You are on page 1of 5

D ET DÅNAR UTI RÄTTENS KRATER

glömdes bort. I stället gjordes gemen- som en krater, och ur djupet stiger ett
sam sak med dessa krafter – som av oli- muller från de förtryckta arbetarna.
ka, men i det konkreta sammanhanget Rätten kritiseras för sin ofullkomlighet
sammanfallande, skäl, visade sig före- och sina hålrum. Från denna strof är det
träda samma ståndpunkt. Domarkåren lätt att tänka sig hur den borgerliga rät-
ville inte ge sig in på det rättsliga gung- tens kraterlandskap skall ersättas av en
fly som en terroristlagstiftning innebär, jämnare terräng där lagen är lika för
då en sådan i praktiken överlåter åt ju- alla. När den kapitalistiska produk-
rister att fatta politiska beslut. Med hän- tionsordningen omgestaltas, förändras
visning till vårt lands juridiska tradition också lagarna.

Leila Brännström, Henrik att enbart agera dömande, och inte po-
litiskt, ansåg sig juristkåren oberättigad
Detta nummer av Fronesis har temat
»Lag och ordning«. Begreppen »lag«
att spela en sådan roll. Moderaterna och och »ordning« tycks betinga varandra.
Gundenäs, Klas Gustavsson dess talesman i dessa frågor, Fredrik Re-
infeldt, med partiets traditionella kopp-
Lagen kan sägas vara garanten för ord-
ningens upprätthållande, ett slags juri-

och Magnus Wennerhag ling till den många gånger konservativa


domarkåren, slöt upp. Och vänstern
disk kodifiering av samhällets ordnings-
skapande föresatser. Men omvänt för-
kritiserade – som en lagens och ord- utsätter lagen en ordning. Det måste
Det dånar uti rättens krater ningens väktare – de risker för politiska
domslut som en terroristlagstiftning av
finnas legitima institutioner med aukto-
ritet att stifta och upprätthålla lagarna.
detta slag skulle medföra. Regler kan inte tillämpas på kaos, och
Hösten 2001, när USA:s »krig mot ter- politiska, konstitutionella, ekonomiska Den socialistiska rörelsen har i själ- under de senaste åren har man i debat-
rorismen« på allvar började omsättas i eller sociala strukturerna i ett land eller va verket, allt sedan den växte fram som ten om globaliseringen mycket riktigt
lag uppstod en oväntad allians. i en internationell organisation« skulle en reaktion mot den rådande borgerli- talat om att en ny världsordning håller
EU:s ministerråd slog fast en gemen- betraktas som terroristbrott.1 ga ordningen under 1800-talet, haft ett på att formas. Nya institutioner, lagar
sam politik för att bekämpa terroris- I Sverige fann sig den politiska vän- ambivalent och spänningsfyllt förhål- och regleringsformer växer fram för att
men. De nationella parlamenten skulle stern, oväntat nog, plötsligt på samma lande till lagen. Den som läser alla ver- understödja en global kapitalism. Sam-
in blanco anta ramlagar som tillmätte vis- sida i denna diskussion som moderater- serna av Internationalen (för det är väl tidigt har de världspolitiska händelser-
sa redan brottsliga handlingar ett stör- na och Sveriges advokatsamfund.2 Sjut- knappast någon som sjunger dem alla na efter den 11 september 2001 på-
re straffvärde på grund av deras »terro- tiotalets anklagelser mot rättsapparaten längre?) skall upptäcka detta spännings- skyndat en redan befintlig omvandling
ristiska« karaktär. Brott som begicks för »klassjustis«, och kanske även åttio- förhållande. »Båd’ stat och lagar oss för- av andra former av globala regelverk,
med ambitionen att »allvarligt destabi- och nittiotalets kritik mot högerns till- trycka« heter det i fjärde versen. Lagen främst folkrätten, och även kommit att
lisera eller förstöra de grundläggande tagande »lag och ordning«-politik, är de besuttna klassernas pålaga och utmana centrala egenskaper hos rätts-
maktresurs. Den förbjuder, utestänger staten. Såväl nationalstatens suveränitet
och trycker ned. I första versen riktas en som medborgarskapets värde tycks ha
1. »Rambeslut om bekämpande av terrorism« (2002/475/RIF) utfärdat i Luxemburg den 13 juni
2002 av Europeiska unionens råd, återtryckt i Flyghed och Hörnqvist (red), Laglöst land (2003),
nästan lika skoningslös kritik mot lagen devalverats, och ersatts av vad som fö-
s 304–307, citatet på s 304. och rätten: »Det dånar ut i rättens kra- refaller vara ett rättsligt vakuum.
2. Se exempelvis Anne Ramberg, »Advokatsamfundet varnar för förslaget om en europeisk ar- ter, snart skall utbrottets timma slå«. Frågor med anknytning till den glo-
resteringsorder: ›Oskyldiga blir terrorister‹ «, i Dagens Nyheter 16 april 2002, s A6. Rättens och lagens blottor är vidöppna bala ordningen är därmed starkt repre-

