ANALYS/Kina
Det senaste årtiondet har antalet kinesiska utlandsstudenter ökat dramatiskt.
Men i stället för en grogrund till reformer i Kina, har studenterna blivit
regimens verktyg för att kväva den akademiska friheten utomlands, skriver
journalisten Jojje Olsson i en analys för Universitetsläraren.
Kinas globala kamp mot
den akademiska friheten
q När University of California,
San Diego i början av 2017
bokade Dalai lama som talare
till sommarens examenscere-
moni hotade studentföreningen
Chinese Scholars and Students
Association, CSSA, med ”tuffa
åtgärder för att bekämpa
skolans orimliga beteende”.
CSSA var dessutom öppet med
att man handlade efter instruk-
tioner från Kinas konsulat i Los
Angeles.
Hävstången är att lärosätet nu
har 3 500 kinesiska studenter;
tio procent av det totala antalet.
De betalar i regel full studie­
avgift, till skillnad från de stipen-
dier eller subventioner som
många lokalinvånare åtnjuter.
Då det i dag finns cirka 350 000
kinesiska studenter i USA – fem
gånger så många som för ett
årtionde sedan – så är detta
heller inte förstå gången som
CSSA försöker påverka den
akademiska friheten.
När studenten Yang Shuping
i maj 2017 tackade för ”ren
luft och yttrandefrihet” under
sin tid vid University of Mary-
land, gick CSSA till full attack.
Hennes inspelade tal lades ut
30 universitetsläraren  nr
nr 11 •
• 2018
2018
på internet, vid sidan av en film
av CSSA där andra kinesiska
studenter uttryckte stolhet över
sitt land. Smutskastningskam-
panjen mot Yang spred sig från
sociala medier till statlig kinesisk
media, som bland annat kallade
henne ”omogen och elak”.
Även Kinas utrikesministerium
vägde in. Vid en presskonfe-
rens sade dess talesman att
kinesiska studenter i utlandet
måste vara ”ansvarsfulla” med
offentliga uttalanden, och
är välkomna tillbaka till Kina
om de ӊlskar moderlandet
från hjärtat” och är villiga att
göra en insats för nationen.
Budskapet var klart – vi har koll
på dig även i utlandet.
CSSA, som nu har över 150
underavdelningar, anklagades
redan på 1990-talet för att
bedriva spionverksamhet mot
kinesiska studenter i Kanada,
på uppdrag av ambassaden
i Ottawa. År 2005 uppgav
belgiska myndigheter att CSSA
ägnade sig åt industrispio-
nage i flera europeiska länder.
Ett par år senare protesterade
organisationen mot ett semi-
”Sommaren 2017
kunde Fairfax
Media även avslöja
hur Kina bygger ett
nätverk i Australien
för att spionera på
landets kinesiska
befolkning i syfte
att ”skydda Pekings
kärnintressen”. I slu-
tet av oktober var-
nade chefen för Aus-
traliens underrättel-
setjänst för ”utländ-
ska influenser” vid
landets universitet. ”
narium om mänskliga rättig-
heter i Kina vid Duke University,
med slagord som ”försvara
resolut moderlandets ära och
värdighet”.
De senaste åren har aktivite-
terna trappats upp betydligt,
vilket ligger helt i linje med ett
dokument från Kinas utbild-
ningsministerium i januari 2016.
Jojje Olsson
Där framhölls vikten av att
kinesiska studenter alltid ska
följa och förespråka partilinjen
i utlandet, samt sprida ”positiv
patriotisk energi”. Dokumentet
uppmanade även etableringen
av ett nätverk för att länka
samman utlandsstudenter med
ambassader och konsulat, för
att de ska ”känna av moderlan-
dets närvaro” även utomlands.
Vidare har president Xi
Jinping även personligen pekat
ut utlandsstudenter som ett
nytt och viktigt fokus att arbeta
med för att uppnå hans offici-
ella slogan om ”den kinesiska
nationens återfödelse”. Allra
tydligast är detta i Australien,
vars drygt 130 000 kinesiska
studenter utgör över en tred-
jedel av det totala antalet
utlandsstudenter.
När läromaterial vid University
of Newcastle refererade till
Taiwan som ett land kontak-
tades universitetsledningen
förra sommaren av Kinas
konsulat i Sydney. Detta sedan
kinesiska studenter börjat
skälla på föreläsaren och sedan
spelat in meningsutbytet för att
publicera i lokal kinesiskspråkig
media.
Samma månad varvade ett
tiotal lyxbilar på tomgång
utanför det indiska konsulatet i
Sydney, med kinesiska flaggor
och banderoller om dödshot
mot alla som ”förolämpar Kina”.
Anledningen var att en doktor
i informationsteknologi använt
en karta där bestridda områden
i Himalaya betecknades som
indiska. Han tvingades sedan
utfärda en offentlig ursäkt i vad
som var den fjärde liknande
incidenten på kort tid.
Vid Australia National Univer-
sity är hela 60 procent av alla
utlandsstudenter från Kina.
Under nationaldagen 2016 rev
ursinniga kinesiska studenter
ner affischer med information
om massakern vid Himmelska
fridens torg. Den allra effekti-
vaste formen av censur är dock
självcensur. En professor vid
samma universitet berättade
nyligen för Forbes hur flera
kineser hon talat med är väl
medvetna om övervakningen
från CSSA, och därför väljer
tystnad framför att likt Yang
Shuping hamna i problem.
