You are on page 1of 5

G ENOM /

LAGEN BLIR VI ALLA LIKA OLIKA

har kritiserats för att inte ge individen av lydnad, eftersom man måste besvara
något handlingsutrymme.3 Om ord- lagens anrop och låta sig formas av ord-
ningens interpellation vore så alltom- ningen. Det är genom att interpelleras
fattande så att den formade människor- som »kvinna«, genom att återigen kon-
na fullständigt, skulle den helt förutbe- stitueras som underordnad, som lagens
stämda individen vara berövad alla möj- skydd kommer en till del.
ligheter att på ett grundläggande sätt I ett samhälle som präglas av ett pro-
göra motstånd mot och förändra ord- duktionssätt som systematiskt skapar
ningen. Även om andra tolkningar av sociala och ekonomiska ojämlikheter
Althusser är möjliga är kritiken relevant och kännetecknas av manlig överhög-

Leila Brännström och i så måtto att individernas möjlighet till


motståndshandlingar inte intar en
het, heterosexuell företrädesrätt och et-
niska hierarkier är den säkerhet som
framträdande plats i hans text. För sam- ordningen erbjuder svår att avvara.
Magnus Wennerhag tidigt som individerna subjektiveras –
görs till subjekt – genom interpellation,
Samtidigt innebär rättigheterna i sig
själva en underordning, eftersom de

Genom lagen blir besitter de en subjektivitet, just efter-


som de fortfarande kan agera mot ord-
formar subjekten och hämmar deras po-
tential att bli något annat, att överskri-
ningen (även om detta inte sker obero- da den nuvarande ordningens begrän-
vi alla lika/olika ende av den).
När den samtida amerikanska sam-
sande subjektskategorier. Makten inte
bara förtrycker oss utan producerar oss
hällsteoretikern Wendy Brown (som nu på samma gång. Vare sig det handlar om
… och de spårsäkra djuren de märker nog, representanter i vardagen) görs vi inte för andra gången publiceras i Fronesis4) förbud eller rättigheter formar lagen
att vi ej hör riktigt säkert hemma i vår ut- bara lika, till medborgare. Vi interpel- likt Althusser diskuterar hur lagen pro- sina subjekt och försvårar därmed möj-
tydda värld. leras även till en mängd andra, sär- ducerar sina subjekt, tar hon fasta på ligheterna till ett annat blivande. I de
Rainer Maria Rilke1 skiljande identiteter. För att kunna åt- subjektens förmåga att påverka ord- lagstadgade rättigheternas fall innebär
njuta lagens skydd måste våra konkreta ningen.5 I fokus står lagfästa rättigheter dessutom själva anropet en samtidig in-
I Louis Althussers klassiska text »Ideo- livsöden kodas om till abstrakta sub- som syftar till att upphäva kvinnors un- dividualisering, som begränsar våra
logi och ideologiska statsapparater«2 är jektskategorier. En konkret oenighet på derordning. Men i vilken utsträckning möjligheter till förverkligande av mind-
det lagens direkta tilltal som får exemp- en arbetsplats görs genom arbetsrätten förmår rättigheterna åstadkomma det re individualistiska subjektiviteter.
lifiera begreppet interpellation. En polis- till en konflikt mellan två rättssubjekt, som de instiftats för? För samtidigt som Går detta dilemma att undkomma?
man utropar »hallå, ni därborta!«. Till- där det objektivt går att skilja rätt från det skydd som rättigheterna erbjuder är Eller är vi för alltid fångade i valet mel-
talet får en individ att vända sig om. Ma- fel. Effekten blir att vi samtidigt produ- omistligt undfår man det på bekostnad lan att avstå skydd för att undgå sub-
növern gör med Althussers ord en indi- ceras som dessa subjekt. Våra identite-
vid till subjekt och interpellerar honom ter formas av lagens tilltal.
3. Se Judith Butler, »Conscience Doth Make Subjects of Us All: Althusser’s Subjection« i The
som undersåte. Genom lagen (och dess Althussers interpellationsbegrepp Psychic Life of Power (1997), s 106–131.
4. Se även Wendy Brown, »Sårade förbindelser«, i Fronesis nr 6–7.
1. Rainer Maria Rilke, »Första elegin«, ur Duinoelegierna (1998). 5. Även om Brown förutom ett omnämnande av interpellationsbegreppet inte har några ex-
2. Louis Althusser, »Ideologi och ideologiska statsapparater«, i Filosofi från proletär klasstånd- plicita referenser till Althusser, rör sig hennes diskussion om formandet av identiteter i mångt
punkt (1976), s 109–155. och mycket i althusserianska farvatten.