6 7
LEILA BRÄNNSTRÖM, HENRIK GUNDENÄS, KLAS GUSTAVSSON OCH MAGNUS WENNERHAG D ET DÅNAR UTI RÄTTENS KRATER

senterade i detta nummer. Men det rör tersom det har uppkommit en ordning ternationell rätt är att betrakta som le- militära anfallet på Irak motiverades av
sig också om mer grundläggande fråge- där undantaget ständigt är närvarande. gitim. Åman fortsätter: de svenska liberalerna med att även om
ställningar om normalisering och regle- I och med att undantaget har perma- kriget inte var lagligt, så var det legi-
ring. Om statens olika, och historiskt nentats försvinner bandet mellan ord- Resonemanget är inte uppenbart fel timt.4 Den påstådda legitimiteten var
sett tilltagande, tekniker för normalise- ning och undantag som för Schmitt var rent logiskt eller juridiskt. Men politiskt inte grundad i någon folklig uppslut-
ring av sina medborgare och möjlighe- ofrånkomligt. leder det tankarna fel, eftersom upp- ning bakom kriget, vilka de enorma an-
terna att undslippa en sådan normalise- Ett tydligt symptom på ett perma- trappat våld försvårar övergången till tikrigsdemonstrationerna visade, utan
ring. nent undantagstillstånd skulle kunna irakiskt styre och försämrar förutsätt- grundades i en hänvisning till »vissa
vara det amerikanska fånglägret vid Gu- ningarna för demokratiska institutioner värden«. Kriget var alltså legitimt ef-
*** antanamo på Kuba. Här hålls drygt 600 i landet. Ibland talar Laila Freivalds mer tersom det var ett försvar för friheten,
I den inledande artikeln anknyter den personer frihetsberövade, under före- som en jurist än en politiker.3 det vill säga en självreferentiell legiti-
italienske filosofen Giorgio Agamben vändningen att de utgör »olagliga kom- mering. Återigen hade folket fått abdi-
till den tyske radikalkonservative rätts- battanter«. De är inte soldater utan Att åberopa folkrätten är alltså för det kera som den absoluta grunden för le-
teoretikern Carl Schmitts resonemang misstänkta terrorister, som har tillfånga- tjugoförsta århundradets liberala ledar- gitimitet.
om att rättsordningen med nödvändig- tagits i USA:s världsomspännande krig skribenter liktydigt med juridiskt para- En annan motivering till kriget gick
het kräver en suverän som står över la- mot terrorismen. Det normala är att grafrytteri. I anslutning till nämnde ut på att hänvisa till Iraks påstådda in-
garna och ingriper när ordningen hotas terrorister döms av civila domstolar, Agambens analys av undantagstillstån- nehav av massförstörelsevapen, ett på-
eller omskapas. Relationen mellan sta- medan krigsförbrytare ställs inför krigs- det kan man också konstatera att dagens stående som FN:s inspektörer inte kun-
terna har under lång tid uppfattas som rätt. På Guantanamo är inget normalt; liberalers definition av politik ligger de bekräfta. USA menade sig vara bättre
