i Estoniarapport"

"Regeringen mrklgger sanningen om 'Estonia'"

"Obekvma fakta fr inte granskas i ny utredning"

Sjkapten om Estonia: "En mrklggning"

"Redan samma natt som Estonia frliste inleddes mrklggningen. Den styrdes frn Sverige.
Efter ngra dagar slt kyrkan, media, rttssystemet, Sveriges riksdag och de politiska
partierna upp bakom den svenska staten och intog en tyst och passiv hllning. De hade inget
ansvar fr olyckan, men fljde den svenska traditionen att solidarisera sig med staten. Alla
intog sina positioner stillsamt och lydigt. Mnga inledde goda karrirer."

Varfr skulle ett land som Sverige vara s aktiva i att starta en omfattande mrklggning om
det inte fanns ngot att dlja?

Varfr gick Sverige in och s att sga tog ver hanteringen av katastrofen nr Estonia gick
under estnisk flagg och dessutom sjnk p internationellt vatten?

Fartyget gick under estnisk flagg och besttningen utgjordes nstan helt av ester. Det sjnk p
internationellt vatten. nd gick Sverige frn brjan in och tog s.a.s. beflet ver
hanteringen.

Hur kommer det sig att just Sverige r inblandat i tv av historiens strsta mrklggningar
som inte klarats upp och ytterligare tv fall dr man inte vet vad som egentligen har hnt

1. Mordgtan p Olof Palme innehller s mnga brister och luckor i utredningar att man nnu
inte lyckats lsa vad som egentligen hnde. Jag tror att sanningen om mordet p Olof Palme
finns i den svenska statsapparaten och om det r sant s kommer inte dagens pgende Palme
- utredningar med chefsklagaren Krister Petersson med samma namn som den som dmdes
fr mordet p Olof Palme - Christer Petersson. P samma stt som Sverige gick in och tog
ver beflet ver Estonia och vart utredningen skulle ta vgen inledningsvis, s kommer inte
svenska staten vara objektiva fr att ska sanningen utan att snarare mrklgga den. Ett stt
fr att hela tiden styra ver vart utredningen tar vgen och vem som intresserar sig fr den r
att hlla Palme utredningen igng, inte fr att ska sanningen utan fr att skydda den frn att
komma fram. Man har medvetet undvikit att underska viktig fakta eftersom det d
frmodligen skulle leda rakt in i den Svenska Statsapparaten.

2. Frlisningen av Estonia innehller s mnga brister och luckor i utredningar att man nnu
inte lyckats lsa vad som egentligen hnde.

Varfr skulle ett land som Sverige vara s aktiva i att starta en omfattande mrklggning om
det inte fanns ngot att dlja? Varfr gick Sverige in och s att sga tog ver hanteringen av
katastrofen nr Estonia gick under estnisk flagg och dessutom sjnk p internationellt vatten?
Fartyget gick under estnisk flagg och besttningen utgjordes nstan helt av ester. Det sjnk p
internationellt vatten. nd gick Sverige frn brjan in och tog s.a.s. beflet ver
hanteringen.

3. Kreugermordet innehller s mnga brister och luckor i utredningar att man nnu inte
lyckats lsa vad som egentligen hnde.

1915 grundade svenska staten bolaget AB Svenska Tobaksmonopolet och frstatligade alla
svenska tobaksfabriker med syfte att finansiera frsvaret och svenska folkets pensionskassa.

1917 grundade Ivar Kreuger Svenska Tndsticks Aktiebolaget (STAB).

Swedish Match har sitt ursprung i tv fretag. Det statsgda Svenska Tobaksmonopolet som
bildades 1915 och Svenska Tndsticks Aktiebolaget (STAB) som grundades 1917.

1980 bytte Svenska Tndsticks AB namn till Swedish Match fr att skapa en enhetlighet inom
koncernen

Ivar Kreugers imperium var vrt 900 miljarder kronor i dagens ...

Det r en skrmmande lsning, d inte bara sjlva rnmordet och alla dessa lgner fr att
mrklgga det, r skakande, utan ocks att de flesta svenska massmedia och domstolarna
redan p 1930-talet var lika korrupta d som idag. Nikola Majstrovic har jobbat med film i 40
r fr SVT och r numera pensionerad. Tack Nikola att du har modet och kunskapen att
offentliggra Sveriges strsta skandal fre andra vrldskriget som innehller s mycket
brottslig energi att den fortfarande mrklggs 82 r senare. Sanningen fruktas d den gr
familjerna Wallenberg, Stenbeck och Bonnier maktlsa, nr den vl har spridit sig. Den dagen
har vi ntt snart och d kommer Sverige kunna vara en kta demokrati. De flesta journalister
spred dock plikttrogen desinformationen att Ivar Kreuger inte blivit mrdad, ven idag fr
mer n 80 r sedan. SVT frfalskar historien om Kreugermordet.

Varfr skulle Ivar Kreuger ha tagit livet av sig med alla dessa idag framgngsrika fretag i sitt
fretagsimperium?

Ivar Kreuger var storgare i Ericsson.

Fastighetsbolaget Hufvudstaden var nnu ett av Kreugers tidiga fretag som han
grundade 1915.

Nr banken som finansierat bolaget tog ver s kom Ivar Kreuger att ga 90 procent av
aktierna. I februari 1931 grundas det fretag som vi idag kallar fr Boliden
I norra Sverige fanns det under tidigt 1900-tal en stor mngd mindre pappers- och
massafretag. Kreuger insg att dessa skulle tjnas p att sls ihop och grundade drfr
Svenska Cellulosa AB idag SCA.

Ivar Kreuger har inte gt LKAB, men han har dominerat Grngesbergsbolaget som i
sin tur gde halva LKAB. Grngesbergsbolaget blev kvar i LKAB nda till 1957.

Kreuger gde en del av SKF som gde en relativt stor andel av fretaget. Detta var
en del av Kreugerimperiets Gteborgsgren med intressen i stl och bruket i
Hofors. Under kraschen hll SKF p att g under men man klarade sig och ur SKF fds
sedan Volvo.

Han grundade Svensk Filmindustri. Genom en sammanslagning av Skandiafilm och


Svenska Biografteatern bildades Svensk Filmindustri, SF, med Kreuger som gare.

Tndsticksbolaget var grunden fr imperiet. Innan det att elektriciteten brett ut sig var
tndstickor en ndvndighet fr att genomfra de flesta vardagsbestyr. Fre frsta
vrldskriget fanns runt 20 tndsticksfabriker i Sverige, men Kreuger sg vinsten i att sl
ihop dem till strre enheter.

Vem kunde ha intresse av att frstra detta vxande imperium eller ta ver dem , och
hur mycket annat hade han inte gt och utvecklat i Sveriges fretagsklimat idag.

4. Raoul Wallenbergs frsvinnandet innehller s mnga brister och luckor man nnu inte
lyckats lsa vad som egentligen hnde. Sverige svek mot Rauol Wallenberg. Ett diplomatiskt
misslyckande. Dem kunde kanske gjort mer, eller dem kunde ngonting.

Varfr finns det inget svenskt museum om Raoul Wallenberg om han r hjlte i Sveriges
gon?

Varfr stoppade Sverige tv bcker om RW:s frsvinnande?

Den ungerske journalisten Jen Lvais publicerade 1948 boken Raoul Wallenberg: hjlten i
Budapest, frst p ungerska, sedan p svenska. Lvais hade rddats av Wallenberg och
mycket god kunskap om frhllanden kring honom. Boken anser ocks att RW mrdats av
pilkorsare, nazister. Trots att denna passus censurerades bort i den svenska utgvan tvingades
frlaget Saxon & Lindstrm att dra tillbaka och makulera de resterande bckerna.

Varfr hlls dokumentation otkomlig i Sverige?

"Hon hvdar ocks att uppfattningen att all information om Wallenberg har gjorts offentlig r
felaktig_ P UD, hos Skerhetspolisen och p andra myndigheter r arkivmaterial som direkt
eller indirekt berr Wallenberg-fallet fortfarande hemligt. Detta innefattar vittnesml och
annat nraliggande material frn 1970 till dags dato, korrespondens mellan myndigheter och
konsultationer med andra lnders regeringar. Vissa antydningar om sdant material terfinns
t.ex. i amerikanska statliga arkiv, samtidigt som motsvarande dokumentation hlls otkomlig i
Sverige. Dessutom tvingas forskarna konstatera att Sverige inte har slppt ett enda dokument
frn sin utrikes underrttelsetjnst, frn C-byrn och dess olika efterfljare, som berr
Wallenberg-fallet.
Varfr r Sverige inblandat i s mycket som aldrig klaras upp?

Varfr stoppar Sverige utredningar, frhindrar att fakta att kommer fram, gr olika
efterkonstruktioner om mnniskors sikter och hndelser?

Varfr r alla utredningar eller underskningar fyllda med mrklggningar,


efterkonstruktioner, historiefrvanskning

Vem tjnar p att dessa hndelser inte klaras upp?

Sverige mnar inte om demokratin lika mycket som den mnar om sitt eget rykte.

Estonias frlisning kan ha med Palmemordet att gra


Hr fanns sextiofem poliser som varit p facklig kurs. Alla de 65 poliserna dog utom Tom
Johnsson som lyckats f p sig en rddningsvst och efter sex timmar p en uppochnedvnd
rddningsflotte plockas upp av en helikopter.

Och till sist hur frlisningen av Estonia var kan ha varit ett stta att rja undan strre delen av
dem poliser som fljde polisspret i Palmemordet. I sdana fall snktes Estonia fr att dlja
att sanningen om mordet p Olof Palme ngonsin skulle kunna lcka ut.

Fr att tills sist ej glmma hur strre delen av de poliser som fljde polisspret tragiskt nog
gick under nr Estonia frliste, ett spr som sedan lades ner!

Det var i den 28 september 1994 som Estonia sjnk i stersjn, och blev liggande p 80
meters djup. Minst 852 mnniskor omkom, varav 501 svenskar.

Fartyget gick under estnisk flagg och besttningen utgjordes nstan helt av ester. Det sjnk p
internationellt vatten. nd gick Sverige frn brjan in och tog s.a.s. beflet ver
hanteringen.

Direkt efter frlisningen uttalade sig statsminister Carl Bildt fr att fartyget skulle brgas.

Ingvar Carlsson tilltrdde tv dagar senare som statsminister, och gjorde uttalanden av samma
innebrd: alla anstrngningar mste gras fr att f upp fartyget detta av hnsyn till
de mnniskor som redan har drabbats vldigt hrt.

Nya bevis visar att det troligen inte var ett isberg som orskade att Titanic sjunk- Ett kort
inlgg om detta p engelska. Vad vad som fick Estonia att sjunka, var det manipulerade
frsvagningar i brande stlkonstruktioner eller i skrovet eller annat som bara kan upptckas
om Estonia brgas eller att man gr nya dykningar som dokumenteras och offentliggrs?

[embed]http://peterhorttanainen.com/new-evidence-suggests-iceberg-didnt-cause-titanic-
sinking-titanic-and-estonia/[/embed]

Regeringen skulle snart komma att ndra mening.

Snabbt blev den officiella (och politiska) frklaringen till Estonias frlisning att
bogvisiret i hrt vder slagits snder och vatten strmmat in p bildck dvs drygt tv
meter ovanfr vattenlinjen. Denna frklaring frdes fram av Carl Bildt redan 16 timmar efter
frlisningen.

Hur kunde Bildt redan 16 immar efter frlisningen veta bogvisiret slagits snder nr
Estonia sjnk ner till 80 meters djup p 45 minuter? Drygt sju minuter efter det frsta
ndanropet frsvann all radiotrafik med M/S Estonia. Ndanropet Mayday sndes 01.22.
Ndgeneratorn upphrde att fungera, men ndbatterierna gav nnu begrnsat ljus. Fartyget
antas ha sjunkit helt klockan 01.48. De som hunnit lmna fartyget var tvungna att s Den frsta
helikoptern anlnde en knapp timme senare (03.05). Simmande frska ta sig till ngon av
livflottarna eller de fartyg som snart dk upp (det frsta 02.12).

Detta trots tillgng till expertis med en annan frklaring.

Ur Vrlden idag den 11/5 -07:

Carl Bildt, svensk statsminister vid Estonias frlisning, tidigt hade kunskap om att
frlisningen kunde bero p skador under vattenlinjen, eventuellt orsakade av en explosion.
Bildts skerhetspolitiske rdgivare, kommendr Emil Svensson, bekrftade fr Vrlden
idag att han redan direkt efter olyckan gjort en sammanfattning med den innebrden.

Bildts frklaring blev ocks den sedemera tillsatta haverikommissionens frklaring, i sin
slutrapport den 3/12 1997.

Ur Miljpartiets dokument Estoniapappret:

Enligt haveriutredningen, JAIC, som frn svensk sida skttes av Statens haverikommission,
var Estonias bogvisir i fren felkonstruerat. Det fll av efter att frst ha dragit ner bilrampen
i ppet lge. Genom den ppna bogen forsade tusentals ton vatten in p bildcket som fick
bten att ca 40 minuter senare sjunka till stersjns botten.

Mjligheten av ett stort hl under vattenlinjen utreddes aldrig.

http://heiwaco.tripod.com/punkt14.htm

Vad har Estonia med Olof Palme att gra? Jo, hur man lter tystnaden, demaskera och
mrklgga den verkliga motiven och sanningen, och hur man gr allt fr dlja rttsskandaler i
Sverige genom att obekvma fakta inte fr underskas. 65 svenska poliser dog nr Estonia
sjunk nr dessa var p facklig resa, och man tror att en del av dem var de som fljde
polisspret i Palmeutredningen. Snktes Estonia fr att tysta ner eventuella kritiker i dem egna
polisorganisationen. Listan r lng med svenska medborgare som dtt och har haft ngon
anknytning till Palmemordet eller Boforsaffrerna eller underkt vapenaffrer.

Dubbelmoralen fr segra ver rttvisan


Det avsljar att det finns en "lgga locket" p mentalitet och kultur i Sverige som sger att om
man sjlv r inblandad r det bttre att mrklgga och demaskera sanningen eller om
sanningen skulle innebra frluster fr Sveriges bild utt sett mot omvrlden, d r det ocks
viktigare att dubbelmoralen fr segra ver rttvisan. Man r inte lojal till rttvisan, men man
r lojal till dubbelmoralen.
Konsekvensen i ett sdant samhlle blir att du blir utfryst av kollegor, avskedas, blir utan
arbete, fr leva med ostracism (utfrysning eller mobbad av dem andra), trakasserad, frfljd,
utstts fr skrmselattacker, olika varningar, fr ta emot subtila hot, eller gr dig till en
scapegoat. Alla personer som vill ska eller veta svaret p sanningen brjas motarbetas med
olika emotionella, sociala och psykologiska metoder och tekniker som r omfattande, ungefr
som en falsk och Jantelag (Law of Jante) som bygger sin rttviseprincip p en dubbelmoral.

Varfr denna hetta och polarisering p en man som ville uppn s stor demokratisk
jmstlldhet som mjligt fr mnniskor?

Hr r nnu ett dolt motiv; Han utmanade Jantelagen och stngde ute verklassen
(samhllseliten frn inflytande).

Kunde den Svenska Jantelagen vara en drivande och piskande faktor till varfr stmningen
hetsades upp och hatet mot vxte? Olof Palme utmanade jantelagen med sin briljans och
arrogans. Den verklass han kom ifrn ogillade honom drfr att han s effektivt stngde den
ute frn politiskt inflytande.

Hur skulle samhllseliten komma att reagera nr dem fick minskat politiskt inflytande att
pverka den politisk som bygger p jmstlldhet och en demokrati som utgick frn folket och
inte samhllseliten. Vckte det ont blod hos dem?

Man fr stlla frgan s hr; vad fick mnniskorna i samhllet istllet fr kad jmstlldhet?

Familjen Wallenbergs har stort inflytande i svenskt nringsliv och kontrollerar indirekt en
tredjedel av Sveriges BNP

Oligarki betyder att det r ngra f personer som bestmmer.

Man fr stlla frgan s hr; vad fick mnniskorna i samhllet istllet fr kad demokrati?

Bilderberg Group: The Secret Rulers of the World and Secret society

Bilderberg-gruppens roll: en kartell som erstter det demokratiska samhllet

Vad kan illustrera denna skeva demokratiska utveckling? Det hr fick mnniskorna istllet...
Den demokrati som ska utg frn folket r bara en dlig drm, en dlig vision eller dlig
illusion som inte stmmer verens med hur verklighetens politik bestms och fungerar i
verkligheten idag. Svenska politiker och fretagschefer bjuds in fr att sedan propagera fr
Bilderberger politik.

Urval av svenska deltagare i Bilderbergergruppen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bilderberggruppen

New World Order bestr av mngder av hemliga ntverk dr samhllets maktelit


trffas. Bilderberger Group, Illuminati, Freemasonry, European Round Table, Crypto
Jesuitorder, Romersk-katolska kyrkan, The Committee of 300, Skull and Bones och
listan bara fortstter.
Man fr stlla frgan s hr; vad fick mnniskorna i samhllet istllet fr kad mer inflytande
och mer ppen demokrati med insyn? 10 hemliga politiska sllskap utan insyn fr andra,
exklusiva klubbar och brdraskap fr dem med inflytande, media r inte inbjudna att delta
eller rapportera om deras mten, vad som diskuterades eller vilka planer man gjort upp
framtiden. Man kallar dessa Bilderberger mten fr privata istllet fr hemliga.

Den demokratiska ppenheten r helt som bortblst och detsamma gller makten att pverka
politikens innehll som samhllsmedborgare.

Enligt styrkommittns regler:

"De inbjudna gsterna mste komma ensamma; Inga fruar, flickvnner, mn eller pojkvnner.
Personliga assistenter (som betyder skerhet, bodyguards, CIA eller andra hemliga
serviceskyddare) kan inte delta i konferensen och mste ta i en separat hall. Gsterna r
uttryckligen frbjudna att ge intervjuer till journalister "eller avslja allt som hnder i mten.