28 29
L EILA B RÄNNSTRÖM OCH M AGNUS W ENNERHAG G ENOM /
LAGEN BLIR VI ALLA LIKA OLIKA

jektivering och att låta oss beskyddas av ett folk. Folket finns bara inskrivet i när dess auktoritet väl uppkommit är
staten genom underordning? Brown *** ordningen, alltid förmedlat genom nå- den att betrakta som en automata – en
ser en möjlighet att undkomma dilem- Brechts ironi om att regeringen borde gon representation som aldrig kan sam- robot, vars existens, utveckling och
mat genom att driva paradoxala politis- lösa upp folket och välja sig ett nytt, manfalla med mängden av människor, i handlingar är oberoende av de männis-
ka krav som åskådliggör och överskri- i stället för att låta folket kräva en ny re- dess helhet och livskraft. På samma sätt kor vilkas gemensamma vilja instiftade
der ordningens nuvarande begräns- gering, bär en paradox inom sig. Hans som subjektiviteten är något utöver sub- den. Hos Hobbes kommer inte den po-
ningar. På så sätt kan ordningen öppnas lustighet spelar på det enkla faktum att jektiveringen är mängden något utöver litiska makten till genom ett förtroen-
upp. Om allt blir tänkbart inom ord- människorna föregår rättsordningen, folket. de som kan återtas. Tvärtom är överfö-
ningen – även det som i dag förefaller men att en regering enbart kan existera För Hobbes, en av de första filoso- ringen av makt och auktoritet absolut.
paradoxalt – blir ordningen i sig en ho- inom en ordning. Den mängd männis- fer som ville legitimera staten utifrån Det är fråga om alienation snarare än
risont av möjligheter, vilket i princip kor som bebor ett territorium finns där en sekulär utgångspunkt, innebar sta- delegation.8
innebär att ordningen upphävs. Brown oavsett ordningen. Ordningen däremot tens tillblivelse att den mängd som ska- Om Hobbes nu avsåg att legitimera
ser dessa paradoxala krav som en möj- är en artificiell, livlös konstruktion även pade staten i samma process blev ett staten utifrån människorna allena, utan
lighet att genom ordningen motverka om den må ha reella konsekvenser. folk. Hobbes frångår den aristoteliska att behöva åberopa någon gudom, ter
densamma. Dessutom är folket överordnat rege- tanken om att den politiska gemenska- sig hans slutledningar paradoxala. Hos
För att ge en bakgrund till Browns ringen också inom ramen för ordningen pen är något naturligt och beskriver honom är det människornas gemen-
utvärdering av rättigheter vill vi först och utgör dess legitimitetsgrund. Endast i stället staten – Leviatan – som en kon- samma vilja som är statens substans –
åskådliggöra den statliga suveränitetslo- folket kan på ett legitimt sätt göra an- struerad maskinmänniska.7 Det är inte ett territorium. Likväl kommer
gik som i moderna demokratier gör språk på den yttersta makten. Även om mängdens överenskommelse som Hobbes till slutsatsen att den politiska
människorna till ordningens herrar folkets makt i parlamentariska demo- grundar staten, vilket illustreras av den gemenskapen inte är avhängig den
samtidigt som den underkastar dem re- kratier snarare är »konserverad« än di- kända bild som pryder förstaupplagan mängd som den består av. I en bemär-
glering. Därefter tittar vi närmare på rekt och tas i anspråk av ordningens or- av Leviatan. Staten framställs som en kelse uppger människorna sig själva när
Browns analys – som främst kretsar gan finns den alltid latent och kan kom- man vars kropp består av ett otal en- de träder in i staten. I staten finns de
kring identitetsrelaterade rättigheter – ma att mobiliseras för att ersätta den rå- skilda människor. Folket är statens sub- bara som objekt, berövade sina viljor
för att reda ut huruvida hennes resone- dande ordningen med en annan. stans, den artificiella mannens leder, bål och sin kreativitet.
mang är relevant i en svensk kontext. Styrkan i Brechts sarkastiska förslag och huvud. En möjlig läsning är att Om man läser Hobbes symptoma-
Sedan söker vi förstå vad de paradoxala är emellertid att det, sin absurditet till Hobbes ser staten som folket självt fast tiskt kan man betrakta hans statsteori
krav hon förfäktar kan betyda konkret trots, driver en faktiskt verksam logik i en annan form – på samma sätt som vi som en spegling av den politiska aukto-
och vilka typer av krav från sociala rö- till sin spets. I ett avseende uppstår »fol- pratar om fast eller flytande form. Men ritetens förändringar vid tröskeln till
relser som på detta sätt kan överskrida ket« som ett enhetligt disciplinerat den läsningen är om inte missvisande, moderniteten. Hobbes beskrev den
ordningens begränsningar. Slutligen makrosubjekt genom ordningens pro- så åtminstone förrädisk, eftersom Levi- process genom vilken människan i
diskuterar vi drivandet av paradoxala duktivitet. Genom dess förmedling re- atan bildas genom ett slutgiltigt från- egenskap av levande varelse blev stats-
krav som politisk strategi. duceras och förenhetligas mängden6 till händande av självstyre. Människor maktens främsta objekt. Om männis-
överlåter suveräniteten över sig själva korna i den absolutistiska stat som Hob-
till den artificiella konstruktionen och bes beskrev garanterades blott överlev-
6. Ordet »mängden« anspelar här delvis på Michael Hardts och Antonio Negris begrepp mul-
titude. Med mängden avser de att fånga ett odelbart såväl som till naturen pluralistiskt politiskt
subjekt. Det syftar till att begreppsliggöra mångfalden människor utan att reducera dem till
folket, klassen, massan eller något annat begrepp. Se Hardt och Negri, Imperiet (2003), not 7. Thomas Hobbes, Leviathan (1996) s 9.
s 14–15. 8. Ibid, s 91 f.

