***

Del 1

NYA VRLDS-

***

VILDROSEN
DEN oKULTURELLA KULTURTIDNINGEN
som vnder bde upp och ner p dig

NYA VRLDS-

PSK

&

1. MAJ 2011

NYA VRLDS-

!FRVANDLINGEN!
Vrlden r precis som vanligt, dvs ovntad. Pltsligt hnder rent omjliga saker, utan vidare. Som vanligt r vi alldeles ofrberedda. De enda som vetat och sptt det hr r gissa vem.

Japan kunde vi inte veta, det visste bara kontinentalsocklarnas frbund, om ens, men vad vi alltid vetat och frskt varna fr r ju atomkraften och dess srbarhet, som r grnsls. Nstan lika grnsls som vr egen, som mnniskor. Kolla vrt spel efter Tjernobyl, nu upprepas identiskt samma sak. D hade vi inte ens hunnit fram till Tjernobyls 25-rsjubileum. Den mnniskogjorda vrldsrevolutionen, den i Mellanstern,

liksom den i Mellanvstern har vi berttat om och verkat fr nnu lngre. Den r vrt grundprogram. Vrda ditt ursinne. Du vill ha din vrdighet. Vrk omkull tyrannerna som har bervat oss den. Lt mrkret fda ljuset. Se, upptck, granska, handla.

Och Stephane Hessel som r 93 har gett ut en bstsljare p 30 sidor, Var Ursinnig!
(Indignez-vous!) som gr upp rkningen med allt som har gtt snett sen han var med och ristade Deklarationen om de Mnskliga Rttigheterna efter kriget, en fljd av franska Motstndsrrelsen, som han varit aktiv i. Han satt ocks i koncentrationslger och deltog i de Gaulles exilregering i London, vi har vuxit moraliskt och historiskt sen dess men nu hller vi p att frstra alltihop igen, han sger till de unga: se er omkring! Och de gr det, i vxande demonstrationer, bara inte hr -fr vi har inte ens versatt hftet n! Det lttaste.. Den finns p de flesta andra sprk! Och ursinnigast r han mot medierna, som r kpta och inte talar sanning, och tillvxten och reklamen, ha mer ha mer ta mer. Just detta med media kan man grta blodfloder ver. Dom har frmedlat mycket frn mellanstern Cecilia Uddn, vr hjltinna, varje dag varje timma frn Tahrirtorget och Benghasi, ideligen riskerande sitt liv... liksom den frbluffande arabkanalen Aljazeera som mesta tiden hller totalkoll p nra hll, viker inte ens nr Mubarak frstr deras studios i Kairo, flyttar bara till Doha dr de granskar vidare ... och s Amy Goodman i amerikanska Democracy Now med egna utblickar verallt: ocks frn hemlandets hos oss totalt frtigna arbetardemonstrationer och ockupationer -det brjade med Capitolium i Madison, Wisconsin, fortsatte med Michigan, Ohio enorma mnniskomassor som bosatte sig p torg och myndighetsbygggnader i protest mot nya republikanska guvernrers kuppande ddssttar mot fack och fattiga... Vilka bilder! Och DeNo och AmyG r dr, liksom Mihael Moore, uppmanande till fortsatt kamp detta inspirerat och hlsat tvrs ver hela klotet frn Egyptens jord till Amerikas. Det mrkligaste: v i fr inte reda p detta historiska skeende som sprider sig i n vidare cirklar. Det nmns knappt. Tjnstefel? Noll koll. Styrd, tror ju vi, eller vet vi, s har det icke-fungerat i mnga r hr, vrre sen kapitalet kpt upp alla medierna och anger exakt vad vi ska tro och tnka och veta. Horrendous! Tell me! Hur ska vi kunna frsvara oss mot detta? Har ofta citerat den store mediasatirikern Kraus frn ver hundra r sen i Wien, som sa: Verkligheten blir inte till frrn den sttt i media. Det r det sannaste som sagts om vr allas situation i vrlden sen medierna fddes ja och reklamen (jag rknar ju ocks den plus filmindustrin till media) -- vi fr hur mycket vi n tittar och lser bara veta det makterna vill.
Och mot detta finns gudskelov undantag MariaPia och Johan i Sverige, (bda Vilda rosor!), Amy G och DD i USA, liksom Noam Chomsky (vr senaste vilda ros) De fortstter ofrtrutet, nrmast frbjudet, trotsande alla hot och faror -fr sanningen r det farligaste vi har mot vapenhandel, illegala

krig, rttsfrbrytelser, atomlgner, siffersmink om bankbjssarnas fortsatta frsnillning av vra dyra skattepengar, vrre fr varje ny brskrasch, de lever i en annan vrld och den vrlden r omjlig. Allt detta tar Stephane Hessel knivskarpt upp i sitt ursinneshfte i miljonupplagor som sbeskriver hela rttighetsvxten frn efter kriget, framtill dess hotade nulge. Han har varit med och skapat det, och sett till det hela tiden, nu r det nog. Lnge leve Hessel. Skaffa den genast, fixa en versttning, jag fick den p engelska.

I detta nummer har vi ngra vackra fria gstskrivare! BRITT EDWALL, ULF LUNDN, GRAN GREIDER, BENGT ERLANDSSON...! Bara fr Vildrosen! Blddra!