Fr man knslan av att detta r en demorakrisk och ppen process eller en dold agaenda?
"Gsterna r uttryckligen frbjudna att ge intervjuer till journalister "eller avslja allt som
hnder i mten."

En ny vrldsordning utan medelklass, bara "hrskare och tjnare (serfs)" och naturligtvis
ingen demokrati;

- "ett nollvxtsamhlle" utan vlstnd eller framsteg, bara strre rikedom och makt fr
hrskarna;

[embed]http://www.globalresearch.ca/the-true-story-of-the-bilderberg-group-and-what-they-
may-be-planning-now/13808[/embed]

Detta fick mnniskan; Bilderberg-gruppens roll: en kartell som erstter det demokratiska
samhllet

Topp tio hemliga sllskap

Topp 10 hemliga sllskap, tankesmedjor, exklusiva klubbar, policy-planeringen grupper och


brdraskap som varje konspiration teoretikers lek br knna till och lite fakta bakom dem.

1. Bilderberg Group
2. Illuminati
3. Skull and Bones
4. Council on Foreign Relations
5. Trilateral Commission
6. Priory of Sion
7. Bohemian Grove
8. Freemasonry
9. Committee of 300
10. Knights Templar

Vrldspolitik, vrldsekonomi, maktimperium bygger p ingende i hemliga karteller.

Den dolda vrldsagendan. Vrldens styrs av en hemlig samhllselit och en


konfliktplanering. Men den r inte hemlig lngre utan nu har dessa ledare avsljat den
dolda planen och den dolda agendan redan brjade med 1776 med Freemason bildades
och som EU:s alla ledare sedan 1954 arbetat fr; NEW WORLD ORDER.

Vad hnder nr dubbelmoralen fr segra ver rttvisan?

Hr r ett par exempel;

Palmeutredningen

Om du inte gr som Svenska Staten nskar s;


Gsta Sderstrm hade d 39 rs tjnstgring i polisen bakom sig och betraktades av
tskilliga poliser som en av krens mest erfarna och korrekta. Han fryses nu ut och begr
frtidspensionering.

Han begr och fr se tidsregisteringen av nr polisen r p plats. Den 3 mars 1986 anlitade
Gsta Sderstrm sin kollega Gran Hellgren fr att frn dataterminalen p stermalms
polisstation ta fram mordnattens ingripandemeddelande frn Stockholmspolisens
sambandscentral, SBC. Det som visade sig p dataskrmen var att sju polisfordon fanns
registrerade p mordplatsen fre hans egen kommissariebil.

Den frsta tidsangivelsen var 23:23. Det fanns bara den lilla detaljen att alla dessa
prktiga snabba polisbilars tidsregistreringar hade en asterisk efter sig var och en p
dataskrmen, vilket betyder att de inregistrerats manuellt I EFTERHAND.

Konsekvens: Utfrysning och begr frtidspensionering. Tidsangivelser inregistrerats


manuellt I EFTERHAND.

Synen p kommunism och hur man behandlar mnniskor olika

Om du inte gr som Svenska Staten nskar s;

Sverige hade ett hemligt system med yrkesfrbud fr personer som var registrerade som
kommunister i en eller annan mening.

En hndelse under de hr ren som fick mycket stor betydelse inte bara fr att mig utan ocks
fr journalistiken i Sverige var Bjrn Kumms serie avsljande artiklar i Aftonbladet med
brjan 1966 om Skerhetspolisen siktsregistrering. Den artikelserien r helt alla
Spoavsljandens moder, utan den ingen IB affr sju r senare. Bjrn Kumm hade en centralt
placerad klla inom Skerhetspolisen som arbetade med sjlva registerhanteringen. Det var en
verksamhet som skttes manuellt vid den hr tiden och den som arbetade just dr hade drfr
en fantastisk insyn sim knappat skulle vara mjlig i datorernas vrld.

Konsekvens; Att framfra en sng vid fel mte rckte fr att bli stmplad som kommunist,
avsked, utfryst frn mjligheten till arbete, Stmplad eller etiketterad som passiv eller
aktiv kommunist, yrkesfrbud fr personer som var registrerade som kommunister i en eller
annan mening, verksamheten skttes ocks manuellt fr att kringg

Hur behandlades Olof Palme som i sitt tal frn 1982 uttryckte att han var kommunist?

Idn att Olof Palme skulle resa till Moskva fr att slja ut Sverige till ledarna i Kreml lter
bisarr i vra ron, i vr tid. Vi har svrt att frestlla oss att sdana resonemang
verhuvudtaget kunde frekomma om en svensk politiker. Men det var, mste vi komma ihg,
tankar som florerade p den tiden kring Olof Palmes person, i den atmosfr som rdde d.
Stmningen i de mest uppjagade kretsarna var sdan i februari 1986 kring Palmes planerade
resa till Moskva att dr finns ett mordmotiv som r bde rimligt och tnkbart.

Olof Palme blev utsatt fr en av de vrsta hatkampanjerna en svensk medborgare utsatts fr


och det var ytterst det hatet som ddade honom. Det r den obekvma sanningen. Avsljar
inte detta ocks en del av den svenska mentaliteten och hur man fungerar nr andra upptrder
p ett stt som den svenska staten inte nskar. Hatkampanjerna startade, ryktesspridningen
Olof Palme mrdades 28 februari 1986 och planerade att ka till Moskva i
brjan av april.

Idn att Olof Palme skulle resa till Moskva fr att slja ut Sverige till ledarna i Kreml lter
bisarr i vra ron, i vr tid. Vi har svrt att frestlla oss att sdana resonemang
verhuvudtaget kunde frekomma om en svensk politiker. Men det var, mste vi komma ihg,
tankar som florerade p den tiden kring Olof Palmes person, i den atmosfr som rdde d.
Stmningen i de mest uppjagade kretsarna var sdan i februari 1986 kring Palmes planerade
resa till Moskva att dr finns ett mordmotiv som r bde rimligt och tnkbart.

Media ger media utrymme t en svensk kommendrkaptenen Hans von Hofsten att
frljliga statsministern och att kryptisk framfra att Olof Palme hade slutat att lyssna
till varningar

Olof Palme hade planerat att resa till Moskva i april 1986 fr att trffa den sovjetiske ledaren
Michail Gorbatjov. I det politiska klimat som rdde i Sverige fanns det srskilt en del
militrer som sg p detta med stor oro. Kommendrkaptenen Hans von Hofsten var en av
dem. Han var en flitig debattr nr det gllde att flagga fr det pstdda ubtshotet frn
Sovjetunionen. Och i januari 1986 fick han in tv debatt artiklar i Dagens Nyheter. I den
andra artikeln, "Sovjetrepubliken Sverige?", mlade han upp en bild av hur det svenska
frsvaret konsekvent nedrustades samtidigt som Sovjetunionen genomfrde "uppenbara
frberedelser fr ett verraskande anfall". Hans von Hofsten skrev att det verkade som om
Palme slutat lyssna p varningar. Han hoppades i stllet p att andra socialdemokrater skulle
vara mer mottagliga fr hans argument. Och han understrk att vad Palme n gjorde i Moskva
skulle inte krigsmakten svika.

Om sanningens minut skulle komma" skulle Hofsten och andra militrer hvda Sveriges
oberoende "med de medel som kan st till buds" Budskapet i artikeln var bara ett litet steg
frn att anklaga Palme fr landsfrrderi och tv steg ifrn att han inte skulle tilltas att strta
Sverige i frdrvet om han sviktade. Det finns ingen anledning att misstnka att Hans von
Hofsten sjlv hyste ngra planer p att fysiskt rja Palme ur vgen. Men hans budskap kunde
naturligtvis ge argument till dem som var av mer handlingskraftig lggning. Och hans artiklar
Dagens Nyheter var bara en del av en formlig kampanj som han gnade sig t vid den hr
tidpunkten. Veckorna fre mordet hll von Hofsten ett antal fredrag p detta tema
arrangerade av en organisation en bit ut p hgerkanten, Friheten i Sverige, som hade ett
utbrett kontaktnt i krigsmakten. Infr ett sdant mte som hlls i Skellefte den 31 januari
under rubriken "Den blgda Sovjetrepubliken Sverige" gjorde hemvrnsmn i uniform
reklam fr arrangemanget Och i ett referat frn ett liknande mte som von Hofsten
genomfrde den 1? februari, mindre n tv veckor fre Palmemordet, heter det att talaren
varnade fr att det fanns 4 000 sovjetiska sabotagetrnade soldater i speciella elltfrbancl, s
kallade "spetsnazfrbancl som var frdiga att sttas in i ett anfall mot Sverige. "Vi vet att st
kartlgger militra bostadsfrhllanden", hade von Hofsten betonat fr sina hrare.

1999 intervjuade jag en annan av Palmes mngriga vnner, frre statsrdet Thage G.
Peterson. Jag bad honom kommentera det faktum att Granskningskommissionen - som han
sjlv tagit initiativ till 1994 - funnit att motivet runt Palmehatet och Moskvaresan inte utretts.
- Jag hade, fortsatte Peterson, s sent som i mellandagarna 1985- 1986 samtal med Olof p
Harpsund dr han var oerhrt sorgsen och uppjagad ver den stmning Som piskats upp i
marina kretsar i frsvarsmakten. [ ] Jag frstr inte varfr polisen inte kartlagt det. Jag trodde
de hade gjort det. Han sa att han utgick frn att polisen efter Granskningskommissionens
kritik skulle stta igng det kartlggningsarbete som inte gjorts. Det r ingen hemlighet att det
pgick en oerhrt otck kampanj mot Olof Palme, och den kampanjen fanns i poliskretsar
ocks, sa han. Jag tror nog att vr kloka justitieminister Laila Freivalds funderar p det och
begr att polisen gr den analys vi alla trodde gjorts. Men det blev ingen sdan analys. Vad vi
vet gjordes det frn regeringen inga ptryckningar p utredarna att komplettera. Bristen kring
landsfrrdarspret bestr nnu idag, 25 r efter mordet. Man har allts undvikit att syna en av
de starkaste motivbilderna, kanske den allra starkaste. Drmed har man givit de kretsar som
bar p detta motiv frisedel. Resultatet r att det finns en stor lucka i utredningen, den
utredning som pgtt i 25 r och kostat skattebetalarna ver en halv miljard kronor och som
betecknats som den viktigaste mordutredningen i Sveriges historia

Landsfrdarspret har, som vi redan sett, mycket som talar fr sig. Motivbilden r mycket
stark. Tidpunkten fr mordet stmmer vl in p motivet att stoppa Olof Palmes resa till
Moskva. Har finns kretsar med stor tillgng till och vana vid skjutvapen, med frmga att
planera och organisera sig, trnade att vara disciplinerade och lojala. Man hade de kontakter
som krvdes fr att veta att Olof Palme denna kvll var utan livvakter. Man hade resurser fr
att sjlv bevaka honom. Hr har ocks under hela utredningens gng funnits en rad konkreta
ndar att brja nysta i, tips och uppslag att utg frn, personer och ntverk att syna i
smmarna. nd har det inte skett.

Kommer den strsta mordgtan i Sveriges historia ngonsin att lsas?

En noggrann mordutredning skulle ha tvingat fram en detaljerad kartlggning av hotbilder,


konflikter och andra sakfrhllanden i statsministerns omedelbara nrhet. Men locket lades p
eftersom begreppet rikets skerhet i Sverige har ftt en utvidgad betydelse, och har blivit
synonymt med alltifrn svenska folkets frtroende fr svenska myndigheter och den
socialdemokratiska partiapparaten, till skerhetspolitiska vervganden och vrt lands
relationer till frmmande makt.

Journalisten och frfattaren Gunnar Wall menar att det r klarlagt att regeringskansliet
kopplade ett tydligt grepp om polisutredningen efter mordet p Olof Palme frn frsta brjan.

Ansvariga politiker i regeringskansliet kom snabbt fram till att det bsta var att det inte
genomfrdes en regelrtt mordutredning, sger han. De skl som regeringen hade fr detta
frfarande var mnga

Om en regelrtt och noggrann mordutredning skulle ha genomfrts efter mordet p


statsminister Olof Palme, skulle mnga knsliga frgor ha behvt stllas p en mngd olika
omrden. Ansvariga politiker, med Ingvar Carlsson i spetsen, kom drfr snabbt fram till
slutsatsen att det inte skulle vara lmpligt.

Det sger journalisten och frfattaren Gunnar Wall som skrivit om Palme-utredningen i boken
"Mrklggning".

Gunnar Wall nmner som exempel Sveriges vapenaffrer, vra relationer till frmmande makt
och inhemska hotbilder mot Palme. Till detta kommer det socialdemokratiska partiets inre
angelgenheter och Palmes eget privatliv.

S fort myndigheter skulle brja stlla frgor p dessa omrden skulle det fort kunna f s
lngtgende konsekvenser att det inte skulle g att hantera, menar Wall.
I sin bok har Gunnar Wall i detalj kartlagt hur regeringskansliet kopplade ett tydligt grepp om
polisutredningen frn frsta brjan.

Det som r mest skrmmande r den tystnad som de uppenbara fakta jag presenterar i boken
har mtts av, sger han till Vrlden idag.

P liknande stt som vi har sett ett alternativt spr, en mjlig andra sanning, i ubtsfrgan
och frgan om Estonias frlisning finner vi detta ocks fr mordet p Olof Palme.

I ubtsfrgan gllde det spret som pekade vsterut, dr hga svenska officerare i samfrstnd
med NATO lnder vilseledde om krnkningarnas bakgrund.

Det har mycket som talar fr sig, men det r ocks betydligt allvarligare n den officiella
bilden eftersom det gr rakt in i statsapparaten. Man har undvikit det, och undviker det n
idag.

I Estonias fall pekar det alternativa spret ocks in i statsapparaten, mot det svenska frsvaret
och dess underrttelsetjnst. Man har undvikit att syna det, och undviker det n idag.

Hr ser vi nu ett liknande spr i frgan om statsministermordet. Det kan leda in i polisen,
SPO, och frsvaret och skulle drmed f enorma konsekvenser om det visade sig fra till
lsningen p mordgtan.

Bara att res tanken att man betraktade spret som mjligt och intressant skulle vcka stor
uppstndelse och oro. Man har undvikit det, och gr s alltjmt.

Vilka var sklen som omjliggjorde en objektiv mordutredning?

Fr vem hade Olof Palme blivit ett problem?

Strax fr mordet p Olof Palme var konflikten mellan statsministern och LO-ledningen
total.

Dagen innan mordet p Palme rasade brsen med 17 miljarder som fljd av att regeringen
beslutat hja aktiebeskattningen. Ruinerade aktigare har diskuterats som mjliga
grningsmn inom polisen. Hur mnga procent sjunk brsen denna dag och vem drabbades
hrdast i makteliten?

P vilket stt hindrade, frsmrade eller blockerade han eventuella militra samarbeten,
insatser eller intressen?

Fanns det starka militriska profitintressen fr upprustning och frsljning av svenska


vapentillverkare som - Scania och dess gare och de central- och maktpersoner som styrde
dessa?

Om Olof Palme sa NEJ till Europa, s var han frmodligen inte heller srskilt intresserad av
att se ett kat militrt NATO samarbete, hur pverkade detta?

Kan motivet ha varit Palmes nedrustningspolitik?


Vad tyckte andra om att han inte tillt att NATO skulle f placera fast avlyssningsutrustning i
svenska vatten, s kallade SOSUS anlggningar

Fr vilka svenska ekonomiska intressen eller strre koncerner hade han blivit en bromskloss
fr eller mjligen hindrade fretag att lyfta till hjder fr?

Vilka var Olof Palme kritisk mot i makteliten?

Vilken var Sveriges syn p kommunister?

Vad klassificerades som kommunist?

Vad rckte fr att hamna i Svenska Skerhetspolisens register som passiv eller aktiv
kommunist 1966?

Vad sger Olof Palme i sitt tal frn 1982 om att han r kommunist?

Trots att Ceauescu var Rumniens diktator fick Ceauescu Serafimerorden fr sin frna kritik
mot Sovjet av svenske konungen Carl XVI Gustaf (kritiken mot Sovjetunionen vgde tyngre
n diktators sociala och politiska grningar).

Olof Palme sammanfattade den nya formen av regering med de bermda orden att monarkin
endast representerade en dekoration i samhllet.

Var Olof Palme ryssvnlig eftersom han fresprkade goda relationer till kommunistiska
lnder eftersom han i sitt tal frn 1982 sa att han var en stolt kommunist?

Som statsminister fick Palme stundtals kritik, bland annat frn den borgerliga oppositionen,
fr vad kritikerna uppfattade som undfallenhet gentemot Sovjetunionen. Palme i sin tur
kritiserade vid flera tillfllen borgerliga politiker som han ansg gick fr lngt i sin kritik mot
Sovjetunionen. Bland annat anklagade han dessa fr att teckna "djvulsbilder" (av
Sovjetunionen) och bedriva "hets mot Sovjet"

Om Sverige tidigare haft ett hemligt system med yrkesfrbud fr vanliga personer och
medborgare som blev registrerade som kommunister passiva eller aktiva, vad skulle man d
tycka om en statsminister som uttrycker att han r en stolt kommunist? Blev resultatet ett
politiskt yrkesfrbud..?

Hur gick denna vrdegrund ihop med Sveriges sjlvbild som motstndare och stor knslighet
mot kommunism?

Om Skerhetspolisen i Sverige runt tiden 1966 siktsregistrerade runt 300 000 svenskar
(av en befolkning p cirka 7.8 miljoner medborgare) som tnkbara passiva eller aktiva
kommunister fr att dem sjungit fel sng eller sjungit p ett protestmte mot Vietnamkriget -
vad skulle man d tycka om att sjlvaste statsministern i Sverige Olof Palme den 21
februari 1968 deltog i ett fackeltg mot Vietnamkriget och kritiserade bombningarna.

S vanliga medborgare drabbades bde av yrkesfrbud eller hamnade i Skerhetspolisens


register som kommunister fr att dem sjungit p ett mte som den Svenska Staten ogillade.
Om man dessutom fick uppgifter om att han var eventuell (agent).