30 31
L EILA B RÄNNSTRÖM OCH M AGNUS W ENNERHAG G ENOM /
LAGEN BLIR VI ALLA LIKA OLIKA

nad i utbyte mot lydnad, innebar ut- en del av maktens konstitution skedde strakta. Människan interpelleras som mönster för att rättfärdiga undantag
vecklingen därefter att människor kom detta på bekostnad av att deras vilja och den generaliserade och abstrakta »indi- från regeln. Den besynnerliga effekt
att tillkämpa sig allt fler rättigheter och livskraft reifierades. Med hänvisning till viden« utan kött och blod. Även de om- som uppkommer är att just de förhål-
utfästelser från staten. Denna utveck- Foucault menar Agamben att den mo- ständigheter som rättigheten/regeln är landen där behovet av regeln är som
ling var enligt den nutida filosofen derna ordningen framför allt verkar ge- tillämplig under beskrivs i generella ter- störst undantas från regelns tillämp-
Giorgio Agamben tämligen tveeggad. nom människorna. Varje subjekt ser till mer. Brown menar att den här typen av ningsområde. I rättstillämpningen är
Alla utrymmen, friheter och rättigheter att underordna och objektivera sig självt. rättigheter/regler förstärker illusionen det normala alltid utgångspunkten.
som folket vann gentemot staten betyd- Demokratin är snarare en utspridning om att människor är reellt fria, jämlika Ockerparagrafens ogiltighetsförklaring
de samtidigt en tyst men ökande in- av suveränens maktutövning än dess och autonoma. Därigenom hjälper de av avtal där någon utnyttjar den andres
skrivning av människornas liv i stats- upphävande.10 till att cementera ojämlikheter och be- svagare ställning för att tillskansa sig
ordningen. Den statsmakt som man vil- roendeförhållanden. Strukturella ojäm- fördelar anses naturligtvis inte vara till-
le frigöra sig ifrån befästes därmed stän- *** likheter framstår som slumpartade avvi- lämplig i fråga om ojämlika ekonomis-
digt ytterligare.9 Vi står här inför en rad motsägelser. kelser. Ojämlikheterna konserveras ef- ka förutsättningar. Den som säljer sin
Medan statsmaktens disciplinära Den politiska maktens subjekt, folket, tersom skillnaderna i människors reella arbetskraft för att överleva till någon
processer objektiverade och producera- föregår ordningen, samtidigt som det är livsvillkor skyls över. Vars och ens lika som utnyttjar den för att göra vinst, lär
de sitt »folk« pågick en rörelse i motsatt producerat av ordningen. De subjekt rätt att yttra sig döljer det faktum att inte ha vidare goda utsikter att göra
riktning, som i stora drag motsvarar den som förser ordningens artificiella och möjligheterna att yttra sig är i högsta detta till en rättssak genom att åberopa
moderna demokratins födelse. Här me- livlösa apparat med livskraft och vilja grad är olika stora för olika personer. De ockerparagrafen. Normalt manschauvi-
nade sig snarare mängden vara den po- formas samtidigt av den. Kampen för att abstrakt formulerade reglerna kan ock- nistiskt uppförande betraktas inte som
