Den digitala kampen

Autonoma rörelser på nätet

Lisa Kaati (red.)

FOI-R--4592--SE

Maj 2018
Lisa Kaati (red)

Den digitala kampen

Autonoma rörelser på nätet

Bild/Cover: infogram.com
FOI-R--4592--SE

Titel Den digitala kampen

Autonoma rörelser på nätet
Title The digital fight
Autonomous milieus on the internet
Rapportnr/Report no FOI-R--4592--SE
Månad/Month Maj
Utgivningsår/Year 2018

Antal sidor/Pages 47
ISSN 1650-1942
Kund/Customer Justitiedepartementet
Forskningsområde 1. Beslutsstödssystem och informationsfusion
FoT-område
Projektnr/Project no A68002

Godkänd av/Approved by Johan Söderström

Ansvarig avdelning Försvars- och säkerhetssystem

Detta verk är skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
vilket bl.a. innebär att citering är tillåten i enlighet med vad som anges i 22 § i nämnd lag. För att
använda verket på ett sätt som inte medges direkt av svensk lag krävs särskild
överenskommelse.

This work is protected by the Swedish Act on Copyright in Literary and Artistic Works (1960:729).
Citation is permitted in accordance with article 22 in said act. Any form of use that goes beyond
what is permitted by Swedish copyright law, requires the written permission of FOI.

2
 FOI-R--4592--SE

Sammanfattning
I den här rapporten presenteras analyser som gjorts inom ramen för det uppdrag
regeringen har gett till Totalförsvarets forskningsinstitut (Ku2016/01373/D –
”Uppdrag till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att göra kartläggningar och
analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda”).

Syftet med rapporten är att ge en inblick i några av de svenska autonoma

miljöernas digitala närvaro. Rapporten beskriver dels några av de rörelser och
ideologier som brukar kallas autonoma och dessa rörelsers digitala närvaro.
Vidare redogör vi för några av de mest förekommande aktionerna och
handlingarna som kopplas samman med autonoma grupperingar, exempelvis
demonstrationer, blockader, vandalisering, fritagning samt uthängningar av
framför allt anhängare av nationalistiska grupper. Rapporten tar också upp de
autonoma gruppernas tankesätt kring teknik och säkerhet, deras relation till
polisen samt kvinnors roll i rörelsen. Avslutningsvis diskuteras frågan om vem
som lockas till dessa rörelser och ett resonemang förs om skillnader och likheter
mellan de autonoma grupperna och andra extrema grupper, där vi konstaterar att
extrema grupper kännetecknas av bland annat intolerans gentemot
meningsmotståndare.

En slutsats av våra analyser är att autonoma gruppers digitala närvaro är svår att
studera, eftersom det finns en stor mängd olika grupperingar med olika
ideologiska inriktningar samtidigt som de är tekniskt kunniga och har en tydlig
vilja att vara anonyma.

Nyckelord: våldsbejakande extremism, propaganda, antifascistiska rörelser,

antifa

3
FOI-R--4592--SE

Summary
This report presents research carried out within the project (Ku2016/01373/D -
Uppdrag till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att göra kartläggningar och
analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda) that has been assigned to
the Swedish defence research agency by the Swedish Government.

The purpose of this report is to provide insight into the digital presence of some
of the major Swedish autonomous environments. We describe some of the
movements and ideologies within the autonomous movement and their digital
presence. Furthermore, we describe some of the most the common actions
associated with autonomous groups, including demonstrations, blockades,
vandalism, deliberations, and disclosing of identities of supporters of
nationalistic movements. The report addresses how autonomous groups think
about online security, their relationship with the police authority, and the role of
women. Finally, we discuss the question of who is attracted to these movements
and differences and similarities between the autonomous groups and other
extreme groups. We conclude that extreme groups are characterized by, for
example, intolerance towards opponents.

A more general conclusion of our analysis is that autonomous groups are difficult
to study since there are many different movements and ideologies and at the
same time they are highly technically skilled and have a willingness to be
anonymous.

Keywords: violent extremism, propaganda, antifascist movements, antifa

4
 FOI-R--4592--SE

Innehållsförteckning
1 Översikt ............................................................................................ 7
1.1 Om arbetet ................................................................................ 7
1.2 Rapportens struktur .................................................................. 7
1.3 Rapporten i korthet ................................................................... 8
2 Inledning ........................................................................................ 10
2.1 Etik och analys av data från sociala medier ............................ 11
2.2 Definitioner och avgränsningar ............................................... 12
2.2.1 Våldsbejakande extremism ................................................. 12
3 Autonoma rörelser ........................................................................ 13
3.1 Autonoma rörelser och ideologier ........................................... 13
3.1.1 Husockupationsrörelsen ..................................................... 14
3.1.2 Anarkism ............................................................................. 14
3.1.3 Syndikalism ......................................................................... 15
3.1.4 Antifascistiska rörelser ........................................................ 15
3.1.5 Utomparlamentariska rörelser............................................. 15
3.1.6 Miljöfrågor ........................................................................... 16
3.1.7 Djurens rättigheter .............................................................. 16
3.2 Aktioner och handlingar .......................................................... 18
3.2.1 Demonstrationer, protester, blockader och kravaller .......... 18
3.2.2 Skadegörelse och vandalisering ......................................... 19
3.2.3 Bomber och explosiva ämnen............................................. 19
3.2.4 Hot och trakasserier ............................................................ 21
3.2.5 Infiltration och efterforskningar............................................ 21
3.3 Symboler ................................................................................. 22
4 Autonoma rörelser i Sverige ........................................................ 25
4.1 Autonoma rörelsers digitala närvaro ....................................... 25
4.1.1 AFA ..................................................................................... 25
4.1.2 Syndikalistiska ungdomsförbundet ..................................... 26
4.1.3 Djurfront .............................................................................. 26
4.1.4 Allt åt alla ............................................................................ 27
4.1.5 Informationsportalen Gatorna ............................................. 27
4.1.6 Aktuellt Fokus för arbetarklass............................................ 29
5 Utmärkande fenomen ................................................................... 31
5.1 Teknik och säkerhet ................................................................ 31

5
FOI-R--4592--SE

5.1.1 Digitala kanariefåglar .......................................................... 31

5.2 Nazispotting och uthängning ................................................... 32
5.3 Snuthat och golare .................................................................. 33
5.3.1 Våld mot poliser .................................................................. 34
5.3.2 Golare har inga polare ........................................................ 35
5.4 Brevväxla med en fånge ......................................................... 37
6 Kvinnors roll i autonoma miljöer ................................................. 39
6.1 Kvinnliga förebilder ................................................................. 39
6.2 Kvinnliga skribenter ................................................................. 40
7 Vem lockas? .................................................................................. 42
8 Slutord ............................................................................................ 45

6
 FOI-R--4592--SE

1 Översikt
Denna rapport utgör den fjärde delredovisningen i det uppdrag regeringen gett till
Totalförsvarets forskningsinstitut (Ku2016/01373/D - Uppdrag till Totalförsvarets
forskningsinstitut (FOI) att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande
extremistisk propaganda). Målet med den här rapporten är att ge en bild av
svenska autonoma rörelsers närvaro i den digitala världen.

Analyserna i rapporten är av etiska och juridiska skäl begränsade till sådant

material som är öppet och tillgängligt för alla, och således går att ta del av utan
någon form av inloggning eller medlemskap. Detta innebär att det material som
analyseras inom ramen för projektet är begränsat, eftersom en stor del av
spridningen av våldsbejakande extremistiskt material sker i skyddade miljöer där
medlemskap krävs.

1.1 Om arbetet
Rapporten är författad av Lisa Kaati och Nazar Akrami. I arbetet med rapporten
har även Amendra Shrestha, Milan Obaidi, Johan Fernquist, Björn Pelzer,
Magnus Sahlgren och Tim Isbister bidragit. Innehållet i rapporten är granskat av
Katie Cohen.

1.2 Rapportens struktur

Rapporten är strukturerad enligt följande: i inledningen förklaras syftet med
rapporten och vissa nyckelbegrepp definieras. Kapitel 3 beskriver kortfattat några
olika ideologier som ryms inom begreppet autonoma rörelser, några av de olika
tillvägagångssätten som används av de olika autonoma rörelserna i deras kamp
och slutligen några av de symboler som används. Kapitel 4 fokuserar på
autonoma rörelser och deras närvaro på internet i Sverige. I kapitel 5 lyfter vi
fram några av de fenomen, som vi tycker är specifika för de digitala miljöerna vi
studerat. I kapitel 6 tar vi upp kvinnors roll i autonoma miljöer och i kapitel 7
resonerar vi om vilken typ av individer som lockas till extrema miljöer.
Avslutningsvis finns några tankar och slutord i kapitel 8.

7
FOI-R--4592--SE

1.3 Rapporten i korthet

• Den digitala miljön blir en allt viktigare arena för mänsklig
kommunikation. Genom att analysera digitala miljöer kan vi skapa oss
en större förståelse för hur tankegods sprids inom olika grupper.

• Vi använder oss av begreppet autonoma miljöer som ett gemensamt

namn för all radikal utomparlamentarisk vänsterpolitik samt djur- och
miljörörelser.

• Vi använder oss av begreppet våldsbejakande autonomism för att

beteckna ideologier baserade på föreställningen att det finns en förtryckt
grupp som med våld behöver försvaras mot en förtryckande grupp.

• De autonoma miljöernas närvaro i digitala miljöer är svår att studera, då

det finns en stor mängd olika grupperingar och nätverk som alla har
olika mål och man använder olika medel för att nå sina mål.

• De antifascistiska rörelserna benämns ofta med samlingsnamnet Antifa.

• Under 2017 skapades ett nordiskt autonomt nätverk – Autonomous

Revolutionary Nordic Alliance (ARNA) med målet att bland annat
genomföra gemensamma aktioner.

• De autonoma miljöerna har en hög teknisk kompetens och använder sig

av avancerade tekniska lösningar som exempelvis krypterad
kommunikation. Betalningar sker i olika former av kryptovalutor.

• Det finns ett utbrett hat mot poliser i några av de autonoma miljöerna
och det förekommer rapporter om genomförda våldsdåd mot poliser.

• Medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen (NMR) som deltar i

demonstrationer och samlingar hängs ut av antifascistiska rörelser
genom publicering av namn, fullständigt personnummer och bild. Även
arbetsgivare och telefonnummer till arbetsgivaren publiceras.

8
 FOI-R--4592--SE

• Att stötta personer i de antifascistiska rörelserna som sitter i fängelse

anses viktigt. Detta görs exempelvis genom att man uppmanar till
brevväxling, men också genom att man visar sitt stöd i form av tryck på
kläder och klistermärken.

• Det finns ett flertal kvinnor som lyfts fram och blivit förebilder i de
autonoma rörelserna men det är framför allt män som är aktiva i de
digitala miljöer vi studerat.