Vad menade Hans Holmer med orden; Om sanningen om mordet p Olof Palme kom fram
skulle det skaka Sverige i dess grundvalar, sa Hans Holmr under mordutredningens mest
intensiva fas det frsta ret.

Fljande titel skulle ocks kunna symbolisera ett politiskt yrkesfrbud; Affrer till varje pris.
Wallenbergs hemliga std till nazisterna

Vad har makteliten fr syn p kommunister om man har en tidigare historia av att p olika
indirekta stt stdja nazismen och att detta inte utgr ett etiskt eller moraliskt hinder fr att
kunna tjna pengar?

Affrer till varje pris; Sverige fortstter vara bst i vrlden p att slja vapen till
diktaturer, samtidigt som Sverige som frsta land i vrlden r p vg att infra en
demokratiparagraf i lagen om vapenexport. Det meddelade regeringen och
allianspartierna i gr. Ambitionen att gra det svrare att exportera vapen till
diktaturer r ett prov p moraliskt ledarskap. (Man r bst i vrlden p att slja vapen
till diktaturer och visar sedan p moraliskt ledarskap mot det man r bst i vrlden p).

Olof Palme: Jag knner ingen entusiasm ver vapenexporten. Men att den r rimlig fr att
hlla nere vra egna frsvarskostnader.. Och det bidrar till vrt eget oberoende att vi har vr
egen vapenindustri. Och ska vi ha den, s mste den i viss utstrckning kunna exportera.

"Affrer till varje pris" - Wallenbergs hemliga std till nazisterna

r affrer till varje pris ett motiv- Varfr sjunk Estonia?

Min personliga teori om varfr Estonia snktes var p grund av ekonomiska och
politiska skl fr att mnniskor i ett affekterat tillstnd skulle rsta fr ett EU-intrde.

Det berodde helt p grund av ekonomiskpolitiska intressen.

Vem med makt skulle kunna vinna p att Estonia sjunk och varfr r Svenska Staten s
drivande av mrklggningen med Estonia?

Estoniakatastrofen intrffade 28 september 1994 d Carl Bildt nnu var statsminister.


Moderaterna hade redan frlorat valet.

Val till Sveriges riksdag hlls den 18 september 1994, dr Socialdemokraterna vann.

Mnga socialdemokrater var dessutom motstndare till EU medlemskap, precis som


Centern och kristdemokraterna. Folkomrstning till EU hlls den 13 november 1994.

Bildt r mycket aktiv i Bilderberger. Det finns ocks ekonomiskpolitiska skl och teorier
till varfr Titanic skulle ha sjunkit.

Hur ser Svensk mentalitets skildring ut och makt p syn och hur man behandlar
opponenter, kritiker eller eventuella motstndare eller "kommunistiska" fiender i
Sverige?
Det mste ha funnits en mycket stor knslighet, aversion mot minsta lilla antydan om att hysa
en minsta vnliga kommunistiska sikt eller att man deltog i sympatiserande protester mot
exempelvis mot Vietnamkriget, s rckte det fr att klassificerad som "passiv" eller "aktiv"
kommunist.

Ngra av dessa exempel skildrar den Svenska Statens verknslighet och nstan pedantiska
knsla mot att alla som hyste andra knslor i samhllet eller mot andra lnder.

Sverige hade ett hemligt system med yrkesfrbud fr personer som var registrerade som
kommunister i en eller annan mening.

En hndelse under de hr ren som fick mycket stor betydelse inte bara fr att mig utan ocks
fr journalistiken i Sverige var Bjrn Kumms serie avsljande artiklar i Aftonbladet med
brjan 1966 om Skerhetspolisen siktsregistrering. Den artikelserien r helt alla
Spoavsljandens moder, utan den ingen IB affr sju r senare. Bjrn Kumm hade en centralt
placerad klla inom Skerhetspolisen som arbetade med sjlva registerhanteringen. Det var en
verksamhet som skttes manuellt vid den hr tiden och den som arbetade just dr hade drfr
en fantastisk insyn sim knappat skulle vara mjlig i datorernas vrld.

Vad som rent faktisk t avsljades i artikelserien ka te sig orttvist trivialt nu mnga r senare,
och efter mnga efterfljande avsljanden och en flertusensidig statlig utredning. Men 1966
var det frbluffande lsning fr alla utom mjligen ldre kommunister med brutala minen frn
ren under andra vrldskriget.

Omkring 300 000 svenskar fanns i Skerhetspolisens register. Sverige hade ett hemligt system
med yrkesfrbud fr personer som var registrerade som kommunister, dr den ena
klassificerades mer komisk n den andra). Till exempel avskedades en man frn
Djurgrdsfrjan som kommunistisk skerhetsrisk drfr att hans far varit medlem i partiet
fram till 1936. Mannen, vars far hade varit kommunist fr mer n tjugo r sedan men sjlv
inte var det, verklagade sitt avskedande hela vgen upp till regeringen Erlander. Som kom
fram till att avskedandet hade varit motiverat.

Samtliga personer som skickat pengar till std fr de btfllda Vietnam demonstranterna i
Htorgscity hade registrerats som aktiva kommunister (till skillnad frn passiva
kommunister, exempelvis artister som sjungit p ngot olmpligt politiskt mte). Sara
Lidman var klassificerad som aktiv kommunist drfr att hon rest till Norge och talat p ett
protestmte mot Vietnamkriget. Skerhetspolisens klla till den uppgiften, liksom till mycket
annat var de nazistiska tidningen Fria Ord.

Och s lngt skulle vl Bjrn Kumms avsljanden kanske inte ha upprrt ngon strre allmn
opinion. Men allteftersom artikelserien framskred uppenbarades s mnga groteska detaljer att
opinionen till slut brjade rra p sig. Jag vill nog pst att kndisvinkeln var srskilt effektiv
i det avseendet, bortsett frn att den ur en kvllstidnings perspektiv kombinerade indignation
med god underhllning. Monica Zetterlund var stmplad som passiv kommunist p grund
av framfrd sng vid felaktigt tillflle. Den synnerligen liberale ksren Red Top i dagens
Nyheter var registrerad som rysskommunist. Stockholms finansborgarrd, tillika ledamot av
den socialdemokratiska partistyrelsen VU Hjalmar Meher, var inte bara bulgarisk
kommunist utan n vrre motstndare till den fascistiska Francoregimen i Spanien (alla
svenska som deltagit som frivilliga i motstndet mot den spanska fascismens var pedantiskt
registrerade, men det kan inte ha varit noteringsgrund i Mehrs fall).
Naturprogramledaren Nils Linnman, knd frn televisionen Korsnsgrden var
rysskommunist, drfr att han gjort en repotageresa (p uppdrag av Sveriges Television) till
Ryssland. Sociologiprofessorn Joachim Israel var misstnkt fr std t frgade vilket skall
frsts som att han var motstndare till apartheidsystemet i sdra Afrika, tevereportern Gun
Hgglund psts i registren sprida kommunism i teve. Artisten Cornelius Vreeswijk hade
iakttagits i samband med en Vietnam demonstration, men d bara sjungit visor klassificerades
han som passiv kommunist. Liksom skdespelaren Bibi Andersson och Allan Edwall. Elise
Ottesen-Jensen, en av frgrunds gestalterna i den svenska sexualundervisningens historia, var
registrerad som syndikalist (alla syndikalister betraktades som fiender till staten). Dtidens
ordfrande i Republikanska klubben, Sten Sjberg, stod under uppsikt p grund av sin
illegala verksamhet.

Den typen av pikanta och mer roliga n allvarliga exempel i en oerhrt allvarlig
samhllskritisk journalistik fr frbluffande stor effekt. Avsljandet sprider sig som ringar p
vattnet och leder till lika delar kritik och rent gyckel. Exempelvis skrev Red Top mycket
roligt i dagens Nyheter om sin nya ovntade status som kommunist registrerad.

Varfr har jag med ngra av dessa exempel om svensk verknslighet mot "ryssnoja"? Jo, fr
att lyfta fram Olof Palmes tal frn 1982. Om Svenska Staten hade denna stora knslighet mot
minsta lilla yttring eller sympatier fr andra n just den rdande glla i Sverige, vad tyckte
dem d egentligen om Olof Palmes vrdegrund nr han i sitt valtal 1982 uttrycker att han r
kommunist.

Olof Palmes tal


Drfr r jag kommunist

Talet hlls under valrrelsen 1982, i den avslutande partiledardebatten i SVT beskrev Olof
Palme varfr han blev kommunist. Han frklarar om sina tankegngar kring ideologi,
vrderingar och attityder.

"Flldin har nu tjatat p mig att jag ska tala om varfr jag r kommunist. Och jag r
bolsjevistisk kommunist- med stolthet och med gldje. Jag blev det nr jag for omkring i
Sovjetunionen och sg de otroliga framstegen d en del var oerhrt rika; nr jag for runt och
sg nnu mer rikedom och vlmende, p stt och vis, i Frenta staterna; nr jag som mycket
ung kom ga med ga med kommunismens frihet, jmlikhet och jmstlldhet i
kommuniststaterna; nr jag kom till nazisternas superba koncentrationslger och fick se
ddslistorna p socialdemokrater och fackfreningsmn; jag blev det nr jag fick klart fr mig
att det var kommunismen som brt marken fr diktatur i Sverige; nr jag fick klart fr mig att
det var arbetarklassen som lyft landet ur fattigdom och arbetslshet med 30-talets krispolitik;
[...] Visst r jag en riktig kommunist. Jag r det med stolthet ver vad denna totalitra
kommunism har utrttat i vrt land. [...] Visst, Flldin och Ullsten, r jag en riktig kommunist;
som Lenin nr han genomfrde enpartistyre; som Josef Stalin nr han bekmpade
arbetslsheten p 30-talet genom att lta de arbetslsa bygga upp Sovjetunionen; som Berija
nr han byggde ut den sociala tryggheten i CCCP. Fr det handlar om solidaritet och omtanke
mnniskor emellan. Och vad r egentligen Flldin?"

Om denna kommunist-knslighet var av sdan art att det rckte att framfra en sng vid fel
tillflle fr att bli stmplad som antingen passiv eller aktiv kommunist, d kanske steget till en
konspirationsteori att Olof Palme skulle vara landsfrrdare inte var s lngt borta. En teori
som blev skenbar sann fr att man inte kunde frst hans vnliga attityd mot dvarande
Sovjetunionen. Fr om man bara kunde f hjrnan att vara s vertygad att han verkligen var
landsfrrdare, d kunde man ju lura hjrnan att det var rtt att mrda honom.

Det framgr ur denna text

Som statsminister fick Palme stundtals kritik, bland annat frn den borgerliga oppositionen,
fr vad kritikerna uppfattade som undfallenhet gentemot Sovjetunionen. Palme i sin tur
kritiserade vid flera tillfllen borgerliga politiker som han ansg gick fr lngt i sin kritik mot
Sovjetunionen. Bland annat anklagade han dessa fr att teckna "djvulsbilder" (av
Sovjetunionen) och bedriva "hets mot Sovjet"

Underrttelsetjnsten misstnkte Palme fr


landsfrrderi (Text ANDERS JALLAI
hemsida)
"Olof Palme visste att Sovjet sg Sverige som en USA-allierad och att atombombshotet
mot svenska stder och hamnar var mycket stort. Drfr frde han en politik som
uppfattades som Sovjetvnlig och som direkt stred mot USA:s intressen och han kom
alltmer att uppfattas som ett hot mot Sveriges tillhrighet i den vstliga kretsen."

Landsfrrdarspret

Landsfrrdarspret r ett hgst relevant mordspr enligt mina kllor inom Sveriges
underrttelse- och skerhetstjnster. Att indicierna helt nonchalerats i skandet efter
Palmemrdaren, eller mrdarna som det sannolikt handlar om, r inget annat n ett
lgvattensmrke i det svenska rttsvsendets historia.

Den svenska skerhetspolisen och militra skerhetstjnsten fick redan p sjuttiotalet


information som pekade ut statsminister Olof Palme som mjlig landsfrrdare. Han pstods
ha vergivit den vstliga intressesfren fr att istllet ha nrmat sig den sovjetiska.
Underrttelsetjnsterna i vst var frsts snabba med att ppeka att Palme nu var en mjlig
landsfrrdare.

Jag har funnit uppgifter i bde Spo- och Krigsarkivet som bekrftar de hr misstankarna mot
Olof Palme. Informationen kom i huvudsak frn CIA och MI6. Att som regeringschef st
under bevakning av tv av vrldens mest aktiva skerhetstjnster r i sig inte sensationellt,
men i fallet Palme var digniteten av en betydligt allvarligare sort.

Uppgifterna frn utlandet fortsatte komma p ttiotalet. SSI fick ven konkret information
frn avhoppade KGB och GRU chefer. Budskapet var att Olof Palme var sovjetisk inflytelse-
agent (agent of influence) och att hans agerande allt som oftast syftade till att hamna i Sovjets
goda bok!

Professorn i underrttelseanalys, Wilhelm Agrell hvdar i sin bok Fred och fruktan att den
svenska militra underrttelse- och skerhetstjnsten fick specifika uppgifter hsten 1985.
Agerade uppriktigt fr Sveriges bsta

Jag tror att Palme ironiskt nog, i sin tro handlade fr Sveriges bsta och kom drmed p kant
med det militra etablissemanget och Nato.

Genom sina informella kanaler till ryssarna fick han information om att Sverige skulle
anfallas med taktiska krnvapen redan i ett inledningsskede av ett krig. Mycket p grund av
Sveriges hemliga Natosamarbete. Sovjet litade helt enkelt inte p svensk neutralitet. Svenska
hamnar, militrbaser och andra strategiskt viktiga ml skulle sls ut i ett frsta
krnvapenanfall. Det bekymrade givetvis Olof Palme. Hans hrt drivna linje om att gra
stersjn till en krnvapenfri zon och att f bort Natos krnvapenubtar drifrn var ett
hedervrt frsk att dra Sverige ut ur det kalla kriget.

Frhindrade Olof Palme Sveriges samarbete med NATO?

Han tillt heller inte att NATO skulle f placera fast avlyssningsutrustning i svenska vatten, s
kallade SOSUS anlggningar, och opponerade sig emot planerade utgrupperingar av
Natoubtar i den svenska skrgrden i ett gryningsskede av ett mjligt tredje vrldskrig. Det
var givetvis ett stort avbrck i Natos frsvar av Europas norra flank och som av analytiker
bedmdes frskjuta den europeiska maktbalansen i tydlig sovjetiskt favr. Olof Palme blev en
skerhetsrisk och min tes r att ett mord med forsterlndskt motiv brjade planlggas redan
hsten 1985.

Kunde det finnas militra motiv bakom?

I september 1986, bara sex mnader efter mordet, placerade marinens fartyg Visborg ut
NATO:s hypermoderna avlyssningsutrustning i vattnen utanfr Understen, alldeles norr om
Grisslehamn. SOSUS (Sound Surveillance System) som anlggningen hette gick ven under
benmningen landssprren (Mikael Holmstrms Den dolda alliansen, Atlantis 2011). Det
hr var en viktig pusselbit i maktspelet mellan stormakterna. SOSUS gav istllet
amerikanarna ett strategiskt frsprng. Nu kunde de hra ven de moderna supertysta
sovjetiska attackubtarna av Kilo-klass och det blev helt omjligt fr sovjetiska
krnvapenubtar att passera obemrkta i stersjn. Ansvarig svensk myndighet fr den
utplacerade amerikanska utrustningen var Frsvarsdepartementet och statsminister Ingvar
Carlsson.

nnu en persom som pltsligt dog nr han fll framfr ett tg nr han utredde Boforsaffren
var krigsmaterielinspektren Carl-Fredrik Robert Algernon.

Det fanns teorier om att Algernons dd hade ett samband med Palmemordet. nnu ett fall dr
Sverige rterigen r inblandat i smuggling av vapen eller annat fuffens.

Carl-Fredrik Robert Algernon, fdd 9 oktober 1925 i Stockholm, dd 15 januari 1987 i


Stockholm, var en svensk sjofficer (konteramiral) och krigsmaterielinspektr.

Vid den s kallade Boforsaffren i mitten av 1980-talet, d vapentillverkaren Bofors


misstnktes fr omfattande smuggling av krigsmateriel till "otilltna" lnder runt Persiska
viken, utsgs Algernon till utredare. Han var som sdan omstridd.[3] Bland annat riktade
Svenska freds- och skiljedomsfreningen skarp kritik mot honom och krvde hans avgng.[3]
Han anklagades bland annat fr att alltfr lttvindigt ha godknt Bofors nskeml om
vapenexport till frmst Singapore.[3] Stora delar av denna exporterade krigsmateriel
misstnktes ha hamnat i de otilltna lnderna, Dubai och Bahrain.[3] Algernon sgs ha sttt p
god fot med Bofors verkstllande direktr Martin Ardbo.[4]

Algernon omkom nr han fll framfr ett tg vid T-Centralen i Stockholms tunnelbana den 15
januari 1987.[3] Tidigare samma dag hade Algernon haft ett mte med Nobel Industriers
koncernchef Anders G. Carlberg.Nobel Industriers tidigare kemi- och frsvarsindustrikoncern
som bildades 1984 genom att dvarande AB Bofors frvrvade KemaNobel.

Frsvarsindustri ven militrindustri, krigsindustri, vapenindustri eller rustningsindustri


r de industrier som frser frsvarsmakter med krigsmateriel och andra varor och
frndenheter. Krigsmateriel eller tygmateriel r vapen, ammunition och annan materiel
avsedd fr militrt bruk, i motsats till frndenheter eller intendenturmateriel.