DEN NYA SVENSKA REVOLUTIONEN P SKRTORSDAGEN: I STRSTA BLADET KRVER-LOVAR EN POLITIKER: DET HAR ALDRIG HNT!
I Sverige? Hemma hr? Vi som aldrig fr reda p vrlden utan gr hr i nn sorts hjrnpropp, lst utan nycklar, vi som itutats att det r fult att vara sjuk, inte ha arbete, lsa, skriva, sjunga, vara mnniska och inte tillvxtkolv, tnka, se och inte blunda och kpakpakpa p skrtorsdan blndade en plslig signal upp allt vrt sjaskiga med vad jag aldrig trodde vi skulle f hra mer -ja vi har sllan alls hrt den. Den kom frn en politiker hr & hpna, var han sjuk? Han sa alla tabubegreppen och menade dem, visste vad han ville och ingen har i detta land vgat dem frut, vr vrsta brist. Det r den sna slughuvuden som vi stngat sluget blodigt mot i hundratals r. Det handlar om kulturen. Det r fr den vi gr vra festivaler, spel, texter... fr kulturen som grunden fr ett land, ett folk, alla lnder alla folk allt frn tidernas brjan. Han sa det. Detta r en mandrugada, en soluppgng som de universella mnskliga rttigheterna, fr det lyfter oss upp frn det klamriga klibbiga, klistrande klapprande smhetliga, som spnns p oss fr att hlla oss nere. Han vgar stiga ur och se det fr vad det r, lngtifrn lttvindigt men totalbegripligt fr det hr till vra sjlvklara frmgor och behov.

!!!KULTUR!!!!

VILDROseN
den okulturella kulturtidningen.

FRN konnsjgrden i dalarna och hela vrlden. p en gng.

Meddelas endast S HR. Hej p er alla Hr vr sng Gng p ny gng Hr vr nya sng Den sprids genom luften Den tickar i blodet Och blodet det rasar

1 MAJ-REVOLTnummer 2011!

Vi lever i Upprorens Vr. Den har varit full av nya fdelser, aldrig frr anade, och de har alla kommit nerifrn (som fdslar ska), inte frn ovan. De har pltsligt ltit tiotusentals mnniskor som frut var osynliga ltit dem s e varandra, och hra, och gra... saker som de aldrig gjort. Vad r det som har hnt? Inte s enkelt som wikileaks och facebook, inte heller att USA vill ha oljan, och inte bara att vi fr se dem. Men det spelar roll. Vi har kunnat flja det otroliga, dag och natt, p nra hll. Detta har aldrig hnt. Och knt kraften, smittan, rrelsen. Lngvga. Allting nytt.
Vi har ocks ftt se de hrskande i deras vitgon, frsta gngen, de som frut levt bakom skyhga skrmar, svartgda, som mytologiska djur och ftt se dem kls av, f proportioner, tappa glorior och djvulstecken. Vren r p s stt Maktens avkldningsvr, Makternas, och den fortstter. Ett ml fr mnsklighetens klttring ur mrkret mot ljuset r just detta: att kl av Makten, gra Makten Maktls och Vanmakten Mktig ett steg ut ur kedjornas slamrande vrldsgrotta. Var inte rdd, sger den, vga bara s e .

1.

Vad vi glmde om Olof.

Olof Palme r en sng... och ett spektakel,, som lskar, andas, lever... d mste han jagas som en varg -Ett vlriktat skott i hjrtat. Alla njda?

Efter tjugofem rs tystnad pratar skriver minnes alla och tar honom i famn, han tillts igen. Lite underligt r det, vad bestmmer ? Bara rtal? Jag minns sjlva dagen. Vi samlades p Avesta Teater fr att sjunga in den frsta Bergslagskantaten p skiva, ntligen. Den hade turnerat runt i Sverige, Danmark, spelats in fr Teve. Den handlade om alla oskildrade folkliga uppror som skapat landet och uppmanade till nytt uppror, i den ndlsa kampen fr vrdighet. Krnan av oss var Horndalingar, vars 350-riga bruk lagts ner, och unga frn Skinnskattebergs folkhgskola. Tio musiker, trettifem sngare/aktrer, alla ldrar, barn ocks. Ngon berttade att Olof Palme blivit skjuten, och allt avstannade. Scenen overklig sjlva scenen p Avesta Teater blev en overklig vrldsscen. Vi stod och gick och lg och fastnade i overlagda stllningar, ingen pratade i den frsta chocken, vantron och frvirringen . Ett stort tomrum hade etablerat sig. Vad, hur, varfr, inga svar, allt bara drabbat. Frst smningom kom sngen igng, Bjrn dirigerade. Vi vxte, i sng efter sng, allt fick en srskild laddning, det hrs p skskivan. Olof var ptagligt nrvarande. Palme presente. Tvrs igenom Engelbrekt, Sngen, Sockholms-marschen, Gruvan, Karolinerkrigen, Stora daldansen... dr tusen dalkarlar slaktades i bakhll i Stockolms Strm fr att de ville frbttra, inte frsmra... och den nya budkavlen till finalen, Mnniskans egen sng, den har vi ej ftt sjunga. Nu drar den igng, d ska vrlden gunga! -- dr publiken sjng med. Vi gjorde det hr p trots, fr vrdighets skull. Han hade p ngot stt levt s, Palme. P trots, fr vrdighets skull. Jo.

2. I huvudstadens mitt
hade vi startat ett Folkkulturcentrum i en gammal vapenfabrik p Skeppsholmen, tvrs emot Strandvgen ver Nybroviken. Detta ppna centrum gnades Den Skapande Mnniskan i ett par decennier. Alla r vi i grunden skapande, ett samhlle bygger ju p det annars r det inget. Det huset ppnade vi strax fr Palmedagar och -helger, mten, diskussioner, nrhet och utbyte. Det fanns ju inga andra ppna lokaler kvar i stan. T ex teatrarna, som vore sjlvklara fr sdant, brydde sig inte. Vad har vi kultur till? Om inte utbyte, dialog, ocks gemenskapligt skapande?

Ja, Folkkulturcenrum ppnade nu sina drrar och lste dem inte igen -Dr hade vi tv teatrar, nej flera, hela FKC var en teater, i vr mening, en rad rymder fr mnniskors skapande liv. Mnga oroliga hittar till FKC: Vi inreder ett par Palmerum. Alsn Anr Moberg... ja alla knda och oknda experter, skribenter och inblandade kommer dit. Kommissarien Sderstrm, som var den frste vid mordplatsen, har grava anklagelser mot sin kr och mot dess missktsel av affren. Stadskrnan full med maskerade walkietalkies och gonvittnen, som liksom han ver huvudtaget inte kollas. En fin man, borta nu. P Bl Teatern bjd vi senare Maj Wechselman gstspela frn Kpenhamn med sitt spel, den enda sceniska besvrjelsen som alls gjorts, Jag vet inte vem. Ingen annan gjorde ngot liknande. Den lter publiken flja med lngs mrdarens flyktvg i grnderna upp bakom Dekorima. Inleds med en dialog ur Bulgakovs Mstaren och Margerita dr Jesus frlter sin plgade bdel Pilatus... Maj gr det odramatiskt, konstaterande. Det lever i minnet. Behovet stort.