• Både individfaktorer och sociala faktorer är viktiga för att förstå varför
vissa väljer att ansluta sig till en extrem våldsbejakande ideologi.

9
FOI-R--4592--SE

2 Inledning
I den autonoma miljön finns individer, grupper och nätverk som verkar för ett
klasslöst och ekonomiskt jämlikt samhälle. I många fall är autonoma
grupperingar också antiparlamentariska, vilket innebär att man anser att politiska
förändringar skall göras genom direkt aktion av de berörda istället för att beslutas
och genomföras av politiska organ såsom regering, riksdag och
kommunfullmäktige. Inom den autonoma miljön finns grupper som är emot
politikers sätt att hantera frågor som arbetsrätt, miljö, banker och ekonomi men
det finns också grupperingar som fokuserar på sakfrågor som rasism, miljö eller
djurens rättigheter.
Protester och demonstrationer är kanske det som är mest sammankopplat med
den autonoma miljön. Ett exempel på en uppmärksammad och våldsam
demonstration är det G20-möte1 som hölls i juni 2017 i Hamburg, där en stor
mängd demonstranter samlades för att protestera. Runt 20 000 poliser arbetade
med demonstrationerna, som urartade och slutade med att våldsamma
demonstranter kastade smällare och flaskor mot poliserna.2 Detta ledde till
våldsamma upplopp och till att runt 500 poliser skadades och nästan 400
personer omhändertogs eller greps av polis.3
En av de största händelserna i den svenska autonoma miljön är det som går under
namnet Göteborgskravallerna, som ägde rum inför EU-toppmötet i Göteborg år
2001. Demonstranter och aktivister hade våldsamma sammandrabbningar med
polis och över 50 poliser och 90 aktivister skadades.
Under senare tid är Nordiska motståndsrörelsens (NMR) demonstration i
Göteborg i september 2017 den händelse i Sverige som fått störst
uppmärksamhet i media. Under den demonstrationen uppstod flera våldsamma
konfrontationer dels mellan NMR-anhängare och polisen dels mellan,
motdemonstranter och polisen. Polisen i Göteborg stöttades under
demonstrationen av samtliga polisregioner i landet vilket innebar en extra
kostnad för polisen på ”långt över 20 miljoner kronor”.4 I samband med
demonstrationen anhölls 23 personer från NMR och 11 motdemonstranter
ställdes inför rätta.5

1
G20 samlar de största ekonomierna i världen och gruppens möte mynnar ut i gemensamma
riktlinjer.
2
Olofsson, D. Gerdfeldter, M., & Andersson, L. Våldsamma protester i Hamburg inför G20-möte
SVT Nyheter 7 juli 2017
3
Alling, D. Dagen efter G20-mötet – borgmästaren i Hamburg möts av stor kritik Sveriges radio 9
juli 2017.
4
Lindström, E. Så mycket kostade polisinsatsen när NMR demonstrerade. Aftonbladet 2 oktober
2017.
5
Fahlander, M. & Marjomaa, J. Förundersökning mot NMR-demonstranter läggs ned. SVT Nyheter
15 december 2017.

10
 FOI-R--4592--SE

Även svenska djurrättsaktivister har uppmärksammats på senare tid. I januari

2018 beslutade Länsstyrelsen i Västmanland att sex vargar i Kölstareviret i
Västmanland skulle skjutas mellan den 2 januari och den 15 februari 2018.6
Beslutet ledde till bråk mellan jägare och aktivister, vilket föranledde att båda
parter kontaktade polisen och anmälde varandra för misshandel och
skadegörelse.7Vi försöker i den här rapporten att ge en inblick i den svenska
autonoma miljön och framför allt lyfta fram några fenomen som kan observeras i
de digitala miljöerna vi studerat. Inom den autonoma miljön finns en acceptans
för att göra motstånd eller utföra olagliga aktioner mot olika företeelser i
samhället. Detta innebär inte att de grupper vi nämner i den här rapporten
använder våld som metod eller ens stödjer våldsanvändning i teorin. Rapporten
ska inte ses som en komplett översikt av de autonoma rörelser som finns i
Sverige, eftersom de miljöer och fenomen som vi valt att beskriva här endast
utgör ett urval.

2.1 Etik och analys av data från sociala medier

Inom ramen för projektet som denna rapport ingår i har vi undersökt text utan
inhämtande av upphovsmännens samtycke. Texten till undersökningarna har
producerats av en mängd olika skribenter som i många fall också är helt
anonyma, vilket gör en samtyckesinhämtning i det närmaste omöjligt att
genomföra. Dessutom är risken stor att en sådan inhämtning skulle medföra att
de individer som väljer att samtycka inte skulle vara representativa för grupperna
som undersöks. Vi studerar öppna forum, där det kan antas att de personer som
väljer att publicera text är införstådda med att texten därmed blir tillgänglig för
allmänheten. Ingen data har inhämtats från lösenordsskyddade sidor, privata
Facebook-sidor, eller andra typer av webbsidor eller sociala medier, där
användaren vidtagit åtgärder för att hålla upplagt material inom en sluten krets.
Data som laddas ned lagras i en kodad form som inte är reversibel. Detta innebär
att det textuella innehållet inte sparas ned som det är, utan det enda som lagras är
den information som krävs för att utföra automatiserad bearbetning och analys.
Därmed minimeras risken för att enskilda individer eller deras åsikter
identifieras. Kodningen består av så kallade vektorer, där utvalda egenskaper
(även kallade features eller särdrag) som beskriver datan finns lagrade. Den
automatiska databehandling som tillämpas minimerar behovet av mänsklig
inblandning i processen, vilket i sin tur också minimerar inverkan på enskilda

6
Söderman, C. Sex vargar får skjutas i Västmanland i vinter. SVT Nyheter 28 september 2017.
7
Björkholm, F. Nytt bråk mellan jägare och aktivister under vargjakten. SVT Nyheter 2 februari
2018

11
FOI-R--4592--SE

individers integritet. Vi lagrar ingen information om individuella användare och

deras användarnamn.

2.2 Definitioner och avgränsningar

2.2.1 Våldsbejakande extremism

Att studera våldsbejakande extremistiska grupper är inte helt enkelt. Detta beror
framför allt på att vilka grupper, personer eller ideologier som anses vara
våldsbejakande och extremistiska beror på vem det är som påstår att något är
extremt. Även begreppet våldsbejakande kan vara problematiskt då det i flertalet
ideologier ingår en beredskap att använda våld för att försvara vissa
grundläggande värden. I den här rapporten nämns både miljöer, som har
våldsbejakande inslag men också miljöer som inte alls är våldsbejakande. Syftet
med den här studien är att öka förståelsen för de autonoma miljöerna och deras
digitala närvaro. Begreppet våldsbejakande extremism används här för att
beteckna ideologier som innefattar: 1) en uppfattning om att det föreligger en
konflikt på samhällsnivå mellan olika grupper, 2) ett avståndstagande och en
nedvärderande hållning gentemot minst en av dessa grupper, och 3) ett
ideologiskt rättfärdigande av våld utanför det våldsmonopol som tilldelats vissa
aktörer inom ramen för en demokratisk rättsstat.8
Det extremistiska i ideologin ligger enligt denna definition främst i utmanandet
av samhällets gemensamma moraliska och juridiska begränsningar för när och
hur våld får brukas. Det krävs också att det finns en “fiendegrupp” eller en
nedvärderad grupp.
I rapporten använder vi oss av begreppet våldsbejakande autonomism9 för att
beteckna ideologier baserade på föreställningen att det finns en förtryckt grupp
som med våld behöver försvaras mot en förtryckande grupp. Hit kan, förutom
den så kallade autonoma vänstern, även räknas våldsförespråkande miljö- och
djurrättsaktivister, våldsamma demonstranter som protesterar mot kapitalism och
globalisering samt antifascistiska motdemonstranter som det har rapporterats om
i samband med radikalnationalistiska demonstrationer.10

8
Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer (2017), FOI-R-4392-SE
9
Karatzogianni, A., & Robinson, A., (2009) Power, resistance and conflict in the contemporary
world: Social movements, networks and hierarchies. Routledge.
10
Se till exempel Jonasson, T., & Larsson, J., 25 personer frihetsberövade under
nazistdemonstration. SVT Nyheter, 12 november 2016.

12
 FOI-R--4592--SE

3 Autonoma rörelser
Det finns en mängd olika ideologier och rörelser i den autonoma miljön.
Gemensamt för många av dessa miljöer är att anhängarna inspireras av
socialistisk och anarkistisk teori och är emot kapitalismen som ses som roten till
upprätthållandet av klassamhället.11 De mest kända autonoma grupperna är tyska
Röda armé-fraktionen, italienska Röda brigaderna och den baskiska
separatistiska gruppen ETA. Medan de autonoma rörelserna började med
engagemang i fackliga strider i framför allt Italien, har dagens autonoma rörelser
utvecklats och innefattar mycket mer än bara antifascistiska fenomen.12
Våldsbejakande autonomism (motsvarande Säkerhetspolisens benämning den
autonoma miljön) innefattar aktörer som agerar utanför och i opposition till
dagens politiska system, varför miljön ibland också benämns den
utomparlamentariska vänstern. Autonom vänster är ett brett begrepp som ofta
används som ett gemensamt namn på all radikal utomparlamentarisk
vänsterpolitik. I detta begrepp brukar ofta djur- och miljörörelser räknas in trots
att dessa rörelser inte nödvändigtvis måste vara vänsterinriktade.
Det är svårt att uppskatta hur stor den våldsbejakande autonoma miljön är i
Sverige och vilka digitala platser som ska räknas dit. I denna rapport har vi,
istället för att försöka kartlägga alla miljöer som finns, valt att lyfta fram några
olika digitala miljöer och ett antal fenomen som vi menar är utmärkande för den
svenska autonoma miljön.
I nedanstående kapitel kommer några rörelser och grupperingar att beskrivas
kortfattat, liksom några av de tillvägagångssätt som dessa grupper använder sig
av i sina aktioner. Avslutningsvis visas några av de symboler som kopplas till de
autonoma miljöerna.

3.1 Autonoma rörelser och ideologier

Vi kan lära oss en hel del om en ideologi genom att jämföra den med andra
ideologier, på samma sätt som vi kan lära oss om individen bakom en extrem
ideologi genom att jämföra individer från olika ideologier. Tidigare forskning har
gjort sådana jämförelser mellan våldsbejakande nationalistiska, autonoma miljöer
samt religiös extremism i form av islamistiska jihadistiska grupper.13-14

11
Lundstedt, M (2016) Ung och extrem – om våldsbejakande vänsterextremism, Myndigheten för
ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
12
Katsiaficas, G. (2006). The subversion of politics – European autonomous social movements and
the decolonization of everyday life. Oakland: AK Press.
13
Gambetta, D. & Hertog, S. (2016) Engineers of jihad: the curious connection between violent
extremism and education. Princeton University Press, Princeton, UK

13
FOI-R--4592--SE

Samstämmiga resultat i jämförelserna visar att dessa tre extrema ideologier delar
avvisandet av politisk mångfald och konkurrens, erbjuder enkla eller mycket
förenklade förklaringar till komplexa sociala problem, har en rigid syn på världen
i form av två poler som är i konflikt med varandra, samt legitimerar och
använder våld som medel för politisk handling.12
Nedan beskrivs kortfattat några av de ideologiska inriktningar och rörelser som
ingår i den autonoma miljön.