Under samtalet hade Carlberg berttat fr Algernon om att en intern underskning visat att det
frekommit smuggling. Algernon hamnade d i en lojalitetskonflikt.[5] Eftersom han var en
nyckelperson i utredningen av Boforsaffren, spekulerades det i om han hade blivit knuffad.
Polisen valde ven att inleda en brottsutredning d bland andra tgfraren bevittnat hur
Algernon fallit baklnges ned p spret.[3] Kammarklagare Torsten Wulff lade ned
utredningen den 11 mars 1987. Det fanns teorier om att Algernons dd hade ett samband med
Palmemordet.[6] Stasi skulle ligga bakom att han hade blivit mrdad.

nnu en Bofors VD som dtt p vg till en middag. Claes-Ulrik Winberg, fdd 23


september 1925 i Kpenhamn, dd 31 maj 1989, var en svensk fretagsledare och
industriman. Winberg var VD fr AB Bofors mellan 1972 och 1984.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Claes-Ulrik_Winberg

nnu en dd eller tv dda Cats Falck nr hom hll p med en underskning om


vapensmuggling frn Sverige till steuropa.
Maureen Cathryn Harriet "Cats" Falck, fdd 11 juli 1953 i Enskede, dd frmodligen 19
november 1984[1] i Hammarbyleden, var en svensk TV-journalist som arbetade fr TV-
programmet Rapport. Falck hll p med en underskning om vapensmuggling frn Sverige
till steuropa, nr hon i november 1984 frsvann tillsammans med sin vninna Lena Grns.
Ett halvr senare ptrffades kvinnornas dda kroppar i en bil i Hammarbykanalen.
Ddsfallen frblir olsta, men det har framlagts teorier om att kvinnorna hade mrdats av
agenter frn sttyskland.

Ls mer p Wikipedia Om eventuella ddsorsaker

65 svenska poliser dr nr Estonia frliser, som fljde polisspret i Palmemordet

Hr fanns sextiofem poliser som varit p facklig kurs. Alla de 65 poliserna dog utom Tom
Johnsson som lyckats f p sig en rddningsvst och efter sex timmar p en uppochnedvnd
rddningsflotte plockas upp av en helikopter.

Och till sist hur frlisningen av Estonia var kan ha varit ett stta att rja undan strre delen av
dem poliser som fljde polisspret i Palmemordet. I sdana fall snktes Estonia fr att dlja
att sanningen om mordet p Olof Palme ngonsin skulle kunna lcka ut.
Fr att tills sist ej glmma hur strre delen av de poliser som fljde polisspret tragiskt nog
gick under nr Estonia frliste, ett spr som sedan lades ner!

[embed]http://www.jallai.se/2011/04/palme-misstankt-landsforradare/[/embed]

Vem styr egentligen Sverige? Finns det andra krafter som


inte fljer dem politiska spelreglerna och som inte
accepterade den folkvalde Statsministern? Varifrn
kommer kommunistnojan ifrn?
D hamnar vi i Bilderbergergruppen
Bilderberg Group: The Secret Rulers of the World
Bilderberger Group Secret society

Bilderberggruppen r ett rligt mte med 120150 inbjudna deltagare som representerar den
globala makteliten inom affrs- och industrivrld, media och politisk verksamhet. Mtet har
hllits varje r sedan 1954. Mtena organiseras av 34 personer i styrkommittn.

Titta inte nert fr att ska sanningen efter Olof Palmes mrdare, utan kolla uppt mot dem
som har ett intresse av makten.
Urval av svenska deltagare

2010-talet

Carl Bildt (1992, 1993, 1996, 1997, 1999, 2000,[9], 2006 (speciellt inbjuden av
Bilderberg),[10], 2007[11], 2008[12] 2009[12], 2010 (medlem),[12], 2013[13], 2014[14])

1990-talet

Bjrn Rosengren (1999)[9]


Tom Hedelius (1999)[9]
Mauricio Rojas (1999)[9]
Bjrn Svedberg (1997)[9]
Mona Sahlin (1996) (inbjuden av Percy Barnevik)[20]
Ines Uusmann (1995)[9]
Kung Carl XVI Gustaf (1995)[9]
Stig Larsson (1994)[9]
Hans Bergstrm (1994)[9]
Sten Gustafsson (1984)[9], (1991)[9][22], (1992)[9] (Dvarande medlem i
styrkommittn)[21]
Lars Jonung (1991)[9][22]
Bo Ramfors (1991)[22]

1980-talet

Anders Thunborg (1988)[9]


Staffan Burenstam Linder (1988)[9]
Olof Palme (1965, 1973, 1984)[9]
Peter Wallenberg (1984)[9]
Hans Werthn (1984)[9]
Stig Synnergren (1984)[9]
Pehr G. Gyllenhammar (198?)[klla behvs]

1984 deltog Stig Synnergren, Peter Wallenberg, Sten Gustavsson och Olof
Palme samma r.

Vad hade Stig Synnergren, Peter Wallenberg, Sten Gustavsson fr andra gemensamma
intressen frutom att vara p samma Bilderberger mte 1984; Frsvarsmakten och
vapentillverkare (Saab) -Scania

Olof Palme Nej till Europa deltog vid Bilderberger 1984

1984 deltog Stig Synnergren, Peter Wallenberg, Sten Gustavsson vid Bilderberger.
Bilderberger deltagare bjuds in fr att dem ska utveckla ett kat EU samarbete och
vara fr ett Ja till Europa. Hr gick Olof Palme emot etablissemanget.
Efterkonstruktion fr att retuschera att han egentligen var fr svenskt medlemskap i
EEC (Ytterligare motiv som frsmrade utsikterna fr EU och
efterhandskonstruktionen kan lika grna vara ett frsk att dlja ven detta motiv)

Min personliga vertygelse r att Estonia snktes av ekonomiskpolitiska skl fr att


pverka mnniskor att rsta fr ett EU intrde. Affrer till varje pris. Om man snkte
Estonia fr att pverka ett EU intrde, vad skulle man d inte tycka att Olof Palmes Nej
till Europa var ett stor hinder i vgen fr nya affrer.

Stig Synnergren

Synnergren hade under och efter sin militra karrir en rad frtroendeuppdrag. Han var chef
fr H.M. Konungens stab 1978-86,

r 1967 utnmndes han till generalljtnant och chef fr Frsvarsstaben och tre r senare till
general och verbeflhavare.[1] Synnergren blev i media mest sammankopplad med
underrttelsetjnsten d det hemliga underrttelseorganet IB avsljades under hans tid som
B

"En hndelse under de hr ren som fick mycket stor betydelse inte bara fr att mig utan ocks fr
journalistiken i Sverige var Bjrn Kumms serie avsljande artiklar i Aftonbladet med brjan 1966 om
Skerhetspolisen siktsregistrering. Den artikelserien r helt alla Spoavsljandens moder, utan den
ingen IB affr sju r senare. Bjrn Kumm hade en centralt placerad klla inom Skerhetspolisen som
arbetade med sjlva registerhanteringen. Det var en verksamhet som skttes manuellt vid den hr tiden
och den som arbetade just dr hade drfr en fantastisk insyn sim knappat skulle vara mjlig i
datorernas vrld."

Synnergren hade under och efter sin militra karrir en rad frtroendeuppdrag. Han var chef
fr H.M. Konungens stab 1978-86, ordfrande fr Svenska Turistfreningen 1976-1987 och
ordfrande fr Svenska Skidfrbundet 1973-1975. Han var ven styrelseordfrande i Stora
AB 1980-1986, styrelseledamot Saab-Scania 1981-1990, LKAB 1982-1986, Saab Combitech
1982-1990 samt Internationella Skidfrbundet 1976-1988. Synnergren var ven ledamot av
Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1956, hedersledamot av Kungliga
rlogsmannasllskapet 1970, ledamot av Kungliga Ingenjrsvetenskapsakademien 1977 och
skribent i frsvarsfrgor.

Stig Synnergren deltog i Bilderberger i 1984 tillsammans med Hans Werthen (chef fr
Electrolux, Peter Wallenberg och Olof Palme samma r) samt Sten Gustavsson som var VD
fr Saab-Scania AB 1984.

Fretaget ndrade namn till Saab AB 1965 och sammanslogs med Scania-Vabis AB till Saab-
Scania AB 1969. Drivande i sammanslagningen var Wallenberg-sfren med garintressen i
bda fretagen.

Stig Synnergren Hade varit verbeflhavare, chef fr H.M. Konungens stab,


styrelseledamot Saab-Scania 1981-1990, styrelseledamot Saab Combitech 1982-1990, deltog i
Bilderberger 1984

Peter Wallenberg Saab-Scania - Fretaget ndrade namn till Saab AB 1965 och
sammanslogs med Scania-Vabis AB till Saab-Scania AB 1969. Drivande i sammanslagningen
var Wallenberg-sfren med garintressen i bda fretagen, deltog i Bilderberger 1984
Sten Gustavsson CEO Saab-Scania, deltog i Bilderberger 1984

Olof Palme Sveriges Statsminister, deltog i Bilderberger 1984

Svensk mentalitets skildring och makt p syn och hur man behandlar opponenter,
kritiker eller eventuella motstndare i Sverige

Vem styr Sverige?

Den till Bryssel utflyttade gteborgaren Tryggve Karlsten, som har ett antal tvister i svenska
domstolar med ett antal banker som motparter, berttade i en tidningsintervju i GP om hur
SE-bankens chefsjurist tog honom t sidan, nr han stmde bankerna, och sa:

Du skall veta att vi banker ger domstolarna och tidningarna hr i landet. Vi skall
krossa Dig som en liten lus. (not 352) Maktfullkomlighetens sprk retorik.

Familjen Wallenbergs har stort inflytande i svenskt nringsliv och kontrollerar indirekt en
tredjedel av Sveriges BNP

Synen p kommunister i svensk historia och all annan kluvenhet

Socialism r nr staten styr allting

Sverige r det land som har gtt lngst till vnster i hela vrlden och har den strsta statliga
byrkratin (kontrollsystemet), ven om det fortfarande r formellt en demokrati med fria val.
Sverige anses vara vrldens mest framgngsrika land p att distribuera varor enligt den
Marxistiska modellen, vilket menar att medlemmar/medborgare av samhllet skall bidra till
rikedom med deras fulla kapacitet och f ta del av de varor i enlighet med deras behov, vad
det nu kan betyda.

Oligarki betyder att det r ngra f personer som bestmmer.

Familjen Wallenbergs har stort inflytande i svenskt nringsliv och kontrollerar indirekt en
tredjedel av Sveriges BNP

Oligarki r ett politiskt begrepp som syftar p fmannavlde, det vill sga att ett ftal
personer styr genom att ha tillgng till kapital eller rvd titel. Namnet kommer av grekiskans
oligos ("f") och archo ("hrska") och myntades ocks under den klassiska grekiska eran.

Ett oligopol r en marknadsform som uppstr p marknaden nr det bara finns ett ftal sljare
(fretag). Marknader med oligopol karakteriseras ibland av hg produktdifferentiering eller
lg dito. Om de f sljarna gr upp inbrdes om priser och liknande kallas det fr en kartell.

Plutokrati (gr., "de rikas vlde") r ett statsskick dr den politiska makten frdelas efter
frmgenhet eller inkomst. I de mest utprglade plutokratierna lg hela makten hos
kpmannaklassen.

Fyra jttar ger 70 procent av Medie-Sverige


Styrs Sverige med en osynlig och hemlig hand som en dold agenda, dr utvecklingen
bestms i slutna och hemliga sllskap som Bilderberger Group som ett av dem? Vilka
ingr i dessa sllskap och vilka ml har dem och med vilka metoder ska dem uppn sina
ml, vilka r dess hemliga sllskap? Mycket kortfattat svar p dessa frgor r;

a)Makthavare och makteliten

b)Mlet r att skapa NEW WORLD ORDER. En vrldselit som styr allt.

c) Metoden som anvnds r order out of chaos. Fr att uppn denna kontroll eller
vrldsherravlde ver bde mnniskor och vrldsekonomin r genom order out of
chaos.

d) New World Order bestr av mngder av hemliga ntverk dr samhllets maktelit


trffas. Bilderberger Group, Illuminati, Freemasonry, European Round Table, Crypto
Jesuitorder, Romersk-katolska kyrkan, The Committee of 300, Skull and Bones och
listan bara fortstter.

Topp tio hemliga sllskap

Topp 10 hemliga sllskap, tankesmedjor, exklusiva klubbar, policy-planeringen grupper och


brdraskap som varje konspiration teoretikers lek br knna till och lite fakta bakom dem.
1. Bilderberg Group
2. Illuminati
3. Skull and Bones
4. Council on Foreign Relations
5. Trilateral Commission
6. Priory of Sion
7. Bohemian Grove
8. Freemasonry
9. Committee of 300
10. Knights Templar

Vrldspolitik, vrldsekonomi, maktimperium bygger p ingende i hemliga karteller.

Den dolda vrldsagendan. Vrldens styrs av en hemlig samhllselit och en


konfliktplanering. Men den r inte hemlig lngre utan nu har dessa ledare avsljat den
dolda planen och den dolda agendan redan brjade med 1776 med Freemason bildades
och som EU:s alla ledare sedan 1954 arbetat fr; NEW WORLD ORDER.

Maktstrategin har dem frklarat med orden; Order out of chaos. Vrldens situation kan
inte frklaras mer koncentrerat och kortfattat n s. Krig och katastrofer har blivit
resultatet av att man med den dolda politiken skapar kaos och stller olika lnder och
nationer mot varandra genom manipulation och lgner. Vrldspolitikens
konfliktutveckling fr en ny vrldsordning (NWO).

Konflikten r inte till fr att lsas utan fr att styra vrlden. Genom begreppet order out of
chaos, s innebr det tv saker; krig och katastrofer blir till cynisk vinstgirighet och ett behov
av att lna mer pengar bankerna, samt att bankernas cyniska kapitalism r beroende av att det
hela tiden finns ett behov, och denna cykliska frnyelse innebr att skuldstta lnder till
fattigdom, protester, och ur kaoset vxer order out of chaos fram, kontroll genom skapandet
av kaos och fattigdom. Dem rika och frmgna styr och kontrollerar hur vrlden ska
utvecklas, medan det vanliga folket fr leka demokrati och spela monopol p ltsas under
tiden, i tron att dem egentligen fr vara med att pverka.

Bilderberg-gruppens roll: en kartell som erstter det demokratiska samhllet

Mtena p prins Bernhards hotell Bilderberg skildras som privata mten fr att de inte ska f
stmpeln som hemliga.

Konfliktplanering bringar till de korrupta vinster, makt och kontroll ver framtiden. Krig,
revolution och katastrofer r en lnsam affr i katstrofkapitalismen

Krig r extremt lnsamma fr centralbankerna eftersom det tvingar regeringar att ytterligare
lna frutom pengar mot rnta. Statssekreterare William Jennings Bryan skrev:

den stora bankens intressen var djupt intresserade av vrldskrig p grund av de stora
mjligheter till stora vinster.

1% rnta alstrar enorma summor. 138 biljoner USD. Rntorna slukar det som skulle gagnat
samhllet men som nu gder finanseliten och skuldstter nationerna. Det var detta president
Lincoln insg och skte frndra. Hr finns de vlfyllda bonusarna. Bankens intresse sker en
stor utlning fr att f hga rnteintkter och provisioner genom stndig skuldsttning. Utan
nationell rntepolitik och egen finansiell reglering frntas slutligen den nationella och
demokratiska friheten. Samhllet och privatbanker str i konflikt med varandra. Bankerna tar
till slut ver jordens tillgngar.

Rothschild ger alla centralbanker i hela vrlden utom tre Kuba, Iran och Nordkorea.

Kommunism och nazism frtryckets brdraskap. Nazism


gillar inte kommunism, och kommunism gillar inte nazism.
Svenske kungens tyska och nazistiska slktfrbindelser

Kungen heter Carl Gustaf Folke Hubertus

Den svenska kungafamiljen och nazismen. Carl XVI Gustaf hade eftertrtt sin farfar
Gustav VI Adolf av Sverige i 1973 tronen som kung. Han r son till prins Gustaf Adolf
och Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha. Hennes far Karl Edvard, vr nuvarande kungens
farfar, var en hngiven anhngare av Adolf Hitler och medlem av nazistpartiet party
1933 redan.

Edvard VIII var syssling till kung Carl XVI Gustafs bda frldrar

Det har lnge varit knt att den tidigare Edward VIII hade nra kontakt med den nazistiska
regimen. Men var hans sympatier fr Hitler nnu starkare n man tidigare trott? Var han, i
sjlva verket en nazist?

Fr att n ngot slags svar behver vi frst pminna oss sjlva riktigt hur tysk den kungliga
familjen egentligen r.

Edvard VIII: s mor, Queen Mary, var nstan helt tyska och hans far, George V, delvis tyska.

Ett dominerande inslag i den svenska kungaslkten utgr de tyska slktfrbindelserna. Detta
eftersom svl kungens mor som hans farfars mor och farfars farmor var tyska prinsessor.
Ocks kungens farmor Margaret av Connaught hade flerfaldiga tyska anor ven om hon sjlv
var brittisk prinsessa (det brittiska kungahuset vid denna tid hade generellt mer tyskt n
engelskt blod i drorna).

Huset av Sachsen-Coburg och Gotha (/skskobrndo, -t/; [1] tyska: Haus


Sachsen-Coburg und Gotha) r en tysk dynastin som regerade hertigdmet Sachsen-Coburg-
Gotha, som var en av Ernestine duchiesna.

Mnga av oss knner till att familjenamnet p kungligheter fram till 1917 var den mycket
tyska Coburg und Gotha. Under frsta vrldskriget, var ett sdant namn klart olmpligt, man
bytte till namnet namnet 'Windsor' istllet. House of Windsor r kungahuset i
Storbritanninen och de andra samvldet sfrer. Dynastin r av Tysk paternal hrkomst och var
ursprungligen en gren av huset av Sachsen-Coburg-Gotha.

Det bytte namnet frn Sachsen-Coburg-Gotha till den engelska Windsor 1917 p grund av
anti-tyska stmningar i det brittiska imperiet under frsta vrldskriget
Inlgget uppdateras snart....

Udda mordmotiv men starka knlsomotiv


Jantelagsmotiv
Hr r nnu ett dolt motiv; Han utmanade Jantelagen och stngde ute verklassen
(samhllseliten frn inflytande).

Kunde den Svenska Jantelagen vara en drivande och piskande faktor till varfr stmningen
hetsades upp och hatet mot vxte? Olof Palme utmanade jantelagen med sin briljans och
arrogans. Den verklass han kom ifrn ogillade honom drfr att han s effektivt stngde den
ute frn politiskt inflytande.

