Frvara detta provhfte p ett betryggande stt

Innehllet i detta provhfte, Delprov A, r sekretessbelagt med

std av 4 kap 3 Sekretesslagen, t o m 30 juni 2007.
Innehll
Information till lrare................................................................................................. 5
Bakgrund och syfte ....................................................................................................... 6
Anvndning av provet i den grundlggande vuxenutbildningen..................................... 6
Allmn information om provet 2007 ............................................................................. 6
Distribution och provmaterial ................................................................................... 6
Beskrivning av de olika delproven............................................................................ 7
Delprov A............................................................................................................8
Delprov B ............................................................................................................8
Delprov C ............................................................................................................9
Bedmning............................................................................................................. 10
G-pong och vg-pong....................................................................................... 10
Uppgifter markerade med symbolen ............................................................... 10
Uppgifter som ska aspektbedmas med std av bedmningsmatris .................... 10
Provbetyg .......................................................................................................... 11
Information till eleverna ......................................................................................... 12
Anpassning av provet.................................................................................................. 13
Sekretess och arkivering.............................................................................................. 13
Uppfljning................................................................................................................. 13
Hur vi arbetat med provet............................................................................................ 14
Frfrgningar.............................................................................................................. 14

Delprov A Muntligt delprov .................................................................................. 17

Beskrivning av Delprov A........................................................................................... 18
Organisation ...................................................................................................... 18
Frberedelser ..................................................................................................... 18
Genomfrande ................................................................................................... 19
Bedmning ........................................................................................................ 19

Lrarmaterial Kopieringsunderlag .......................................................................... 21

Information om de olika versionerna ...................................................................... 22
Uppgiftsspecifik bedmningsmatris till muntligt delprov ................................... 24

Elevmaterial Kopieringsunderlag............................................................................. 25
Information till eleverna ......................................................................................... 26
Version A............................................................................................................... 27
Version B ............................................................................................................... 31
Version C ............................................................................................................... 35

Bilagor
1. Generell bedmningsmatris (muntlig redovisning grundskola) ............................... 39
2. Generell bedmningsmatris (skriftlig redovisning grundskola) ............................... 40
3. Utdrag ur lroplanen och kursplanens vergripande ml ......................................... 41
4. Ml i kursplanen relaterade till kunskapsomrden................................................... 42
5. Betyg och bedmning............................................................................................. 43
6. Provdelarnas innehll relaterat till kursplan och betygskriterier .............................. 44

p9Ma07
 Information till lrare

p9Ma07 5
Bakgrund och syfte
Nationella mnesprov i svenska och svenska som andrasprk, engelska och matematik
fr rskurs 9 r obligatoriska att anvnda i grundskolan, i fristende skolor och, i
tillmpliga delar, i specialskolan. De br anvndas i den grundlggande vuxenutbild-
ningen. Syftet med mnesproven r att
stdja lraren i bedmningen om och hur vl eleverna ntt mlen i lroplan och kurs-
plan.
ge std fr betygssttningen.
bidra till en likvrdig bedmning ver landet.
Provet r avsett att vara en konkretisering av lroplanens kunskapssyn och mnessynen
i kursplanen. Provet innehller bde bredd och variation, fr att eleven ska ges tillflle
att visa s mnga sidor som mjligt av sin frmga i matematik. Eftersom alla ml inte
kan prvas i det nationella provet utgr elevens resultat p mnesprovet endast en del
av underlaget fr lrarens samlade bedmning, nr han/hon ska avgra vilket slutbetyg
eleven ska f.
Mlen fr matematik r i kursplanen uppdelade i ml att strva mot och ml att uppn.
De senare ska betraktas som minimikrav fr vad eleven ska ha uppntt i slutet av
rskurs 9 och motsvarar betyget Godknd. Till mnesprovet hr beskrivningar av kra-
ven fr olika provbetyg. Dessa beskrivningar bygger p betygskriterierna och har ut-
arbetats efter diskussioner med grupper av yrkesverksamma matematiklrare. Provbetyg
beskrivs endast fr provet som helhet.

Anvndning av provet i den grundlggande vuxenutbildningen

Enligt 4 kap 6 Frordningen om kommunal vuxenutbildning, br lrarna anvnda
nationellt faststllda prov som ett hjlpmedel fr att bedmningsgrunderna ska bli s
enhetliga som mjligt ver landet. Som betyg inom den grundlggande vuxenutbild-
ningen ska anvndas ngon av beteckningarna Icke godknd (IG), Godknd (G) eller
Vl godknd (VG). Fr den grundlggande vuxenutbildningen finns betygskriterier
endast fr betyget Godknd. I detta informationsmaterial kommer vi dock endast att
referera till kursplanen och betygskriterierna fr grundskolan.
Provets innehll r valt fr att passa bde tonringar och vuxna. Anvndningen av och
datum fr provet kan anpassas efter lokala frhllanden. Delprov B och Delprov C fr
dock inte gras fre de fr grundskolan faststllda provdagarna, 19 april respektive 27
april.

Allmn information om provet 2007

Distribution och provmaterial

Materialen fr mnesprovet i matematik fr rskurs 9 distribueras till skolorna vid tv
olika tillfllen.
Vecka 3 distribueras endast detta hfte som frutom allmn information innehller Del-
prov A med bedmningsanvisningar.
Vecka 13 distribueras vriga provdelar (Delprov B, Delprov C och Bedmningsanvis-
ningar). Dessa provdelar kommer att distribueras i tv versioner fr att minska srbar-
heten i det nationella provsystemet. Provversionerna prvar samma kunskapsomrden

p9Ma07 6
och r likvrdiga. Skolverket frdelar de olika provversionerna. Det framgr av proven
vilken version som skolan tilldelats. Skolan mste ange vilken provversion uppgifterna
avser vid resultatredovisningen.
Fr att kunna bedma elevens kunskaper i matematik mot kursplanens olika ml och
mot betygskriterierna behvs ett s brett bedmningsunderlag som mjligt. mnes-
provet i matematik omfattar drfr olika delar som ska ge eleven mjlighet att visa sina
kunskaper p olika stt. De olika delarna skiljer sig vad gller kunskapsinnehll, arbets-
stt, redovisnings- och bedmningsstt.
Nedan ges en kort sammanstllning av de olika provdelarna.
Delprov B
Delprov A Del B1 Del B2 Delprov C
Beskrivning Muntligt delprov Cirka 20 uppgifter En strre uppgift Cirka 10 uppgifter
som genomfrs dr endast svar som krver utfrlig samlade kring ett
i grupper. krvs. redovisning. tema. Lsningarna
ska redovisas.
Minirknare och Tillgng till
formelblad ej minirknare. Tillgng till
tilltet. formelblad och
minirknare.

Tid fr Vecka 322 19 april 19 april 27 april

genomfrande

Tidstgng Cirka 2030 minu- 80 minuter fr Del B1 och Del B2 100 minuter
ter per grupp. tillsammans.

Bedmning Helhetsbedmning Pong enligt Helhetsbedmning Pong enligt

med std av be- bedmnings- med std av be- bedmnings-
dmningsmatris. anvisningar. dmningsmatris. anvisningar.

Formelbladet kan hmtas i pdf-format p www.lhs.se/prim

Frn och med vren 2005 finns det ersttningsprov fr Delprov B och Delprov C i
matematik. Dessa ersttningsprov distribuerades 2005 i ett rtt kuvert. Provdelarna fr
endast anvndas om det finns tydliga bevis p att det ordinarie provet blivit knt. Om
ersttningsprovet anvnts skickas en kopia av den enkt som finns i det rda kuvertet
till Skolverket. Hanteringsanvisningar och arkiveringsbestmmelser gller ven fr er-
sttningsprovet.
Ersttningsprovet ska kunna fungera under flera r och glla fram till dess Skolverket
tillhandahller ett nytt ersttningsprov. Drfr fr provet endast anvndas som erstt-
ningsprov p ordinarie provdatum.