3.1.1 Husockupationsrörelsen
Husockupationen beskrivs som en situation som uppstår då en fastighet tas över
av allmänheten. Genom att ockupera en fastighet visar ockupanterna sin misstro
mot samhället och protesterar samtidigt mot bostadspolitiken.15
Husockupationsrörelsen startade under 70-talet i Tyskland och var en stark
rörelse i Danmark under 80-talet. Detta inspirerade både svenska och finska
aktivister och ledde till att det under 90-talet fanns ett flertal ockuperade hus i
Sverige.

3.1.2 Anarkism
Anarkismen som en politisk rörelse uppstod i samband med den Franska
revolutionen som ett svar på ökad maktkoncentration bland den franska eliten.
Den franska författaren Pierre-Joseph Proudhon var den första självutnämnda
anarkisten och ses också som en av anarkismens mest inflytelserika ideologer. 16
Han avvisade statens makt och politiska myndigheter och såg anarkism som ett
medel för att skapa ordning i samhället. Proudhon förespråkade kraftiga
systemförändringar i form av upplösning av statsapparaten och menade att
människor kunde vara organiserade och leva utan polis, skatter och lagar.
Proudhon var en frekvent kritiker av kapitalismen och i hans texter definierade
han anarkismen som en anti-kapitalistisk och anti-parlamentarisk rörelse. Dessa
idéer i kombination med marxism och socialism har kommit att bli den
ideologiska basen eller inspirationskällan till många anti-parlamentariska
vänstergrupper, vänsterautonoma, eller autonoma rörelser under åren.

14
BRÅ & Säkerhetspolisen, Våldsam politisk extremism. Rapport 2009: 15, ISBN 978-91-86027-
32-2.
15
Lodenius, A (2006) Gatans parlament: Om politiska våldsverkare i Sverige Stockholm: Ordfront
förlag
16
Guerin, D. (1970) Anarchism: From theory to practice. New York: Monthly Review Press.

14
 FOI-R--4592--SE

3.1.3 Syndikalism
Syndikalism är en facklig rörelse som tar avstånd från partipolitik och
parlamentarism och som utgår från att fackförbunden ska styra
samhällsekonomin. Arbetarna ska genom att strejka ta makten från makthavarna
och sedan ska representanter för arbetarna styra samhället utan att dessa
representanter får en högre status än arbetarna. Syndikalismen tror på ett
decentraliserat samhälle enligt federalistiska principer och ett sätt att organisera
sig och bedriva klasskamp från en ideologisk snarare än på en teoretisk nivå.17

3.1.4 Antifascistiska rörelser

En synlig del av de autonoma miljöerna är de så kallade antifascistiska miljöerna.
Antifascism är en samlingsterm för rörelser och åskådningar som bekämpar
fascism, nationalsocialism och besläktade rörelser.18 Detta innebär att även
antirasistiska rörelser ingår i dessa miljöer. Antifascism härrör från den
anarkistiska ideologiska synen som innebär att individens handlingar inte får
belasta eller kränka andras personliga frihet.19
En av de äldsta antifascistiska grupperna är Antifascistisk aktion (AFA). Namnet
AFA kommer ursprungligen från två grupper som grundades på 1930-talet:
brittiska Antifascist Action och tyska Antifaschistische Aktion.20 De
antifascistiska rörelserna brukar gå under namnet antifa.

3.1.5 Utomparlamentariska rörelser

Utomparlamentariska rörelser anser att man kan bedriva politik utan att ha eller
söka parlamentarisk representation. De autonoma rörelserna tar avstånd från den
traditionella partipolitiken och vill se aktion och handling istället för
kompromisser och förhandlingar.21 Detta innebär att man anser att politiska
förändringar ska göras direkt av de som berörs och inte beslutas och genomföras
av politiska organ.

I skandinaviska länder protesterar man främst mot globalisering, politiker och

banker (som i sin tur skyddas av polisen). Protesterna sker eftersom man anser att

17
Lundgren, F. (2014) Inställningen till politiskt våld bland den autonoma vänstern i Sverige.
Avhandling pro gradu i sociologi. Åbo Akademi.
18
NE www.ne.se uppslagsord: antifascism
19
Detta har i vissa fall till och med lett till en debatt om anti-natalism vilket innebär att individen
avstår från att skaffa barn på grund av etiska och filosofiska skäl
20
Lundgren, F. (2014) Inställningen till politiskt våld bland den autonoma vänstern i Sverige.
Avhandling pro gradu i sociologi. Åbo Akademi.
21
Lundgren, F. (2014) Inställningen till politiskt våld bland den autonoma vänstern i Sverige.
Avhandling pro gradu i sociologi. Åbo Akademi.

15
FOI-R--4592--SE

politiker och banker bestämmer lagar och regler som går emot vad de som
protesterar vill. De som står bakom protesterna kan ha olika ideologiska
inriktningar och mål för sina protester. Det som förenar de utomparlamentariska
grupperingarna är att de anser att förändringar ska göras av de berörda själva.
Detta gör att vandalism, uppror och våld mot politiker, banker och polis kan
motiveras ideologiskt.

3.1.6 Miljöfrågor
Den globala uppvärmningen, kärnavfallet, förorening av havet, luften och
marken, GMO-livsmedel och patenteringen av naturliga växter och till och med
dricksvatten i jakten på vinst är kärnfrågor för ett flertal autonoma rörelser.
Kampen för miljön och planeten sker på många nivåer både med lagliga metoder
men också med olagliga, militanta och våldsamma metoder.
Det finns flera exempel på när våldsamma metoder används för att protestera mot
olika miljöfrågor. Ett exempel är från sommaren 2008, då en villa i Älmhult
sattes i brand av en person, som använde sig av aktionsnamnet Jordens
Befrielsefront (JBF). Motivet för branden sades vara att protestera mot
urbanisering och exploatering av naturen, något som gärningsmannen också
skrev om på olika digitala forum.22

3.1.7 Djurens rättigheter

Flera grupperingar kämpar för djurens rättigheter. I detta ingår att befria djur från
inrättningar som förtrycker dem som exempelvis djurfabriker, laboratorier,
uppfödningar och pälsdjursfarmer. Det anses också i många fall vara befogat att
tillfoga ekonomisk skada mot dem som profiterar på exploatering och utnyttjande
av djur.
Under 1990-talet drog en våg av djurrättsaktivism genom Sverige. Umeå var en
av de städer i Sverige som utsattes för en mängd olika djurrättsaktioner, såsom
utsläpp av minkar, ett nedbränt slakteri, attacker mot slaktbilar och mot forskare
som arbetar med djurförsök.23 Även om djurrättsaktivism numera kanske inte
orsakar lika många mediala rubriker, så finns det en mängd aktiva grupper som
kämpar för djurens rättigheter. På sidan Bite Back
http://www.directaction.info/ rapporterar aktivister genomförda
aktioner, ofta med bilder. Det kan gälla att man hänger ut slaktare i sin yrkesroll
eller att man fritagit lamm eller kaniner eller placerat ut bomber utanför
spelbutiker (där man kan satsa pengar på djur).

22
Säkerhetspolisen, Miljöaktivist dömdes för skadegörelse och sabotage. Fallstudier om politisk
extremism. Fallstudier och artiklar från årsböcker 2009-2015.
23
Helin, J. (1998) ”Jorden dör inte, den dödas”. Aftonbladet 11 oktober 1998.

16
 FOI-R--4592--SE

Från 2017 fram till april 2018 finns 28 aktioner rapporterade från Sverige. Dessa
rör sig om aktioner mot pälshandlare (6 stycken), sabotage mot jägare (9
stycken), frisläppande av djur (9 stycken), sabotage mot slaktare (3 stycken) och
nedtagande av reklam för en cirkus (1 stycken). Bilderna på sidan visar
exempelvis de fritagna djuren tillsammans med sina (maskerade) fritagare – ett
exempel på hur det kan se ut finns i figur 3.1.

Figur 3.1: Två stycken fritagna gäss och dess maskerade fritagare.

17
FOI-R--4592--SE

3.2 Aktioner och handlingar

Det finns en mängd olika mer eller mindre våldsamma metoder som används av
autonoma miljöer i deras kamp för att påverka och genomföra politiska
förändringar i samhället. Nedan beskrivs några av de vanligaste aktionerna och
handlingarna.

3.2.1 Demonstrationer, protester, blockader och kravaller

Demonstrationer är ett medel som används för att protestera. Demonstrationer
kan vara fredliga och passiva, men de kan också bli våldsamma och orsaka både
omfattande skadegörelse och personskador.
Passiva militanta metoder innebär att man försöker blockera eller förhindra vissa
typer av aktiviteter. Exempelvis genom att kedja fast sig själv eller en grupp
människor i ett träd, ett fartyg eller någon annan struktur. Den svenska
djurrättsorganisationen Djurfront genomförde en aktion i april 2018, där ett 20-
tal medlemmar kedjade fast sig på taket till ett slakteri.24 Aktionen var fredlig
men slutade med att polisen fick klippa upp kedjorna och lyfta ner personerna
från taket med en kranbil.25
De passiva militanta metoderna används ofta för att dra uppmärksamhet till ett
problem. De är i många fall olagliga men inte våldsamma. I Tyskland har
exempelvis en grupp miljöaktivister ockuperat en skog. Ockupanterna har byggt
trädkojor, som de bor i och barrikader för att förhindra avverkningen av
skogen.26 Ockupanternas kamp dokumenteras både på Twitter och på webbsidan
www.hambachforest.org.
Inför demonstrationer är det vanligt att rörelserna mobiliserar och informerar
genom internet och sociala medier. Exempelvis kan man på den svenska
informationsportalen www.gatorna.info läsa om hur det ordnas bussresor
till demonstrationer och att det även finns möjlighet att bidra finansiellt så att
andra demonstranter kan resa (om man inte kan delta själv).
De utomparlamentariska rörelserna har fått stor uppmärksamhet genom att
använda sig av blockader. Ett exempel är den aktion som genomfördes på WTO-
mötet i Seattle 1996 där mötet fick ställas in, eftersom deltagarna inte kunde ta
sig till mötesplatsen.27

24
Basic, E. Vi fick stoppa produktionen under morgonen. SVT nyheter 25 april 2018.
25
Persson, C. Slakteriets VD: ”Man blir orolig”. Lantbrukets affärstidning, 2018.
26
Kyrkor, byar och Schumacher får ge vika när storbolag bryter brunkol – demonstranter i trädkojor
har ockuperat en skog i protest. Yle Nyheter, 19 januari 2018.
27
Rönn, C. Seattle såg ut som ett krigsområde. Aftonbladet 2 april 1999. Läst 22 april 2018.