Jantelagen
1. Du skall inte tro att du r ngot.
2. Du skall inte tro att du r lika god som vi.
3. Du skall inte tro att du r klokare n vi.
4. Du skall inte inbilla dig att du r bttre n vi.
5. Du skall inte tro att du vet mer n vi.
6. Du skall inte tro att du r frmer n vi.
7. Du skall inte tro att du duger till ngot.
8. Du skall inte skratta t oss.
9. Du skall inte tro att ngon bryr sig om dig.
10. Du skall inte tro att du kan lra oss ngot.

I boken tillfogas senare ett elfte bud, som brukar kallas Jantelagens strafflag. Den r
formulerad som en frga och lyder:

11. Tror du inte att vi vet ngot om dig?

Den svenska avundsjukan

"Vi har alla hrt talas om den svenska avundsjukan och det antas allmnt att avundsjuka
r ett mindre trevligt svenskt karaktrsdrag. I stllet fr att klanka p vr tendens till att
knna avuntl ser de avunden som ett utslag av vregalitra instllning: Sannolikt r det s
att i en jmfrelsevis vl utvecklad demokrati med strvan efter jmlikhet och rttvisa blir
ocks avundsjukan starkare i syfte att bevaka och bevara demokratin. Ingen skall f roffa t
sig fr mycket makt eller privilegier".

I Sverige kallas detta fr en demokrati som mste frsvaras; Ingen skall f roffa t sig fr
mycket makt eller privilegier i Sverige fr hr gller jmstlldhet sgs det.

Familjen Wallenbergs har stort inflytande i svenskt nringsliv och kontrollerar indirekt en
tredjedel av Sveriges BNP

"I Skandinavien r det nog inte bara avunden som fungerat som en begrnsande kraft, utan
ett rttvisetnkande som ligger djupt frankrat. Det r dock intressant att se hur snabbt dessa
krafter kan sttas ur spel, som under 1990-talet och 2000-talets brjan med explosionen av
fallskrmar och orimliga chefsbonusar. Ekonomismens framfart verkar ha slagit rttvise- och
avundsvapnet ur hnderna p mnniskor".

Jmfrelsens slagskugga

"Avunden kan ses som jrnfrelsens slagskugga. Den andra personen har inte gjort oss ngot
ont, men i vrt jmfrande upplever vi ett underlge som fr oss att reagera med avund och
vrede. Nr vi frsker reparera
vr skadade sjlvrespekt genom att frringa eller frtala den andre grver vi inte bara en
grop fr andra utan en grop fr oss sjlva. Vi blir lsta i en knsla av underlge och olust
som tar bort gldjen och tillfredsstllelsen i tillvaron. Nr vi inte kan ta upp konkurrensen
eller frska gra ngot positivt av jmfrelsen riskerar vi att hamna i underlgsenhetens
svarta hl. Det innebr ett stort misslyckande fr det egna sjlvet. J mfrelsens pris blir i
dessa fall hgt."

Avund i konkurrenssamhllet

"I den vstliga vrldens marknadsekonomier brukar vi tala om avtmd och konkurrens som tv
skilda fenomen, dr avund uppfattas som ngot negativt medan konkurrens vrderas och
uppmuntras. I sjlva verket r de intimt sammanlnkade. Min tanke r att avunden r en
direkt effekt av konkurrensen och jmfrelsen. Fr att frst svl avund som konkurrens
behver vi utforska bandet mellan dem."

Avund r som en samhlls farsot som gr i genom hela det svenska samhllet och svenska
kynnet nr det r som vrst och mnga vet inte riktigt hur dem ska hantera eller uttrycka dessa
primitiva knslor konstruktivt, s det inte tar sig uttryck som ondska eller hatkampanjer,
genom att frringa eller frtala, ryktesspridning som hnde i fallet med Olof Palme. Sverige
hade aldrig upplevt den hr sortens politiker och hade frmodligen utifn ett
Jantelagsperspektiv svrt att hantera detta eftersom han ocks stngde ute makteliten frn
inflytande, och det gjorde mnniskor frmodligen bara arga och mer hatiska.

Aksel Sandemose berttelse med Jantelagen resulterar i mord

"Framfr allt utvas ju Jantelagen i riktning frn Espen till John Wakefield, s kraftigt till och
med att det resulterar i mord (Du skall inte skratta t oss)".

Ett problem med den Svenska Jantelagen r; Det finns ngot annat att ska i Jantelagen;
Jantelagen r allts ett frbud mot att tala. I en sdan hr vrld blir det svrt att gra objektiva
utredningar eftersom Jantelagen uppmanar mnniskoir till atta inte tala, inte ska, inte leta
eller att gra det man sker efter otkomligt. Jantelagen gr Sverige till dligt land att gra
utredningar i.

Hur tar detta sig uttryck i Sverige?

Tidigare fanns jantelagen med sina budord. Idag nns den politiska korrekthetens fyra
budord:

- Hll dig till den etablerade sanningen.


- Tala inte om det frbjudna.
- Hll dig till PK-Iexikonet.
- Helgardera med en brasklapp.

Hll dig till den etablerade sanningen

PK anger de diffusa grnserna fr vad som r tilltet att sga: den brett etablerade sanningen.
Det intressanta r att det inte r en totalitr stats lagar utan det ppna samhllet som frivilligt
kontrollerar sig sjlvt. Bryter man mot reglerna, dms man av karummens och
insndarsidornas domstolar. Ingen behver slita sp, men blickar
kan ocks svida i ryggen. Det handlar om det sociala trycket.

Om en person gr emot etablissemanget s kan det uppfattas som att man sviker den svenska
politiska korrektheten och steget r nog inte srskilt lngt borta att man sedan drar till med
vilken anklagelse som helst; som landsfrdare som ett exempel.

Om du inte gr som Svenska Staten nskar s;

Gsta Sderstrm hade d 39 rs tjnstgring i polisen bakom sig och betraktades av


tskilliga poliser som en av krens mest erfarna och korrekta. Han fryses nu ut och begr
frtidspensionering.

Han begr och fr se tidsregisteringen av nr polisen r p plats. Den 3 mars 1986 anlitade
Gsta Sderstrm sin kollega Gran Hellgren fr att frn dataterminalen p stermalms
polisstation ta fram mordnattens ingripandemeddelande frn Stockholmspolisens
sambandscentral, SBC. Det som visade sig p dataskrmen var att sju polisfordon fanns
registrerade p mordplatsen fre hans egen kommissariebil.

Den frsta tidsangivelsen var 23:23. Det fanns bara den lilla detaljen att alla dessa
prktiga snabba polisbilars tidsregistreringar hade en asterisk efter sig var och en p
dataskrmen, vilket betyder att de inregistrerats manuellt I EFTERHAND.

Konsekvens: Utfrysning och begr frtidspensionering. Tidsangivelser inregistrerats


manuellt I EFTERHAND.

Synen p kommunism och hur man behandlar mnniskor olika

Om du inte gr som Svenska Staten nskar s;

Sverige hade ett hemligt system med yrkesfrbud fr personer som var registrerade som
kommunister i en eller annan mening.

En hndelse under de hr ren som fick mycket stor betydelse inte bara fr att mig utan ocks
fr journalistiken i Sverige var Bjrn Kumms serie avsljande artiklar i Aftonbladet med
brjan 1966 om Skerhetspolisen siktsregistrering. Den artikelserien r helt alla
Spoavsljandens moder, utan den ingen IB affr sju r senare. Bjrn Kumm hade en centralt
placerad klla inom Skerhetspolisen som arbetade med sjlva registerhanteringen. Det var en
verksamhet som skttes manuellt vid den hr tiden och den som arbetade just dr hade drfr
en fantastisk insyn sim knappat skulle vara mjlig i datorernas vrld.
Konsekvens; Att framfra en sng vid fel mte rckte fr att bli stmplad som kommunist,
avsked, utfryst frn mjligheten till arbete, Stmplad eller etiketterad som passiv eller
aktiv kommunist, yrkesfrbud fr personer som var registrerade som kommunister i en eller
annan mening, verksamheten skttes ocks manuellt fr att kringg

Hur behandlades Olof Palme som i sitt tal frn 1982 uttryckte att han var kommunist?

Idn att Olof Palme skulle resa till Moskva fr att slja ut Sverige till ledarna i Kreml lter
bisarr i vra ron, i vr tid. Vi har svrt att frestlla oss att sdana resonemang
verhuvudtaget kunde frekomma om en svensk politiker. Men det var, mste vi komma ihg,
tankar som florerade p den tiden kring Olof Palmes person, i den atmosfr som rdde d.
Stmningen i de mest uppjagade kretsarna var sdan i februari 1986 kring Palmes planerade
resa till Moskva att dr finns ett mordmotiv som r bde rimligt och tnkbart.

Olof Palme blev utsatt fr en av de vrsta hatkampanjerna en svensk medborgare utsatts fr


och det var ytterst det hatet som ddade honom. Det r den obekvma sanningen. Avsljar
inte detta ocks en del av den svenska mentaliteten och hur man fungerar nr andra upptrder
p ett stt som den svenska staten inte nskar. Hatkampanjerna startade, ryktesspridningen

Jantelagen, den svenska avundsjukan har institutionaliserats, rdslan fr att


misslyckas har blivit ett hinder fr att rtta till fel i systemet

Varfr r mnniskor s rdda fr att misslyckas? Det r uppenbart att vrt samhlle snarare
styrs av skrcken fr misslyckanclet n drmmen om framgngen. Vi talar ofta om den
svenska avundsjukan, men vi glmmer att vi har institutionaliserat den, det vill sga att var
och en av oss r rdd att lyckas fr d blir vi avundsjuka p oss sjlva. Det lter drastiskt, men
jag menar att man inte kan vara sinfernaliskt missunnsam mot andra utan att sjlv drabbas av
det, utan att bli missunnsam mot sig sjlv. Den svenska modellen fr framgng bestr i att inte
vcka de andras avund.

Ett annat udda motiv; Maktfullkomlighets-motivet

Maktfullkomlighet i Sverige

Boken; Betongvldet: om socialdemokratins kontroll och maktfullkomlighet

Boken; Sverige Sluten Anstalt

Jantelagen, den svenska avundsjukan har institutionaliserats

I grunden handlade Jantelagen om avundsjuka, om att inte lta ngon annan lyckas. Men
ocks undergivenhet gentemot statsmakten.

Men det finns ngot annat att ska i Jantelagen; Jantelagen r allts ett frbud mot att tala

Det utvecklades till en knslighet infr den slags djvulskap som br jantelagens och
despotens signum.
Jag knde mig tvungen att lmna Jante-Sverige, det var s begrnsande

maktfullkomligheten har inga grnser

Den stora avunden i Sverige; ingen ska f uppleva sig mer fri n andra

Maktfullkomlighet - totalism i samband med extrem vergeneralisering och stereotyper, t.ex.


den nuvarande tendensen i kontinentala Vst Europa

Politisk intolerans en konsekvens av politiskt korrekthet och stereotyper ver hur den svenska
modellen ska ta sig uttryck

Palme och LO Sprickan och konflikten r total. Strax fr mordet p Olof Palme var konflikten mellan
statsministern och LO-ledningen total. Stig Malm frnekar hemligt avtal

Frre LO-ordfranden Stig Malm frnekar i dag att han gjorde upp om lnerrelsen 1986 i ett
hemligt mte med finansminister Kjell-Olof Feldt och Volvo-chefen Pehr G Gyllenhammar.

terkommande anklagelser fr maktfullkomlighet och "pvevlde"

r detta ett tecken fr att det existerar en dold ideologisk maktfullkomlighet i Sverige, som
hade ett hemligt system med yrkesfrbud fr personer som var registrerade som kommunister
i en eller annan mening.

r detta ett tecken p en slags maktfullkomlighet i Sverige?

Familjen Wallenbergs har stort inflytande i svenskt nringsliv och kontrollerar indirekt en
tredjedel av Sveriges BNP

r Kreuger-mordet ett resultatet av maktfullkomlighet med alla framgngsrika fretag


han startat och r idag bland Sveriges mest framgngsrika

Varfr skulle Ivar Kreuger ha tagit livet av sig med alla dessa idag framgngsrika fretag i sitt
fretagsimperium?

Ivar Kreuger var storgare i Ericsson.

Fastighetsbolaget Hufvudstaden var nnu ett av Kreugers tidiga fretag som han
grundade 1915.

Nr banken som finansierat bolaget tog ver s kom Ivar Kreuger att ga 90 procent av
aktierna. I februari 1931 grundas det fretag som vi idag kallar fr Boliden

I norra Sverige fanns det under tidigt 1900-tal en stor mngd mindre pappers- och
massafretag. Kreuger insg att dessa skulle tjnas p att sls ihop och grundade drfr
Svenska Cellulosa AB idag SCA.

Ivar Kreuger har inte gt LKAB, men han har dominerat Grngesbergsbolaget som i
sin tur gde halva LKAB. Grngesbergsbolaget blev kvar i LKAB nda till 1957.
Kreuger gde en del av SKF som gde en relativt stor andel av fretaget. Detta var
en del av Kreugerimperiets Gteborgsgren med intressen i stl och bruket i
Hofors. Under kraschen hll SKF p att g under men man klarade sig och ur SKF fds
sedan Volvo.

Han grundade Svensk Filmindustri. Genom en sammanslagning av Skandiafilm och


Svenska Biografteatern bildades Svensk Filmindustri, SF, med Kreuger som gare.

Tndsticksbolaget var grunden fr imperiet. Innan det att elektriciteten brett ut sig var
tndstickor en ndvndighet fr att genomfra de flesta vardagsbestyr. Fre frsta
vrldskriget fanns runt 20 tndsticksfabriker i Sverige, men Kreuger sg vinsten i att sl
ihop dem till strre enheter.

Vem kunde ha intresse av att frstra detta vxande imperium eller ta ver dem , och
hur mycket annat hade han inte gt och utvecklat i Sveriges fretagsklimat idag.

r detta tecken p maktfullkomlighet eller maktfullkomligt frfarande?

Frhindrade Olof Palme Sveriges samarbete med NATO?

Han tillt heller inte att NATO skulle f placera fast avlyssningsutrustning i svenska vatten, s
kallade SOSUS anlggningar, och opponerade sig emot planerade utgrupperingar av
Natoubtar i den svenska skrgrden i ett gryningsskede av ett mjligt tredje vrldskrig. Det
var givetvis ett stort avbrck i Natos frsvar av Europas norra flank och som av analytiker
bedmdes frskjuta den europeiska maktbalansen i tydlig sovjetiskt favr. Olof Palme blev en
skerhetsrisk och min tes r att ett mord med forsterlndskt motiv brjade planlggas redan
hsten 1985.

Kunde det finnas militra motiv bakom?

I september 1986, bara sex mnader efter mordet, placerade marinens fartyg Visborg ut
NATO:s hypermoderna avlyssningsutrustning i vattnen utanfr Understen, alldeles norr om
Grisslehamn. SOSUS (Sound Surveillance System) som anlggningen hette gick ven under
benmningen landssprren (Mikael Holmstrms Den dolda alliansen, Atlantis 2011). Det
hr var en viktig pusselbit i maktspelet mellan stormakterna. SOSUS gav istllet
amerikanarna ett strategiskt frsprng. Nu kunde de hra ven de moderna supertysta
sovjetiska attackubtarna av Kilo-klass och det blev helt omjligt fr sovjetiska
krnvapenubtar att passera obemrkta i stersjn. Ansvarig svensk myndighet fr den
utplacerade amerikanska utrustningen var Frsvarsdepartementet och statsminister Ingvar
Carlsson.

nnu en persom som pltsligt dog nr han fll framfr ett tg nr han utredde Boforsaffren
var krigsmaterielinspektren Carl-Fredrik Robert Algernon.

Det fanns teorier om att Algernons dd hade ett samband med Palmemordet. nnu ett fall dr
Sverige rterigen r inblandat i smuggling av vapen eller annat fuffens.

Carl-Fredrik Robert Algernon, fdd 9 oktober 1925 i Stockholm, dd 15 januari 1987 i


Stockholm, var en svensk sjofficer (konteramiral) och krigsmaterielinspektr.
Vid den s kallade Boforsaffren i mitten av 1980-talet, d vapentillverkaren Bofors
misstnktes fr omfattande smuggling av krigsmateriel till "otilltna" lnder runt Persiska
viken, utsgs Algernon till utredare. Han var som sdan omstridd.[3] Bland annat riktade
Svenska freds- och skiljedomsfreningen skarp kritik mot honom och krvde hans avgng.[3]
Han anklagades bland annat fr att alltfr lttvindigt ha godknt Bofors nskeml om
vapenexport till frmst Singapore.[3] Stora delar av denna exporterade krigsmateriel
misstnktes ha hamnat i de otilltna lnderna, Dubai och Bahrain.[3] Algernon sgs ha sttt p
god fot med Bofors verkstllande direktr Martin Ardbo.[4]

Algernon omkom nr han fll framfr ett tg vid T-Centralen i Stockholms tunnelbana den 15
januari 1987.[3] Tidigare samma dag hade Algernon haft ett mte med Nobel Industriers
koncernchef Anders G. Carlberg.Nobel Industriers tidigare kemi- och frsvarsindustrikoncern
som bildades 1984 genom att dvarande AB Bofors frvrvade KemaNobel.

Frsvarsindustri ven militrindustri, krigsindustri, vapenindustri eller rustningsindustri


r de industrier som frser frsvarsmakter med krigsmateriel och andra varor och
frndenheter. Krigsmateriel eller tygmateriel r vapen, ammunition och annan materiel
avsedd fr militrt bruk, i motsats till frndenheter eller intendenturmateriel.