anarkisk, just därför att det inte har fun- ordningen är upphävd. Därför delges kusligt nära Carl Schmitts från 1930-ta- informerade och hänvisade till sin egen
nits en yttersta våldsverkare, en suverän. inte fångarna någon misstanke om lets Tyskland. Suverän är den som be- underrättelsetjänst. Bilden av den nya
Folkrätten har uppfattats som en brist- brott, ges något juridiskt biträde eller slutar över undantagstillståndet, mena- rättsordningen har kanske aldrig varit så
fällig rättsordning, eftersom det inte har åtalas. Rättsordningen är omkullkastad. de Schmitt i sin teori om suveräniteten. skrämmande tydlig som när den ameri-
funnits garantier för dess verkställande. Irakkriget är ett annat tydligt exem- Politikens yttersta makt är inte bara kanske utrikesministern Colin Powell
Utifrån detta skulle händelseförlop- pel på hur lagen (i det här fallet kodifi- makten inom ordningen, utan även höll sin välregisserade sakframställan
pet efter den 11 september 2001 kunna erad i folkrätten) helt åsidosätts. I den- makten att ändra ordningens spelregler inför FN:s säkerhetsråd. Skådespelet lik-
tolkas på ett fullständigt annorlunda sätt na fråga har också den svenska högern – och ytterst makten att upphäva ord- nade en rättegång, med den enda skill-
än det gängse. Det som har uppfattats försökt legitimera de amerikanska brot- ningen. Är det inte precis samma tes naden att det inte fanns någon rollför-
som slutet för en rättsordning, det vill ten mot folkrätten. Dagens Nyheters le- som förs fram, om än mellan raderna, delning. Förundersökningen hade
säga folkrätten, kan i stället betraktas darskribent Johannes Åman kritiserar när man uppfattar det som legitimt att gjorts av den säkerhetstjänst som lyder
som uppkomsten av en, förvisso annor- till exempel Laila Freivalds uttalande politiker systematiskt kränker folkrätts- under Powells egen regering, och själv
lunda, ordning, eftersom det nu finns en om att irakier som beskjuter ockupa- liga principer? agerade han åklagare. Men som före-
suverän. Men i stället för att tolka hän- tionsmaktens soldater skulle kunna Politiskt rättänkande är med andra trädare för USA, ständig medlem av FN:s
delserna i linje med Schmitts schema, uppfattas som »frihetskämpar«. Åman ord detsamma som cynism och erkän- säkerhetsråd och därmed med självklar
för Agamben fram en tredje tolknings- konstaterar att Freivalds uttalande är nandet av den starkes rätt. Också det vetorätt, var han en del av domarkolle-
möjlighet då han menar att själva rela- förståeligt, om man utgår från att USA:s
tionen mellan ordning och undantag ockupation inte har stöd i folkrätten el-
har förändrats. Det har blivit omöjligt ler av FN, samt att väpnad kamp mot en 3. Johannes Åman, »När ett rakt svar är ett dåligt svar«, Dagens Nyheter den 19 november 2003.
att skilja ordning och undantag åt, ef- ockupationsmakt som inte har stöd i in- 4. Per T. Ohlsson, »Olagligt men legitimt«, i Sydsvenska Dagbladet den 19 mars 2003.