litiska maktens subjekt. Utan att förne- vinna frihet från (under)ordningen har så ge en skenbild av sitt tillämpnings- sexuella trakasserier. Det är först när
ka eller förminska demokratins land- knutit oss ännu hårdare till samma ord- område. Den generella lagen förbjuder det rör sig om en excess av den sexistis-
vinningar menar Agamben att den mo- ning. Det är dessa paradoxers närvaro i såväl överklasslyngeln som den hemlö- ka logiken som reglerna om sexuella
derna demokratin inte lyckades omkull- själva hjärtat av vår politiska ordning se att övernatta i tunnelbanan, fastän det trakasserier blir tillämpliga.
kasta den politiska maktutövningens som är utgångspunkten för Wendy bara är en av dem som drabbas av förbu- Vid den andra av de två poler som
hobbeska logik, genom vilken ordning- Browns kritiska granskning av rättighe- det. Brown beskriver utformas rättighe-
en – nu inte längre i form av en person ters verkningar när de används som in- Till saken hör också att sådana ab- ter/regler på ett konkretare sätt. De till-
eller en klass – bestämmer och definie- strument för kvinnoemancipation. strakta regler för det mesta tolkas och varatar uttryckligen en missgynnad,
rar objekten och deras livsvillkor. Trots Brown tecknar en bild av hur rättig- tillämpas i enlighet med samhällets he- snävare grupps intressen. Tillämp-
att maktens subjekt och objekt nu rym- heter/regler11 oscillerar mellan två oli- gemoniska mallar. Länge tolkades alla ningssituationerna är mer utförligt och
des i samma fysiska kroppar överbryg- ka poler, men att bägge polerna beskär människors lika värde som alla vita detaljerat beskrivna, vilket försvårar en
gades aldrig den klyfta som klöv män- människors möjligheter att definiera sig mäns lika värde. I dag tolkas allas lika tolkning i enlighet med den hegemo-
niskorna itu och producerade dem som själva utan statens förmedling. Vid den rätt till kroppslig integritet främst som niska normen. Därmed finns det större
subjekt och objekt. När subjekten blev ena polen är rättigheterna/reglerna ab- mäns rätt till kroppslig integritet. Nöd- möjligheter att påverka de förhållanden
värnsinstitutet är till exempel avpassat som åsyftas. Men samtidigt medför så-
9. Giorgio Agamben, Homo Sacer: Sovereign Power and Bare Life (1998), s 126 ff. för situationer som främst män hamnar dana rättigheter/regler att statsappara-
10. Ibid, s 3 ff.
i och i våldtäktsmål har principen om tens inflytande över identiteter ökar.
kvinnans kroppsliga integritet visat sig Kategorierna »kvinna«, »sexuellt avvi-
11. Rättigheter är ofta ett sätt att tolka lagregler på. Till exempel kan ett förbud mot förore-
ningar tolkas som vars och ens rätt till en bra miljö. I USA formuleras och tolkas regler ofta som vara bräcklig. I rättslig tolkning och kande« och »etniska minoriteter« kon-
rättigheter, i Sverige är det inte lika vanligt. tillämpning används ofta strukturella solideras genom att kodifieras i lagens