18
 FOI-R--4592--SE

Ett begrepp som ofta nämns, när media rapporterar från större protester, är det så
kallade svarta blocket (the black bloc).28 Med detta begrepp åsyftas en taktik som
bland annat innebär att demonstranterna är klädda i liknande, enhetliga svarta
kläder som är maskerade med exempelvis skidmasker, solglasögon och schalar
för att dölja sin identitet. Det svarta blocket började användas som taktik i
Tyskland under 1980-talet i samband med anti-kärnkraftsrörelsen samt vid
antifascistiska och anarkistiska protester.29 Genom att temporärt bilda ett
enhetligt svart block kan olika konstellationer av grupper och organisationer som
deltar tillsammans utföra aktioner och handlingar.

3.2.2 Skadegörelse och vandalisering

Vandalisering är en aktivitet som ofta sker på sena kvällar och nätter. Det
finns olika former av vandalisering, allt från att sätta upp klistermärken
(stickers) och klottra till att förstöra egendom och utföra mordbränder. Ett
exempel på vandalisering i form av klotter skedde på polisstationen i
Motala i mars 2017.30
Ett annat sätt att vandalisera är att manipulera reklam eller media för att
ifrågasätta konsumtionssamhället av ideologiska skäl. Detta fenomen kallas
för culture jamming. Culture jamming kan exempelvis ske genom att
förvränga eller göra om kända logotyper. Figur 3.2 visar några exempel på
culture jamming.

3.2.3 Bomber och explosiva ämnen

Brandbomber, rökbomber och andra slags explosiva ämnen används i autonoma
miljöer, både på demonstrationer och i attacker. Bränder och bomber orsakar ofta
stor skada på allt från fordon och byggnader till hem och personer. För
djurrättsorganisationer är bränder ett tillvägagångssätt som har använts i ett
flertal fall. På sidan Bite Back www.directaction.info rapporteras om
en hel del aktioner som involverar bränder, exempelvis antändes i november
2017 fyra lastbilar som tillhörde ett finskt mjölkproducerande företag.

28
Detta begrepp användes exempelvis i Sverige för att beskriva AFA:s inblandning i händelserna
kring EU-toppmötet i Göteborg 2001.
29
Risén, R. (2016) Bortom kravallstaketet - en kritisk diskursanalys av nyhetsmediernas
rapportering kring maskerade demonstranter i antirasistiska och antifascistiska demonstrationer.
Lunds universitet.
30
Dufwenberg, P.E. Polisen undrar: Vem är Joel? Corren 9 mars 2017.

19
FOI-R--4592--SE

Figur 3.2: Exempel på culture jamming där företagslogotyper ändrats

för att uttrycka någon form av protest.

Rökbomber används för att förstöra demonstrationer. Ett exempel är när de

antifascistiska miljöerna i april 2017 använde sig av just rökbomber för att
förstöra en demonstration i Portland, där anhängare till Donald Trump deltog.31
I Sverige kastade någon in ammoniakflaskor genom fönstren till två chefer på
arbetsförmedlingen för att visa sitt missnöje.32 Gruppen Autonoma arbetare i
Skåne tog på sig dådet med motiveringen:

31
Beinart, P. (2017) The Rise of the Violent Left. The Atlantic, September Issue.
32
Johansson, Y. AF-chefer attackerades hemma. Sydsvenskan 14 december 2013.

20
 FOI-R--4592--SE

"Vi i aktionsgruppen Autonoma Arbetare i Skåne påstår att direkta angrepp på

chefer, politiker och kapitalister är den bäst lämpade metoden utifrån dagens
situation."

Motiveringen publicerades på webbsidan33 www.motkraft.net som enligt

Säkerhetspolisen och Brottsförebyggande rådet ansågs vara ”den autonoma
rörelsens portalblogg” (år 2009).34

3.2.4 Hot och trakasserier

Ett annat sätt att uttrycka sitt missnöje är genom att hota och trakassera individer
och företag som går emot de tankar och idéer som de olika rörelserna
representerar. Många lantbrukare är oroliga för hot från djurrättsaktivister. Var
fjärde lantbrukare har utsatts för hot själv eller känner någon som utsatts för hot
och trakasserier.35 Hot har bland annat skett via telefon och har gått ut på att
uppmana lantbrukare och deras familjer att bli veganer, annars ska
djurrättsaktivister komma till gården nattetid och släppa ut djuren och
demonstrera.36 Trakasserier i form av klotter på gator och el-poster förekommer
också mot personer i ledande ställning på organisationer som exempelvis
Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund. Bildbevis för dessa aktioner finns på
www.directaction.info.

3.2.5 Infiltration och efterforskningar

Infiltration och efterforskningar av olika slag förekommer i de autonoma
rörelserna. Syftet med efterforskningarna varierar, ibland vill man ha information
om personer som man vill ställa till svars på något sätt (exempelvis genom
hembesök i form av hot och trakasserier) och ibland vill man ha information för
att med namn och bild kunna hänga ut personer, som är aktiva i
radikalnationalistiska organisationer.
Granskningar av de nationalistiska miljöerna kan ske på en mängd olika sätt. På
uppdrag av den brittiska organisationen Hope not hate levde en svensk antifascist
undercover med den amerikanska radikalnationalistiska rörelsen under ett års tid
för att kunna skriva en rapport och göra en dokumentär om detta.37 I Sverige är
Research gruppen och Stiftelsen Expo två exempel på organisationer som också

33
Motkraft.net är numera en sida där tweets från @motkraft publiceras.
34
BRÅ & Säkerhetspolisen (2009) Våldsam politisk extremism. Rapport 2009: 15, ISBN 978-91-
86027-32-2.
35
Sandhammar, L. Vanligt med hot mot lantbrukare. SVT nyheter 10 april 2018.
36
Sandhammar, L. Aktivister hotade lantbrukare – ringde även barnen. SVT nyheter 10 april 2018.
37
Lapidus, A. Svensken levde med falsk identitet – bland nazister Expressen 20 september 2017

21
FOI-R--4592--SE

granskar nationalistiska miljöer. Researchgruppen blev uppmärksammad under

2013, när man i samarbete med en stor kvällstidning granskade de anonyma
männen och kvinnorna, som skrev kommentarer i några av Sveriges
invandringskritiska mediers kommentarsfält.38

3.3 Symboler
Symboler är viktiga för att hålla samman en grupp och används för att markera
grupptillhörighet.39 Användningen av symboler är dels ett sätt att visa för andra
anhängare att man tillhör samma grupp och dels ett sätt att tydligt visa utåt att
man representerar gruppen. En symbol blir ännu viktigare om den anknyter till
gruppens historia, vilket exempelvis är fallet med den antifascistiska cirkeln som
är den kanske mest använda symbolen bland autonoma grupper i världen.
Användandet av symboler kan få stora konsekvenser. Exempelvis stängdes en
lärare av från sin tjänst efter att ha visat stöd för den kamp som uttrycket Free
Joel (se förklaring nedan) symboliserar.40 Samma uttryck gjorde polisen i Motala
konfunderad, när det dök upp som klotter på polisstationen och det inte var helt
klart vilken Joel som klottret syftade på.41
Symboler förekommer bland annat på stickers, t-shirts och väskor. Nedan visas
några av de symboler som brukar användas av de autonoma rörelserna.

Den antifascistiska cirkeln skapades 1931 i Tyskland

med syftet att kunna täcka över hakkors. Symbolen
designades av Sergei Chakhotin för den tyska
antifascistiska organisationen Iron front, men används
än idag av antifascistiska grupper över hela världen.

De antifascistiska flaggorna används av

antifascistiska rörelser i hela världen. Den svara
flaggan sägs representera anarkism och den röda
kommunism eller socialism.

38
Baas, D. & Holmén, C. Namn på anonyma användare knäckta, Expressen, 10 december 2013
39
Keblusek, L., Giles, H., & Maass, A. Communication and intergroup life: How language and
symbols shape intergroup relations. Group Processes & Intergroup Relations, 20, 632-643 2017 och
Nisbet, R. & Perrin, R.G. The Social Bond. New York: Knopf. 1977.
40
Horn, D. Svensk rappare avstängd från sin lärartjänst. Gaffa 29 Augusti 2014.
41
Dufwenberg, P.E. Polisen undrar: Vem är Joel? Corren 9 mars 2017.

22
 FOI-R--4592--SE

Husockupation och husockupantrörelsen fick sitt

genomslag på 70-talet då det blev vanligt att ockupera
rivningshus och i vissa fall bygga upp kollektiva
alternativsamhällen. Ockupantrörelsens symbol är ett
”N” med en pil i en cirkel.

De omringande A:et är en symbol där A står för

anarkism och O för ordning.

Let´s fight white pride (förkortas LFWP) är en slogan

som används av antifascistiska grupper. Ses ofta på
stickers, t-shirts och väskor.

Ett maskerat ansikte med de tre pilarna används av

olika antifascistiska grupper i hela världen.

Good night white pride är en slogan som ofta används

av antifascistiska rörelser. Ses ofta tillsammans med
en bild på en person med en svastika som blir
nersparkad.

No parasan översätts till engelska som They shall not

pass. Uttrycket myntades år 1937 under det spanska
inbördeskriget av spanska politikern och
kommunistledaren Dolores Ibárruri. På senare tid har
uttrycket använts av olika organisationer i Europa
som ett slagord mot fascism och förtryck. Exempelvis
bar en av medlemmarna i den ryska gruppen Pussy-
riot en t-shirt med texten under rättegången där de
åtalades (och dömdes) för huliganism.

23
FOI-R--4592--SE

En knuten näve används av antifascistiska rörelser för

att symbolisera kamp.

FCK CPS står för fuck cops som är en slogan som

används av autonoma grupper för att visa hat mot
polisen. På liknande sätt har man skapat slogans som
FCK NZS (fuck nazis).

A.C.A.B (eller 1312 som står för bokstävernas plats i

alfabetet) står för all cops are bastards. Uttrycket
används för att visa ett hat mot polisen, både av olika
autonoma grupper och av exempelvis
fotbollshuliganer.

När NMR demonstrerade i Göteborg i september

2017 sågs flera av motdemonstranterna med
uppblåsbara krokodiler. Krokodilen har efter det
börjat användas som en symbol för antifascism,
exempelvis under namnet Kamrat krokodil och ses
exempelvis på Twitter i olika användares profiler.

En slogan som syftar på att frige den svensk som efter

en manifestation dömdes till sex och ett halvt års
Free Joel fängelse för försök till dråp, olaga hot, våldsamt
upplopp och brott mot knivlagen.