8 9
LEILA BRÄNNSTRÖM, HENRIK GUNDENÄS, KLAS GUSTAVSSON OCH MAGNUS WENNERHAG D ET DÅNAR UTI RÄTTENS KRATER

giet. Powell innehade samtidigt den ex- Arendt skrev sin bok 1951, efter de båda snarare rör det sig om en förändring i nya former av reglering. I den brittiske
ekutiva makten, skarprättarens tvivelak- världskrigen och statslöshetens och hur produktionen och samhällslivet i ekonomen Christopher Mays text görs
tiga värv. Den som talade inför säker- flyktingskapets explosion. För henne övrigt regleras. Även om nationalsta- en kritisk genomgång av hur juridifie-
hetsrådet var alltså någon som mer på- var den tragiska händelseutvecklingen i tens forna suveränitet i allt högre grad ringen av kunskap och information på-
minner om Judge Dredd – åklagare, do- samtiden ett tecken på att den statslöses uppluckras, ser vi hur en ny form av re- verkar samhället, i takt med att egen-
mare och bödel i en och samma person eller flyktingens rättigheter inte kan glering växer fram på global nivå, ge- domsbegreppet utsträcks till att också
– än en civiliserad utrikesminister från skyddas så länge som de inte kopplas till nom samverkande och ibland konkur- innefatta kunskap och sociala färdighe-
det land som har kallat sig »världens medborgarskap i ett land. De »mänsk- rerande nätverk av makt. Till stor del ter.
största demokrati«. Efter kriget visade liga rättigheterna« visade sig vara handlar det dock fortfarande om natio- Andra artikelförfattare pekar snara-
det sig att Powells bevismaterial var ett obrukbar retorik i de medborgerliga nalstatsbaserade globala organ – som re på den anomali mellan lag och ord-
falsarium och att inte ens det amerikan- rättigheternas frånvaro. För henne be- IMF och Världsbanken som reglerar na- ning som globaliseringen har givit upp-
ska utrikesministeriet i dag tror att Irak tecknade situationen efter de båda tionalstaters utgiftsnivåer och penning- hov till. Ett begrepp som under senare
hade tillgång till några massförstörelse- världskrigen nödvändigheten av en be- politik, eller WTO som reglerar handels- år har blivit allt vanligare inom globali-
vapen. stämd plats på jorden, till vilken män- flöden och etableringsrättigheter för fö- seringslitteraturen för att beskriva hur
Denna nya politiska situation, där niskan och hennes rättigheter kan kny- retag. I förhållande till dessa organ är den nya ordningen skiljer sig från den
undantagstillståndet tycks ha perma- tas. Men om Agamben visserligen är förvisso nationalstaten i rent formell be- gamla är governance – på svenska ofta
nentats, kan också få konsekvenser av ense med Arendt om de mänskliga rät- märkelse suverän, men kan samtidigt översatt med styrning. Om den gamla
annan art. I sin kommentar till Hannah tigheternas praktiska värdelöshet och de utsättas för en rad såväl informella som ordningen reglerades med hjälp av go-
Arendts bok The Origins of Totalitaria- medborgerliga rättigheternas nödvän- formella sanktionsmekanismer som i vernment (politiska organs regerande), är
nism och kapitlet om »Nationalstatens dighet, antyder för honom flyktingens praktiken sätter suveräniteten ur spel. governance det ord som används för den
tillbakagång och slutet för de mänskli- existens hela nationalstatssystemets kris Men det rör sig också om helt transna- nya ordningens decentraliserade styr-
ga rättigheterna«, som här publiceras på och närmare bestämt upplösningen av tionella aktörer, som har en globalt re- ning. Med denna utgångspunkt skriver
svenska för första gången, pekar Agam- den gamla treenigheten stat-nation- glerande kraft: globala skiljedomsinsti- sociologen Saskia Sassen i sin för Fro-
ben på ordningens motsägelsefullhet – territorium. Flyktingens problem är tut som löser tvister utanför national- nesis specialskrivna artikel om hur glo-
här när det gäller de mänskliga rättig- inte frånvaron av ett territorium, utan statens juridiska rum, ISO-standardinsti- baliseringen, i all sin komplexitet och
heter som var avsedda att skydda den frånvaron av gemenskap och rättighe- tut som styr produktionens utformning ofta understödd av nationella institutio-
statslöse eller landsflyktige person som ter. Det är bakgrunden till att Agamben eller informella mötesplatser som ner, drivit fram nya globala styrnings-
har tvingats att lämna allt, och som allt- tänker sig en »aterritorialitet«, som inte World Economic Forum, där företags- mekanismer. Hon gör därmed en poäng
så är varken mer eller mindre än just förbinder gemenskapen med några ledare och ledare för mäktiga stater och av att globaliseringen drivs på inifrån av
människa: blodsband eller någon specifik plats. internationella organ knyter kontakter. nationen, att det är statsapparaterna
Med globaliseringen och framväx- själva som globaliserar.
Paradoxen är att just den gestalt som *** ten av det som har kallats »den nya En viktig slutsats hos Sassen är att
skulle förkroppsliga mänskliga rättighe- Många gånger framställs globalisering- kunskapsekonomin« har allt fler områ- den nya ordningens institutioner ofta är
ter mer än någon annan – nämligen en som en statens kapitulering inför det den underställts lagen. På samma sätt otillräckliga för att möjliggöra ett de-
flyktingen – i stället markerade begrep- globala kapitalet, som en avreglering av som när Englands allmänningar – från mokratiskt deltagande och offentligt
pets radikala kris.5 marknadssfären på global nivå. Men medeltiden fram till industrialiseringen ansvarsutkrävande. En iakttagelse man
– med lagens hjälp hägnades in och här kan göra är hur politiska eller eko-
gjordes till privat mark, ser vi i dag hur nomiska beslut ofta inte legitimeras ge-
5. Giorgio Agamben, »Bortom mänskliga rättigheter«, i detta nummer av Fronesis, s 196. nya sociala rum hägnas in med hjälp av nom demokratiskt valda institutioner, så