32 33
L EILA B RÄNNSTRÖM OCH M AGNUS W ENNERHAG G ENOM /
LAGEN BLIR VI ALLA LIKA OLIKA

form. De avvikande förenhetligas till en som ersatte en annan jämställdhetslag relevanta variabler för distinktion mel- skyddsåtgärder inte den ordning som
grupp eller en identitet som under- från 1978. Lagen är i princip könsneu- lan människor – till skillnad från längd skapar det ständiga skyddsbehovet,
trycker det partikulära inom gruppen. tralt utformad.12 Arbetsdomstolen har eller skostorlek – samt bevarar samban- nämligen kapitalismen.
Samtidigt reifieras skillnaderna gente- genomgående tolkat lagen restriktivt det mellan tillhörigheten till dessa mi-
mot dem som står utanför gruppen och och konservativt och lagen har inte haft noriteter och risken att bli diskrimine- ***
framställs som tidlösa. Rättigheterna någon effekt på den könssegregerade ar- rad av statsapparaten själv. Även om Wendy Browns text kan ses som en kri-
bevarar dessutom sambandet mellan av- betsmarknadens struktur. Lika lön och denna risk att diskrimineras är ett reellt tik av den utveckling inom sociala rö-
vikelse och underordning, så att till ex- villkor för likvärdigt arbete, en abstrakt problem i vårt samhälle, leder samtidigt relser som har skett sedan 70- och 80-
empel kvinnor förknippas med diskri- formulering, har i praktiken tolkats så själva stadgandet till att diskrimine- talen. Identitetspolitiken och hävdandet
minering eller ökat skyddsbehov. In- att arbetsmarknadens uppdelning och ringsrisken framstår som uppenbar. av specifika lagar som skydd för vissa
skrivningen i lagen kan befästa detta lönesättning konserveras snarare än ut- Det är inte bara genom identitetsre- identiteters rättigheter har, framför allt
samband som något självklart och mer manas. I det uppmärksammade »barn- laterade rättigheter/regler som statens i en amerikansk kontext, blivit allt mer
eller mindre naturaliserat, vilket under- morskemålet« rättfärdigade Arbets- makt att skapa oss och våra livsvillkor betydelsefullt. I en tid då antidiskrimi-
stödjer underordningens konserveran- domstolen löneskillnaderna mellan blir intensivare. En kritik av välfärds- nering även i Sverige lyfts fram som det
de. Ett annat problem med den här ty- barnmorskor och medicintekniker med staten – som är svår att avfärda och just viktigaste instrumentet för att genom
pen av skyddslagstiftning är att den säl- hänvisning till att arbetsmarknadens fria därför har utnyttjats strategiskt av nyli- lagen komma åt förtryck är hennes kri-
lan innebär en utmaning av de omstän- lönesättning värderat arbetena olika.13 berala krafter – går ut på att interven- tik betydelsefull. Tesen att underord-
digheter som skapar ojämlikheterna i Med andra ord rättfärdigas ojämlikhe- tioner som syftar till att förmildra de ning samtidigt reproduceras av sådan
makt och resurser. Snarare riktar reg- terna med hänvisning till de normer som ojämlikheter som det kapitalistiska pro- lagstiftning, eftersom lagen bidrar till