24
 FOI-R--4592--SE

4 Autonoma rörelser i Sverige

Sveriges autonoma miljö är svår att definiera. Det finns grupperingar som är
uttalat våldsbejakande, grupperingar som motsätter sig våld som metod men inte
själva använder det och det finns också grupper som är helt och hållet fredliga.
Gränserna mellan dessa grupperingar är i många fall svåra att dra. De existerande
nätverken består av löst sammankopplade organisationer eller individer som
agerar relativt självständigt. Internet och sociala medier används för att
kommunicera och sprida information om aktioner, men till skillnad från
exempelvis den svenska nationalistiska miljön, så sker inte särskilt mycket
kommunikation genom kommentarsfält.
De våldsbejakande autonoma rörelserna kom till Sverige i slutet på 80-talet och
under tidigt 90-tal bildades några av de mest välkända organisationerna som
brukar benämnas som våldsbejakande: Antifascistisk aktion (AFA)
och Syndikalistiska ungdomsförbundet (SUF).42 Andra svenska rörelser som
brukar benämnas som våldsbejakande och autonoma är Djurens befrielsefront
och den numera nedlagda organisationen Revolutionära fronten.43
I resten av det här kapitlet beskrivs några av de svenska autonoma rörelserna och
deras närvaro på nätet. Alla rörelser och platser som nämns i återstoden av
kapitlet är som tidigare påtalats inte nödvändigtvis våldsbejakande, utan de finns
med för att skapa en ökad förståelse för den svenska autonoma miljön och dess
stora bredd.

4.1 Autonoma rörelsers digitala närvaro

4.1.1 AFA
AFA Sverige är ett nätverk som bildades 1993 och som består av ett flertal
grupper. AFAs webbplats antifa.se har runt 1335 besökare varje dag enligt
Website informer44 (30 april 2018). Sammanlagt finns det på www.antifa.se
235 inlägg till och med 2018-03-15.

42
Jämte, J. & Sörbom, A. (2016). Why did it not Happen Here? The Gradual Radicalization of the
Anarchist Movement in Sweden 1980-90. I K. Andresen & B. van der Steen (Eds.), A European
Youth Revolt: European Perspectives on Youth Protest and Social Movements in the 1980s.
London: Palgrave Macmillan, pp. 97‒111.
43
Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer (2017), FOI-R-4392-SE
44
Website informer tillhandahåller information om webbplatser, exempelvis antal besökare per dag.
http://website.informer.com

25
FOI-R--4592--SE

Alla grupper som ingår i AFAs nätverk är självständiga och syftet med nätverket
är att utbyta information och även samordna vissa aktioner. AFA finns i ett flertal
olika länder och i olika delar av Sverige. På AFAs svenska sida finns länkar till
organisationer i Gävle, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Lund, Malmö,
Skaraborg, Stockholm, och Uppsala, samt en avdelning som omnämns som Väst.
AFA finns även på Twitter. Exempelvis finns följande konton:
• AFA Stockholm (3 449 följare den 22 april 2018)
• AFA Uppsala (803 följare den 22 april 2018)
• AFA Jönköping (330 följare den 22 april 2018)
• AFA Skåne (729 följare den 22 april 2018)
Antalet följare till AFA på Twitter ökar. Sedan den 8 mars 2018 har AFA
Stockholm fått 106 nya följare och AFA Uppsala 43 nya följare. Detta innebär en
ökning med 3 % respektive 5 % på en sexveckorsperiod. Huruvida det innebär att
AFA som organisation växer är oklart, men en ökning i följare visar i alla fall ett
ökat intresse för AFA.

4.1.2 Syndikalistiska ungdomsförbundet

Syndikalistiska ungdomsförbundet (SUF) är ”ett fristående vänsterrevolutionärt
ungdomsförbund” vars långsiktiga mål är införandet av frihetlig socialism. SUF
har en webbsida www.suf.cc och en Facebookgrupp med 1923 följare. SUF
betonar att de inte är ett ungdomsförbund till SAC (Sveriges arbetares
centralorganisation) Syndikalisterna.
I november 2016 publicerade SUF Göteborg en uppmärksammad tweet, som
uttryckte en önskan om att alla poliser skulle dö.45 Att detta var ett officiellt
uttalande av SUF Göteborg dementerades senare via ett inlägg på Facebook.

4.1.3 Djurfront
Djurfront är en ny djurrättsorganisation i Sverige som enligt egen utsago
fokuserar på radikala aktioner och demonstrationer. Djurfront finns på Facebook
där de har runt 1300 följare. På Djurfronts Facebook sida säljs ett flertal olika
produkter som t-shirts, klistermärken, pins och flaggor. Många produkter har
Djurfronts logotyp men det säljs också produkter med Animal Liberation
Fronts46 logotyp på.

45
Sandström, G. Ungdomsförbundets ord – vill att alla poliser ska dö. Expressen, 20 november
2016
46
Animal Liberation Front (ALF) är en djurrättsorganisation som grundades i England och som är
kända för att ta till våldsamma metoder i sin kamp för djurens rättigheter.

26
 FOI-R--4592--SE

Olika djurrättsorganisationer har periodvis tillfogat stor skada gentemot de

affärer som på något sätt har med djur att göra (exempelvis skoaffärer och
klädaffärer som säljer produkter av djur, slakterier och fiskaffärer) genom att
vandalisera butiker och även söka upp och hota handlare i deras hem.47

4.1.4 Allt åt alla

Allt åt alla (www.alltatalla.se) består av en mängd lokala grupper som
finns i Umeå, Uppsala, Stockholm, Jönköping, Borås, Karlstad, Göteborg, Lund,
Landskrona, Hässleholm och Malmö. Allt åt alla är enligt deras webbsida
motståndare till klassamhället med målet att skapa: ”ett samhälle organiserat
efter principen: av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.”
Allt åt alla ordnar allt från bokcaféer och studiecirklar till självförsvarskurser för
kvinnor. Allt åt alla:s lokala föreningar organiserar också gemensamma resor till
olika demonstrationer.

4.1.5 Informationsportalen Gatorna

En av de större digitala platserna för autonoma rörelser är Gatorna
www.gatorna.info som definierar sig själv som ”ett antiauktoritärt
självorganiserat mediaprojekt som syftar till att informera och inspirera”. På
Gatorna vill man sprida ”information från klasskamp och uppror samt uppmuntra
till revolutionära handlingar och revolt.” Gatorna publicerar information från
medlemmar som kommer från olika ideologiska miljöer inom den autonoma
sfären. På sidan kan man hitta allt från information om ett söndagscafé med
filmvisning till instruktionsvideos om hur man ska angripa kravallutrustad polis.
Enligt Website informer48 har Gatorna ca 534 besökare varje dag (24 februari
2018). Gatorna skapades i april 2016 och den första artikeln publicerades i
november 2016. Gatorna finns också på Facebook, där de har 537 följare49.

Det finns totalt 1220 artiklar (eller inlägg) publicerade på Gatorna. Till dessa
artiklar finns 500 kommentarer. Vem som helst kan publicera en artikel eller
skriva en kommentar till en artikel på Gatorna. Det finns 685 unika
användarnamn som publicerat artiklar och 296 användarnamn som skrivit
kommentarer. Figur 4.2 visar hur antalet publicerade artiklar och kommentarer
varierar över tid. I genomsnitt publiceras ett 60-tal artiklar i månaden och dessa
genererar i runda tal 40 kommentarer.

47
Fredriksson, J. Terroriserar i djurens namn. Expressen 17 okt 2010.
48
Website informer tillhandahåller information om webbplatser, exempelvis antal besökare per dag.
http://website.informer.com
49
24 mars 2018.

27
FOI-R--4592--SE

På Gatorna publiceras artiklar på ett antal olika språk. Vi har identifierat 5 olika
språk när det gäller artiklarna på Gatorna; svenska, engelska, danska, norska,
samt finska. Det i särklass vanligaste språket är svenska (ungefär 60 % av allt
material), och det näst vanligaste språket är engelska (som förekommer i ungefär
35 % av artiklarna). Danska, norska och finska förekommer endast i ett fåtal
artiklar.

685
Antal användare som skriver artiklar

296
Antal användare som skriver kommentarer

1220
Antal artiklar som finns publicerade

500
Antal kommentarer som finns publicerade

5
Antal språk som förekommer 

534
Antal besökare till sidan varje dag

Figur 4.1: Informationsportalen Gatorna i siffror (fram till februari 2018).

28
 FOI-R--4592--SE

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0
20 11

20 12

20 01

20 02

20 03

20 04

20 05

20 06

20 07

20 08

20 09

20 10

20 11

20 12

20 01

2
-0
-

-
17

17

17

17

17

17

17

17

17

17

17

17
16

16

18

18
20

Kommentarer Artiklar

Figur 4.2: Antal artiklar och kommentarer som publiceras på Gatorna från
dess start till februari 2018.

4.1.6 Aktuellt Fokus för arbetarklass

I Sverige finns ett flertal alternativa invandringskritiska medier som har en
nationalistisk vinkling på sina artiklar.50 I de autonoma miljöerna finns det en
motsvarande nyhetssida som går under namnet Aktuellt Fokus. Sidan
www.aktuelltfokus.se skapades 2015 och är enligt egen beskrivning ”en
partipolitiskt obunden sajt för arbetarklass, av arbetarklass” som sedan starten
har (fram till april 2018) publicerat 3139 artiklar. De flesta artiklarna (2005
stycken) är skrivna av ”redaktionen”. Resterande artiklar verkar vara skrivna av

50
Kaati, L. (2017) Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer. FOI-R--4463--SE

29
FOI-R--4592--SE

ett 60-tal olika personer eller organisationer. Aktuellt Fokus artiklar har ofta en
anarkistisk vinkling med fokus på klass. Hur antalet publicerade artiklar varierar
över tid kan man se i figur 4.3, där det framgår att man publicerar allt mellan 40
och 150 artiklar varje månad.
Under perioden 1 mars 2018 till 12 april 2018 publicerade Aktuellt Fokus ett 60-
tal artiklar, medan Nordfront (Nordiska motståndsrörelsens webbsida)
publicerade ungefär 600 artiklar och Samhällsnytt 370 artiklar. Aktuellt fokus är
således en i sammanhanget liten nyhetssida när det gäller publicering av
redaktionellt material. En skillnad mellan Aktuellt Fokus och de flesta alternativa
invandringskritiska medierna är att möjligheten att kommentera nyhetsartiklar
inte finns på Aktuellt fokus. Aktuellt fokus har däremot en Facebooksida (med
6 487 följare) där läsare kan både läsa och kommentera artiklarna.