3. Signalen Palme
I sorgekn till Rosenbad stod vi bland invandrarfamiljer, med finkldda, sorgsna barn. Han var ju en signal, som hade gtt ut ver vrlden. Utanfr grnserna var han Sverige. Vi med. Stod fr rttvisa och fred, frde frtrycktas talan. Sydafrika, Grekland, Vietnam, Polen, Prag, Chile, Tyskland, Indien, USA... Sverige lider av hggradig provinsialism, ofta styrd. Gng p gng sprckte han den, fr blsten utifrn. Greider tar upp detta i sin fina bok Ingen kommer undan... D gjorde f det.

4. Vi lskade Gycklaren
Vad glmmer vi? Han var inte bara stridsman, han var ocks gycklare. Vr kultur slickar borgerskapet och kickar underklassen, p sin hjd fr underklassen vara med nr den frsker bli borgerlig. Sjlvklart har denna borgarfdda kultur dlig resonans i folkdjupet. Ersatt med tvlingar Jo, Olof Palme var tidvis den stora folkliga teater som vi saknar. En som talar nerifrn och upp, inte tvrtom. Att han kom uppifrn lades honom till last. Kortsynt, tycker jag. Han visste ju. Som Brecht. Han gav de svaga starka ord. Hans framtrdanden blev ofta rituella spekakel, som lyfte folk med sig, ver dem sjlva och vrlden, gav vida horisonter. Energin fick han frn dem. Han var otlig och lidelsefull med detta sjlvklara, hans puls polyrytmisk s att t ex Dogge Doggelito kunde stta en rap av hans tal mot frmlingsfientlighet.... en lustattack! En riktig teater har verklighetsgrund och besvrjer denna verklighet fr en annan. Med satiren demaskerar den det falska. Han kunde allt det dr, och gjorde det. Med humor, det r det vrsta vapnet. Idag vgar vr store ledare inte mta sin nya utmanare nerifrn, bristen r solklar, har inte varit s sen Palme. Jag vet inte vad som ntte honom vrst, egna misstag, vnsterns hn, fascismens hat, stabilitetens omnskliga krav, som satte honom p bananskal som IB och atomkraften -- linje 2-uppgivelsen, de vrsta realsveken. Vi som stod p Stadion och ledde tretti tusen mnniskor att sjunga den katalanska stridssngen Plen ( som vi r fjttrade vid) -- arm i arm -- s att vrlden gungade! Om vi drar till p samma gng s faller Plen snart omkull, ja den ska falla falla falla -- den r rutten nda in! Franco fll av den, men inte atomkraften. Den fll inte efter Tjernobyl. -- Den faller inte efter Fukushima... Eller?

5. Vi gjorde en pjs om det

-- Antigone/Nu p Bl Teatern -- mtet mellan Makten och Mnniskan, dr kung Kreon/Olof P tvingas

frsvara och rannsaka sig infr hot om en atomkatastrof, en frtigen lcka, som flickan Antigone vill avslja inte heller Tiresias/Hannes Alfvn, atomfysikern som bytte spr, kan pverka honom. Det gller en redan mttls tillvxt, fr folket. Verkligheten slr och flr honom att till sist antyda en svngning nr allt gtt fel (det gjorde aldrig Olof ). Dramat gestaltar vr onmnbaraste konflikt s att den blir definierad En rannsakning om makten, tillvxten, omnskligheten.

6. Vrdighet.
I Horndal hade Olof Palme lett stor demonstration fr Brukets verlevnad. P Sergels Torg steg han ut och svarade p horndalsbornas pjs Horndal och Draken. Till oss, FKC och Bergslagskantaterna skrev han i personligt brev att snt var just vad rrelsen nu skulle syssla med, folks egna uttryck fr ett rende, det var p gng. Jag tror han menade det. -- Tyvrr, inget hnde. Kulturen hade slts fr billigt, den som annars r sjlva jorden fr ett liv, ett land, en vrld. Sdan kultur r ju farlig. Bankerna omsluter oss. Tryggare med tvlingar. Frn Tahrirtorget kom nyss ropen, sngerna: Ge oss vr vrdighet! De ekade vidare frn Jemen, Syrien, Wisconsin, Illinois, Kina... de hlsar till varandra. Och oss. Visst hade Olof hvt sig p trna, ropat och struntat i stabiliteten. Visst mste vi brja om! Vad har vi annars hr att gra? Detonera med nsta bubbla? You get pie in the sky when you die. Demokratisk socialism, ngon? Claes von Rettig Frf, regissr, poet Bok: Ljuset fds ur Mrket, Vildrosen. Texten delad med DalaDemokraten Kultur

April Idag r Marken hr igen Jag kan g p Marken Borta sen 5 mnader! Den fanns! Den hade inte stuckit! Och solen ligger p den. Inget konstigt. Bara ett Mirakel. Miraklet Marken