Beskrivning av de olika delproven

Fr varje delprov anges syfte, beskrivning, tidpunkt, tidstgng, materiel, genomfrande
och bedmning samt information till eleverna. Delprov A beskrivs dessutom mer ing-
ende p sid 1720.

p9Ma07 7
Delprov A
Syfte: Delprov A prvar elevens frmga att muntligt framfra matematiskt
grundade ider samt frmga att lyssna till, flja och prva andras
frklaringar och argument.
Beskrivning: Delprov A r ett muntligt delprov.
Tidpunkt: Delprovet kan genomfras nr som helst under provperioden vecka 3
t o m vecka 22.
Tidstgng: Cirka 2030 minuter per grupp.
Materiel: Penna, linjal, minirknare.
Genomfrande: Provet genomfrs i grupper om 34 elever.
Bedmning: Lraren gr en aspektbedmning med std av en uppgiftsspecifik
bedmningsmatris. Resultatet av bedmningen blir ett antal g- och
vg-pong. Ls mer om bedmning p sid 1012.
Information till eleverna fre delprovet
Delprov A r ett muntligt delprov. Provet genomfrs i grupper om 34 elever. Ni kom-
mer var och en att f redovisa en uppgift och sedan ha en gemensam diskussion.
Delprov B
Syfte: Del B1 prvar framfr allt elevens taluppfattning och grundlggande
frdigheter i rkning med naturliga tal, tal i brk- och decimalform
och procent. Ngra uppgifter prvar elevens kunskaper i grund-
lggande algebra, geometri och statistik. Del B2 prvar elevens fr-
mga att lsa problem, reflektera ver och tolka sina resultat samt
bedma deras rimlighet. Dr prvas ocks elevens frmga att ut-
trycka sina tankar skriftligt, dra slutsatser och generalisera.
Beskrivning: Delprov B bestr av tv olika delar. Del B1 bestr av cirka 20 upp-
gifter dr endast svar krvs. Detta r den enda del dr eleverna
varken fr anvnda minirknare eller formelblad. Del B2 bestr av
en mer omfattande uppgift. Uppgiften knnetecknas av att lsning-
en r ganska omfattande och krver motiveringar.
Tidpunkt: Torsdagen den 19 april 2007.
Tidstgng: 80 minuter fr Del B1 och Del B2 tillsammans. Rekommenderad tid
fr Del B1 r 25 minuter.
Materiel: Penna, linjal, suddgummi och fr Del B2 ocks inskrivningspapper
och minirknare.
Genomfrande: Skolan avgr om man vill ha rast mellan Del B1 och Del B2 eller om
man vill ha en flytande vergng mellan delproven. Del B1 och
Del B2 kan i s fall delas ut samtidigt till eleverna. Eleverna har d
mjlighet att sjlva frdela tiden mellan delproven och pbrja
arbetet med Del B2 ven utan minirknare. Eleverna uppmanas att
frst lsa uppgifterna i Del B1. Eleverna ska lsa uppgifterna i denna
del utan minirknare och formelblad. Svaren ska skrivas direkt i
provhftet. D en elev anser att han/hon r klar med Del B1 lmnas

p9Ma07 8
 denna in och eleven fr d ta fram sin minirknare. Arbetet fortstter
sedan med Del B2. Uppgiften i Del B2 ska redovisas p inskriv-
ningspapper.
Bedmning: Elevens svar i Del B1 bedms med g-pong eller vg-pong. Fr Del
B2 gller att lraren gr en aspektbedmning med std av en upp-
giftsspecifik bedmningsmatris och med std av exempel p auten-
tiska elevarbeten p olika kvalitativa niver. Bedmningen resulterar
i ett antal g-pong och ett antal vg-pong. Ls mer om bedmning p
sid 1012.
Information till eleverna fre delprovet
Delprov B bestr av tv delar, B1 och B2.
Del B1 bestr av cirka 20 uppgifter. Uppgifterna ska lsas utan minirknare och du be-
hver endast skriva svar. Svaret bedms med g-pong eller vg-pong. Du lser dessa
uppgifter snabbast genom att rkna i huvudet. Behver du gra stdanteckningar s gr
du dessa i provhftet.
Del B2 bestr av en mer omfattande uppgift av underskande karaktr. Det r mycket
viktigt att du redovisar dina tankegngar och stllningstaganden och att redovisningen
r tydlig. Redovisningen ska skrivas p inskrivningspapper. Provhftet ska lmnas in
tillsammans med redovisningen. Valfri minirknare fr anvndas. Lraren ska gra en
helhetsbedmning med std av en bedmningsmatris. Bedmningen grundar sig p hur
vl du frstr problemet, hur du genomfr lsningen och analyserar resultatet och hur
klart och tydligt du redovisar och anvnder det matematiska sprket.

Delprov C
Syfte: Delprovet prvar elevens frmga att lsa problem samt reflektera
ver och tolka sina resultat och bedma deras rimlighet.
Beskrivning: Delprov C bestr av cirka 10 uppgifter som prvar kunskaper frn
flera olika kunskapsomrden. Uppgifterna r samlade kring ett
gemensamt tema som i r r Nya Zeeland. Till Delprov C finns ett
informationsblad. Avsikten med informationsbladet r frmst att
eleverna ska bli frtrogna med temainnehllet, s att de inte frlorar
tid vid provtillfllet genom att lsa en fr dem obekant text.
Tidpunkt: Fredagen den 27 april 2007.
Tidstgng: 100 minuter.
Materiel: Penna, linjal, suddgummi, minirknare, formelblad, informations-
blad och inskrivningspapper.
Genomfrande: Det r lmpligt att dela ut informationsbladet efter att eleven har
skrivit Delprov B. Lraren ska tillsammans med sina elever g
igenom informationsbladet ngon dag innan provet genomfrs.
Denna genomgng kan ocks gras av hemsprkslrare/special-
lrare. Eleverna ska d ges mjlighet att stlla frgor p sdant som
de inte frstr, t ex obekanta ord och uttryck. De elever som nskar
fr ha tillgng till informationsbladet vid provtillfllet.

p9Ma07 9
 Till uppgifterna i Delprov C ska lmnas fullstndiga redovisningar
p inskrivningspapper. Maxpongen anges vid varje uppgift. Endast
svar ger inga pong.
Bedmning: Vid bedmning av elevens arbete ska positiv pongsttning tillm-
pas. Enligt denna ska eleverna f pong fr lsningarnas frtjnster
och inte pongavdrag fr deras brister. Efter varje uppgift anges
maximala antalet pong som en korrekt lsning ger. (2/3) betyder
t ex att uppgiften kan ge hgst 2 g-pong och 3 vg-pong. Om upp-
giften ocks r mrkt med en betyder det att uppgiften ger mjlig-
het att visa MVG-kvalitet. Ls mer om bedmning p sid 1012.
Information till eleverna fre delprovet
Delprov C bestr av cirka 10 uppgifter dr du noga ska redovisa dina lsningar. Upp-
gifterna r samlade kring ett tema. Fr att frbereda er p temaomrdet fr ni fre
provdagen lsa och diskutera ett informationsblad.
Maxpongen fr helt korrekt redovisning anges vid varje uppgift. Endast svar ger inga
pong. Du kan f delpong fr godtagbar tankegng ven om svaret r fel. (2/3) bety-
der t ex att lsningen av uppgiften kan ge hgst 2 g-pong och 3 vg-pong. Om uppgif-
ten ocks r mrkt med en kan du i lsningen visa MVG-kvalitet. Om du inte kan lsa
en uppgift helt och hllet br du redovisa s lngt som du kan och sedan g vidare. Du
kan g tillbaka till uppgiften senare och fortstta. Alla lsningar och svar ska skrivas p
inskrivningspapper. Provhftet ska lmnas in tillsammans med lsningarna. Formelblad
och valfri minirknare fr anvndas.

Bedmning
G-pong och vg-pong
Fr att tydliggra de kvalitativa niver som finns uttryckta i betygskriterierna ges vid
bedmningen g-pong och/eller vg-pong. G-pong relaterar till kunskaper som kan
kopplas till mlen att uppn fr rskurs 9 och vg-pong relaterar till kunskaper som kan
kopplas till VG- och/eller MVG-kriterier. Ibland r det subtila skillnader mellan de
olika pongkvaliteterna. Bedmningen av vilka pong som kan anses vara g- och vg-
pong i respektive provdel grs av referensgrupper med bl a yrkesverksamma mate-
matiklrare.

Uppgifter markerade med symbolen

Vissa uppgifter inbjuder till lsningar och resonemang som indikerar kvaliteter som kan
kopplas till kriterierna fr MVG. Det r uppgifter som i sig inte behver vara srskilt
komplicerade. Det r snarare s att dessa uppgifter kan lsas p flera stt, vilket gr att
eleverna kan anvnda en mer eller mindre generell metod och ett mer eller mindre
utvecklat matematiskt uttrycksstt och sprk. Uppgifterna r mrkta med symbolen .