160

140

120

100

80

60

40

20

0
m - 15

m 15
ju 15
se 15
no 15
ja 5
m -16

m 16
ju 16
se 16
no 16
ja 6
m 17

m 17
ju 17
se 17
no 17
ja 7
m 18
18
1

1
s-

-
li-
p-
v-

s-

-
li-
p-
v-
n-
s-

-
li-
p-
v-
n-
s-
n

aj

aj

aj
ar

ar

ar

ar
ja

Antal artiklar

Figur 4.3: Antal artiklar publicerade på Aktuellt fokus sedan starten 2015.

30
 FOI-R--4592--SE

5 Utmärkande fenomen
I det här kapitlet kommer vi att ta upp några olika fenomen som vi identifierat på
de svenska autonoma rörelsernas digitala plattformar, och som vi anser vara
utmärkande för de miljöer vi studerat. De fenomen som vi fokuserar på är:
1) teknik och säkerhet, 2) nazispotting och uthängningar, 3) snuthat och golare
och avslutningsvis 4) brevväxling och stöttning av sina egna.

5.1 Teknik och säkerhet

Säkerhet anses viktigt i de autonoma miljöerna. På informationsportalen Gatorna
finns rekommendationer om att läsarna ska surfa med Tor51 för att dölja sin IP-
adress vid surfning. Där finns även information om vikten av att ta bort metadata
från bilder samt om hur man gör detta på bästa sätt. Läsare uppmanas att vara
försiktiga med sina telefoner och använda den krypterade meddelandetjänsten
Signal52 vid kommunikation. Läsare uppmanas också att inte använda privata
telefoner, när de ska utföra olagliga aktioner, eftersom det finns möjlighet för
polisen att spåra telefoner.
Det är tydligt att den tekniska nivån är hög i de automona grupperna som vi
studerat. När insamlingar sker (exempelvis för att stötta fängslade anhängare
med pengar till böter) kan intresserade välja att göra sin betalning via paypal,
yandex-wallet (en rysk online betalningstjänst), bitcoins eller litecoins
(kryptovaluta), Etherium (schweizisk blockchain-teknologi), Monero
(kryptovaluta) eller Zcash (kryptovaluta).

5.1.1 Digitala kanariefåglar

Det amerikanska autonoma kollektivet Riseup levererar säker e-post och annan
kommunikation till ett flertal av de autonoma miljöerna i Sverige (och resten av
världen). Riseups mål är att hålla kommunikationen säker genom att kryptera all
e-post, inte logga IP-adresser och inte dela data med någon. Riseup har en digital
kanariefågel som används för att varna deras användare om kollektivet skulle bli
indragna i någon form av juridisk strid med myndigheter. Idén med kanariefågeln
kommer från att man förr i tiden använde sig av kanariefåglar i kolgruvor för att
undersöka om gruvschakten var fria från farliga gaser och säkra för
människor. Så länge kanariefågeln levde så var också gruvan säker för
människor. Den digitala kanariefågel som Riseup använder sig av innebär att
Riseup kontinuerligt publicerar ett uttalande på en publik sida. Om uttalandet inte

51
Tor (the onion router) är en teknik som används för att kunna surfa anonymt.
52
https://signal.org/

31
FOI-R--4592--SE

uppdateras enligt en förutbestämd plan så vet användarna att Riseup blivit

angripet av myndigheter med juridiska medel d.v.s. man får inte tala öppet utan
har blivit belagd med en juridisk munkavle.

5.2 Nazispotting och uthängning

Nazispotting är ett fenomen där antifascistiska rörelser hänger ut personer med
koppling till nazistiska organisationer för allmän beskådan. Syftet med
uthängningarna är att informera allmänheten om personens ideologiska
ståndpunkt och engagemang. Personerna hängs ut med bilder, namn, adress och
en redogörelse om personens engagemang i organisationen. I vissa fall publiceras
även personens fullständiga personnummer. Det är inte ovanligt att
kontaktuppgifter till vederbörandes arbetsgivare publiceras och att läsaren
uppmanas att kontakta personens arbetsgivare för att informera denne om den
anställdes engagemang.
På Twitter-kontot Nazispotting uppmanas allmänheten att fotografera och skicka
in bilder på deltagare i samband med nazistiska aktioner i syfte att identifiera och
hänga ut dessa. Efter Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Göteborg i
september 2017 har Twitter-kontot Nazispotting bedrivit en uthängningsserie,
där man i flera omgångar publicerat bilder på oidentifierade deltagare i
demonstrationen. Kontot hade i mars 2018 över 5 300 följare och över 200
publicerade inlägg.
På Antifascistisk aktions (AFAs) websida www.antifa.se publiceras uthängningar
av personer som deltagit i en aktivitet eller sammankomst organiserad av
den nationalistiska rörelsen. Om man väljer att lämna den nationella
rörelsen, så finns det möjlighet att få sin uthängning borttagen genom att
kontakta AFA (borttagningar sker endast om personen bedöms som seriös i
sitt avhopp). Genom att söka igenom dessa artiklar och leta efter unika
personnummer så identifierade vi 342 stycken personer som förekommer med
personnummer. Den yngsta personen som är uthängd är född år 2000 och den
äldsta 1946.
Att driva med nationalister genom att använda texter och bilder är ett vanligt
återkommande fenomen i de autonoma miljöerna. Anhängare till de
nationalistiska rörelserna kallas exempelvis för nasse-pojkar och bildkollage där
man klippt in bilder på NMR-anhängare i olika (förlöjligande) situationer
förekommer frekvent. Twitterkontot @Panikfakta med 981 följare är ett av de
ställen, där man driver med hela spektrumet av den nationalistiska miljön – allt
från NMR-anhängare till politiker aktiva i Sverigedemokraterna.

32
 FOI-R--4592--SE

5.3 Snuthat och golare

Polisen är en av de autonoma rörelsernas fiendegrupper, och i de autonoma
grupperna vi studerat finns det ett flertal inlägg som handlar om polisen – både
hur man ska agera vid kontakt med polisen men också rapporteringar om
våldsdåd som utförts mot polisen.
En sida som ger information om hur man ska agera vid ett möte med polisen är
sidan www.snutkoll.se. Här informeras läsaren om vilka befogenheter
polisen har gentemot medborgarna i olika situationer. Syftet med webbsidan är
att informera om när polisen missbrukar sin makt och om vad som bör göras när
polisen brukar olagligt våld. Exempelvis förklaras hur man kan gå tillväga för att
anmäla polisen och vilka olika alternativ det finns för att anmäla. På Snutkoll kan
man också läsa om under vilka omständigheter det är lagligt att bära kniv samt
vilken typ av kniv som man har tillåtelse att bära. Läsarna uppmanas att filma
polisen när tillfälle ges och det erbjuds hjälp med att upprätta en anmälan mot
polisen. Skribenterna på Snutkoll är uteslutande jurister och hemsidan drivs av
Föreningen Kollektiv Säkerhet, som består av bland annat
människorättsaktivister, jurister och studenter. Sidan har funnits sedan september
2016.
Ett annat exempel på hur information sprids om hur man ska agera vid kontakt
med polisen och vilka befogenheter polisen har finns i det så kallade haffa-korten
(figur 5.1). Ett haffa-kort innehåller kortfattad information till personer som ska
delta i exempelvis demonstrationer och är gjorda i lämpliga format så att man ska
kunna bära med sig dem antingen som en app i mobilen eller i ett format som är
lika stort som ett kreditkort. I haffa-kortet kan man läsa att ”lagen är påhittad av
folk med makt” och ”att inte svara på frågor kan kännas svårt men tänk på att
alla dina svar hjälper polisen att sätta dit dig eller någon annan”.
Att upplysa om individers rättigheter är i sig inte problematiskt men haffa-korten
kan ses från olika synvinklar. Vissa ser korten som ett sätt att informera
individer om deras rättigheter gentemot polisen medan andra det som ett sätt att
undergräva polisens arbete.

33
FOI-R--4592--SE

Figur 5.1: Haffakort anpassat för mobilen.

5.3.1 Våld mot poliser

På informationsportalen www.gatorna.info finns det ett flertal inlägg som
handlar om våld mot poliser. Det finns också inlägg som rapporterar om
våldsamma attacker mot poliser, där läsaren i vissa fall uppmanas att låta sig
inspireras av rapporterna. Andra inlägg uppmanar läsaren att filma polisen för att
sedan kunna anmäla övervåld och i framtiden sätta stopp för det maktmissbruk
som man menar att polisen är ansvarig för.
På Gatorna finns också inlägg som handlar om svenska polisens taktik och
strategier vid upplopp samt inlägg som länkar till filmer som visar hur man själv
ska agera i en våldsam situation, när man möter en polis som är utrustad för att
hantera upplopp. På den svenska anarkistiska sidan www.anarkism.info
uppmanar man också läsaren till aktioner mot polisen. Där rekommenderas
aktioner som är ”enkla, spridningsbara, och inbjuder andra till att undergräva

34
 FOI-R--4592--SE

polisens legitimitet, att betrakta polisen som institution som fiende, att avslöja
polisen som den fientliga ockupationsmakt den i själva verket är”.
Att autonoma grupper protesterar mot polis och framför allt mot polisbrutalitet är
något som sker i stora delar av världen. I Sverige har det inte skett några större
organiserade protester, men i Montreal hålls en årlig protest mot polisbrutalitet
på polisbrutalitetens dag den 15 mars. År 2018 skadades tre poliser och en civil
vid den årliga protesten.53

5.3.2 Golare har inga polare

Att inte ha dialog eller kontakt med polisen anses viktigt i de autonoma
miljöerna, vilket sympatisörerna påminns om på olika sätt, dels genom konkreta
tips på hantering av data och bildmaterial och dels genom informationsbilder
som exempelvis den som AFA Stockholm publicerat på sitt Twitterkonto (se
figur 5.2). Bilden visar en tatuerad kvinna som håller ett vapen och samtidigt ett
finger för munnen. Till bilden finns en text: Ett hav av musslor - Nolltolerans
mot polisdialog.
I ett inlägg som publicerats på informationsportalen www.gatorna.info
uppmanas läsare till en ”total tystnad gentemot polisen”. Enligt inlägget har
Säkerhetspolisen försökt kontakta folk för ”att genom smicker, hot och
belöningar få information och kartlägga den autonoma vänstern”. Vidare skriver
man att polisen är kunnig i förhörsteknik och kan få de flesta att börja prata.
Läsare uppmanas att vara tysta eller att säga ”jag har inga kommentarer”
alternativt ”jag vill inte prata” vid kontakt med polis.

53
March against police brutality ends in violence, arrests Montreal Gazette March 15, 2018.

35
FOI-R--4592--SE

Figur 5.2: En uppmaning om att inte ange sina vänner som publicerades på
AFA Stockholms twitterkonto 14 februari 2017 (publicerad på AFA
Stockholms twitterkonto @afasthlm).

36
 FOI-R--4592--SE

5.4 Brevväxla med en fånge

Sidan www.fanggruppen.com drivs av föreningen Fånggruppen som
bildades i Stockholm år 2015. Fånggruppen bildades för att stötta en svensk
antifascist som dömdes till fängelse för försök till dråp under en
manifestation i Kärrtorp.