*** Sng fr Lena Nyman

(Det stora brjar i det lilla.) Krleken, saknaden. Vr lilla frmsta Lena Nyman bara 66 och ingen hrde av sig utom den trogne vnnen bgen, han vet. I det mesta hon gjorde var hon den gldande livs-pilen, det stora undantaget frn den hrskande frstelningen. -- Hon frvnade alltid. Alla, ven sig sjlv. Mirakeldrabbande, drabbad av mirakel. Varje hennes ord och gest ppnade en ny, frvnad vrld. Minnespjs i P1 av 23-rige Hjalmar Bergman om det frlorade barnets hemkomst. (Han var sjlv ett stort frlorat, frstrt barn, utan hemkomst). Hon gr det. Frn det hon ppnar drrn i det sorgstela frldrahemmet skr hennes mirakel-frckhet tvrs in. Den studsar vidare, ver de frrdiska, sura tuvorna, knappt och terhllet, fr att s skarpt och grymt detonera, brista, bryta upp alla gamla ruttna murar. Hnsynslst blottlgga sitt livs kraft och frnedring, som blir vr. Varfr tar du inte av dig kappan? frgar den gamle. Fr jag har inget under. Hon har slt sitt sista. Domedagsreplik -- sjlvklar, utan all dramatik -- slpper fram en tillvaro. Liksom alla hennes repliker hr, av Hjalmar Bergman skarpt utsparade. Korta och renons p skydd, drfr ohyggliga. De r v i. -- I en sorts triumf. Detta r ett prov p den verrumplingsvlsignelse som Lena Nyman delade ut i allt hon gjorde. Om det var i den dagghpna frckheten i Agns hos Molire, i den uppfordrande attacken i Nyfiken-flickans frgor, i det gudomliga clowneriet i scener hos Hasse-Tage-Gsta, i den rena andakten kring Sdergran och Boye, eller i ljuset hos den unga Julia p Brunnsgatan. Vad var det? Inte gr det att svara p. Jag vet. Hon var alltid frlskad. Lena Nyman kom in frlskad. I oss alla. Hennes underbart okldda rst, gestalt, reaktioner och pstenden rev snder den maltna slja av smicker och spel som vanligen hljer. Och vi frlskade! terigen, s hopplst och sjlvklart kra -- utan att ge en rst eller en hand till hlsning-smekning i tid -- som vi gr med de bsta i Sverige. -- Frsvar? Hon var ett hgre naturvsen? Och skarn? Hon bara v a r , ju? Nej, skam. Vi br skmmas. -- Hon vigde hela sitt livs arbete t att visa oss vr mnniska. Jag har sllan frsttt de perversa festligheterna efter en mnniskas dd. Varfr inte fre, s hon fick knna och veta -- det vore friskare. -- vafan dra, jag gitter inte hra, vser hon. Och vi hpnar. t hennes hpenhet. Och paradoxalt sagodyra ja npenhet. Kom ihg: All lek r frsvarbar. I med fr trots allt. Tacksamhet och sorg. CvR

*****

ATOMKRAFTSJUBILEUM TJERNOBYL 25 R
HIROSHIMA 65 R
FUKUSHIMA NU I GR

Hiroshima-3 Miles Island-Tjernobyl-Fukushima Palme dr men Atomkraften lever Atomens liv r viktigare n Mnniskans
Det r klart att vi gjorde flera pjser och spel om det. Ingen annan gjorde det. Det r alldeles fr viktigt. Atomkraften hr till de hr besynnerliga tabuna vi har som det rder konsensus-censur, koncensur, kring. Strlande exempel p frdelarna med att lta samma instans ga och kontrollera en livsfarlig och lnsam produkt . Lite spklikt r det. Samma rster som fr 25 r sedan snkte oss i nn sorts klappgrt av mysmysiga ickebesked, lugn lugn allt r bara lite fruktansvrt. Jag knner kryllor ver hela huden nr jag fattar hur en srskild species av vrt slkte har odlats inne i srskilda kokonger fr atomexpertis, alla onbara, oblta, frslutna. Ta av koftan fr jesse namn! Vi tyckte att det var teaterns nstan frsta plikt. Hr kunde man gestalta, analysera, debattera. ret efter fanns det med i tre produktioner som vi, utan medel, researchade, skrev, repeterade och spelade Tjernobylspelet, Antigone/Nu och Den Nya Kantaten Om Vr Tid. Fr oss stora och omgivna av debatter, samtal. I r allts 25 r senare gr Folkteatern i Gvle en stor ambitis Tjernobylshow. Varfr inte tidigare? Men tack tack, nu rkar det stmma med Japanskrllen. Strre aktning vrd r pltsligt gamla Dramat som en mnad efter Fukushima gr en tydligt stark kvll fr Japan, med no-spel och allt. Nu har det ju en funktion! Men r det inte en nstan brottslig verksamhet? Atomkraften r helig! Den har inga fel! Dess kraft r frlsande! Den r oberrbar! Halleluja! Varje haveri bevisar hur stor den r, hur grnsls, hur mktig! T o m vr favorit Monbiot i Guardian har gtt ver till den p g a bristen p alternativ det borde vara den siste! S desperat r det? Provocerar han? Man satsar ju inte alls p celler och vind och vg och berg och det hela. Vi verkar av nt slags de fastkedjade vid det vrsta av allt. -- Ja, hej d! Hur allsmktig och geners! Fukushima r en ny sten i det stora domedagsbygget! D behvs inget slutfrvar. 1986 mynnade vrt Tjernobylspel ut i en vitrocks extatiska frevisande av det planerade Forsmarksfrvarets redan d ondliga (o)mjligheter -- hela vrlden blir ett enda stort slutfrvar! No problems! Hurra! Efter nsta 3Miles-Tjerno-Fuky-Hiroshima r den bara det. Rymden!