Under samtalet hade Carlberg berttat fr Algernon om att en intern underskning visat att det
frekommit smuggling. Algernon hamnade d i en lojalitetskonflikt.[5] Eftersom han var en
nyckelperson i utredningen av Boforsaffren, spekulerades det i om han hade blivit knuffad.
Polisen valde ven att inleda en brottsutredning d bland andra tgfraren bevittnat hur
Algernon fallit baklnges ned p spret.[3] Kammarklagare Torsten Wulff lade ned
utredningen den 11 mars 1987. Det fanns teorier om att Algernons dd hade ett samband med
Palmemordet.[6] Stasi skulle ligga bakom att han hade blivit mrdad.

nnu en Bofors VD som dtt p vg till en middag. Claes-Ulrik Winberg, fdd 23


september 1925 i Kpenhamn, dd 31 maj 1989, var en svensk fretagsledare och
industriman. Winberg var VD fr AB Bofors mellan 1972 och 1984.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Claes-Ulrik_Winberg

nnu en dd eller tv dda Cats Falck nr hom hll p med en underskning om


vapensmuggling frn Sverige till steuropa.
Maureen Cathryn Harriet "Cats" Falck, fdd 11 juli 1953 i Enskede, dd frmodligen 19
november 1984[1] i Hammarbyleden, var en svensk TV-journalist som arbetade fr TV-
programmet Rapport. Falck hll p med en underskning om vapensmuggling frn Sverige
till steuropa, nr hon i november 1984 frsvann tillsammans med sin vninna Lena Grns.
Ett halvr senare ptrffades kvinnornas dda kroppar i en bil i Hammarbykanalen.
Ddsfallen frblir olsta, men det har framlagts teorier om att kvinnorna hade mrdats av
agenter frn sttyskland.

Ls mer p Wikipedia Om eventuella ddsorsaker

Fler Dda kring Palmemordet


Hr fljer nu en lista ver personer som varit mer eller mindre inblandade i denna utredning
och som mste haft maximal otur och rkat ut fr allehanda olyckor

Rolf Dahlgren - Chaufr som hvdar sig ha skjutsat Hans Holmr i Stockholm. Dd i
alkoholfrgiftning

Ulf Lingrde - Datatekniker som hvdade sig ha sett dokument hos SSI som beskrev
Palmemordet. Dd i pltslig hjrtattack efter potentiell telefonavlyssning ochinbrott.
Stig Engstrm - Skandiamannen. Cancer

Roger stlund och Sigge Cedergren - Hjlpte klagarsidan mot Christer Pettersson. Cancer

Christer Pettersson Elit a-lagare. Snubblade och slog ihjl sig.

Peter CaseltonS ydafrikansk agent Mosad av bil i sitt garage fre han skulle vittna om
Palmemordet fr sanningskommisionen.

Carl-Gustaf stling Norrmalmspolis, utgr halva polisspret. Mystiskt dd i 50-rs ldern.

Anders Larsson och Bo Sthl Tipsade om Norrkpingsmtet. Agerade mrkligt, drefter dog
bda ihjrtattack samt magsr.

William ColbyCIA-gubbe. Var med och byggde Stay-behind i Sverige. Drunknade i en


kanotolycka.

Stieg Larsson (frfattaren) dr av hjrtattack efter ett glas malt whiskey. Han tipsade ocks
polisen om sitt spr p vem som kan ha skjutit Olof Palme (Bertil Wedin som arbetat fr
SPO). Stieg Larsson hade tv veckor fre sin dd skickat ett mail med innehllet; Tv
veckor fre sin dd skrev Stieg Larsson i ett mejl till sin bror Joakim i Ume: Jag har tre
bcker klara och inlmnade och den fjrde snart klar. Han utredde Palmemordet i hemlighet
och hade 15 flyttldor med arkivmaterial (Kan han ha blivit frgiftad p ngot annat eller han
bara arbetate fr mycket?)

Fler OLYCKLIGA DDSFALL

Fritz G Pettersson Polare med Heimer. Cancer.

Hans Holmr Mrklggare. Rykten om sjlvmord.

Victor Gunnarsson 33-ring. Skjuten i huvudet.

Klas Bergenstrand Spo-chef. Dd efter att han ville omorganisera Spo och snackade med
Jallai. Dr oltsligt i hjrtinfarkt. "Han var i oerhrt god form". Cyklade till och frn jobbet.

Bror Per Norrmalmspolis. Skt sig sjlv.

Milan Valverius Obducent. Sjlvmord genom verdosering av lkemedel.

Bo Asplund Norrmalmspolis som sklade fr mordet.

Estonia och Palmemordet


Hr fanns sextiofem poliser som varit p facklig kurs. Alla de 65 poliserna dog utom Tom
Johnsson som lyckats f p sig en rddningsvst och efter sex timmar p en uppochnedvnd
rddningsflotte plockas upp av en helikopter.
Och till sist hur frlisningen av Estonia var kan ha varit ett stta att rja undan strre delen av
dem poliser som fljde polisspret i Palmemordet. I sdana fall snktes Estonia fr att dlja
att sanningen om mordet p Olof Palme ngonsin skulle kunna lcka ut.

Fr att tills sist ej glmma hur strre delen av de poliser som fljde polisspret tragiskt nog
gick under nr Estonia frliste, ett spr som sedan lades ner!

Vilka poliser eller hur mnga av dessa som fljde "polisspret" dog nr Estonia frliste?

Varfr var dessa p Estonia just den natten nr Estonia sjunk?

Vems ide var det i sdana fall att arrangera denna resa?

Var det andra poliser med eller bara just dem som hade fljt polisspret?

Och om detta stmmer varfr var det i sdana fall bara poliser som hade fljt polisspret?

Vem avgjorde eller bestmde vilka som skulle med p denna resa?

Ville man tysta ner dem som s att sga redan var inne i organisationen eller inne i den
svenska statapparaten och kunde f mer information genom olika kontakter?

Fr det med den infallsvinkeln och det perspektivet som jag brjade skriva detta inlgg; Vill
man nysta i dem frgor eller ledtrdar som man medvetet har undvikit att underska
eftersom det d frmodligen skulle leda rakt in i den Svenska Statsapparaten?

Det har sina likheter med nr Titanic sjunk; man hade samlat alla dem rikaste mnniskorna p
en och samma plats. Hr gjorde jag ett kort inlgg om detta p engelska. Att Estonia sjunk kan
vara ett led i rja undan dem personer inom den egna organisationen som trodde att svenska
polisen sjlv kunde ha med saken att gra, men skulle rjas bort p ett eller annat stt fr att
dem var inne i den svenska statsapparaten. Dock bara en terori

http://peterhorttanainen.com/new-evidence-suggests-iceberg-didnt-cause-titanic-sinking-
titanic-and-estonia/

Palmemordet - Ett bestllningsjobb pga stoppet av Bofors


Carl Fredrik Algernons dog torsdagen den 15 januari 1987. Efter julhelgerna hade han legat
hemma i frkylning under en veckas tid. Lrdagen den 10 januari hade han trots frkylningen
kt in p ett mte med Anders Carlberg (Bofors). Mtet hade enligt maken gllt en
nysmuggelaffr Oman. 5 dagar efter mtet med Anders Carlgren dr Algernons.

Runt den 20 februari 1986 beskte Anders Carlberg, som var verkstllande direktr vid Nobel
Industrier (Bofors), Olof Palme. Olof Palme skts en vecka senare

Vem bestllde i sdana fall detta bestllningsjobb? Vad hnde med dem andta som utredde
Bofors eller varit chefer fr Bofors eller arbetade med journalistiskt uppdrag om
vapenaffrer? Carl-Fredrik Algernon, Claes-Ulrik Winberg, Maureen Cathryn Harriet
"Cats" Falck

Ett utlndskt telegram som tros ha med mordet att gra lyder:

"Det svenska trdet ska fllas. Den intemationella skandalen skulle drfr frhindras.

Olof Palme och Bofors - han hade troligen fr avsikt att avslja det hela infr FN

Sveriges statsskick frndrades dramatiskt.

Hsten 1985 avsljas Boforsaffren. Den gllde inte bara Indien. Oliver North hade beskt
hsten l985 Sverige och statsministern fr att frhandla om en olaglig vapenexport.
Statsministern var d av FN utsedd fredsmklare i Iran och Irak. Oliver North var fd
versteljtnant i marinkren och var en huvudgur i Iran-Contras-affaren. Det var inledning
till Boforsaffren. Palme var tidigare ovetande vad som pgick och North var infrstdd med
att statsministern knde till att Sverige fungerat som ett transitland som kunde legitimera
vapenexport. En internationell skandal. Fd vicepresident George H. W. Bush var arkitekten
bakom Iran-Contras-affren

Olof Palme hade troligen fr avsikt att avslja det hela infr FN. Han var utsedd av FN som
fredsmklare i kriget mellan lran och lrak. Detta hann han aldrig ske. Statsminster Palme
skts i febmari l986. Ett utlndskt telegram som tros ha med mordet att gra lyder: "det
svenska trdet ska fllas. Den intemationella skandalen skulle drfr frhindras. En affr
med kopplingar till lran Contrasaffren enligt f.d agenten Gene Duncan Tatum som blev
rekryterad till CIA 1971. Han avsljar i ett radiprogram vad som hnde. Ett bestllningsjobb
pga stoppet
av Bofors. Ingvar Carslsson valde att mrka vapenaffren trots att Sten Andersson sa att
"vapenbyken mste tvttas." Det skedde aldrig. Ingvar Carlsson sag ocks ndvndigheten att
Sverige gick in i EU.

TELEGRAMSPRET

P ett ganska tidigt stadium i Palmeutredningen uppdagades ett telegram med fljande
ordalydelse: "Tell our friend that the Swedish tree will be felled" ("Tala om fr vr vn att det
svenska trdet ska fllas.") Detta telegram, avsnt tre dagar fre mordet p Olof Palme, var
frn Licio Gelli, den knde stormstaren i den italienska frimurarlogen P2, och var adresserat
till Philip Guarino, en hg funktionr i det republikanska partiet i USA och nra frtrogen
med George Bush. Enligt en senare uppgift var Bush omnmnd med namn som "vr vn" i
telegrammet, som man tror syftade p det frestende mordet i Stockholm; det svenska trdet
skulle ha varit Olof Palme, vars namn inte sllan uppfattades som "Palm".

"Operation Tree" har frresten frekommit i ett annat nrliggande sammanhang,


nmligen ssom kodnamnet fr mordet. Detta r uppgifter som hrrr frn en
journalist vid namn Allan Francovic, som pstod sig t o m ha namnet p Palmes
mrdare: en yrkesmrdare som varit i den f d iranska skerhetstjnstens sold och
utbildad av CIA.

Man rknade sannolikt kallt med att Palme inte under sdana frhllanden vgade
agera. I stllet frskte USA genom Oliver North, hjlten som tog p sig all skuld i
Iran/Contras-affren, enligt Gene Chip Tatum (se nedan), f Sverige att dela med sig av
Bofors legala vapenrout fr att p omvgar driva den illegala vapenfrsljningen till
Iran. Det sgs att det i detta frslag fanns ett lfte om stora pengar till Bofors.

D slog Palme till bromsarna. Han stoppade en robotleverans till Iran och hotade med att fra
det hr vidare till sin uppdragsgivare, FN:s generalsekreterare Perez de Cuellar.

Frfattaren Stieg Larsson kom ver omfattande dokumentation om Bertil Wedin som han
sammanstllde och skickade ver till polisen i ett PM.

Bertil Wedin, som arbetat fr bde den svenska (Spo) och .... Chef fr VAT:s internationella
avdelning var Bertil Wedin!

Bertil Wedin har ett rykte som a gun for hire

Bertil Wedin tros vara huvudorganisatr av mordet p Ruth First, skriver Stieg Larsson.

Ruth First var personlig vn till Olof Palme och mrdades 1982.

Han har varit ett av de spr som polisen granskat hrt men trots att han varit intressant i
Palmeutredningen i ver 27 r har ingen svensk polis nnu lyckats frhra honom, frnsett ett
kort telefonsamtal.

Bitrdande riksklagare Kerstin Skarp r frunderskningsledare och har jobbat med


mordutredningen sedan 1997. Varfr polisen aldrig lyckats frhra Bertil Wedin vill hon inte
kommentera, men hon sger att han inte r avfrd frn utredningen:

Jag vill inte g in i enskilda spr i utredningen. Men Bertil Wedin r inte ett av de spr vi
arbetar srskilt aktivt med just nu.

Om han var huvudorganisatr av mordet p Olof Palmes personliga vn Ruth First, vem junde
ha intresse av att anlita honom fr att mrda Olof Palme om det kunde vara han? Borde han
inte ha varit hgintressant om han varit huvudorganistr till mordet p Olof Palmes personliga
vn....?

Varfr har polisen aldrig lyckats frhra Bertil Wedin eller vill man inte lyckas frhra
honom undrar man?

Stieg Larsson, frfattaren bakom succtrilogin Millenium hade ett hemligt spr i
utredningen av mordet p frre statsministern Olof Palme.

15 flyttldor med arkiv som han arbetade med fram till sin dd 2004 och hande vl
frmodligen mer p gng.

Pltsligt drabbades han av en massiv hjrtinfarkt efter en single malt whisky

Tv veckor fre sin dd skrev Stieg Larsson i ett mejl till sin bror Joakim i Ume:

Jag har tre bcker klara och inlmnade och den fjrde snart klar.
Kunde man vara orolig ver vad bckerna skulle kunna innehlla eller om eventuella framtida
bcker skulle kuna handla om Palmemordet?

Kan Stieg Larsson ha blivit mrdad, frgiftad nr han drack en single malt
whisky eller arbetade han alldeles fr hrt? Kanske ville man inte att han i
hemlighet skulle arbeta eller utreda Palmemordet. Det verkar ju som mnga
andra i Boforsaffrerna och journalister som utreder vapenaffrer ocks dr
plstligt.

Vem arbetade Bertil Wedin fr 1985-1986?

Var Bertil Wedin fortfarande anstlld av SPO efter 1982 efter att ha varit huvudorganistr
till mordet p Olof Palmes personliga vn Ruth First?

Bertil Wedin kunde fungerat som mellanhand vid mordet p Olof Palme, vem anlitade honom
som mellanhand?

Om han inte personligen skt Olof Palme, s kan han p nytt ha varit huvudorganistr till att
Olof Palme mrdades, precis som han ka ha varit vid mordet p Olof Palmes personliga vn
Ruth First.

Och vem uppdragsgivare (om) Bertil Wedin var huvudorganisatr till mordet p Ruth First
som var Olof Palmes personliga vn? Vem gav honom detta uppdrag och varfr? Skulle det
kunna tolkas som ett varningstecken fr att skrmmas...?

Oavsett hur eller nr eller vem det var, varfr hade Olof Palme inga SPO livvakter med sig
nr han skts, varfr skts han just kvllen d SPO inte var dr?

Med hjlp av kontakter p den brittiska tidskriften Searchlight som ocks var frebild fr
Expo kom Stieg Larsson 1986-1987 ver unik information om en fre detta officer, agent fr
Sydafrika, utpekad som fre detta legosoldat och aktuell i mordutredningen: Bertil Wedin.

Uppgifter som SvD tagit del av visar att ursprungskllan, en agent som d jobbade fr den
brittiska underrttelsetjnsten MI6, sttte i hop med Bertil Wedin p Cypern 1986. Efter mtet
kontaktade agenten Searchlight och tipsade om att Bertil Wedin kunde fungerat som
mellanhand vid mordet p Olof Palme.

Via Searchlight ndde tipset Stieg Larsson som genast satte igng en omfattande
underskning av Bertil Wedin, som vid tiden fr Palmemordet ven var en knd person bland
svenska hgerextremister.

**Av Searchlight fick **Stieg Larsson mngder av information om Bertil Wedin: fotokopior
och dokument som visade unik information:

Passuppgifter ver hans resor runt vrlden - bland annat till Sydafrika.
Ekonomiska frhllanden som visar p hans frmgenhet och inkomster.
Detaljerade rapporter frn polisen p Cypern om hans vanor och ett flertal gripanden.
Uppgifter om att han anskt om vapenlicens eftersom han var rdd fr sina forna
sydafrikanska affrskontakter.
Stieg Larsson sammanstllde det materialet tillsammans med egen information och skickade
ver alltihop till Palmeutredningen hsten 1987. I dokumentetbeskriver ocks kllor att Bertil
Wedin har ett rykte som a gun for hire och att han grna vill framst som macho och farlig.

Det s kallade Sydafrikaspret att sydafrikansk skerhetstjnst lg bakom mordet p


Palme - briserade i svensk media i mitten av 1990-talet. Stieg Larssons PM visar att han redan
1987 tipsade polisen om att Sydafrika kunde vara inblandat:

Flera kllor hvdar att Wedin i huvudsak arbetat fr den sydafrikanska hemliga
polisen, Boss, sedan 1970 talet och att han tros vara huvudorganisatr av mordet p
Ruth First, skriver Stieg Larsson.
Ruth First var personlig vn till Olof Palme och mrdades 1982.

https://www.svd.se/har-ar-succeforfattarens-hemliga-mordtips

Uttrycket trdet ska fllas kan lika grna ha sitt ursprung frn Sverige

Man undrar varfr det finns s mnga olika teorier och s mnga olika spr och varje story har
sin vertygande logik, men nd vet man att bara en teori r den rtta oavsett hur bra dem
andra n verkar, och frgan r om alla dessa olika teorier r en dimrid fr den verkliga teorin.
Det blir ungefr som om varje teori blir en form av en reflekterande spegel som ingen kan se
igenom.

Hr r olika psykologiska metoder och ptryckningsmetoder som som syftar


till att skrmmas eller tystna ner ngon

Hr r olika metoder eller stt som hindrar mnniskor frn att tycka vad dem sjlva vill tycka
och p olika stt r pverkade av daglig Mind Control, daglig Brainwashing i media, eller av
Jantelagen, och dr dessa strukturella och psykologiska kanaler kan anvndas fr utva
kontroll och frsk i att dominera ver en annans mnniskans autonomi
(sjlvbestmmandertt).

Jantelagen kan f utformingen att om en stor Alpha Hanne - Apa gr en sak och brjar
skrmmas och skrika, s brjar alla andra apor gra samma sak, utan att ifrgastta varfr
dem brjar uppptrda och gra som den stora apan gr. Alpha Hannar styr och kontrollerar
andra med skrck, terror, rdsla och olika hot.