Fånggruppen tillhandahåller stöd till socialister inom fängelsemurarna men

driver också informationskampanjer för att höja medvetenheten kring frågor
som rör fångkamp. Fånggruppen har även en tidning, där fångar själva kan
bidra med material. På sidan www.fanggruppen.com uppmanas läsare att
skriva brev till fångar både i Sverige och i resten av världen. Det finns också
intervjuer med fångar som berättar om hur livet på en anstalt kan vara och ger
konkreta tips till personer som ska avtjäna fängelsestraff.

Figur 5.3: Exempel på de kläder som säljs på Fånggruppen (publicerade på

Fånggruppens twitter konto @fanggruppen)

37
FOI-R--4592--SE

Den svenska antifascist som dömdes till fängelse för försök till dråp uppges
enligt Fånggruppen ha försvarat en antirasistisk manifestation. På AFAs
webbsida hyllas den fängslade antifascisten (som släpptes fri under 2018)
och kallas för ”hjälten från Kärrtorp”. Stödet visas också genom att man
på Fånggruppens webbsida kan köpa kläder med tryck som uppmanar till att
frige den dråpdömde antifascisten (se figur 5.3).
AFA Stockholm stöttade genom att ordna en insamling för att betala böterna som
samma antifascist dömdes till. Insamlingen motiverades med att priset för
antifascistisk aktivism inte ska falla på individer utan betalas av den kollektiva
rörelsen (se figur 5.4).
Ett annat exempel på en grupp som tillhandahåller ekonomiskt stöd till anarkister
runt om i världen, som är utsatta för repression eller som har hamnat i en svår
situation på grund av deras politiska åsikter eller aktivism är den Internationella
Anarkistiska Försvarsfonden https://afund.antirep.net/

Figur 5.4: Fånggruppen uppmanar till finansiellt stöd för en av de fängslade

(via Fånggruppens twitter konto @fanggruppen)

38
 FOI-R--4592--SE

6 Kvinnors roll i autonoma miljöer

Genus och olika aspekter av ojämlikhet mellan olika grupper är frågor som ofta
har lyfts fram av de autonoma rörelserna och det är en större andel kvinnor som
är aktiva i de autonoma miljöerna än i andra extremistiska miljöer.54
Säkerhetspolisen och Brottsförebyggande rådet uppskattar att ungefär en
fjärdedel av de som är aktiva i de våldsbejakande autonoma miljöerna är
kvinnor.55 Att det finns en större andel kvinnor i de autonoma rörelserna kan
enligt Lundstedt bero på avsaknaden av en formell arbetsdelning för män och
kvinnor, vilket gör att de inte placeras på olika platser i rörelsernas
organisationer.56 Dock är det tydligt att män i större utsträckning deltar i
aktioner (som exempelvis demonstrationer) med våldsinslag än kvinnor, trots att
kvinnorna är överrepresenterade vid politiska aktioner.57 Överlag kan det sägas
att män är överrepresenterade, när det kommer till våldsbejakande extremism
generellt, även om det fåtal kvinnor som förekommer ofta uppmärksammas.58

Enligt tidigare forskning finns det indikationer på att rörelser med en mer radikal
framtoning attraherar deltagare som är något yngre och resursstarkare det vill
säga har en i genomsnitt något högre klassbakgrund än genomsnittet av
befolkningen.59 De våldsbejakande extremistiska miljöerna består framför allt av
män som är relativt unga, något som vi också kan se i de autonoma miljöerna.60

6.1 Kvinnliga förebilder

Ett flertal kvinnor lyfts fram i de autonoma miljöerna, exempelvis genom
berömda citat i kombination med bilder. Den mest kända kvinnan är kanske
Ulrike Marie Meinhof, en av grundarna och ledarna för den tyska RAF (också
kallad Baader-Meinhof-ligan). Ulrike Marie Meinhof är ett exempel på en kvinna
som haft en ledande roll i en antifascistisk rörelse, kanske är hon också en av

54
Lundstedt, M. (2016) Ung och extrem - om våldsbejakande vänsterextremism. Myndigheten för
ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
55
Brottsförebyggande rådet, Säkerhetspolisen (2009). Våldsam politisk extremism:
Antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten. Stockholm: Säkerhetspolisen.
56
Lundstedt, M. (2016) Ung och extrem - om våldsbejakande vänsterextremism. Myndigheten för
ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
57
Brottsförebyggande rådet, Säkerhetspolisen (2009). Våldsam politisk extremism:
Antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten. Stockholm: Säkerhetspolisen.
58
Kimmel, M. (2018) Almost all violent extremists share one thing: their gender. The Guardian, 8
april 2018.
59
Wennerhag, M. (2017) Sociala rörelser, protester och politiskt våld – en forskningsöversikt. SOU
2017:67.
60
Carlsson, C. (2016). Att lämna våldsbejakande extremism: En kunskapsöversikt. Stockholm:
Institutet för framtidsstudier.

39
FOI-R--4592--SE

historiens mest kända kvinnliga terrorister. Hennes levnadsöde finns beskrivet i

både i bok och film.
Angela Davis är en annan kvinna som lyfts fram i olika sammanhang. Davis
föddes 1944 och var på 60-talet aktiv i Svarta pantrarna och i USAs
kommunistiska parti. Angela arbetade som lärare på University of California
men avskedades från sig tjänst på universitet, eftersom hon var medlem i
kommunistpartiet. I september år 2015 besökte Davis Sverige och höll en
föreläsning på Kungliga konsthögskolan i Stockholm. 1500 personer hade anmält
sig till föreläsningen 61 trots att det endast fanns 175 platser.

6.2 Kvinnliga skribenter

Vi har studerat hur stor andel kvinnliga och manliga skribenter som publicerar
material på informationsportalen Gatorna. Eftersom skribenterna i många fall är
anonyma och endast publicerar texter under ett alias (användarnamn), är det i
princip omöjligt att utan teknisk hjälp avgöra om det är en man eller kvinna som
skrivit en text enbart baserat på användarnamnet. Ett sätt att avgöra författarens
kön är att använda en algoritm som tränats att känna igen författares kön utifrån
deras texter.62 Som träningsmaterial har vi använt en mängd svenska bloggar
(ungefär 2000 stycken) skrivna av män respektive kvinnor. Algoritmen tränas att
avgöra författarens kön baserat på textuella särdrag. I det här fallet har
algoritmen en träffsäkerhet på ungefär 84 %. Det är alltså ingen exakt vetenskap
att kunna känna igen om en text är skriven av en man eller en kvinna med hjälp
av en algoritm, men det kan ge en fingervisning om hur många texter som skrivs
av män respektive kvinnor.

61
Nam, D (2015) Angela Davis på Sverigebesök. SVT 9 september 2015.
62
Kaati, L., Isbister, T., Cohen, K. Gender Classification with Data Independent Features in
Multiple Languages. In proceeding of the European Intelligence and Security Informatics
Conference. 2017.

40
 FOI-R--4592--SE

98,5% 1,5%

Män Kvinnor

Figur 6.1: Andel kvinnor och män som är aktiva skribenter på Gatorna.

Av de 685 personer som skriver inlägg på Gatorna väljer 364 att skriva på
svenska.63 Av dessa är 360 personer män och 4 kvinnor. Det är 243 användare
som skriver på engelska och av dessa är 238 stycken män och 5 kvinnor. Detta
innebär att ungefär 1,5 procent av skribenterna är kvinnor och 98,5% är män (se
figur 6.1). Det verkar således vara få kvinnor som publicerar inlägg jämfört med
män i alla fall på informationsportalen Gatorna. En liknande observation kan
göras, om man studerar Fånggruppens webbsida (www.fanggruppen.com).
Av de fångar som Fånggruppen uppmanar sina anhängare att brevväxla med är
alla män och i de muckintervjuer som finns är det också bara män som
intervjuas. Män verkar enligt våra analyser vara överrepresenterade i de svenska
autonoma miljöerna, både som skribenter och som dömda för brott relaterade till
de autonoma rörelserna. Detta stämmer väl överens med tidigare observationer
som gjorts. Män är överrepresenterade när det kommer till våldsbejakande
extremism medan det fåtal kvinnor som existerar uppmärksammas.64

63
Språket identifieras med en algoritm som kan känna igen språk med 95% säkerhet.
64
Kimmel, M. (2018) Almost all violent extremists share one thing: their gender. The Guardian, 8
april 2018

41
FOI-R--4592--SE

7 Vem lockas?
Kärnan i våldsbejakande ideologier utgörs av en uppfattning om att det är tillåtet
att använda eller främja våld för att uppnå olika politiska och ideologiska mål.
Det kan till exempel handla om våldsamma demonstrationer, misshandel, hot
eller skadegörelse eller uppmaning och understöd för sådant. Det finns idag en
lång rad sådana grupperingar i Sverige och några av de autonoma grupperna
utgör just sådana exempel. Olika terrorgrupper med religiösa ideologier samt
nationalistiska grupper är ytterligare exempel. En fråga som ofta ställs i
anslutning till diskussionen om våldsbejakande ideologier är den om vilka
individer som ansluter sig till dessa organisationer och om det finns något
gemensamt för de individer som ansluter sig till olika våldsbejakande grupper.
Forskningen inom psykologi, särskilt politisk psykologi, sociologi och
kriminologi har länge försökt kartlägga faktorer som får en individ att anamma
våldsbejakande extremistiska ideologier. Det finns idag en lång lista på olika
faktorer beroende på vilken litteratur som studeras. I stora drag handlar det om
faktorer som antingen finns i individens omgivning eller i den sociala
kontexten65-66 och faktorer som pekar på något inom individen, som till exempel
personlighet.67 Här finns det likheter till frågan om arv och miljö som orsaker till
extremism eller ett extremistiskt tänkande. Även om dessa likheter inte görs
explicit så antyder den ena att söka sig till det extrema är rotad i människors
genetik medan den andra syftar på miljö eller omgivning. Den forskning som
lyfter fram den sociala kontexten gör gällande att personer som attraheras av
extrema grupper är vanliga människor, som har råkat hamna i grupper eller
sociala nätverk med säregen gruppdynamik som gör att en extrem ideologi
anammas.68 Ginges m.fl. har i sin analys av individer som har anslutit sig till
islamistisk extremism sammanfattat detta genom följande: “In sum, a key
difference between terrorists and most other people in the world may lie not so
much in individual pathologies, personality, education, income, or any other
demographic factor but in small-group dynamics where the relevant trait just
happens to be jihad” (sid. 517).
Det finns ingen forskare idag som helt avvisar sociala faktorer som orsak till att
vissa människor ansluter sig till extrema organisationer. Diskussionen handlar
snarare om vilka sociala faktorer, ännu hellre vilken faktor, som är av störst
betydelse. Samtidigt har flertalet forskare börjat lyfta fram betydelsen av

65
Zimbardo, P. G. (2007). The Lucifer effect: Understanding how good people turn evil. New York:
Random House.
66
Atran, S. (2003). Genesis of Suicide Terrorism. Science, 299, 1534.1539
67
Akrami, N., Bergh, R., & Obaidi, M. (2018). What brings ordinary people into ex treme
situations? Manuscript in preparation.
68
Ginges, J., Atran, S., Sachdeva, S., & Medin, D. (2011).Psychology out of the laboratory: The
challenge of violent extremism. American Psychologist, 66, 5017-519.