*** BLI URSINNIG!

STEPHANE HESSEL HETER EN MAN. HAN R NITTIOTRE R OCH HAR SKRIVIT DEN STRSTA BOKSUCCN I VSTVRLDEN. DET R BARA VI SOM NNU INTE HAR BRYTT OSS OM EN VERSTTNING.
Viildros knner oss ju hrt beslktade. Indignez-vous! r identiskt med Vildros motto sen lnge. Och varfr skulle vi inte bli ursinniga? Och varfr blir vi det inte! Hessel brjar s hr: Arvet efter 15 mars 1944. Han flydde det tyskockuperade Frankrike och anslt sig till de Gaulles exilregering i London Motstndsrrelsens program fr ett fritt Frankrike gller n idag. Vi behver dessa principer och vrderingar idag mer n ngonsin. Det hnger p oss, p oss alla tillsammans, att se till att vrt samhlle frblir ngot att vara stolta ver, inte detta land av papperslsa arbetare och utvisningar, av misstankar mot invandrare, inte detta land dr vra pensioner och andra sociala tryggheter blir ifrtgasatta, inte detta land dr media r i de rikas hnder. Allt detta mste vi vgra som sanna arvtagare till Nationella Motstndsrdet. Jag vill att ni, var och en av er, ska ha skl att vara ursinnig. Detta r viktigt. Nr ngot upprr dig, som nazismen gjorde med mig, det r d du blir en militant, stark och engagerad. Du gr med i historiens rrelse och det stora historiska fldet som fortstter att flyta bara tack vare var och en av oss. Historiens riktning gr mot mer rttvisa och mer frihet men inte den hmningslsa friheten fr en rv i ett hnshus. Det r sant att sklen till ursinne idag verkar oklarare och vrlden mer komplicerad. Vem styr? Vem bestmmer? Det r inte alltid ltt att vlja svaren bland de krafter som styr oss. -- Vrlden r stor och vi r hopkopplade p stt som vi aldrig varit, men ngra saker i denna vrld r oacceptabla. Fr att se detta behver du bara ppna dina gon. Jag sger till de unga: bara s e , och du finner ngot. Den vrsta tnkbara utsikten r likgiltigheten, som sger: Jag kan inte gra ngot t det. Jag klarar mig. Ett snt beteende tar ifrn dig ett av villkoren fr att vara mnniska: frmgan och friheten att vara ursinnig. Denna frihet r oersttlig, liksom den politiska delaktigheten som fljer med. Vi kan urskilja tv nya stora utmaningar: 1/ Den oerhrda klyftan mellan de mycket rika och de mycket fattiga slutar inte att vidgas. Detta r nytt. 2/ Mnskliga rttigheter och planetens tillstnd. Efter befrielsen kom jag att bli delaktig i upprttandet av Den Universella Mnskliga Rttighetsdeklarationen, som antotgs av Frenta Nationerna 10 dec 1948.

Sartres existentialism r ett rttesnre. Vi har ansvar fr vra liv p jorden.

Hessel r en dialogisk tnkare/talare, skolor och mten. Han vill att du svarar. Vi sger: detta r en dialogisk tidning. Den vill att du svarar. Ursinnet, ansvaret och makten r dina. Markera ditt moment. Vi r olika som br. Detta krver respekt och ppenhet och lust.
Noam Chomsky skriver just nu vrldens historia, pminner om den ytterliga logiken och konsekvensen i Amerikas del i den dagens vrldsordning planlades redan fre andra vrldskriget och har efter det verksllts med stor precision. Who owns the World? Heter hans ess och svaret r sjlvklart Ameika: det r vi!! Dri ingr Egyptens och vriga arablnders folkliga frigrelser i dag, inget att hymla om. Fast vi dr undan s ofrtjnt fort planerar vi och bygger vi och kpslr och luras och slss fr evigheten lik frbannat, vi kan inte lta bli, och s pltsligt ligger vi dr och inte hlften r gjord, vilket bakhll. Visst r det snpligt, jag vill sga ofrskmt. Men vi pratar inte om det. Vi skulle ju frska skaffa en livssyn som omfattar dessa idiotiska villkor, elle hur, s att vi inte lter lura oss s himla ltt. Jag tror det skulle gra oss lite mer mnskliga. Detta att vi alla har samma villkor.

Danskt i Uppsala!
Till Linus Tunstrm! Vill bara tacka.Vi var ver dagen i Uppsala (bjudna p stdfest fr Vildrosfestivalen i Hgaby, fick en kvll att se Mn som blir en smula irriterade i sllskap med kvinnor, en faslig ovanlighet i det land som har svrast med det danska galensinnet livgivande, skapande! Att du/ni vgade en satsning p Dr Dantes Nikolai Cederholm i helfigur, och lyckas s lngt med att "verstta" en hel ensemble till det snabb-satir-livsuniversumet -- underbart och nyttigt. -- Att ni ftt ivar Wiklander. Denne pilsnabbe gogubbe med fruktansvrd publikkontakt att vara varm lnk till en sndertrasad och otrstbar framtidsvrld -- Denna vrld som allts rytmiskt skarpt skissas i Morisse-Hjelm-s och Forss-Carlson-Forslund-s kroppsattacker -grundkunskap!!! Att inte glmma danskgangstern Bjrklund med bazookan och bsta beskrivningen av Svensk jag hrt. -- Du har ju sjlv lite frflutet i det sdra landet, det mrks! P lttsam- och frisprkigheten! Ville bara sga det. Och att vi gr tredje Vildrosfestivalen 21-23 juli, trots frluster -- artisterna satsar gagerna... inget annat n ndvndigt, alla hjlper till. Vill ha mera teater, som frra ret, frskte med zz... Har du ngra frslag? Hej och tack -- (LT svarar och lovar sprida!)

(Tal vid Hgaby stdfest fr Vildros 26 mars -11) Jag tycker att vr tillvxt som mnniskor, skande, prvande, skapande r fan s mycke viktigare n det frhrskande tillvxtparadigmet -kallat den som r rikast nr han dr vinner! Tag teatern, leken. Det frsta vi alla fds till och prvar oss fram med. Det r nstan levnadsvillkor. En ursprunglig och saklig ritual. Vi har svrt att se det, att ta det. Srskilt en kulturminister som ser allt som underhllning. Men kulturen r allas vr rtt och frmga till uttryck. Allas! Utan betyg -Att det finns underbara och fria proffs fr inte frnta oss rtten att uttrycka oss, forma, sga, sjunga, skapa vr vrld! Alla r underbara. Hr rder en gammal rdsla och fattigdom. Den mste vi ju bryta. Vi kan brja med att sga det, sprida det, gra det och inte ge upp! Det vrsta vi har r vr rdsla. Det bsta vi har r vrt mod. Till allt som njer sig med att stillna och stelna och stampa i betongspiltorna, krvs att vi lyser upp, beskriver, underrttar och gr nytt! Vad annars r vi hr fr?