lerna in sig på att dämpa ojämlikheter- lagen syftar till att bryta. Dessutom in- duktionssättet systematiskt producerar, att befästa de underordnade subjekts-
nas effekter. nebär själva prövningen inför domstol medför en determinering och inlåsning positioner som man vill upphäva, är
På jämställdhetsområdet – som är att de strukturella ojämlikheterna på ar- av tillvaron. Rättens form kräver att lev- central. Men samtidigt vore det fel att
det primära ämnet för Browns artikel – betsmarknaden befästs, eftersom de i en nadsomständigheterna specificeras på tillskriva henne en fundamental kritik
har den svenska lagstiftarens verksamhet rättslig prövning bedömts som icke-dis- ett abstrakt sätt om rätten skall kunna mot dessa rörelsestrategier. Syftet är
främst resulterat i ett otal statliga betän- kriminerande. vara verkningsfull. Därigenom återver- snarare att skapa en medvetenhet om att
kanden på teman som kvinnor och eko- Som en mer konkret lagstiftning kan kar dessa abstraherade omständigheter kraven på rättigheter simultant produ-
nomi, kvinnors villkor i arbetslivet, män man nämna förbudet i Regeringsfor- på konkreta levnadsförhållandena och cerar systemkonserverande effekter.
och föräldraledighet, utbildning och men 2:15 att i lag eller annan författning omformar dem i enlighet med det ab- Utöver denna ambivalenta inställning
jämställdhet, kvinnorepresentation med diskriminera någon som med avseende strakta.14 Det kan till exempel handla tycks hon samtidigt mena att det pro-
mera. Lagstiftningen har däremot varit på ras, hudfärg eller etnisk ursprung till- om de villkor som ställs upp för att man duktiva i kamper som syftar till väldigt
relativt sparsam. Den centrala lagen på hör en minoritet. Stadgandet utpekar skall bli berättigad till olika typer av er- specifika rättigheter inte endast åter-
området är jämställdhetslagen från 1991 ras, hudfärg och etniskt ursprung som sättningar. Även här erbjuder ordning- finns på den lagliga effektivitetens nivå,
en skydd i utbyte mot en intensivare be- utan även på den symboliska nivån. Det
stämning av oss. Och samtidigt som vi är genom att konstruera produktiva pa-
12. I första paragrafen av jämställdhetslagen sägs lagens syfte vara att främst förbättra kvinnor-
inte kan/vill avstå från det skydd som radoxer med lagen som råmaterial som
nas villkor på arbetsmarknaden. De åtföljande paragraferna är emellertid alla könsneutrala.
välfärdsstaten ger oss, utmanar dessa rörelser förändrar samhället i en djupa-
13. Barnmorskemålet handlade om osakliga löneskillnader där barnmorskor jämfördes med
manliga medicintekniker, både parter anställda av Örebro läns landsting. Den 10 april 1996
fällde Arbetsdomstolen utslag i målet: arbetsvärderingen underkändes fastän principen om jäm-
förelser mellan helt olika yrken godtogs (AD:s dom 41/96) 14. Jürgen Habermas, Theory of Communicative Action (1987), s 356–373.