42
 FOI-R--4592--SE

individfaktorer, det vill säga egenskaper som är unika för individen. De finns två
inriktningar inom denna forskning. En inriktning menar att det är något kliniskt,
det vill säga psykisk ohälsa, som ligger bakom attraktionen till extremism och
extrema situationer. Mycket av den forskningen har baserats på religiös
extremism (islamistisk och kristen) samt ensamagerande våldsverkare. Analyser
här har visat att det finns en högre förekomst av självmordstankar, paranoia,
schizofreni och självdestruktivt beteende bland personer som lockats till dessa
grupper. 69 Det finns dock idag inte entydiga resultat som stöder denna
inriktning. Tvetydigheten i de befintliga forskningsresultaten har fått forskare att
börja undersöka om det finns flera olika typer av extrema individer och därmed
frångå tanken om en enda typisk extremist. Med detta menas att det kan finnas
flera varianter av extrema individer och att dessa skiljer sig i fråga om vad som
driver dem till extremism.70 Den andra forskningsinriktningen pekar på
psykologiska karaktärsdrag som betraktas som normala men som i kombination
kan leda till en ökad mottaglighet för extrema ideologier.71 Den forskning som
utgår från psykologiska karaktärsdrag kan kanske ses som mer relevant i detta
sammanhang, då den har studerat både individer som har deltagit i extrema
våldsaktioner och individer som enbart har eller haft en intention att agera med
våld. Kännetecknande för dessa individer är en auktoritär personlighet, ett
polariserat svart-vitt tänkande, en låg grad av öppenhet som innebär mindre
nyfikenhet samt ett ointresse för nya erfarenheter, en svårighet att tänka på annat
sätt än det man är van vid samt en tendens att vara orädd och ha en sänkt
förmåga att uppleva ångest och oro.
Medan beskrivningen ovan är passande för en person med en extrem ideologi
oavsett ideologisk inriktning, kan den för vissa verka främmande som
beskrivning för en person som är aktiv i just autonoma rörelser. Dessa rörelser
kämpar inte så sällan för jämlikhet mellan olika sociala grupper (t.ex. kvinnor
och män) och ser gärna att världen gjorde sig av med hierarkiska strukturer (t.ex.
ekonomiska och sociala). Detta medan individer som tillhör de nationalistiska
grupperingarna (som kan ses som motsatsen till autonoma) betonar tradition, är
mer konservativa och nationalistiska och tenderar att vara mer intoleranta mot
minoritetsgrupper som invandrare och homosexuella. Trots skillnaderna i hur
dessa grupper kan beskrivas finns det fortfarande en likhet vad gäller psykologin
som driver individerna till dessa extrema rörelser. Nya forskningsfynd visar att
ideologiskt övertygade människor, oavsett inriktning, tenderar att visa intolerans

69
Lankford, A. (2014). Précis of the myth of martyrdom: What really drives suicide bombers,
rampage shooters, and other self-destructive killers. Behavioral and Brain Sciences, 37, 351-362.
70
Corner, E., Gill, P., & Mason, O. (2015). Mental health disorders and the terrorist: A research
note probing selection effects and disorder prevalence. Studies in Conflict and Terrorism, 39, 560-
568.
71
Obaidi, M. Bergh, R., & Akrami, N. (2018). The normal personalities of extremists: Examining
violent and non-violent defense of muslims. Manuscript in preparation.

43
FOI-R--4592--SE

mot individer som inte delar deras ideologi.72 Det är just denna intolerans som är
den gemensamma nämnaren och det är också den som, om den förekommer i
högre doser, får olika personer att attraheras av den våldsbejakande ideologin.
Att intresset för extrema grupper handlar mer om våldsbejakande tendenser än
ideologi har uppmärksammats i olika sammanhang, till exempel i samband med
kriget i Syrien. Här har det visat sig att vissa personer flyttar från den ena till den
andra extrema gruppen utan att ta någon större hänsyn till ideologi.73 Ett exempel
från den svenska kontexten är ett fall där en person från en autonom miljö
anslutit sig till en nationalistisk miljö. Detta uppmärksammades i en artikel som
publicerades av AFA Stockholm i mars 2018. I artikeln har man valt att gå ut
med namn och adress på en tidigare uppgiftslämnare som har varit aktiv i både
Revolutionära fronten (en numera nedlagd autonom organisation) och i Nordisk
ungdom (en nationalistisk gruppering). Huruvida historien är sann kan vara svårt
att bevisa men tanken att det är en viss typ av individer som söker sig till
extremistiska våldsbejakande grupperna och att ideologin är underordnad får
alltmer stöd.69-74
Medan forskare kan vara oense i frågan om vilka faktorer som är viktigast, är de
flesta ense om att både individfaktorer och sociala faktorer är viktiga för att
förstå varför vissa väljer att ansluta sig till en extrem våldsbejakande ideologi.
Att identifiera gemensamma faktorer för individer från olika våldsbejakande
ideologier är viktigt i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism,
både i digitala och icke-digitala miljöer.

72
Brandt, M. J., Reyna, C., Chambers, J. R., Crawford, J. T., & Wetherell, G. (2014). The
ideological-conflict hypothesis: Intolerance among both liberals and conservatives. Current
Directions in Psychological Science, 23, 27-34.
73
Stern, J., & Berger, J. M., (2015). ISIS and the Foreign-Fighter Phenomenon. The Atlantic, 8
mars, 2015.
74
Morf, G. (1970). Terror in Quebec: Case studies of the FLQ. Toronto: Clarke, Irwin.

44
 FOI-R--4592--SE

8 Slutord
Det är ingen lätt uppgift att klassificera grupper, personer och ideologier som
våldsbejakande, radikala eller extrema. En sådan klassificering beror dels på vem
det är som påstår att något är radikalt men också att det extrema bara är extremt i
relation till det som anses normalt och vad som anses vara normalt varierar
beroende på vem vi frågar. Det är också en svår uppgift att skapa en heltäckande
bild av våldsbejakande extremism både i verkligheten och i digitala miljöer. De
autonoma grupperna är inget undantag. Detta beror dels på att det är svårt att
överblicka alla grupperingar som tillhör samma ideologiska inriktning och dels
på att deras närvaro på internet finns utspridd på en mängd olika platser som
dessutom byter skepnad. Autonoma grupper har också ett högt
säkerhetstänkande. I jämförelse med exempelvis nationalistiska miljöer som vi
tidigare studerat, är det tydligt att de autonoma miljöerna inte väljer att
kommunicera och diskutera aktuella händelser i öppna kommentarsfält. Det som
utmärker de autonoma grupperna är snarare att de inte verkar ha ett behov av
diskussioner på nätet utan att de snarare samlas kring enskilda aktioner av olika
slag, exempelvis varierade former av protestaktioner.
Enligt Säkerhetspolisen har den autonoma miljön varit ganska tillbakadragen de
senaste åren 75. Detta sägs till stor del bero på att några av de drivande ledarna
har varit föremål för rättsprocesser och avtjänat fängelsestraff. Autonoma
grupper har på senare tid börjat synas allt mer, framför allt i motdemonstrationer
som organiserats i samband med Nordiska motståndsrörelsens aktiviteter. Andra
specifika händelser som har lett till de autonoma gruppernas mobilisering är det
återkommande G20-mötet. Inför G20 mötet i Hamburg bildades ett nytt nordiskt
autonomt nätverk – Autonomous Revolutionary Nordic Alliance (ARNA). ARNA
har en webbsida www.infoarna.org där man kan läsa att målet är att skapa
ett nätverk för gemensamma aktioner, logistik och politiska diskussioner. Enbart
grupper (inte individer) kan ansluta sig till ARNA nätverket. Från Sverige ingår
grupperna Autonom organisering, Syndikalistiska ungdomsförbundet, Mangla
Malmö, Framåt kamrater, Röda kärnan, Södra klubben och Kämpa Stockholm.
Figur 8.1 visar en tweet från Autonom organisering, där man berättar om sin roll
i ARNA och uppmanar till mobilisering kring G20 mötet.

75
Säkerhetspolisen (2018). Säkerhetspolisens årsbok 2017. Stockholm: Säkerhetspolisen

45
FOI-R--4592--SE

Figur 8.1: Autonom organisering annonserar deras roll i ARNA på Twitter.

När det gäller de digitala miljöerna, så kan vi konstatera att många av de platser
vi valt att studera i den här rapporten är relativt nya, exempelvis skapades
Gatorna under 2016 och Fånggruppen bildades 2015. Det finns också ett flertal
autonoma rörelser som inte längre är aktiva på internet. Exempelvis har den sida
(www.motkraft.net) som tidigare ansågs vara central för de autonoma
rörelserna76 ändrat format och är numera en Twitter feed. Det är uppenbart att
rörelser och digitala platser ändrar form och försvinner samtidigt som nya
initiativ dyker upp. Att förstå den dynamiken är en viktig del av förståelsen av
dessa grupper.
Vi har i den här rapporten studerat ett antal autonoma grupper och försökt ge
inblick i deras digitala kamp. Vi är medvetna om att det finns en stor mängd
grupper som inte nämns här och att våra beskrivningar av de grupper som nämns
inte är fullständiga. Det är svårt att uppskatta storleken på den autonoma miljön i
Sverige och framför allt är det svårt att uppskatta hur stor del av den autonoma
miljön som faktiskt är våldsbejakande. EU:s brottsbekämpande
organisation Europol skriver i sin analys att antalet attacker från vänsterextrema
och anarkistiska organisationer ökat markant under 2016.77 Vi kan inte dra några
liknande slutsatser baserat på de digitala miljöerna vi studerat utan observerar

76
BRÅ & Säkerhetspolisen (2009) Våldsam politisk extremism. Rapport 2009: 15, ISBN 978-91-
86027-32-2.
77
EU Terrorism Situation and Trend Report (TE-SAT). Europol 2017.

46
 FOI-R--4592--SE

bara att det kontinuerligt bildas nya nätverk och grupperingar, samtidigt som
andra grupperingar läggs ner.
Den största delen av de autonoma rörelsernas digitala kamp fokuserar på att
mobilisera inför stora händelser och aktioner samt att sprida ett ideologiskt
budskap och informera om genomförda aktiviteter.

47
ISSN1650-1942 www.foi.se