Uppgifter som ska aspektbedmas med std av bedmningsmatris

Delprov A och Del B2 ska bedmas med std av bedmningsmatris. Syftet r att fr
lraren och eleven dels visa p de olika kunskapsaspekter som kan bedmas, dels att be-
skriva de olika kvalitativa niverna inom varje kunskapsaspekt. Dessa aspekter och
beskrivningar r hmtade frn kursplan och betygskriterier.

p9Ma07 10
I Bilaga 1 presenteras den generella bedmningsmatrisen fr muntligt prov och i
Bilaga 2 presenteras den generella matrisen fr mer omfattande skriftliga uppgifter.
Olika uppgifter kan fokusera p olika aspekter i matriserna. I bedmningsanvisningarna
till respektive delprov finns drfr uppgiftsspecifika matriser som ska anvndas vid
bedmningen.
Resultatet av bedmningen p vart och ett av dessa delprov ger ett antal g- och vg-
pong och eventuellt en kommentar om MVG-kvalitet.

Provbetyg
Beskrivningar av kraven fr provbetygen Godknd, Vl godknd respektive Mycket vl
godknd ges fr provet som helhet. Ett enskilt delprov prvar en alltfr begrnsad del
av mlen i kursplanen fr att kunna betygsttas. Lraren gr sin bedmning av
elevernas prestationer enligt de bedmningsanvisningar som finns till varje delprov.
Resultaten frn de olika delproven ska sedan adderas p samma stt som p tidigare
mnesprov.
Kravgrnser fr provbetygen Godknd och Vl godknd
Fr provbetyget G krvs ett minsta antal pong totalt.
Fr provbetyget VG krvs dels att en viss totalpong uppns, dels att ett visst antal av
totalpongen utgrs av vg-pong.

Provbetyget Mycket vl godknd

Bedmningen av MVG p provet kommer inte bara att terspeglas i en pongsumma.
Fr att en elev ska f detta provbetyg mste hon/han visa bde bredd och djup i sina
matematiska kunskaper. Bredden visas genom att eleven mer n vl uppfyller krav-
grnsen fr Vl godknd. Djupet bedms genom att lraren srskilt studerar elevens
arbete med de uppgifter i provet som r markerade med . Hr ska lraren leta efter be-
lgg fr att eleven uppvisar sdana kunskapskvaliteter som kan kopplas till betygs-
kriterierna fr MVG.
Dessa kvaliteter r att eleven
visar skerhet i problemlsning och berkningar.
formulerar och utvecklar problem, anvnder generella strategier vid problemlsning.
tolkar och analyserar resultat, jmfr och vrderar olika metoders fr- och nackdelar.
anvnder matematiska resonemang, tar del av andras argument och fr diskussionen
framt.
redovisar strukturerat med lmpligt/korrekt matematiskt sprk.
Fr att erhlla provbetyget MVG ska eleverna ha visat prov p flertalet av dessa kvali-
teter i sitt arbete med de -mrkta uppgifterna samt ha fler vg-pong n vad som gller
fr provbetyget VG. Om ngon elev visar MVG-kvaliteter ven i arbetet med andra
uppgifter br detta tas med i bedmningen.
I de bedmningsanvisningar som medfljer proven redovisas i tabellform vilka MVG-
kvaliteter som respektive uppgift erbjuder mjligheter att visa. Hr ges ett exempel p
hur en sdan tabell kan se ut.

p9Ma07 11
 Uppgift
MVG-kvalitet A B2 C:7 C:9 C:10

Visar skerhet i problemlsning och berkningar

Formulerar och utvecklar problem, anvnder generella strategier
vid problemlsning




Tolkar och analyserar resultat, jmfr och vrderar olika
metoders fr- och nackdelar


Anvnder matematiska resonemang, tar del av andras argument
och fr diskussionen framt


Redovisar strukturerat med lmpligt/korrekt matematiskt sprk



Ringarna markerar de MVG-kvaliteter som respektive uppgift ger mjlighet att visa.
I slutet av hftet med bedmningsanvisningar kommer det att finnas en form av enkla
protokoll (kopieringsunderlag) som kan anvndas fr att sammanstlla vilka MVG-
kvaliteter som den enskilda eleven visat prov p. Ett sdant protokoll skulle kunna se ut
som i exemplet nedan. Plus och minus anger om eleven visat prov p de angivna MVG-
kvaliteterna.

Elevens namn:............................................................................... Uppgift

MVG-kvalitet A B2 C:7 C:9 C:10

Visar skerhet i problemlsning och berkningar + + +

Formulerar och utvecklar problem, anvnder generella strategier
vid problemlsning
+ +
Tolkar och analyserar resultat, jmfr och vrderar olika
metoders fr- och nackdelar

Anvnder matematiska resonemang, tar del av andras argument
och fr diskussionen framt

Redovisar strukturerat med lmpligt/korrekt matematiskt sprk + + +

I exemplet anses eleven ha visat prov p djup i kunskaperna som indikerar MVG efter-
som han/hon visat detta p tre av de fem MVG-kvaliteterna.

Information till eleverna

Ge eleverna den elevinformation som finns om respektive delprov i god tid fre del-
provens genomfrande.
Det r mycket viktigt att eleverna fr information om hur bedmningen gr till (g-pong,
vg-pong och -mrkta uppgifter) och vad som krvs fr respektive provbetyg. Tidigare
givna, ej sekretessbelagda, mnesprov med bedmningsanvisningar finns p PRIM-
gruppens hemsida www.lhs.se/prim/. Du br lta eleverna arbeta med dessa och d

p9Ma07 12
framfr allt diskutera bedmningen med hjlp av bedmningsanvisningarna, bedm-
ningsmatrisen och de autentiska elevlsningarna.

Anpassning av provet
Fr vissa elever, t ex elever med funktionsnedsttning eller sprksvrigheter, krvs en
anpassning av provet. Fr denna anpassning ansvarar skolan.
Vid anpassning r det lmpligt att eleverna fr den hjlp de fr vid liknande prov-
situationer. Proven eller provdelarna br dock anpassas p ett sdant stt att de ml som
avses bli prvade fortfarande prvas. Detta betyder t ex att eleverna inte fr anvnda
minirknare p de minirknarfria delarna.
Anpassningen kan innebra att elever med ls- och skrivsvrigheter fr lngre tid p sig
att genomfra provet och/eller att de erbjuds provet inlst p CD. Den kan ocks
innebra att texten kopieras till strre stil eller att texten lses upp av lraren. Elever
med utlndsk bakgrund, som har svrigheter att lsa svenska, fr anvnda lexikon och
kan f hjlp med att verstta vissa ord. Dessutom kan lraren frklara svra ord som
kan hjlpa eleverna in i uppgiftens sammanhang dock utan att rja uppgiftens mate-
matiska innehll.
Provet inlst p CD (gller Delprov B och C) och provet versatt till punktskrift kunde
bestllas via bestllningsblanketten, men kan ocks bestllas frn Liber Distribution (se
sid 15).

Sekretess och arkivering

Den provsekretess som gller fr innehllet i mnesprovet upphr att glla 30 juni 2007.
Fram till detta datum r det mycket viktigt att sekretessen fljs. Se Hanteringsanvis-
ningar fr nationella prov (www.skolverket.se/sb/d/278/a/2063). Detta hindrar inte att
lraren bde kan visa och diskutera provresultatet med respektive elev om det sker
under betryggande former sett till sekretessen. Det viktigaste r att allt material samlas
in.
Kommunerna och landstingen r lokalt ansvariga fr skolornas arkiveringsrutiner. Arki-
veringen av elevlsningar till mnesprovet hanteras enligt Riksarkivets allmnna rd
(RA-FS 2002:2) eller i enlighet med kommunens arkiveringsbestmmelser.

Uppfljning
Insamling av provresultat behvs fr arbetet med att flja upp och utvrdera kvaliteten i
svensk skola, fr forskning och fr utveckling av proven. En samlad presentation av
resultaten kommer att skickas ut till samtliga skolor.

Skolverket kommer att samla in resultat frn mnesprovet frn samtliga skolor. Hur
denna insamling kommer att g till delges skolorna i ett gemensamt brev frn Skol-
verket och SCB.