10 11
LEILA BRÄNNSTRÖM, HENRIK GUNDENÄS, KLAS GUSTAVSSON OCH MAGNUS WENNERHAG D ET DÅNAR UTI RÄTTENS KRATER

som var fallet förr. »Folket« som den yt- systematiskt kränka politiska och socia- caultinspirerade tradition. I sin text tar heten. De resurser vi kommer att fri-
tersta referenten för legitimiteten i sta- la rättigheter, trots att landet i praktiken Rose avstamp i Gilles Deleuzes anta- ställa när vi lägger om det militära för-
tens göranden och låtanden tycks vara lämnat den nationella kommandoeko- gande om att det disciplinsamhälle, där svaret eftersom hotbilden nu ser radi-
rubbad. Förekomsten av »experter«, el- nomin bakom sig och förvandlats till makten säkrades genom stängda insti- kalt annorlunda ut, resurser i mångmil-
ler referenser till »värderingar«, anses den globala (kapitalistiska) produktio- tutioner för inspärrning och övervak- jardklassen, ska föras över till kampen
vara tillräcklig grund för legitimitet. nens dolda men omistliga verkstad. ning och som Foucault studerade, nu mot det inre hotet. Det gäller rättsvä-
Den internationella kapitalismens Och juvelen i den globala ordningens har avlösts av ett kontrollsamhälle, där sendet, poliser, åklagare och kriminal-
undergrävande av demokratin är också krona tycks, trots sin stolta tradition av makten har spridits ut över hela det so- vården.6
en central fråga i Christoph Görgs och såväl kapitalistisk marknadsekonomi ciala fältet. Rose beskriver kontrollen
Joachim Hirschs artikel »Är internatio- som konstitutionell rättstat och demo- som ett mönster av riskhantering, vilket Hotet mot den svenska befolkningen
nell demokrati möjlig?«. Hirsch och krati, oförmögen att upprätthålla präglar vår tids samhälle. Också den kommer enligt vårt lands statsminister
Görg menar – liksom Sassen – att na- grundläggande rättsstatliga värden i franske sociologen Loïc Wacquant dis- från – den svenska befolkningen. (Några
tionalstaten kommer att förbli en förut- spåren av »kriget mot terrorismen«. kuterar i sin text kontrollens utsprid- månader senare korrigerade Persson sin
sättning för globaliseringen, men att ning. Wacquant skriver om fängelsesys- uppfattning genom att förklara att det
den samtidigt modifieras av samma *** temets expansion och om hur den nyli- största hotet mot befolkningen och lan-
process. De anknyter till Marx och me- Liberal teori och retorik brukar ofta berala politiska vändningen inneburit dets sammanhållning visst kom från öst,
nar att det som vi nu ser är en upprep- ställa försvaret av individens rättigheter att statens repressiva funktioner har men då från immigranter från EU:s nya
ning av den borgerliga konstitutionens mot staten före statens rätt att styra in- kommit att stärkas. medlemsländer). Så utökas statens kon-
motsättning mellan ekonomins regle- dividen. Ett motsatt perspektiv på den Vi kan på så sätt se att den nya ord- trollfunktioner. Allt fler offentliga plat-