34 35
L EILA B RÄNNSTRÖM OCH M AGNUS W ENNERHAG G ENOM /
LAGEN BLIR VI ALLA LIKA OLIKA

re, hegemonisk bemärkelse. Symbolis- ellt avgränsad stat när det är fråga om paradoxernas politik kan även ses som politiska emancipationen kanske är
ka aktioner, med lagens institutioner konkret rättstillämpning. Om man är ett sätt att problematisera själva grunden möjlig inom den rådande ordningen,
som skådeplats, blottlägger de under- statslös eller flykting på flykt från den för den kamp som förs och en möjlighet men att den mänskliga emancipationen
liggande konflikter som den rådande stat där man är medborgare blir man i att sammanlänka sig i sin partikularitet inte är det) stödjer en sådan förståelse
hegemonin döljer. denna bemärkelse rättslös, och därmed med andra kamper, kanske även att uni- av hennes text. Analysen av hur statligt
Det klassiska exemplet i detta sam- en anomali i den ordning som skulle ga- versalisera sin kamp. I enlighet med garanterade rättigheter oundvikligen
manhang är chartisterna, en rörelse som rantera alla människor grundläggande Marx recept i »Till kritiken av den he- formar våra identiteter skapar ett im-
i 1840-talets England krävde rösträtt rättigheter. gelska rättsfilosofin« kan man se det för- perativ. Först och främst handlar det
för arbetarna.15 Den paradox de kon- tryck som gruppen utsätts för som en del om att formulera progressiva paradox-
struerade utgick från två sakförhållan- *** av ett universellt förtryck, så som »orät- er som vidgar rättigheternas emancipa-
den. Lagen sade att alla egendomsägan- Browns tro på paradoxernas omfor- ten i allmänhet«17. Det blir i så fall frå- toriska kraft inom ordningen, snarare
de män hade rösträtt. Den ekonomiska mande kraft implicerar även en upp- ga om en orätt som varken låter sig lö- än att låta dem snärja oss i nya former
teorin sade att alla lönearbetare var fria fattning om hur relationen mellan lagen sas upp av en specifik rätt eller anspråk av underordning. Men samtidigt, och
subjekt, eftersom de ägde den arbets- och dess adressater ser ut. Även om la- på ett erkännande av den identitet som på ett djupare plan, pekar analysen på
kraft som de sålde på arbetsmarknaden. gen skrivs in utifrån, på våra kroppar producerats av denna specifika orätt. behovet av att söka politiska strategier
Chartisterna menade att av detta borde och i våra själar, kan lagen bara existera Det vill säga en orätt som enbart kan av- som inte gör sig beroende av statens
följa att alla lönearbetande män fick i ett levande sammanhang. Lagen finns skaffas genom att den ordning som ska- subjektiverande makt, utan som siktar
rösträtt, eftersom de ju ägde sin egen ar- inte där ute, oberoende av det levande par »orätten i allmänhet« i sig löses upp, mot att upphäva den skillnad mellan
betskraft. Denna konstruktion kan del- material på vilket den skrivits in. Det le- och genom att de förtryckta finner sin styrande och styrda som suveränitets-
vis ses som en logisk följd av två för ord- vande materialet är dock inte enbart fö- identitet i denna strävan att bli något logiken producerar. Sådana strategier
ningen grundläggande premisser, som remål för underordning, utan även plat- bortom det rådande, bortom de subjekts- ger en antydan om en politisk gemen-
dock samtidigt blottlade en konflikt sen för kreativitet och motståndet. kategorier som lagen ger oss ovanifrån, skap som inte konserverar och bevarar
som ordningen förnekade: Att »egen- Statsapparatens funktionslogik och med grund i det verkliga livets oredu- mängdens kollektiva makt i en apparat
dom« inte handlar om människors rela- uppdelningar är i realiteten underord- cerbara och odelbara erfarenhet. skild från det socialas korpus, om en de-
tioner till ting, utan om deras (makt)för- nade vår omdaningskraft. Browns avslutande hänvisning till mokratisk form inom vilken frihet inte
hållanden till varandra. Det är i det sammanhanget man mås- Marx (och dennes påstående om att den kräver underkastelse.
Som ett samtida exempel skulle man te förstå Wendy Browns uppmaning att
kunna nämna sans papier-rörelsen, som inte se de paradoxer som rättigheter ger
består av immigranter »utan pap- upphov till som en slutgiltig begräns-
per«.16 Deras krav är grundläggande ning. Brown diskuterar uttryckligt en-
mänskliga rättigheter i de länder där de dast feministiska frågeställningar i en
lever. Det paradoxala i deras kamp be- identitetspolitisk kontext, och hur parti-
står i att peka på det faktum att de kulära politiska kamper kan användas för
grundläggande mänskliga rättigheterna att (strategiskt eller symboliskt) kräva
alltid kräver att man tillhör en territori- erkännande. Men hennes förslag om en

15. Se exempelvis Joan Wallach Scott, »Om språk, socialt kön och arbetarklassens historia«, i
Häften för kritiska studier nr 1 1989. 17. Karl Marx, »Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. Inledning«, i Karl Marx och Fri-
16. Se Anna Simone, »Att bli sans papier«, i Fronesis nr 13. edrich Engels, Skrifter i urval. Filosofiska skrifter (1977), s 143 f.

36 37

You might also like