PRIM-gruppen kommer att samla in lrarsynpunkter p provet och resultat p

uppgiftsniv fr ett urval av elever. Rapporteringen till PRIM-gruppen bestr av tv
delar, elektronisk rapportering via internet av resultat p uppgiftsniv och lrarenkt
samt insndande av bedmda kopierade elevlsningar. Webbinsamlingen kommer att

p9Ma07 13
ppnas den 27 april p PRIM-gruppens hemsida www.lhs.se/prim/. Lsenordet kommer
att vara 9prim7. Mer information om insamlingen kommer att skickas till skolorna frn
Skolverket, men kommer ocks att finnas bde p Skolverkets hemsida och p PRIM-
gruppens hemsida.
Resultaten p de nationella proven analyseras av PRIM-gruppen. Fr den som r intres-
serad av att ta del av det uppfljningsarbete som gjorts och de slutsatser som dragits av
resultat p tidigare nationella prov, finns det information p PRIM-gruppens hemsida:
www.lhs.se/prim/matematik/amnesprov_9.html. Denna information kan vara ett under-
lag fr diskussioner i ett arbete med utveckling av matematikundervisning.

Hur vi arbetat med provet

PRIM-gruppen vid Lrarhgskolan i Stockholm utarbetar p Skolverkets uppdrag de
nationella provmaterialen i matematik fr grundskolan. Projektledare r Astrid Petters-
son och provansvarig fr mnesprovet fr rskurs 9 r Katarina Kjellstrm. Ansvarig p
Skolverket r Wolfgang Dietrich.
I arbetet med uppgifter, bedmningsanvisningar och diskussioner kring kravniverna
har aktiva lrare, lrarutbildare och forskare deltagit. Uppdragsgivaren, Skolverket, har
ocks varit representerad. Omfattande utprvningar har gjorts av olika typer av upp-
gifter, som har bedmts vara relevanta utifrn lroplanens kunskapssyn och kursplanens
mnessyn och ml. Efter ingende analyser av utprvningsresultaten och efter att ha in-
hmtat synpunkter frn lrare och elever har vissa delar av utprvningsmaterialen valts
ut och satts samman till det mnesprov som presenteras i denna information.
En viktig del i vrt arbete har varit analys av de styrdokument som r utgngspunkt fr
konstruktionen av mnesproven. Utdrag ur dessa styrdokument finns i bilagorna 36.
Bilaga 3 r en sammanstllning av ml frn lroplanen (Lpo 94) och de mer vergrip-
ande mlen i kursplanen (2000) i matematik.
Bilaga 4 visar hur vi har organiserat de ml i kursplanen (2000) som r relaterade till
specifika kunskapsomrden.
Bilaga 5 innehller betygskriterierna 2000 i matematik fr grundskolan.
Bilaga 6 r en sammanstllning ver hur de olika delproven i mnesprovet r relaterade
till kursplan och betygskriterier.

Frfrgningar
Upplysningar om provet ges av PRIM-gruppen, Institutionen fr undervisningsproces-
ser, kommunikation och lrande, Lrarhgskolan i Stockholm, fax 08-618 35 71.
E-post: prim-gruppen@lhs.se
Ansvariga personer vid PRIM-gruppen r:
Katarina Kjellstrm (provansvarig), tfn 08-737 56 48
Stina Halln (provkonstruktr), tfn 08-737 56 45 (ons, fre)
Astrid Pettersson (projektledare), tfn 08-737 56 44
Yvonne Emond (administratr), tfn 08-737 56 46
Inger Stenstrm (administratr), tfn 08-737 56 50

p9Ma07 14
Skolverket har huvudansvaret fr de nationella mnesproven. Ansvarig fr mnes-
proven i matematik r: Wolfgang Dietrich, tfn 08-527 332 19,
E-post: wolfgang.dietrich@skolverket.se
Frgor om distribution kan stllas till:
Tommy Mobrin, Liber Distribution, tfn 08-690 94 90, E-post: tommy.mobrin@liber.se

p9Ma07 15
 Delprov A
Muntligt delprov

p9Ma07 17
Lrarmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
Beskrivning av Delprov A
Det muntliga delprovet genomfrs i grupper om 34 elever. Avsikten med detta r att
det ska bli ett samtal mellan elever och inte ett frhr av lraren. Om lraren bedmer
att det fr ngon elev finns behov av att prvas enskilt gr det naturligtvis bra. Eleven
kan i s fall inte f ngon pong fr delaktighet.
Gruppindelningen ska gras av lraren. I mnesprovet ska alla elever f mjlighet att
visa vad de kan i matematik. Nr eleverna delas in i grupper r det viktigt att samman-
sttningen blir den bsta mjliga ur denna aspekt. Hnsyn br ocks tas till att eleverna i
gruppen fungerar bra tillsammans.
Alla elever ska prvas muntligt och provet kan genomfras nr som helst under vr-
terminen. Elevens resultat br inte vara beroende av nr under provperioden de prvas.
Vi har drfr valt att presentera olika versioner (A, B och C) som ska fljas upp med
diskussionsfrgor som fljer olika spr (1, 2 och 3). De olika spren kan vljas
oberoende av vilken version som valts. Detta ger d nio olika kombinationer. Alla
versionerna prvar ml inom kunskapsomrdet statistik. Elevmaterialet bestr av ett
diagramblad med en statistisk underskning med en tabell och ett diagram. Tabellen r
identisk p de olika diagrambladen medan diagrammen r olika. Varje elev fr ett
diagramblad. P diagrambladet finns tv uppgifter. Dessa ska redovisas frst. Nr alla
elever i gruppen redovisat uppgifterna p sitt diagramblad fljer den gemensamma
diskussionen.

Organisation
Hur man organiserar genomfrandet av det muntliga delprovet beror mycket p fr-
hllandena i den egna klassen och skolan. Det r en frdel om lrarna tillsammans,
med std av skolledningen, kan planera genomfrandet. Man har d mjlighet att hjlpa
varandra, t ex med handledning av vriga elever under den tid kamraterna prvas. Sam-
ordning kan ske med engelskan dr det ocks finns ett muntligt delprov. Det muntliga
delprovet kan gras nr som helst under vecka 322. Det r naturligtvis ocks mjligt
att lta eleverna gra de muntliga proven mera samlat under ngon eller ngra dagar.
Provet kan genomfras av elevernas ordinarie lrare eller av ngon annan lrare i mate-
matik. Eftersom avsikten r att varje elev ska ges mjlighet att kommunicera matematik
muntligt r det bst om prvningen genomfrs i srskild lokal. Mjlighet finns d att
spela in samtalen p band om lraren vill lyssna p dem eftert som std fr bedm-
ningen.

Frberedelser
Fr att frbereda eleverna p hur de kommer att bli bedmda kan den generella bedm-
ningsmatrisen fr muntligt prov (Bilaga 1) kopieras och diskuteras med eleverna.
En frutsttning fr delprovets genomfrande r att lraren r vl insatt i uppgifterna
och hur de ska bedmas.
Studera uppgiftsmaterialet med tillhrande uppgiftsspecifik bedmningsmatris och
vlj vilken eller vilka versioner du vill att dina elever ska arbeta med.
Dela in eleverna i grupper och tnk igenom vilken version med diagramblad och
vilket spr med diskussionsfrgor du vill anvnda till varje grupp.

p9Ma07 18
Lrarmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Tnk igenom hur dina elever kan tnkas lsa sina uppgifter och vilka eventuella
fljdfrgor som kan vara aktuella.
Kopiera Information till eleverna (sid 26) samt materialet fr den version som
valts.
Kopiera en uppgiftsspecifik bedmningsmatris fr varje grupp. P matrisen finns
plats fr lrarens anteckningar vid bedmningen.
Boka en lmplig lokal. Eleverna br sitta runt ett bord s att ett samtal blir naturligt.

Genomfrande
Genomfrandet grs p ett likartat stt fr alla versionerna. Varje elev fr redovisa
svaren p de frgor som finns p diagrambladet. Sedan fljer en gemensam diskussion
med std av diskussionsfrgorna. Detta muntliga delprov br disponeras s att ungefr
halva tiden gnas t diskussionsfrgorna.
Dela ut och g igenom Information till eleverna. Detta kan gras p en lektion
ngon dag fre genomfrandet.
Nr gruppen kommit p plats delas diagrambladen ut, ett till varje elev, och eleverna
ges ngra minuter att stta sig in i innehllet.
Eleverna redovisar i den ordning diagrambladen r numrerade, dvs man brjar med
den elev som ftt diagramblad A1, sedan A2 osv. Lraren kan hjlpa till med korta
frgor (t ex Hur ser du det i diagrammet?, Hur menar du?, Kan du frklara
tydligare?, Hller ni andra med?).
Den avslutande diskussionen inleds av lraren med hjlp av de diskussionsfrgor
som valts, spr 1, 2 eller 3 (sid 22). Om diskussionen gr bra kan lraren hlla sig i
bakgrunden, men avstannar den kan lraren g in med stdfrgor.
Medan eleverna redovisar gr lraren sin bedmning genom att notera i den uppgifts-
specifika matrisen (sid 24) och i MVG-tabellen (sid 20).