Detta bekräftades sommaren
2017 av Merriden Varrall,
föreståndare för östasiatiska
programmet i statsveten-
skap vid tankesmedjan Lowy
Institute i Sydney, som tidi-
gare undervisat i Peking. Väl
hemma i Australien märkte hon
en liknande atmosfär i klass-
rummen, då flera kinesiska
studenter bad om att bli place-
rade i kursgrupper utan andra
kineser för att våga tala öppet.
Studenten Lu Lupin, ordfö-
rande för CSSA vid Univer-
sity of Canberra, sade mycket
riktigt också i en intervju med
Fairfax Media i fjol att hon ”inte
skulle tveka” att rapportera
sina studiekamrater till Kinas
ambassad i Australien. En tidi-
gare ordförande för CSSA vitt-
nade i en annan intervju om hur
kinesiska myndigheter finan-
sierar organisationen och flyger
in medlemmar från hela Austra-
lien till ambassaden i Canberra
för politiska direktiv.
Sommaren 2017 kunde Fairfax
Media även avslöja hur Kina
bygger ett nätverk i Austra-
lien för att spionera på landets
kinesiska befolkning i syfte att
”skydda Pekings kärnintressen”.
I slutet av oktober varnade
chefen för Australiens underrät-
telsetjänst för ”utländska influ-
enser” vid landets universitet.
Uppmärksamheten fick utrikes-
minister Julie Bishop att i ett tal
samma månad uppmana kine-
siska studenter att respektera
den yttrandefrihet som råder i
Australien.
Professor Clive Hamilton hade
kartlagt utvecklingen i sin bok
Silent Invasion: How China
is Turning Australia into a
Puppet State. Men i november
beslutade förlaget Allen &
Unwin – där Hamilton tidigare
gett ut åtta böcker – att i sista
stund stoppa publiceringen.
Anledningen uppgavs vara en
”hotbild” mot såväl förlaget
som professorn personligen.
Fallet sades vara första gången
någonsin i Australiens historia
som en utländsk makt stoppar
en bokpublicering.
I Australien har oron gått
så långt att landet utarbetat
en särskild anti-spionlag
vars utkast premiärminister
Malcolm Turnbull presente-
rade i december. Att udden var
riktad mot Kina var heller inget
som Turnbull hymlade med.
Lagförslaget mötte – liksom
underrättelsechefens och utri-
kesministerns tidigare utta-
landen – skarp kritik i statlig
kinesisk media. Nu vägde även
Kinas ambassad in genom att
beskylla rapporter om ökat
kinesiskt inflytande i Australien
för en “kalla kriget-mentalitet”.
Varningsklockor av en annan
sort ringde när Cambridge
University Press, världens äldsta
förläggare med anor från 1500-
talet, i augusti i fjol tog bort
315 artiklar från sitt digitala
arkiv i Kina efter ett ultimatum
från myndigheterna. Innehållet
rörde ämnen som Tibet, kultur-
revolutionen, massakern vid
Himmelska fridens torg och
Mao Zedong. Om Cambridge
vägrade skulle hela arkivet i
stället blockeras.
Förutsägbart nog väckte
censuren en väldig kritikstorm
inom den akademiska världen
samt i medier och allehanda
organisationer. Efter några
dagar blev trycket så stort att
Cambridge University Press
ändrade sitt beslut, vilket heller
ännu inte lett till någon total-
blockering av dess arkiv i Kina.
Fallet hyllades som ett exempel
på att det fortfarande går att
stå upp mot den kinesiska regi-
mens krav.
Men glädjen blev kortvarig.
För i november 2017 uppda-
gades att Springer Nature,
världens största akademiska
förläggare, sedan en tid tillbaka
raderat över 1 000 artiklar från
sitt sökbara arkiv i Kina efter
samma slags ultimatum. I stället
för en helomvändning enligt
ovan insisterade företaget att
det minsann inte handlade om
censur, utan blott om att ”följa
lokala lagar”.
För Springer Nature, som har
en omfattande tryckeriverk-
nr 1 • 2018   universitetsläraren
nr 1
samhet i Kina och samarbeten
med internetjätten Tencent,
är riskerna ännu större än för
Cambridge University Press.
Under tiden avslöjade ännu fler
akademiska förlag hur de fått
liknande krav från kinesiskt håll.
Några hade hörsammat kraven,
andra hade helt enkelt valt att
lämna Kina.
Möjligen håller självcensur
bland utländska aktörer på att
bli ett nytt normaltillstånd. Så
sker i alla fall redan bland de
tiotals västerländska univer-
sitet som som tillåtits öppna
filialer i Kina. 2016 släppte
USA:s myndigheter en rapport
om tolv sådana amerikanska
campus i Kina, som visade att
de inte åtnjöt den fulla akade-
miska frihet som utlovats i avtal
och stadgar. Hälften av dem
hade inte ens tillgång till ett
ocensurerat internet.
Enligt Institute of Interna-
tional Education finns just
nu över en miljon kinesiska
studenter i utlandet. Kineser
utgör även den största
utländska gruppen i Sverige
med cirka 2 500 studenter, före
Finland och Tyskland. CSSA
återfinns därmed också vid sex
svenska högskolor.
Det finns förvisso inga doku-
menterade fall om hur orga-
nisationen lyckats påverka
akademisk frihet i Sverige. Men
på Linkedin skriver en tidi-
gare ordförande för CSSA vid
Handelshögskolan att organi-
sationen verkar under vägled-
ning och styrning av sektionen
för utbildning vid den kinesiska
ambassaden i Stockholm. Den
torde således vara den enda
studentorganisation i Sverige
som finansieras och ”vägleds”
av utländska myndigheter.
TEXT JOJJE OLSSON
31