Nr Svenska Staten utnyttjar sina egna medborgare som sprkbud fr vad Staten sjlv vill
uttrycka och sedan utnyttjar Jantelagen hos mnniskor som hotverktyg och rdsloverktyg fr
att sprida sin egen psykologiska knslo propaganda som hat, rdsla, skrck, terror, missnje
och s vidare fr att skapa lydiga och fljsamma medborgare r det en samhllsgrund som har
mer gemensamt med fascism och anarki. D r det inte lngre en demokrati och inte heller en
rttsstat nr vem som helst gr runt och agerar patrullerande poliser eftersom dem har
vertagit samma upptrdanden genom Jantelagen. D har den helt och hllet frlorat sin
aktoritet som lagens lnga arm r vem som helst upptrder som Statens Folk. Resultatet blir
snarare fdelsen av en polisstat eller som en boktitel lyder; Sverige Den Slutna Anstalten, dr
mnniskor brjar upptrda som fngvktare inkapslade och instngda i den offentliga miljn,
och tydligen r det s Sverige vill ha det.
P ett stt skulle det kunna uttryckas s hr; Svenska Staten r en stor Alpha Hanne som
genom sina medborgare utnyttjar Jantelagen till att ge andra mnniskor uppgiften i samhllet
att sprinag runt och vsnas, skrmmas, skrika, och banka i baalkongpltar, sprida subtila hot,
st bakom drrar och halvgmma sig och s vidare.

Vld sanktionerat av Svenska Staten i en maktfullkomlig polisstat eller vad beror det p kan ta
sig mnga uttryck och dlja sig som missbruk av statlig makt, maktfullkomlighet hos
myndigheter, missbruk av Jantelags mekanismer och Hive Mind tnkandet och vnda
vriga samhllsmedlemmar mot den som drabbas och till att dem intar samma fientliga och
aggressiva instllning som Svenska Staten sjlv har mot personen. Och detta kan ta sig uttryck
som mobbing, utfrysning, exkludering frn det sociala livet, frfljelser, trakasserier och ett
psykologiskt vld som den tysta behandlingens blickar i vardagen.

Svensk polis ddar flest. Svensk polis skjuter som aldrig frr

Under 2014 skt svensk polis verkanseld vid 25 tillfllen. Vilket ska ses mot ret innan
d det skedde vid 13 tillfllen. Fyra personer skts 2013 ihjl av svensk polis, vilket var
alarmerande mnga. Vi kan inte ha den ordningen att svensk polis gr sig till klagare,
domare och bdel p plats, om de inte r utsatta fr en uppenbart livsfarlig situation. Nu
skjuter svensk polis allt oftare i situationer dr man tidigare inte skt och allt fler
medborgare skjuts ihjl. Nr ska justitiedepartementet reagera? Nr ska hgsta polisledningen
reagera? Hur lngt ska det hr skjutandet f g?

Politiskt missbruk av psykiatri finns ocks i Sverige

r missbruk av psykiatri , inklusive diagnos, kvarhllande och behandling, i syfte att hindra
individers och / eller gruppers mnskliga rttigheter i ett samhlle. Den schweiziska
advokaten Edmund Schnenberger hvdar att psykiatrins fste absolut inte har ngot att gra
med "vrd", lagen eller rttvisan - i stllet r de inget annat n instrument fr dominera ver
individen.

Hive Mind, Jantelagen, Autonomi och SPO

Utgngspunkten r denna; Tycker du inte som vriga jantelagen - gruppen s r det ngot fel
p dig och drfr mste vi frndra hela dig och ditt stt att tnka.

Det finns ett massivt grupptrycks tnkande genom mind control och jantelags mekanismer
som stnger ute alla former av negativ kritik ur bilden. Det ger formen t ett medvetande som
upptrder irrationellt och skapar ett dysfunktionellt beslutsfattande som ett resultat.

I ett alltfr hrt Jantelags styrt land tenderar den egna autonomin (sjlvbestmmandertten)
minska kraftigt, minskat oberoende och kat beroende av vad andra tycker att jag ska tycka,
minskad makt att pverka den egna utvecklingen, och fr konsekvensen av att om Svenska
Staten r fientligt instlld mot en enskild samhllsmedborgare kan den sedan starta
Jantelagens mekanismer hos alla vriga medborgare och som sedan vertar samma beteenden
och fientliga instllning mot personen utan att ens knna denna, och brjar upptrda som om
dem vore anstllda av svenska staten.

Och Svenska Staten anvnder sin befolkning p det hr sttet frn minsta till ldsta, och i alla
verksamheter vart du n gr, oavsett om du ska handla i affrer, beska apotek, eller har ett
mte p arbetsfrmedlingen, socialtjnsten eller om du av ngon anledning behver uppska
hlso- och sjukvrd, s upptrder dem manipulerat i Statens tjnst eller som svenska Big
Brothers spejande ron och gon verallt.

Enligt regeringsformen har kommunerna i Sverige kommunalt sjlvstyre (1 kap. 1). Men
kommunerna i Sverige har relativt begrnsad makt. Begreppet autonom vnster, eller som
Skerhetspolisen kallar det: den autonoma miljn, r samlingsnamn p olika politiska grupper
som har socialistisk eller anarkistisk ideologi. En annan liknande term r utomparlamentarisk
vnster.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Autonomi

Gangstalking

Hets mot folkgrupp r kriminellt, men folkgrupp eller folkmassan som hetsar mot enskild
individ r accepterat. Teknlogins framfart innebr ocks att Jantelagen hller p att frndras
p grund av en; sjlslig mekanisering och maskinalisering av mnskligheten och en
avhumanisering av mnskligheten. Gangstalking r ett uttryck fr detta dr individen r
frntagen sitt individuella ansvar och mer upptrder under djurens niv. Mnniskan upptrder
mer och mer som en komponent till en maskin och frsker med teknokratins dominans ver
mnniskan f den att underkasta sig att bli en slav under maskinen och att bli behandlad som
en maskin.

Mnniskan manipulerar verkligheten

Maskiner har lika lite som djur ansvar fr ngot som helst. Endast mnniskan r ett
ansvarigt vsen, och p grund av denna stora uppgift, som hon mste ta p sig oavsett hur
tung manteln kan knnas att axla r hon hjd ver bde maskiner och djur, men kan
samtidigt sjunka djupare n ngot djur och stadkomma strre olyckor n ngon maskin.
Mnniskan kan tyvrr manipulera och p s vis sjunka ner under djurens niv. Med dagens
stora frndringar s frndras livsvillkoren s hastigt att drastiskt att mnniskor aldrig hinner
frankra sig innan nsta nyhet kommer. Dagens livsstil innebr en flykt frn demokratin och
erstts lngsamt av en avhumanisering av mnskliga vrden. Vissa kallar denna utevckling fr
"sjlslig mekanisering" av sjlen, ich prcis som det lter r avhumanisering och sjlslig
mekanisering ngto som kommer att fra ngot gott med sig fr mnskligheten.

Pudelns krna; maskiner kan inte bli som mnniskor, men mnniskor kan efterhand bli som
maskiner.

Efter flera rhundraden av teologisk imperialism har vi haft tre rhundraden av en om


mjligt nnu aggressivare vetenskaplig imperialism, och resultatet har blivit en kad
frvirring och desorientering. Nu vntar frmodligen en lng period av teknologisk
imperialism.

P ett individuellt plan kan man beskriva det som process av sjlslig mekanisering och p
ett globalt plan kan processen beskrivas som en maskinalisering av mnskligheten och p
ett filosofiskt plan kan det uttryckas som en avhumanisering av mnskligheten. Livet r
ingen ltt process att genomskda och en nstan omjlig uppgift eftersom livet bara kan
frsts baklnges, men mste upplevas framlnges.
Dagens utveckling skildrar hur en stereotyp och likriktad samhllsutveckling lngsamt tar
form, srskilt den teknokratiska som breder ut sig som en tekno-byrkratisk samhllsapparat i
hela detta avlnga land. Det nya arbetet med tekniken innebr att tankens- och frstndets
arbete blir mer stereotypiskt, den mekaniska och tekniska utvecklingen blir mer rtlinjig och
enformig eftersom man frsker frutsga all utveckling och konsumtionen fr allt mer
karaktren av likformighet och konsumism.

The Case Olof Palme (English text and website)

http://www.leopoldreport.com/LRsajt62.html

Man undrar varfr det finns s mnga olika teorier och s mnga olika spr och varje story har
sin vertygande logik, men nd vet man att bara en teori r den rtta oavsett hur bra dem
andra n verkar, och frgan r om alla dessa olika teorier r en dimrid fr den verkliga teorin.
Det blir ungefr som om varje teori blir en form av en reflekterande spegel som ingen kan se
igenom.

Efter att ha lst igenom olika tnkbara mordmotiv och mordmotiv har jag till slut hamnat i fr
mig nytt mordmotiv, som kan vara en blanding av mnga olika motiv och orsaker, men jag
kallar det fr bitterhetsmotivet eftersom det verkar vara mnga omstndigheter och
frklaringar som inte gr ihop med olika olika samband och sammanhang och konsekvenser
av dessa olika delar i hndelsefrloppet.

Bitterhetsmotivet
Hr r ett bevis p hur polisen i detta fall manipulerat klockslag medvetet nr ambulansen
kom till Sabbatsberg

Under denna ambulans transport skedde ngot VLDIGT mrkligt som n idag inte har givits
en vettig frklaring p, nr Lisbeth klev in i ambulansen p Sveavgen ifrd denna kappa.
Och nr hon ngra minuter senare kommer fram till Sabbatsberg s anlnder hon inte bara i
ett nytt fordon utan ven i en helt annan kappa!
Varfr manipulera klockslaget nr ambulansen kom fram?

Varfr sker ett byte av kappa under transporten?

Vem hade i dessa stunder av chock eller hektiska omstndigheter tankarna p att byta kappa?

Vem har tillgng till en extra kappa liggandes i en ambulans?

Varfr klev Lisbeth in i ambulansen p Sveavgen ifrd en kappa.....

..och sedan anlnder till Sabbatsbergs sjukhus i ett annat fordon och nu ifrd en annan kappa
som ska ha tv kulhl i ryggen?

Tiden fr anskonsten till sjukhuset r maipulerad, kappbytet, byte av fordon p vg till


sjukhuset.

Detta gller OM.....

Om det medvetet har skett ett kappbyte till en kappa med tv kulhl i, och byte av
transportfordon, och att den nya kappan var till fr att manipulera den kommande
utredningen, och fr att ge sken av att Lisbet Palme ocks skulle ha skadats, och hon
dessutom vill intyga att s r fallet, men om det d inte finns ngra skador, d r inte steget
lngt borta till att tro att ven hon mste vara del i denna mordkomplott.

Och varfr fick inte ngon lkare underska Lisbet Palme om hon hade eventuella
skottskador?

Det brukar vl inte vara en skterskas uppgift att hantera eventuella skottskador?

Varfr drjde det hela 9 mnader innan hon FICK undersktes av lkare..?

En notering med Lisbet Palmes mte med skterskan r; Ytterligare samtal orkar Lisbet
Palme inte med. Men var r lkarna, eller varfr r det inte dem som r dr och gr
underskningen. Svaret r enkelt; det var inte meningen att hon skulle kunna underskas och
det var drfr det skulle drja 9 mnader innan hon FICK underskas av en lkare. Efter 9
mnader skulle denna bevis faktor vara borta eller s att sga ha lkt och inte lngre vara
synlig. Kan det finnas ngon anna logik n denna?

Varfr drjde det hela 9 mnader innan hon FICK undersktes av lkare..?

Varfr hemligstmplades Olof Palmes obduktionsprotokoll i 70 r?

Varfr hemligstmplades den rttsmedicinska underskningen och fick inte vara en integrerad
del av brottsutredningen? Den som var viktig bde fr spaningen och fr bevisningen.

Varfr visar utredare och svenska polisen inget intresse fr obduktionsprotokollet?

Om man manipulerar och ndrar tiden med ankomsten fr Lisbet Palmes ankonst till
Sabbatsbergs sjukhus frn 23.38 till 23.35, varfr gr man denna ndring och vad frsker
man dlja med denna frndring p tre minuter..?

Frsker man dlja att det faktiskt har skett ett stopp under vgen eller frden p vg till
sjukhuset, och att det under detta stopp som byte av kappa har skett, att man byter till ett annat
fordon
r Palmemlet mot 42-ringen enbart en maktdemonstaation? Har Sverige frvandlats frn en
rttsstat till en polisstat? P s lsa grunder torde aldrig tidigare ngon/tllts till ansvar fr att
ha ddat en mnniska och frskt dda en annan. Tre r efter mordet har han blivit bervad
inte bra sin frihet utan ocks sitt namn och sitt ansikte. Han rannsakas nu fr nittonde gngen i
sitt liv. Men detta r frsta gngen som han anklagas fr mord och mordfrsk.
Det finns inte tillstymmelse till teknisk bevisning mot mannen. Vad vrre r, mordutredarna
har inte bemdat sig om att f fram ngon. Tvrt om visar det sig att de i mnga stycken
undertryckt den. Srskilt tydligt kommer detta fram vad gller Lisbet Palme. Det r Lisbet
Palme som sger sig vara hundraprocentigt sker p att 42-ringen r skyldig. Men det finns
helt enkelt inte ngot bevis fr att Lisbet Palme blivit skadadl
Ambulansen transporterade Palmes kropp till Sabbatsberg. Lisbet kom med i sista stund efter
att ha bankat p rutan
nr den rullade igng. Ingen av ambulanspersonalen fick uppfattningen att Lisbet var skadad.

I frnnderskningshandlingarna finns en PM inlmnad 245.86 av kommissarie Lars


Christiansson. Han var p Sabbatsbergs sjukhus och fick ett vagt signalement p mrdaren av
Lisbet Palme. Han slutar sin PM:

"Skterskan som var med i rummet visade p fru Palmes mockakappa Den hade tv hl p
ryggen. Fru Palme drog upp sin blus. P ryggen fanns en srkanal, c:a 2 - 5 mm djup, tvrs
ver bda skulderbladen. Ytterligare samtal orkade fru Palme inte med."

klagaren har inte kallat Lars Christiansson till rttegngen. Skterskan, som inte namnges i
hans PM, har inte hrts av polisen. Hon heter annars Lena steman.
En s djup srkanal mste vara kraftigt bldande, sger doc Milan Walverius, som i egenskap
av chef fr Statens Rttslkarstation vid Karolinska Institutet i Solna svarade fr den
rttsmedicinska underskningen av Olof Palme. Ingen lkare p Sabbatsberg hrde talas om
att Lisbet blivit skadad, Det visste inte heller ambulanspersonalen eller kommissarie Gsta
Sderstrm som var frsta polisbefl p mordplatsen och frskte hra Lisbet Palme.
I samband med obduktionen lrdagen den 1 mars begrde jag att vi skulle f underska Lisbet
Palme, sger doc Valverius. Men polisledningen sa bestmt ifrn att hon inte fick stras. Det
hjlpte inte ens att vi erbjd oss att stlla en kvinnlig rttslkare till
frfogande.Underskningen av Lisbets skada hade stor betydelse fr bestmning av
skjutavstnd, skottvinkel etc. Man skulle ha kunnat rkna ut var kulan slagit ned och ftt detta
bekrftat av
mrken p gatan, husvggen eller var det nu kan ha varit. Det r ren geometri, sger doc
Valverius.

verlggningar i sdana frgor mellan polisens mordutredare, klagaren och rttslkaren r


rutin i mordfall av detta slag. I det hr fallet har polis och klagare till dags dato stllt sig helt
kallsinniga till den rttsmedioinska expertisen och deras arbete. Det r frsta gngen under
mina fyrtio r som rttslkare som jag inte har kallats som sakkunnig till en mordrttegng dr
jag utfrt obduktonen, sger Milan Walverius.
Han blev inte ens kallad till den rekonstruktion som gjordes p Sveavgen ngra dagar efter
mordet. Det blev fr vrigt inte heller Lisbet Palme eller kommissarie Gsta Sderstrm,
fastn dvarande klagaren K G Svensson yrkade p det. Rekonstruktionen tycks ha varit
avsedd enbart fr Aftonbladet, som hyrt en lgenhet p andra sidan gatan fr att ta bilder.
Lisbet Palmes skada fick Milan Valverius dokumentera frsta gngen vid en genomgng med
mordutredarna p rttslkaretationen nio mnader efter mordet. Det var den 11 december. Jag
hade en tid dessfrinnan trffat SPO:s spaningachef P-G Nss i ett annat rende. Vi knde
varandra sedan min tid p rttelkaratationen i Ume p
sjuttiotalet, d Nss var lnsklagare dr. Jag rkade nmna fr honom att palmeutredarna
aldrig haft ngon kontakt med oss och han blev hpen. Han tog genast upp saken med
Holmer.

En s djup srkanal mste vara kraftigt bldande, sger doc Milan Valverius, som i
egenskap av chef fr Statens Rttslkarstation vid Karolinska Institutet i Solna svarade fr
den rttsmedicinska underskningen av Olof Palme. Ingen lkare p Sabbatsberg hrde talas
om att Lisbet blivit skadad. Det visste inte heller ambulanspersonalen eller kommissarie
Gsta Sderstrm som var frsta polisbefl p mordplatsen och frskte hra Lisbet
Palme.

Gran Sderstrm r den som upptcker att det gjorts manuella ndringar.

Gsta Sderstrm r ocks den kommisarie du lste om tidigare i detta inlgg som frystes ut och begrde
frtidspension. Gsta Sderstrm hade d 39 rs tjnstgring i polisen bakom sig och betraktades av
tskilliga poliser som en av krens mest erfarna och korrekta. Han fryses nu ut och begr
frtidspensionering.

Han begr och fr se tidsregisteringen av nr polisen r p plats. Den 3 mars 1986 anlitade Gsta
Sderstrm sin kollega Gran Hellgren fr att frn dataterminalen p stermalms polisstation ta fram
mordnattens ingripandemeddelande frn Stockholmspolisens sambandscentral, SBC.