Bedmning
Bedmningen av det muntliga delprovet grs med std av en uppgiftsspecifik be-
dmningsmatris. De aspekter som ska bedmas r frstelse, sprk och delaktighet.
Bedmningen avser i vilken grad
elevens framstllning visar att hon/han frsttt uppgiften, de begrepp som ingr och
sambanden mellan dessa.
eleven anvnder korrekt matematisk terminologi och ger begripliga beskrivningar.
eleven deltar i diskussionen, kan argumentera fr sina ider och ge respons p andras
frklaringar.
Utver den fr uppgiften specifika matrisen finns en tabell som beskriver vilka MVG-
kvaliteter som eleven kan visa p detta delprov.
Lraren markerar under provet elevernas prestationer i matrisen och bedmer sedan
eleven med ett antal g- och vg-pong. Om eleven visat MVG-kvalietet noteras detta i
MVG-tabellen.

p9Ma07 19
Lrarmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
Exempel p bedmning av muntligt delprov

Kvalitativa niver

Bedmningen avser Lgre Hgre

Frstelse
I vilken grad eleven
A
visar frstelse fr
P
uppgiften och motiverar
H
sina slutsatser.
I vilken grad eleven
anvnder samband och
generaliseringar. 1/0 2/0 2/1 2/2

Sprk
Hur klar och tydlig A P
elevens redovisning r.
H
I vilken grad eleven
anvnder relevant
matematiskt sprk. 1/0 1/1

Delaktighet
I vilken grad eleven
A P
deltar i diskussioner
med matematiskt
H
grundade ider. 0/0 1/0 1/1

Anna (A): 1/0 + 1/0 + 1/0 = 3/0

Peter (P): 2/0 + 1/1 + 1/1 = 4/2
Henrik (H): 2/2 + 1/0 + 1/1 = 4/3
Lraren noterade ocks att Henrik visade MVG-kvalitet genom att visa hg kvalitet vid
analys av data, diagram och samband mellan dessa samt genom att argumentera och
visa hg kvalitet i sina matematiska resonemang vid slutdiskussionen.

Tabellen nedan beskriver hur MVG-kvaliteter prvas i Delprov A 2007. Till vnster i
tabellen anges betygskriterierna fr betyget Mycket vl godknd och till hger anges
hur eleven kan visa dessa kvaliteter p det muntliga delprovet.

MVG-kvalitet visar eleven i det muntliga delprovet 2007 genom att:

Visar skerhet i problemlsning och
berkningar
Formulerar och utvecklar problem,
anvnder generella strategier vid t ex presentera en egen underskning med hg kvalitet
problemlsning
Tolkar och analyserar resultat, jmfr och visa hg kvalitet vid analys av data, diagram och samband
vrderar olika metoders fr- och nackdelar mellan dessa
Anvnder matematiska resonemang, tar del argumentera och visa hg kvalitet i sina matematiska
av andras argument och fr diskussionen resonemang vid den egna presentationen och vid
framt slutdiskussionen
Redovisar strukturerat med
redovisa tydligt med korrekt statistisk terminologi
lmpligt/korrekt matematiskt sprk

p9Ma07 20
Lrarmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Lrarmaterial Kopieringsunderlag

p9Ma07 21
Lrarmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
Information om de olika versionerna
Alla versioner prvar om eleverna kan analysera och vrdera data i tabeller och
diagram. De prvar ocks om eleven kan kritiskt granska olika diagrams frdelar och
nackdelar. Vra utprvningar har visat att det r lmpligt att diskutera diagrammen i en
speciell ordning. Diagrambladen r drfr ihopsatta i olika versioner och inom ver-
sionen numrerade (t ex A1, A2, A3 och A4) i den ordning som de br tas upp. Till varje
version kan man vlja olika spr av diskussionsfrgor. De olika spren kan vljas
oberoende av vilken version som valts. Spr 1 r ngot enklare n de tv vriga spren.
Halva tiden br avsttas till diskussioner.

Spr 1
Gemensamma diskussionsfrgor
Vilket av diagrammen tycker ni r lmpligast fr underskningen?
Hur skulle ni sjlva gra ett diagram som visar resultatet av underskningen?
Tnk er att ni ska gra en liknande underskning p flera hundra elever och presen-
tera resultatet med ett diagram i lokaltidningen. Hur ska ni g till vga?

Spr 2
Gemensamma diskussionsfrgor
Vilket av diagrammen tycker ni r lmpligast fr underskningen?
Vlj ngot/ngra av era diagram. Tnk bort tabellen. Vilken information kan ni lsa
ut av enbart diagrammen?
Gr diagrammet/diagrammen att anvnda om man ska bestmma medelvrde och
median?
Hur skulle ni sjlva gra ett diagram som visar resultatet av underskningen?

Spr 3
Gemensamma diskussionsfrgor
Vilket av diagrammen tycker ni r lmpligast fr underskningen?
Visa ldagrammet (diagram D p sid 23). Ta hjlp av tabellen. Hur r detta diagram
konstruerat? Vilken information kan man lsa ut av diagrammet?
Vlj ngot/ngra av era diagram. Tnk bort tabellen. Vilken information kan ni lsa
ut av enbart diagrammen?
Gr diagrammet/diagrammen att anvnda om man ska bestmma medelvrde och
median?

p9Ma07 22
Lrarmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
p9Ma07 23
Lrarmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
Uppgiftsspecifik bedmningsmatris till muntligt delprov

Bedmningen avser Kvalitativa niver

Lgre Hgre

Frstelse Visar ngon frstelse Redogr fr hur data Visar god frstelse fr
I vilken grad eleven fr hur data verfrts till verfrts till diagrammet sambandet mellan data
visar frstelse fr upp- diagrammet eller anger eller granskar och diagram samt dess
giften och motiverar ngon av diagrammets diagrammet kritiskt. mjligheter och
sina slutsatser. fr- eller nackdelar. begrnsningar.
Jmfr och vrderar
I vilken grad eleven . diagrammen. Anger och Eleven inser till exempel
anvnder samband motiverar vilken/vilka vilka slutsatser som kan
och generaliseringar. diagramtyper som r dras av enbart diagram-
lmpliga fr att presen- met (antal observationer,
tera datamngden. lgesmtt, spridnings-
mtt) eller visar goda
kunskaper om insamling,
hantering och
presentation av data.

1/0 2/0 2/1 2/2

Sprk Begripligt och mjligt att flja. Vlstrukturerat och tydligt med ett
Hur klar och tydlig relevant matematiskt sprk.
elevens redovisning r.
I vilken grad eleven
anvnder relevant
matematiskt sprk.

1/0 1/1

Delaktighet Redogr endast fr sina Bidrar med egna ider Tar del av andras
I vilken grad eleven egna pstenden. och frklaringar vid argument och fr
deltar i diskussioner andra elevers redovis- diskussionen framt.
med matematiskt ningar eller vid slut-
grundade ider. diskussionen.