****

(Dikt) Han trodde inte han kunde gra det. Och s gjorde han. Hans hpenhet var stor. Den svra konsten att sjlv. Fr mycket, fr mycket -- vad gr man nr det r fr mycket? Allt vimlar mot vartannat och du mot dig sjlv. Men en katastrof. Personlig eller allas, fleras. Under stndig kontroll och utan. Vi kan vara oss sjlva. Och jag d? Och du d? -- Var d? Ett motstnd. Vndpunkten. Turning Point. Allt mste vnda. Det hr har vi aldrig sett. Det r nytt. Vad ska vi gra. Historien vnder. Vndpunkt varje dag. Varje dag ny vndpunkt.

Man stretar mot och stretar fr, och det blir ngot tredje. Ingen vet. Alla hpnar. Mste brja om. Stlls p huvet och mste skaffa ftter och mark under. Med huvet fre. S mnga huven! De myllrade. Pang. Dr satt de. V V V -tecknet! Vilken Vrdighets Vndpunkt. Vi ska fira den. Folk vi har fr frsta gngen sagt Ifrn. Nu ska vi f f g sga Till! Hit men mycket lngre! Hjlp oss att se, och gra! Var kommer all vr dumhet ifrn? -Girighet. CvR

Vildrosfestival JaVisst 21-23 juli 2011 Igen!!! Vad igen, det r alltfr glest som det r! Jamen den var ju bankrutt! Ja, det var d det! Inte nu! Folk stller upp! Den behvs ju! Precis som du! Annat: LS Greiders Palmebok Blir rrande upplysande fr att han sjlv r dr hela tiden och reflekterar fritt. Vem annars? Mediavrldens orgier vid jubileet r pliktskyldiga och too much. Ingen kommer undan Olof Palme bryter bde hat och likgiltighet (Bonniers) Jos Saramago: Kain (Nr fr vi lsa den? Hans bsta bok sa portugiser p besk) Transtrmer frsts Den Offentliga Lgnen, med total sakkunskap avsljad av Maria-Pia och Johan i 8 ETC. Stina Oscarsson: TONEN i radioteatern Mirakulst nyutnmnd radioteaterchef! Vad kan nu hnda? Kanske det bsta.

MAKT
Pierre Bourdieu: MAKT upprthlls inte framfr allt genom vld, utan genom en stillatigande acceptans hos den som betraktas, och drmed betraktar sig sjlv, som underlgsen. Foucault: UPPFOSTRAN handlar till stor del om att pverka sjlvbilden hos den som uppfostras; s som man blir behandlad s upplever man sig sjlv.
Gaza r den tragiska trasiga mittpunkten i tiden. Ett vidppet sr som djupnar. Vi kan alla se det, och knna skammen vxa. Att en 65-rig ockupation, folkmord, frdrivning, internering, och vrdebefrielse samt avskrmning genom en tsittande tta meter hg mur kring varje mnniska av arabiskt ursprung r tgrder av en sdan bisarr cynism att de saknar ord, drfr undviks talas om. Det yttersta hnet mot FNs universella Rttighetsdeklaration, som r vr strsta skapelse, vr stolthet... Acceptansen av detta liksom den verallt expanderande acceptansen av anonym tortyr r tidsmarkrer som smittar ner allt vi lever i, i tyst samfrstnd... Vi fr inte reda p verkligheten, d r det vr skyldighet att ta. Dagens motchock: en fljd av dagens alla uppror p hemlig plats i Egypten har Fatah och Hamas slutit 3 ting: fred, sig samman och avtal om

samregering. Den sjuka splittraren och kroniska ockupanten har levt hgt p deras fiendskap, hoppar hgt. Ytterligare ett av tvtusenelvas mnga sm mirakler? Detta r en total verrumpling.

Hr slutar frsta delen av VILDROSEN MAJ 2011! Del 2 fljer! Hng me!

Del 2.
Kra vn! Vi hoppas du hmtat dig! Det har vi. Ngotsnr. S vi kan da lite mer av din dyra tid. Men vi vill ju bara dela med oss! Hll till godo.

Fortsttningen!

Maj 2011

NYA VRLDS-

DEN oKULTURELLA KULTURTIDNINGEN

GSTSPEL FR VILDROSEN AV ARTIST OCH FADER, Husby

VILDROSEN

BENGT ERLANDSSON

Var rdd om dig sjlv och tystnaden

Vi omger oss av musik p ett stt som vi inte hade mjlighet till fr 100 r sedan. Vi kan vlja att lyssna jmt men vi kan knappast vlja total tystnad. I affrer, i bussen, ringsignaler och p restauranger frekommer och anvnds musik. Musik pverkar oss positivt och negativt. Den kan f oss att m bra, f oss att komma ver en besvikelse, knna oss snygga i en provhytt eller knna oss fula i en provhytt. Vissa musikstilar kan bygga upp en aggression och anvnds medvetet av amerikanska armn vid utbildning av soldater.Vi mr bra av att sjunga i kr eller tralla i badrummet. Men jag frgar hur det pverkar samhllet nr mnga medmnniskor har lurar i ronen.Alltfr mnga kan g in i en bubbla och drmed gra att det blir svrare att kommunicera eller att trnga bort knslor som kanske behver bearbetas. Mnga goda frldrar stter upp tidsgrnser fr sina barn nr det gller tv-tittande, tv-spel, dataspel, internetanvndning men frre stter upp grnser fr musiklyssning. Det har delvis att gra med att det r mer svrkontrollerbart. Det finns tillgngligt i telefonen, iPoden, mp3-spelaren. Grejer som dagens unga har med sig som en naturlig del liksom en keps eller en lypsyl. Min 21-riga dotter trycker igng spotify det frsta hon gr p morgonen, hon har musik i ronen nr hon gr till bussen, ker till jobbet och p arbetsplatsen. Hennes arbetsgivare spelar musik i den stora lokal dr alla telefonfrsljare sitter eftersom det triggar de unga arbetarna att slja mer. Dom kan allts inte vlja om dom vill ha musik eller ej under arbetsdagen. Nr min dotter hrom veckan p gymet tog ur lurarna, upptckte hon att dom redan spelade stark musik i lokalen. Nr hon trnar spinning besvras hon av den alltfr starka musiken, som i och fr sig gr att hon inte knner hur trtt hon blir, vilket i sin tur gr att hon trnar nnu effektivare. I ett flertal underskningar visas att tinnitus kar orovckande mycket bland dagens unga. Dagens hgtalaresitter under alltfr stor del av dagen inne i rat, nra trumhinnan. Ca 15% av hgstadie- och gymnasie-eleverna har tinnitus att jmfra med hela ldersskalan dr ca 10% besvras av dessa ljudupplevelser. Vi har lagar som uppmanar oss att ha skerhetsblte p oss, att inte rka i offentliga lokaler fr vr egen och andras skull. Tanken har slagit mig att det kanske i framtiden kan komma regleringar nr det gller musik. Hur mycket fr vi utstta oss och andra fr? Det finns elektroniska ron som varnar fr ohlsosamma ljudniver