Det som visade sig p dataskrmen var att sju polisfordon fanns registrerade p mordplatsen fre hans
egen kommissariebil. Den frsta tidsangivelsen var 23:23. Det fanns bara den lilla detaljen att alla dessa
prktiga snabba polisbilars tidsregistreringar hade en asterisk efter sig var och en p dataskrmen, vilket
betyder att de inregistrerats manuellt I EFTERHAND. Konsekvens: Utfrysning och begr
frtidspensionering. Tidsangivelser inregistrerats manuellt I EFTERHAND.
Varfr har bde tiden fr nr frsta kommisarien anlnde till mordplatsen och nr Lisbet
Palme anlnde till Sabbatsbergs sjukhus ndrats i efterhand? Vad dljer sig bakom dessa
tidsmanipuleringar? 7 minuter har ndrats nr det gller kommisariens ankomst till
mordplatsen och 3 minuter nr det gller Lisbets Palmes ankonst till Sabbatsbergs sjukhus.
Lisbeth Palmes 3 minuter lan vara dessa man frsker dlja;

Om man manipulerar och ndrar tiden med ankomsten fr Lisbet Palmes ankonst till
Sabbatsbergs sjukhus frn 23.38 till 23.35, varfr gr man denna ndring och vad frsker
man dlja med denna frndring p tre minuter..?

Frsker man dlja att det faktiskt har skett ett stopp under vgen eller frden p vg till
sjukhuset, och att det under detta stopp som byte av kappa har skett, att man byter till ett annat
fordon, och varfr har Lisbet Palme mrken eller rodnader av ett lngt piskrapp p ryggen, om
jackan hon anlnder till sjukhuset i har tv kulhl i ryggen? Det verkar mer och mer vara en
mordkomplott av den strre arten.

Vilken avgrande betydelse har tidpunkten 23.30 eller om det var den officiella tiden
23.23 som gllde? Hela iden kan ju avslja att det kan ha handlat om svenska
statsapparatens egna inblanding. Genom denna tidsmanipulation kan man medvetet ha
hjlpt den skt Olof Palme att komma undan just fr att det var en noga planerad
attack och genom att vnta med att ringa i alla ALARMKLOCKORNA hos varje polis,
s var mrdaren redan utom rckhll. Gsta Sderstrm som d hade 39 rs
tjnstgring i polisen bakom sig och betraktades av tskilliga poliser som en av krens
mest erfarna och korrekta. Han fryses nu ut och begr frtidspensionering.

Tvrtemot Sderstrms och Windns samstmmiga uppgifter om att larmet ifrga gtt
ut kl 23.29 hvdade Koci att det var larmtiden 23.23 som gllde. Det skilde sig allts s
mycket som sex minuter mellan de bda versionerna - sex minuter som kunde ha varit
av avgrande betydelse fr polisens mjligheter att gripa grningsmannen. Vill man
nysta i dem frgor eller ledtrdar som man medvetet har undvikit att underska
eftersom det d frmodligen skulle leda rakt in i den Svenska Statsapparaten?
En detalj br nmnas. Nr Sderstrm i brjan av pfljande arbetspass
skulle ta reda p den sida i rapportblocket dr han antecknat tidpunkten
23.28, kunde han inte hitta den. Den hade blivit utriven ur rapportblocket.
Samma gller abdr anteckningar; Nr Milan Valverius efter en lng tids
sjukskrivning tervnde till sitt tjnsterum p rttslakarstationen i Solna
var alla papper och anteckningar han hade i ldor och skp om
obduktionen av Olof Palme fruvunna. Lite mrkligt r det att samma sak
intrffade fr en annan befattningshavare som varit kritisk mot
mordutredningen, nmligen poliskommiasarie Gsta Sderstrm. Han var
frsta polisbefl p mordplatsen och han har envist hvdat att han kom
fram 23.30 medan den officiella tidpunkten r 23.23. Detta r en frga av
stor betydelse fr lsningen av mordet. Nr Sderstrm kom tillbaka till
sin arbetaplats efter en tids ledighet var alla hans anteckningar frn
mordnatten frsvunna.

BRJAR DET INTE BLI GANSKA UPPENBART.......?

Genomgende tema r att det som gr att underskas inte fr inderskas hemligstmplas, fr
inte underskas, omplaceringar, anteckningar frsvinner, tidsmanipulationer, underskningar
som inte grs, utfrysning och frtidspensioner, och alla svenska medborgare som dr, 65
svenska poliser som dr nr Estonia frlister och som mjligen fljde Polisspret. Brjar det
inte bli fr mycket av att alla dr av olika anledningar som har aknytning till Palmemordet,
Boforsaffren eller undersker fakta i ngon mening..?

Det hette i artikeln att obduktionen entydigt visade att Olof Palme skjutits med grovkalibrig
ammunition. Kriminal-
kommissarie Rune Bladh vid tekniska roteln var nrvarande vid hela obduktionen men skildes
omedelbart efter den frn palmeutredningen fr andra uppgifter. Han sa att man inte kande
kunde sga att det var just med en revolver av typ Smith & Wesson som Palme skjutits. Man
kunde inte heller sga om han skjutits med de upphittade kulorna.
I samband med obduktionen lrdagen den 1 mars begrde jag att vi skulle f underska Lisbet
Palme, sger doc Valverius. Men polisledningen sa bestmt ifrn att hon inte fick stras.
Det hjlpte inte ens att vi erbjd oss att stlla en kvinnlig rttslkare till frfogande.
Underskningen av Lisbets skada hade stor betydelse fr bestmning av skjutavstnd,
skottvinkel etc. Man skulle ha kunnat rkna ut var kulan slagit ned och ftt detta bekrftat av
mrken p gatan, husvggen eller var det nu kan ha varit. Det r ren geometri, sger doc
Valveriua.
Han blev inte ens kallad till den rekonstruktion som gjordes p Sveavgen ngra dagar efter
mordet.

Det blev fr vrigt inte heller Lisbet Palme eller

kommissarie Gsta Sderstrm,

fastn dvarande klagaren K G Svensson yrkade p det.


Rekonstruktionen tycks ha varit avsedd enbart fr Aftonbladet, som hyrt en
lgenhet p andra sidan gatan fr att ta bilder.

- Innan utredarna anlnde i sina bilar kom en patrull och genomskte rttslkarstationen och
frelsningssalen noga fr att se om dr inte fanns ngra bomber. Karavanen anlnde, men
Holmr sjlv var inte med. Det var nmligen samma dag han blev kallad till justitieministern
eller brjan till slutet p hans tid som spaningsledare. Det var en sdan genomgng som vi
skulle ha haft ngon av de frsta dagarna ixmaxs efter mordet. Vi ritade skisser, visade bilder
och gick noggrant igenom vad man kunde utlsa av obduktionen betrffande kulbana,
skottvinkel o s v. Jag nmnde d att det var en stor brist i underskningen att vi inte hade
ngra som helst kunskaper om Lisbet Palmes skada. Man ringde upp Sabbatsbergs sjukhus
och jag talade med lkaren Claes Wallin, som tagit emot Palme. Han hade aldrig; hrt talas
om Lisbets skada men av en tillfllighet befann sig skterskan, Lena steman,
Lisbet Palmes skada fick Milan Ealverius dokumentera frsta gngen vid en genomgng med
mordutredarna p rttslkarstationen nio mnader efter mordet. Det var den 11 december. Jag
hade en tid dessfrinnan trffat SPO:s spaningachef P-G*Nss i ett annat rende. V knde
varandra sedan min tid p rttelkaratationen i Ume p sjuttiotalet, d Nss var lnsklagare
dr. Jag rkade nmna fr honom att palmeutredarna aldrig haft ngon kontakt med oss och
han blev hpen. Han tog genast upp saken med Holmer.
p sjukhuset och hon kom till telefonen. Jag fick mxhii hennes nio mnader minnesbild av
vad hon sett tidigare jag dikterade ned det. Inte ens den dokumentationen har tagits med som
bevisning vid rttegngen Lena steman berttade att Lisbet Palme klagat ver att det sved p
ryggen. Skterskan tittade p ryggen och fann en rodnad
tvrs ver skulderbladen "ungefr som av ett piskrapp". Hon baddade Lisbet p ryggen och
sedan var det inte mer med det. Milan Walverius har ocks frvnat sig ver att han och hans
kolleger inte fick se de tv kulorna som privatpersoner hittat p mordplatsen. Inte heller fick
de se Olof Palmes klder med skotthl och naturligtvis inte heller Lisbet Palmes jacka med de
tv kulhlen. Det hade varit ovrderligt fr bestmning av kulbanorna och hr normalt till
rttslkarnas underskningsmaterial Milan Valverius undrar ocks om kulorna verkligen r de
rtta,
med tanke s att de inte alls tycks ha varit deformerade.
med tanke p att de inte alls tycks ha varit deformerade. Den ena kulan hittades p
lrdagsmorgonen och den andra p sndagen. Hans Holmer fr i sin bok ett resonemang om
kulorna som har blivit s vanligt i palmeutredningen. Om man inte kan finna ngot motiv s
har det intrffade inte intrffat "Varfr skulle mrdaren plantera ut kulor just av den typ som
konstaterats ha ddat Olof Palme? Det skulle m; inte vara fr att fra spanarna p villovgar
utan fr att str grus i bevismaskineriet kring mordvapnet i en kommande
rttegng....Mrdarensfrsta tanke efter mordet br ha varit att gra sig av med mord- vapnet,
inte att krngla med kulorna. Vi vger de olika om stndigheterna mot varandra och enas till
slut om att anse att kulorna r de rtta."
Skriver allts Sherlock Holmer i sin bok Olof Palme r skjuten! Nr Hans Holmer hrdes av
Edenmankommissionen 1.2. 88 fr- klarade han helt frankt att anledningen till att lkarna p
Sabbatsberg eller rttslkarna inte underskt Lisbet Palmes skada var att "det var ngot som
glmdes bort i all uppstndelsen, det hannade mellan stolarna". Dr kan vi allts konstatera att
Hans Holmer helt enkelt ljuger.
P onsdagen den 5 mars fick Wineent Lange obduktionsprotokollet frn rttslkarstationen i
tv exemplar. Det ena
gav han till Hans Holmr. Herrarna tycks sedan ha lst indokumentet i var sitt skp.
Spaningaledningen vidtog den ovanliga tgrden att hemligstmpla protokollet, och man
motiverade detta med att ett offentliggrande kunde vara till men fr de anhriga (?) samt
dessutom stra frunderskningen.
I andra fall ooh i andra lnder r den rttsmedicinska underskningen en integrerad del av
brottsutredningen. Den r viktig bde fr spaningen och fr bevisningen. Fr docent Milan
Valverius r detta vlbekant. Han har varit verksam som rttslkare i fyrtio r och r
internationellt knd som praktiserande yrkesman ooh som lrare.
Inte heller har mordutredare eller klagare brytt sig om obduktionsprotokollet.

Det var tyst kring obduktionse och rttslkarna , svl internt inom spaningsledningen som
externt i massmedia, nda till vren 87, d pltsligt VPK-riksdagsmannen Jrn Svensson gick
ut och kritiserade hemligstmplingen av protokollet, Han hade utsetts till sitt partis
representant i den parlementariska kommissionen, som skulle ta vid dr juristkommissionen
slutat. Den kallades ocks Edenmankommissionen efter sin ordfrande Ragnar Edenman. Jrn
Svensson opponerade sig mot att inte ens kommissionens ledamter fick lsa protokollet och
han pstod
att det var saker som Hans Holmr ville dlja. Han pstod att Olof Palme skjutits framifrn, i
brstet och med ett finkalibrigt vapen.
Och rent pinsamt blev det nr Milan Valverius tog till orda. Allt han hade att bertta innebar
nmligen en svidande
kritik av hela mordutredningen. Infr kommissionen berttade han ofrblommerat om svl
polisens som klagarnas totala brist p intresse fr rttelkarnas arbete. Han undrade ver om
utredarna egentligen ville ha reda p sanningen och han hade en stark knsla av att det var
ngonting man ville dlja

Ls obduktionen hr
http://www.politiskamord.com/obduktion_krantz.pdf

Om man tar svartsjukemotivet tillsammans med andra olika politiska omstndigheter och
faktorer, och lgger ihop dessa fakta och kunskaper med de omstndigheter som detta sista
svartsjukemotivet innehller, och drtill lgger till att svenska staten inte vill att man
undersker eventuellt Olof Palmes relation till Emma Rothschild, s verkar detta sista
perspektiv vara det allra starkaste, oavsett om man ska kalla det svartsjukemotovget eller
ngot annat.

Har alla deltagit i denna mordkomplott, till och med de nrmaste? Det verkar ju frefalla att
s r fallet nr man studerar fakta nrmare och lgger ihop pusselbitarna. D r det plstligt
mycket som varit ologiskt pltsligt mer logiskt. Om det sedan r sanningen vet jag inte, vad
tror du sjlv?

Ngot som tydligen inte fr underskas och lyftas fram i ljuset r Olof Palmes
krleksfrhllande till Emma Rotschild.

Citerat onamnsgivna kllor ansg tidningen att den svenska regeringen frbjd polisen
att underska frhllandet mellan Palme och Emma Rothschild, 38, beskriven som en
rdgivare till Palme.

Nr man frstr detta s frstr man ocks detta

Ibland mste man till och vga stlla dem enklaste och dummaste frgorna hur knppa dem n
kan tyckas vara fr att ven dem kasta nytt ljus t ngot annat, kanske inte just fr
gonblicket, men nr information i huvudet organiserar sig till att se helheter, s vvs nya
samband och sammanhang lngsamt samman till en strre bild. Lite ungefr som nr du
lgger ihop ett pussel, du ser inte den strre helheten frrn du gnat tillrckligt med TID t
att se, leta, testa, prova, underska och jmfra var varje pusselbit bst passar i pusslet.

Vad kan symbolisera en mental sprr eller en visuell blockering fr att ge ett exempel i form
av en metafor?

Hr r en;"

"Man ser inte skogen p grund av alla trden".

S samma sak som du faktiskt vill se, blockerar faktiskt ocks det du vill se.

S samma svar som du kanske sker, blockeras av densamme

S nu till min kategori; vga stlla dumma frgor och liknelser.

r det hr en tillfllighet, en slump, ett bisarrt faktum som frsker dlja ngot, ungefr som
metaforen "man ser inte skogen p grund av alla trden"

Christer Petterson pekades ut som Olof Palmes mrdare och det r den officiella bilden
statsapparaten hller fast vid n idag. Idag heter den nya chefsklagaren ocks Krister
Petterson
Frn skyldig Christer Petterson till chefsklagare Krister Petterson (samma namn)

r det nstan inte lite bisarrt att dem har identiska lika namn? Som att se en thriller film dr
bde den som jagar och jagas har samma namn i filmen. Det blir p ett stt tv olika halvor
som inte passar ihop, men som mste flyta ihop fr att finna sanningen.

Frn skyldig Christer Petterson till chefsklagare Krister Petterson, vem r vem? Detta
kan ocks klassas till kategorin som eventuella dumma och ointellektuella frgor. Vem r
vem? Gr man skningar p exempelvis Christer Petterson p olika skmotorer s leds man
ocks till artiklar och trffar p chefsklagaren Krister Petterson. Kan bli frvirrande fr
andra som sker information i mnet frn kanske andra lnder och inte vet vem som r vem.
r det en slump att dem har samma namn, eller r det egentligen vldigt osmakligt, opassande
och bisarrt, eller r det en medveten och mycket noga utvald, planerad och genomtnkt
strategi fr att frhindra att rttvisan vinner, och r egentligen ett sabotage mot att kunna
underska rtt ledtrdar eller hitta rtt ledtrdar p grund av att information och
skinformation mixas ihop.

Vem r vem i skmotorerna Christer Petterson till chefsklagare Krister Petterson, vem
r vem? Ny kunskap, samband, sammanhang vxer fram som ett resultat nr dessa
flyter samman och integrerar till ngot nytt. Motsatsen heter fragmentisering av
kunskap; splittring av kunskap i sm delar som r utan sammanhang och hlla kunskap
frn varandra.

Om detta antagande skulle kunna vara en eventuell sann utgngspunkt; d kan man brja ana
ugglor i mossen.

En mjlig psykologisk skenmanver


r detta en psykologisk manipulations manver av den hgre gradens skola som passar in i
metaforen; man ser inte skogen p grund av alla trden eller man ser inte den skyldige p
grund av att lagen frsker dlja en mjlig andra sanning n den officiella eller att man
medvetet frsker leda bort uppmrksamheten bort frn att underska de ledtrdar man har
undvikit att underska eftersom det d frmodligen skulle leda rakt in i den Svenska
Statsapparaten. Den psykologiska effekten av att "man ser inte skogen p grund av alla
trden" eller att anvnda samma skulle kunna vara som att du inte kan se igenom en
spegel eftersom den bara reflekterar tillbaka samma spegelbild.

Jag tro den skyldige r Svenska Staten sjlv

Gr det att bevisa?

Kanske med logisk argumentation

Jag brjade inlgget med dessa ord, sj jag fr avsluta med densamma

Det r ingen verraskning om det var den svenska regeringen och business eliten som
mrdade Olof Palme. Hr r mina funderingar kring varfr jag tror det.

Vill man lsa mordgtan med Olof Palme om Svenska Staten och maktelit r iblandade?
Vad menade Hans Holmer med orden; Om sanningen om mordet p Olof Palme kom fram
skulle det skaka Sverige i dess grundvalar, sa Hans Holmr under mordutredningens mest
intensiva fas det frsta ret.

skaka Sverige i dess grundvalar Vad menade han med det och vad grundande han det
p?

Kan Hans Holmr menat ngot t det hr hllet om man talar klarsprk; Vill man nysta i dem
frgor eller ledtrdar som man medvetet har undvikit att underska eftersom det d
frmodligen skulle leda rakt in i den Svenska Statsapparaten?

Gr det att vinna tillbaka tron p demokratin?

Det fr framtiden utvisa

http://www.politiskamord.com/obduktion_krantz.pdf

You might also like