0/0 1/0 1/1

p9Ma07 24
Lrarmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Elevmaterial Kopieringsunderlag

p9Ma07 25
Elevmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
Information till eleverna
Detta r en beskrivning av det muntliga delprovet som ingr i det nationella provet. Pro-
vet genomfrs i grupper om 34 elever som sitter tillsammans med lraren runt ett bord.
Var och en av er fr ett papper med en tabell och ett diagram. Du fr studera denna
sida ngon minut. Tnk igenom hur du ska besvara de tv uppgifterna som finns p
pappret. Din lrare talar om i vilken ordning ni ska redovisa.
Var och en redovisar sina uppgifter fr de andra i gruppen. Efter varje redovisning
kan kamraterna stlla frgor, gra tillgg och argumentera fr eller emot.
Nr alla har redovisat sina uppgifter stller lraren ngra frgor som ni sedan disku-
terar.
Dina insatser under det muntliga delprovet bedms ur tre aspekter:
Frstelse
I vilken grad du visar att du har frsttt uppgiften, de begrepp som ingr och sam-
banden mellan dessa.
Sprk
Hur klar och tydlig din redovisning r och hur vl du anvnder det matematiska
sprket.
Delaktighet
I vilken grad du deltar i diskussionen, kan argumentera fr dina ider och ge respons
p andras frklaringar.
Tnk p att det r ett tillflle att visa vad du kan bde vid din egen redovisning, i diskus-
sionen efter kamraternas redovisningar och i den avslutande diskussionen. Dina insatser
vid detta delprov sammanstlls och ger ett antal g- och vg-pong och du kan ven visa
MVG-kvaliteter. Resultatet p det muntliga delprovet rknas samman med vriga del-
provsresultat.

p9Ma07 26
Elevmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Version A

Uppgift A:1

30 ttondeklassare p en skola fick 0 8 13,5

svara p frgan.
1,5 8,5 14
Hur mnga timmar tittar du p TV 2,5 9 15
under en vecka? 3 9 16
Resultatet av underskningen ser du 3,5 9 16,5
i tabellen. 4 10 18
Ngra olika elevgrupper fick i upp- 4,5 10,5 19
drag att stlla samman och redovisa 5 11,5 19,5
dessa data p ett s tydligt och lmp- 6 12,5 21
ligt stt som mjligt. 6 13 23

Elevgrupp A:1 gjorde detta diagram:

TV-tittande

3
Antal elever

0
0

11,5

19,5
10

13

14

16

18

23
2,5

3,5

4,5

8,5

Antal timmar

Studera tabellen och diagrammet och frklara hur eleverna har verfrt data
frn tabellen till diagrammet.

Vilka fr- och nackdelar har diagrammet?

p9Ma07 27
Elevmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Version A

Uppgift A:2

30 ttondeklassare p en skola fick 0 8 13,5

svara p frgan.
1,5 8,5 14
Hur mnga timmar tittar du p TV 2,5 9 15
under en vecka? 3 9 16
Resultatet av underskningen ser du 3,5 9 16,5
i tabellen. 4 10 18
Ngra olika elevgrupper fick i upp- 4,5 10,5 19
drag att stlla samman och redovisa 5 11,5 19,5
dessa data p ett s tydligt och lmp- 6 12,5 21
ligt stt som mjligt. 6 13 23
.

Elevgrupp A:2 gjorde detta diagram:

TV-tittande

14
12
10
Antal elever

8
6
4
2
0
07,5 815,5 1623
Antal timmar

Studera tabellen och diagrammet och frklara hur eleverna har verfrt data
frn tabellen till diagrammet.

Vilka fr- och nackdelar har diagrammet?

p9Ma07 28
Elevmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Version A

Uppgift A:3

30 ttondeklassare p en skola fick 0 8 13,5

svara p frgan.
1,5 8,5 14
Hur mnga timmar tittar du p TV 2,5 9 15
under en vecka? 3 9 16
Resultatet av underskningen ser du 3,5 9 16,5
i tabellen. 4 10 18
Ngra olika elevgrupper fick i upp- 4,5 10,5 19
drag att stlla samman och redovisa 5 11,5 19,5
dessa data p ett s tydligt och lmp- 6 12,5 21
ligt stt som mjligt. 6 13 23
.

Elevgrupp A:3 gjorde detta diagram:

Studera tabellen och diagrammet och frklara hur eleverna har verfrt data
frn tabellen till diagrammet.

Vilka fr- och nackdelar har diagrammet?

p9Ma07 29
Elevmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Version A

Uppgift A:4

30 ttondeklassare p en skola fick 0 8 13,5

svara p frgan.
1,5 8,5 14
Hur mnga timmar tittar du p TV 2,5 9 15
under en vecka? 3 9 16
Resultatet av underskningen ser du 3,5 9 16,5
i tabellen. 4 10 18
Ngra olika elevgrupper fick i upp- 4,5 10,5 19
drag att stlla samman och redovisa 5 11,5 19,5
dessa data p ett s tydligt och lmp- 6 12,5 21
ligt stt som mjligt. 6 13 23
.

Elevgrupp A:4 gjorde detta diagram:

Studera tabellen och diagrammet och frklara hur eleverna har verfrt data
frn tabellen till diagrammet.

Vilka fr- och nackdelar har diagrammet?

p9Ma07 30
Elevmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Version B

Uppgift B:1

30 ttondeklassare p en skola fick 0 8 13,5

svara p frgan.
1,5 8,5 14
Hur mnga timmar tittar du p TV 2,5 9 15
under en vecka? 3 9 16
Resultatet av underskningen ser du 3,5 9 16,5
i tabellen. 4 10 18
Ngra olika elevgrupper fick i upp- 4,5 10,5 19
drag att stlla samman och redovisa 5 11,5 19,5
dessa data p ett s tydligt och lmp- 6 12,5 21
ligt stt som mjligt. 6 13 23
.

Elevgrupp B:1 gjorde detta diagram:

Studera tabellen och diagrammet och frklara hur eleverna har verfrt data
frn tabellen till diagrammet.

Vilka fr- och nackdelar har diagrammet?

p9Ma07 31
Elevmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Version B

Uppgift B:2

30 ttondeklassare p en skola fick 0 8 13,5

svara p frgan.
1,5 8,5 14
Hur mnga timmar tittar du p TV 2,5 9 15
under en vecka? 3 9 16
Resultatet av underskningen ser du 3,5 9 16,5
i tabellen. 4 10 18
Ngra olika elevgrupper fick i upp- 4,5 10,5 19
drag att stlla samman och redovisa 5 11,5 19,5
dessa data p ett s tydligt och lmp- 6 12,5 21
ligt stt som mjligt. 6 13 23
.

Elevgrupp B:2 gjorde detta diagram:

TV-tittande

12

10

8
Antal elever

0
06 813 13,523
Antal timmar

Studera tabellen och diagrammet och frklara hur eleverna har verfrt data
frn tabellen till diagrammet.

Vilka fr- och nackdelar har diagrammet?

p9Ma07 32
Elevmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Version B

Uppgift B:3

30 ttondeklassare p en skola fick 0 8 13,5

svara p frgan.
1,5 8,5 14
Hur mnga timmar tittar du p TV 2,5 9 15
under en vecka? 3 9 16
Resultatet av underskningen ser du 3,5 9 16,5
i tabellen. 4 10 18
Ngra olika elevgrupper fick i upp- 4,5 10,5 19
drag att stlla samman och redovisa 5 11,5 19,5
dessa data p ett s tydligt och lmp- 6 12,5 21
ligt stt som mjligt. 6 13 23
.

Elevgrupp B:3 gjorde detta diagram:

TV-tittande i timmar

100%
2024,5
90%
1519,5
80%

70%

60% 1014,5

50%

40%
59,5
30%

20%

10% 04,5

0%
1

Studera tabellen och diagrammet och frklara hur eleverna har verfrt data
frn tabellen till diagrammet.

Vilka fr- och nackdelar har diagrammet?

p9Ma07 33
Elevmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Version B

Uppgift B:4

30 ttondeklassare p en skola fick 0 8 13,5

svara p frgan.
1,5 8,5 14
Hur mnga timmar tittar du p TV 2,5 9 15
under en vecka? 3 9 16
Resultatet av underskningen ser du 3,5 9 16,5
i tabellen. 4 10 18
Ngra olika elevgrupper fick i upp- 4,5 10,5 19
drag att stlla samman och redovisa 5 11,5 19,5
dessa data p ett s tydligt och lmp- 6 12,5 21
ligt stt som mjligt. 6 13 23
.

Elevgrupp B:4 gjorde detta diagram:

Studera tabellen och diagrammet och frklara hur eleverna har verfrt data
frn tabellen till diagrammet.

Vilka fr- och nackdelar har diagrammet?

p9Ma07 34
Elevmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Version C

Uppgift C:1

30 ttondeklassare p en skola fick 0 8 13,5

svara p frgan.
1,5 8,5 14
Hur mnga timmar tittar du p TV 2,5 9 15
under en vecka? 3 9 16
Resultatet av underskningen ser du 3,5 9 16,5
i tabellen. 4 10 18
Ngra olika elevgrupper fick i upp- 4,5 10,5 19
drag att stlla samman och redovisa 5 11,5 19,5
dessa data p ett s tydligt och lmp- 6 12,5 21
ligt stt som mjligt. 6 13 23
.