ring och det demokratiska styrelse- moderna liberaldemokratiska statens ningens nedvärdering av lagen på intet ser kameraövervakas och polisens rätt att
skicket, fastän denna gång på global nivå. förhållande till individen finner vi hos sätt har inneburit att samhället blivit avlyssna telefoner utvidgas. Den gamla
Anomalin mellan rätten och ord- Michel Foucault. I sin föreläsningsserie mer öppet. Tvärtom har utvecklingen principen för medborgarnas rättssäker-
ningen är också utgångspunkten i Wil- »Säkerhet, territorium och befolkning« de senaste åren gått mot ett hårdare het – som säger att ingen är skyldig till
liam E. Scheuermans artikel. Han tar presenterade Foucault för första gång- samhälle med ökad kontroll och repres- ett brott så länge som detta inte har kun-
sin utgångspunkt i den inom liberalis- en sitt begrepp gouvernementalité (rege- sion. I årets första partiledardebatt in- nat bevisas i domstol – håller på att ur-
men förutsatta »valfrändskapen« mel- mentalitet). Begreppet syftar på ett fler- ledde Göran Persson med en samtids- holkas. Tvärtemot lagrådets utlåtanden
lan kapitalism och rättstat. Även om tal olika tekniker för styrning och kon- beskrivning: vill justitieministern införa en lag där
detta skulle kunna vara en riktig be- trollering av en befolkning. Foucault polisens befogenheter i samband med
skrivning av kapitalismens tidiga histo- jämför med familjeöverhuvudets styre Det är en paradox i dagens situation. De kroppvisitationer blir större. Alf Svens-
ria, vilken Weber uppfattade som både över sin familj. Här handlar det om ett hot som vi förut såg riktas mot oss var son väcker krav på DNA-register över alla
rationell och etiskt understödd av den styre som fordrar planering, hushåll- många gånger yttre hot riktade mot vårt svenska medborgare och hos modera-
asketiska protestantismens lärosatser, så ning och flit. Regementaliteten handlar land från andra länder. De hoten finns terna hörs krav på kriminalisering av tig-
är denna pakt i dag upplöst. Globalise- på samma sätt om en långt mer raffine- inte idag. De är borta. Vi lever på så sätt geri. Samhällsklimatet hårdnar, och par-
ringens sammanpressning av tid och rad maktutövning än ett undersåtarnas i en säkrare värld. De nya hot vi ser är tierna vill vinna marginalväljare genom
rum har drivit fram en global kapita- kuvande under lagen. Ordningen säkras inre hot, hot som finns i vårt eget land, att själva framstå som hårdast. Rättens
lism, där rättsstaten har kommit att ur- genom ett batteri av politiska, ekono- träffar vår egen vardag och ökar otrygg- krater tycks vara vidöppen.
holkas. Ryssland förfaller i korruption miska och sociala styrningsfunktioner.
och rättslöshet, trots att kapitalismen Den brittiske sociologen Nikolas
har gjort sitt inträde. Kina fortsätter att Rose har arbetat vidare i denna fou- 6. Riksdagens protokoll 2003/04:55, onsdagen den 21 januari 2004.