i lokaler dr konserter eller diskotek hlls. Jag fr en knsla av att dessa alltmer sllan anvnds. Det finns ljudmaxsprrar i in ear-lurar som ganska ltt kan kopplas ur. Fr mnga av dagens unga r tystnad ett onaturligt tillstnd. Vi mste alla hjlpas t att pminna oss om att tystnad behvs fr terhmtning av bde rat och tanken. Vi mste inse att det r vi sjlva som bestmmer nr musiken ska omge oss. Vilken roll fyller aktivt och passivt lyssnande? Nr du vljer att inte sl igng tv:n, musikspelaren eller radion nr du kommer hem hur upplever du det? Var inte rdd fr tystnaden. Njut av den. Njut av fgelkvitter eller av cykeldckets knaster mot grusvgen. Vrna tystnaden. Bengt Erlandsson, 45-rig tystnadsmissbrukare som valt att bo p landsbygden, grna cyklar och som till yrket frilansar som komiker, musiker och skdespelare. Han kan upplevas i Smedjan, Stjrnsund lrdagen 2 juli p Relations kick-off eller p Elvis & Janis Tribute lrdag 30 juli. Se hela sommarens program p www.smedjanstjarnsund.se www.bengterlandsson.se

********** I nya Stjrnsunds-Varietn som NYTT! -- hller egen Festival hela sommaren i Smedjan,
rekommenderar vi srskilt tv attractions som vi Vildros ryckt i lnge men r fr ostdda fr: 1/ Ulla Skoog och Trond Lindheim, sanslst underbara. Skoog har utanp allt annat (gteborgsk slta och galenskap) utvecklat sig till en av landets mest betydande kabarsngerskor, typ Lenja och annat brechtkt och franskt, men alldeles sjlv. Enorm rst, stake, vrme, och hon menar det hon sjunger sna finns inte! Lycka! Och 2/ 123 Schtunk. Vi har frskt varje r. En schtunk hade vi ett r, en hel vecka, Pr Srman, han r inte med lngre. Nu r det Beischer, hans fru Andersson och Lokko. Magnifika. Modeller. Nr dom ocks vgar slppa till lite (gteborgsk) satir blir dom helt unika. G dit! Och sen har dom frsts den underbara Kristina, eller Poetissan frn Aniara (besynnerligt nedlagd): Helen Sjholm! Unik! Enkelt sjlvlysande i natten! Missa henne ej.

Mera samband: Verket i Avesta lyser i r med en hedersgst filmaren Roy Andersson. Beknnrelse: Vildros har nskat honom som Vildrospristagare sen lnge, gissa vad det fallit p? Vi kan inte visa film. (Resurser kan det ocks kallas) Linder har lyckats, det blir en hftig sommar med Roys tyst- komiska skrckepos ver vr vrld samt allvarliga samtal ver Vr Rdsla fr Allvar. Vildros saluterar. Allvarligt sagt.
Nattbok. Kommer ut kl 6 p morgonen den 18 mars 2011, stter p radion och hr jublet i Benghasi efter FNresolution om ingripande. Det r starkt, ett hotande totalmrker som pltsligt fder ljus det frsta skimret p en lng tunnelvandring nert. Gadhaffi kan inte sprudla s infantilt kannibalistiskt lngre mot rttorna och kackerlackorna. Jag minns de starka bilderna i Dem Now igrkvll drifrn som var s unikt personliga och berrande: frivilliga skrpta resurslsa som valt bort allt sitt fr att hjlpastttabygga, proklamerar optimism trots klar katastrof, fast grtande. Har vaknat p g a infall om framtrdande p Uppsalastdfest, inspirerat av 97-ringen Hessel och hans bok Indignez-vous! , kopplar frsts mitt Vrda ditt Ursinne!, borde ropas och mera uppfordrande, Bli Arg! S har vi ju alltid tnkt, inget nytt. Men Nytt! Nu spricker lgnerna som har kapslat in oss i ratal, om vlstnd, trygghet, mening av tv hrdsmltor: den teknologiska, och den diktatoriska -girighetens yttersta evangelium fr billigt el och den totala slavstatens ofrihetens fr obegrnsad olja. Krnkraften hejdas i hela vrlden, och oljediktaturerna ocks, av naturens och de utsattas egna krafter. Vrda ditt ursinne, bli arg, handla. Det gller vr vrdighet. 3-4 gnger i Dem Nows reportage sger de utsatta ordet vrdighet. Dignity. Drm i natt: Ngon str bredvid mig och siktar med gevr. Jag griper om och vnder bort det nr han ska trycka av. Handen blir mycket het.