Elevgrupp C:1 gjorde detta diagram:

Studera tabellen och diagrammet och frklara hur eleverna har verfrt data
frn tabellen till diagrammet.

Vilka fr- och nackdelar har diagrammet?

p9Ma07 35
Elevmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Version C

Uppgift C:2

30 ttondeklassare p en skola fick 0 8 13,5

svara p frgan.
1,5 8,5 14
Hur mnga timmar tittar du p TV 2,5 9 15
under en vecka? 3 9 16
Resultatet av underskningen ser du 3,5 9 16,5
i tabellen. 4 10 18
Ngra olika elevgrupper fick i upp- 4,5 10,5 19
drag att stlla samman och redovisa 5 11,5 19,5
dessa data p ett s tydligt och lmp- 6 12,5 21
ligt stt som mjligt. 6 13 23
.

Elevgrupp C:2 gjorde detta diagram:

TV-tittande i timmar

2023,5
03,5

1619,5

47,5

1215,5

811,5

Studera tabellen och diagrammet och frklara hur eleverna har verfrt data
frn tabellen till diagrammet.

Vilka fr- och nackdelar har diagrammet?

p9Ma07 36
Elevmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Version C

Uppgift C:3

30 ttondeklassare p en skola fick 0 8 13,5

svara p frgan.
1,5 8,5 14
Hur mnga timmar tittar du p TV 2,5 9 15
under en vecka? 3 9 16
Resultatet av underskningen ser du 3,5 9 16,5
i tabellen. 4 10 18
Ngra olika elevgrupper fick i upp- 4,5 10,5 19
drag att stlla samman och redovisa 5 11,5 19,5
dessa data p ett s tydligt och lmp- 6 12,5 21
ligt stt som mjligt. 6 13 23
.

Elevgrupp C:3 gjorde detta diagram:

Studera tabellen och diagrammet och frklara hur eleverna har verfrt data
frn tabellen till diagrammet.

Vilka fr- och nackdelar har diagrammet?

p9Ma07 37
Elevmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Version C

Uppgift C:4

30 ttondeklassare p en skola fick 0 8 13,5

svara p frgan.
1,5 8,5 14
Hur mnga timmar tittar du p TV 2,5 9 15
under en vecka? 3 9 16
Resultatet av underskningen ser du 3,5 9 16,5
i tabellen. 4 10 18
Ngra olika elevgrupper fick i upp- 4,5 10,5 19
drag att stlla samman och redovisa 5 11,5 19,5
dessa data p ett s tydligt och lmp- 6 12,5 21
ligt stt som mjligt. 6 13 23
.

Elevgrupp C:4 gjorde detta diagram:

TV-tittande

25

20
Antal timmar

15

10

0
1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29
Elev

Studera tabellen och diagrammet och frklara hur eleverna har verfrt data
frn tabellen till diagrammet.

Vilka fr- och nackdelar har diagrammet?

p9Ma07 38
Elevmaterial Kopieringsunderlag

Skolverket
 Bilaga 1

Generell bedmningsmatris (muntlig redovisning grundskola)

Bedmningen avser Kvalitativa niver

Lgre Hgre
Frstelse Visar ngon frstelse Visar frstelse fr och Visar god frstelse fr
fr uppgiften och fr anvnder matematiska matematiska begrepp och
I vilken grad eleven
ngra matematiska begrepp samt kan moti- sambanden mellan dessa.
visar frstelse fr
uppgiften och de begrepp. vera sina slutsatser. Motiverar sina slutsatser.
matematiska begreppen.
I vilken grad eleven
motiverar sina
slutsatser.
I vilken grad eleven
anvnder samband och
generaliseringar.

Sprk Begripligt och mjligt Gr bra att flja och med Vlstrukturerat och
att flja men fretrdes- acceptabel matematisk tydligt med en relevant
Hur klar och tydlig
vis vardagssprk. terminologi. matematisk terminologi.
elevens redovisning r.
I vilken grad eleven
anvnder relevant
matematiskt sprk.

Delaktighet Deltar ngot i Fljer och prvar andras Tar del av andras argu-
diskussionen. frklaringar. ment och fr diskussio-
I vilken grad eleven
nen framt.
deltar i diskussioner
med matematiskt
grundade ider.

p9Ma07 39
 Bilaga 2

Generell bedmningsmatris (skriftlig redovisning grundskola)

Bedmningen avser Kvalitativa niver

Lgre Hgre

Frstelse och metod Visar ngon frstelse Frstr problemet nstan Frstr problemet och
fr problemet, vljer helt, vljer metod som vljer lmplig metod som
I vilken grad eleven metod som bara delvis fungerar. ibland kan var generell.
visar frstelse fr fungerar.
problemet.

Kvaliteten p den metod

som eleven vljer.

Genomfrande och Lser endast delar av Lser de vsentliga Genomfr den valda
analys problemet eller visar delarna av problemet metoden korrekt och
brister i procedurer och med anvndande av analyserar resultatet.
Hur fullstndigt och hur metoder. logiska resonemang.
vl eleven lser
problemet och i vilken
mn eleven anvnder
samband och
generaliseringar.

Kvaliteten p elevens
slutsatser, analyser och
reflektioner.

Redovisning och Redovisningen gr Redovisningen r Redovisningen r

matematiskt sprk delvis att flja ven om mestadels klar och tydlig vlstrukturerad,
det matematiska sprket men kan vara fullstndig och tydlig.
Hur fullstndig och hur r torftigt och ibland knapphndig. Det Det matematiska sprket
klar och tydlig elevens felaktigt. matematiska sprket r r korrekt och lmpligt.
redovisning r. acceptabelt men med
vissa brister.
Hur vl eleven anvnder
matematiskt sprk och
representation (figurer,
grafer, diagram).

p9Ma07 40
 Bilaga 3

Utdrag ur lroplanen och kursplanens vergripande ml

Lroplanen fr grundskolan (Lpo 94)
Skolan skall strva efter att varje elev lr sig att anvnda sina kunskaper som redskap
fr att
formulera och prva antaganden och lsa problem,
kritiskt granska och vrdera pstenden och frhllanden.
Skolan ansvarar fr att varje elev efter genomgngen grundskola
behrskar grundlggande matematiskt tnkande och kan tillmpa det i vardagslivet.

Kursplanen i matematik
Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sdana kunskaper i matematik som
behvs fr att fatta vlgrundade beslut i vardagslivets mnga valsituationer, fr att
kunna tolka och anvnda det kande fldet av information och fr att kunna flja och
delta i beslutsprocesser i samhllet. Utbildningen skall ge en god grund fr studier i
andra mnen, fortsatt utbildning och ett livslngt lrande. Utbildningen i matematik
skall ge eleven mjlighet att utva och kommunicera matematik i meningsfulla och re-
levanta situationer i ett aktivt och ppet skande efter frstelse, nya insikter och ls-
ningar p olika problem.

Ml att strva mot

Skolan skall i sin undervisning i matematik strva efter att eleven
S11 utvecklar intresse fr matematik samt tilltro till det egna tnkandet och den
egna frmgan att lra sig matematik och att anvnda matematik i olika situa-
tioner,
S12 inser att matematiken har spelat och spelar en viktig roll i olika kulturer och
verksamheter och fr knnedom om historiska sammanhang dr viktiga be-
grepp och metoder inom matematiken utvecklats och anvnts,
S13 inser vrdet av och anvnder matematikens uttrycksformer,
S14 utvecklar sin frmga att frst, fra och anvnda logiska resonemang, dra
slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt frklara och argumen-
tera fr sitt tnkande,
S15 utvecklar sin frmga att formulera, gestalta och lsa problem med hjlp av
matematik, samt tolka, jmfra och vrdera lsningarna i frhllande till den
ursprungliga problemsituationen,
S16 utvecklar sin frmga att anvnda enkla matematiska modeller samt kritiskt
granska modellernas frutsttningar, begrnsningar och anvndning,
S17 utvecklar sin frmga att utnyttja minirknarens och datorns mjligheter.
Eleven skall
U51 ha frvrvat sdana grundlggande kunskaper i matematik som behvs fr att
kunna beskriva och hantera situationer och lsa konkreta problem i elevens
nrmilj.
U91 ha frvrvat sdana kunskaper i matematik som behvs fr att kunna beskriva
och hantera situationer samt lsa problem som vanligen frekommer i hem och
samhlle och som behvs som grund i fortsatt utbildning.