12 13
LEILA BRÄNNSTRÖM, HENRIK GUNDENÄS, KLAS GUSTAVSSON OCH MAGNUS WENNERHAG

Underordnandet av medborgarna fastän i en samtida kontext. I en diskus-


under staten är förvisso ingen ny ut- sion om lagstadgade rättigheter som ett
veckling. Det besynnerliga i dag är sna- sätt att driva feministiska krav, pekar
rare de politiska utgångspunkter utifrån hon på det svåra i att formulera politis-
vilka diskussionen förs. Liberalismen ka krav på underordningens upphävan-
tycks ha abdikterat från sin självpåtagna de i termer av rättigheter. Rättigheter-
roll att hävda individen mot statens in- na innebär visserligen en säkerhet, ett
tressen, för att i stället vara mer intres- krav på likställande och rättfärdighet.
serad av att hävda suveränens rätt att Men samtidigt medför rättigheterna en
förfoga över människornas kroppar i bekräftelse på underordningen. Eller
ordningens namn.
Att den politiska vänstern och arbe-
som redan Marx uttryckte saken:
Giorgio Agamben
tarrörelsen, allt sedan den kom i besitt- Rätten kan aldrig stå högre än samhäl-
ning av regeringsmakt, haft ett kom-
plext förhållande till staten och lagen är
lets ekonomiska utveckling och dess
därav betingade kulturella utveckling.7 Undantagstillståndet1
tydligt. Framväxten av välfärdsstaten
blev inte bara fråga om befrielse, utan ***
kom även att gälla statens formande av Om vår tid är paradoxal – en anomali,
själva livet. Inom den svenska arbetar- ett undantagstillstånd – så kan kraven
rörelsen har ofta makarna Myrdal fått på att rätten och lagen skall efterföljas
stå som exponenter för denna sorts tän- genast omvandlas till ett krav på att
kande. Vi väljer emellertid att lyfta fram ordningen skall ändras. Vi vill ha lag Det är i Politische Theologie2 (Politisk teo- rätten. Både jurister och rättshistoriker
en annan betydelsefull socialdemokrat, och ordning, därför att dagens ordning logi) som Carl Schmitt3 först påvisar det verkar tycka att det rör sig om en rent
rättsteoretikern Vilhelm Lundstedt, är både orättfärdig och olaglig. Vi vill grundläggande sambandet mellan un- empirisk fråga snarare än om ett verk-
som med sin konsekvensetiska teori om ha lag och ordning, därför att vi vill ha dantagstillståndet och suveräniteten. ligt juridiskt problem.
samhällsnyttan var betydelsefull för sy- en ny ordning. Kanske är detta en möj- Men trots att hans berömda definition Redan själva definitionen av begrep-
nen på rättens roll i byggandet av väl- lig hållning för en i dag tillbakaträngd av suveränen som »den som beslutar pet är komplicerat, då det befinner sig
färdsstaten. politisk vänster. En hållning som i så över undantagstillståndet«4 sedan dess precis vid gränsen mellan rätt och poli-
Även filosofen Wendy Brown disku- fall är revolutionär i all sin anspråkslös- kommenterats gång på gång, saknas tik. I själva verket är undantagstillstån-
terar vänsterns förhållande till lagen, het. fortfarande en verklig teori om undan- det enligt en vanlig åsikt situerat i ett
tagstillståndets roll inom den offentliga »tvetydigt och osäkert område i skär-

1. Den svenska termen undantagstillståndet fångar inte samma dubbeltydighet som italienskans
stato di eccezione eller franskans l’état d’exception, då referensen till staten går förlorad. Red anm.
2. Carl Schmitt, Politische Theologie (1922). Den uppsats i Politische Theologie som handlar om
suveräniteten finns utgiven på svenska såsom Carl Schmitt, »Definition av suveräniteten«, i
Res Publica nr 23 (1993), s 87–94. Sidhänvisningar görs till denna översättning.
3. Tysk rättsteoretiker, 1888–1985. Red anm.
7. Karl Marx, Kritik av Gothaprogrammet (1975), s 21. 4. Schmitt (1922/1993), s 87.

14 15

You might also like