p9Ma07 41

Ml i kursplanen relaterade till kunskapsomrden
Ml att uppn
r 5
Taluppfattning U52
ha en grundlggande talupp-
fattning som omfattar naturliga
tal och enkla tal i brk- och
decimalform
U53
frst och kunna anvnda
addition, subtraktion,
multiplikation och division
samt kunna upptcka
talmnster och bestmma
obekanta tal i enkla formler
U54
kunna rkna med naturliga tal
i huvudet, med hjlp av
skriftliga rknemetoder och
med minirknare
Mtning, U55
rumsuppfattning ha en grundlggande rumsupp-
och geometriska fattning och kunna knna igen
samband och beskriva ngra viktiga
egenskaper hos geometriska
figurer och mnster
U56
kunna jmfra, uppskatta och
mta lngder, areor, volymer,
vinklar, massor och tider samt
kunna anvnda ritningar och
kartor
Statistik och U57
sannolikhetslra kunna avlsa och tolka data
givna i tabeller och diagram
samt kunna anvnda
elementra lgesmtt
Mnster och
samband
p9Ma07
Ml att uppn
r 9
U92
ha utvecklat sin taluppfattning
till att omfatta hela tal och
rationella tal i brk- och deci-
malform
U93
ha goda frdigheter i och
kunna anvnda verslag-
srkning och rkning med
naturliga tal och tal i decimal-
form samt procent och propor-
tionalitet i huvudet, med hjlp
av skriftliga rknemetoder och
med tekniska hjlpmedel
U94
kunna anvnda metoder,
mttsystem och mtinstrument
fr att jmfra, uppskatta och
bestmma lngder, areor,
volymer, vinklar, massor,
tidpunkter och tidsskillnader
U95
kunna avbilda och beskriva
viktiga egenskaper hos vanliga
geometriska objekt samt kunna
tolka och anvnda ritningar
och kartor
U96
kunna tolka, sammanstlla,
analysera och vrdera data i
tabeller och diagram
U97
kunna anvnda begreppet
sannolikhet i enkla
slumpsituationer
U98
kunna tolka och anvnda enkla
formler, lsa enkla ekvationer,
samt kunna tolka och anvnda
grafer till funktioner som be-
skriver verkliga frhllanden
och hndelser
42
Bilaga 4
Ml att strva mot
S21
frmga att frst och anvnda
grundlggande talbegrepp och
rkning med reella tal, nrme-
vrden, proportionalitet och
procent
S22
frmga att frst och anvnda
olika metoder, mttsystem och
mtinstrument fr att jmfra,
uppskatta och bestmma stor-
leken av viktiga storheter
S23
frmga att frst och anvnda
grundlggande geometriska be-
grepp, egenskaper, relationer
och satser
S24
frmga att frst och anvnda
grundlggande statistiska be-
grepp och metoder fr att samla
in och hantera data och fr att
beskriva och jmfra viktiga
egenskaper hos statistisk
information
S27
frmga att frst och anvnda
sannolikhetstnkande i konkre-
ta slumpsituationer
S25
frmga att frst och anvnda
grundlggande algebraiska be-
grepp, uttryck, formler, ekva-
tioner och olikheter
S26
frmga att frst och anvnda
egenskaper hos ngra olika
funktioner och motsvarande
grafer
 Bilaga 5

Betyg och bedmning

Allmnna rd fr bedmningens inriktning
Bedmningen av elevens kunnande i mnet matematik gller fljande kvaliteter:
B1 Frmgan att anvnda, utveckla och uttrycka kunskaper i matematik
Bedmningen avser elevens frmga att anvnda och utveckla sitt matematiska kunnande fr att
tolka och hantera olika slag av uppgifter och situationer som frekommer i skola och samhlle, till
exempel frmgan att upptcka mnster och samband, fresl lsningar, gra verslag, reflektera
ver och tolka sina resultat samt bedma deras rimlighet. Sjlvstndighet och kreativitet r viktiga
bedmningsgrunder liksom klarhet, noggrannhet och frdighet.
En viktig aspekt av kunnandet r elevens frmga att uttrycka sina tankar muntligt och skriftligt
med hjlp av det matematiska symbolsprket och med std av konkret material och bilder.

B2 Frmgan att flja, frst och prva matematiska resonemang

Bedmningen avser elevens frmga att ta del av och anvnda information i svl muntlig som
skriftlig form, till exempel frmgan att lyssna till, flja och prva andras frklaringar och
argument. Vidare uppmrksammas elevens frmga att sjlvstndigt och kritiskt ta stllning till
matematiskt grundade beskrivningar och lsningar p problem som frekommer i olika samman-
hang i skola och samhlle.

B3 Frmgan att reflektera ver matematikens betydelse fr kultur- och samhllsliv

Bedmningen avser elevens insikter i och knsla fr matematikens vrde och begrnsningar som
verktyg och hjlpmedel i andra skolmnen, i vardagsliv och samhllsliv och vid kommunikation
mellan mnniskor. Den avser ocks elevens kunskaper om matematikens betydelse i ett historiskt
perspektiv.

Kriterier fr betyget Vl godknd

V1 Eleven anvnder matematiska begrepp och metoder fr att formulera och lsa problem.
V2 Eleven fljer och frstr matematiska resonemang.
V3 Eleven gr matematiska tolkningar av vardagliga hndelser eller situationer samt genomfr och
redovisar med logiska resonemang sitt arbete svl muntligt som skriftligt.
V4 Eleven anvnder ord, bilder och matematiska konventioner p ett sdant stt att det r mjligt att
flja, frst och prva de tankar som kommer till uttryck.
V5 Eleven visar skerhet i sitt problemlsningsarbete och anvnder olika metoder och tillvga-
gngsstt.
V6 Eleven kan skilja gissningar och antaganden frn det vi vet eller har mjlighet att kontrollera.
V7 Eleven ger exempel p hur matematiken utvecklats och anvnts genom historien och vilken
betydelse den har i vr tid inom ngra olika omrden.

Kriterier fr betyget Mycket vl godknd

M1 Eleven formulerar och lser olika typer av problem samt jmfr och vrderar olika metoders fr-
och nackdelar.
M2 Eleven visar skerhet i sina berkningar och sitt problemlsningsarbete samt vljer och anpassar
rknemetoder och hjlpmedel till den aktuella problemsituationen.
M3 Eleven utvecklar problemstllningar och anvnder generella strategier vid uppgifternas planering
och genomfrande samt analyserar och redovisar strukturerat med korrekt matematiskt sprk.
M4 Eleven tar del av andras argument och framfr utifrn dessa egna matematiskt grundade ider.
M5 Eleven reflekterar ver matematikens betydelse fr kultur- och samhllsliv.

p9Ma07 43
 Bilaga 6

Provdelarnas innehll relaterat till kursplan och betygskriterier

Fr frkortningarna U91, S13, B1 osv hnvisas till bilagorna 3, 4 och 5.

Delprov A Muntlig kommunikation

Bedmningen avser elevens frmga att ta del av och anvnda information samt frm-
gan att lyssna till, flja och prva andras frklaringar och argument. Den avser ocks
elevens frmga att uttrycka sina tankar muntligt samt reflektera ver och tolka sina
resultat.
Ml att uppn: U96
Ml att strva mot: S13S15, S24
Bedmningens inriktning: B1, B2
Betygskriterier fr Vl godknd: V1V6
Betygskriterier fr Mycket vl godknd: M1M4

Delprov B Tal- och symboluppfattning och problemlsning

Bedmningen avser elevens taluppfattning och grundlggande frdigheter i matematik.
Den avser ocks elevens frmga att stlla upp och lsa problem samt reflektera ver
och tolka sina resultat samt bedma deras rimlighet. Den avser ocks elevens frmga
att uttrycka sina tankar skriftligt, dra slutsatser och generalisera.
Ml att uppn: U91U98
Ml att strva mot: S13S17, S21S27
Bedmningens inriktning: B1, B2
Betygskriterier fr Vl godknd: V1V6
Betygskriterier fr Mycket vl godknd: M1 M3

Delprov C Problemlsning
Bedmningen avser elevens frmga att stlla upp och lsa problem samt reflektera
ver och tolka sina resultat samt bedma deras rimlighet. Den avser ocks elevens fr-
mga att uttrycka sina tankar skriftligt.
Ml att uppn: U91U98
Ml att strva mot: S13S17, S21S27
Bedmningens inriktning: B1, B2
Betygskriterier fr Vl godknd: V1V6
Betygskriterier fr Mycket vl godknd: M1M3

p9Ma07 44