Vredens dag. En ond kraft avvpnas. Jordens fdelse. Knns igen. Tv onda krafter. Krnkraften. Ghadaffi. Leken, sger Suzanne Osten. Det viktigaste, det man glmmer bort i dagens panikuppfostran. Och hon antyder: utblick, p omvrld, samhlle, (var)andra

GSTARTIST & SKRIBENT: vildrospristagaren

BRITT EDWALL
upptrder i sommar p festivalen med sin show Alla Ropa. Bilden nedan frn Vildros spel Den nya Kantaten om Vr Tid. En hyllning till landets poplinunder- och verhuggare. Helge Gunnarsson, Sture Kalmelid, Margareta Sderberg. (1986-87)

BEIGE POPLIN
BRITTS SIGNATURMELODI och frslag till ny nationalsng Hlj mej i rocken av beige poplin osynlighetsyget av beige poplin ALLA ROPA av beige poplin av beige poplin av beige poplin Svenskaste tyget hrt torrt och knlst r Beige poplin r beige poplin r beige poplin Hrd torr och knls i beige poplin Perfekt kamouflerad i beige polin i beige poplin i beige poplin Gliiiiider omkring som en fisk i trisessen i beige poplin ALLA ROPA (tonartshjning) Ta beige poplin fre dljer s bra Dljer totalt en sn mespropp som jag Mer poplin beigare poplin Fr fan rocken hela dan Svenskaste tyget r beige poplin osv Bara den skre kan kl sej s Beige poplin osv

En andlig miljrisk r beige poplin Beige poplin osv Bara en stropp tcker sin kropp Med beige poplin med beige poplin med beige poplin Hybris poplin jante poplin Hybris poplin jante poplin Beige poplin sker inte sitt Vill inte st i livets mitt Beige poplin en rullgardin Du rr inte min beiga poplin frstru Skyddet hela dan r beige poplin Vi bygger oss ett framtlt och baktlt i beige poplin i beige poplin Och nr vi dst frdigt och gtt till vra fder Ja d ska vi svepas i beige poplin beige poplin ULTRARAPID NU Och d skare flaggas i beige poplin Halv stng i beige poplin Halv stng i Halv st suck ut Slut

****
EN KR PERSON SOM VI SAKNAR DJUPT R

Gertrud Gidlund
frlggare, medmnniska, artist. Hon uppskattade Vildros och skulle alltid komma, men annat var emellan. I Stockholm gled hon d & d frbi med bilen stannade till, pratade, inbjd till saker och ting. Jag mejlade om rd till produktion och finans fr min Vildros-bok Ljuset fds ur Mrkret, och det kom snart fldande, vackert skrivna och avgrande kunskaper. Boken kom till, vi skickade ett ex till henne, hon svarade s hr: Den hr boken stort tack! Den r storartad, vacker och geners. Ett kulturpolitiskt och historiskt dokument fr framtiden . Tillgivna Gertrud Gidlund. Det lever vi p! Pltsligt r hon bara frsvunnen.

KVINNORNA I GTEBORG
Onsdag 20 april 2011 Vi Vildros gav efter fr Gteborgslockelsen Vren, gick runt i stan och for ut till Atlanten, n b Vargn dr vi gick p ursirade hllar, sna dr med hela landskap p i grvitmossiga teckenskrifter, som ngra bockstenstroll suttit och rispat in fr hundratusen r sen, det r lnga berttelser som man kan fastna i och fras hur lngt som helst de tar aldrig slut och har sin egen totala sknhet. Tngluft och salthav och stranden full av skrp frsts, det fr man blunda fr, idag. Gteborg jo det r dr det hnder saker som inte r de frvntade som verallt annars. Och folket r elaka p ett varmt stt. Fast inte alla. Kvinnor har de gott om i Gtet, och sna ena! Annars finns ju inte kvinnan, lste jag just, man kan leta frtvivlat, utan att hitta. I hela vrlden. Nu gillar jag ine det hr med offer, nstan all teater handlar om det, s den gillar jag inte. Tre stora klassiska scenkvinnor sg vi hr nu, Yvonne, Johanna, Lucia. Alla gr t. Det r lite tradigt. Beror p hur man gr det. Gombrovitz gamla avskyvrda sadistklassiker Yvonne (jag har rkat se bde Sjberg och Bergman lska den p Dramat, srskilt IBs glada version bejakade tortyren av den stumma flickan som grs till driftkucku och ddas av verklass nog s perfekt) Backa Teater och Mattias Andersson (favorit) har blandat in tonringars rster frn idag, och lter den skndade flickan avbja det ddande fiskbenet vid mordmiddagen ,resa sig och g, det skulle hon gjort tidigare. Okej, den som vgrar spela spelet utgr ett hot. Hon kryper in i alla och ter dem inifrn. Utsatt = hotfull. verklassens vrsta skrck = att bli under, att skra igenom, att inte hlla, fr allt r spel, allt r falskhet och offren de enda sanna. Hot!? Bort! Kvartetten kring prinsen som tar yttersta steget, att gifta sig med den ordlsa: en enda vltrimmad orgie av skndligheter, stureplan fram och bak, men pltsligt ligger de p golvet i kramper p signalen Jag hatar min kropp, en tonrsrst frn taket. Alla oavsett lder, sjlvstympande. Det r en vrlds-ut- och inblick, verkrav som tmmer oss p oss sjlva fr marknaden, den mngfaldiga stil-sikts-karrir-status-marknaden som stympar oss hela tiden. Alla hatar sig. Flickan str bara och ser p, som hon gr p mycket. --

Nr jag frgar Emelie Strmberg eftert om knslan att vara hatad-mobbad-psykad, ja till dds i tre timmar varje dag offebtligen, sger hon: jag str ju ver dom, hon har olika namn p lekarna hon leker och utstts fr. Backa lter Yvonne dra lngsta stret.

Flickan Johanna frn slakthusen p Folkteatern, dess nya rda scen som Lars Norn dpt den till -dr i gamla Folkets Hus vid Jrntorget fullt av minnen av vr rorika arbetarhistoria... en hjrtpunkt i staden -hon r en mycket ung mycket energisk soldat i guds arm som fr med sig folk och gr hur lngt som helst i sitt vilda engagemang fr det goda, det rtta, men hon sviker bde gud och marx och Mauler, den tidvis mnsklige kungen av chicagokttet, och dr ensam i snfallet. Brechts text r kortad, arbetarna har inga roller bara en stor kr, och den sjunger till orgel, det mest sorgsna, Internationalen, mjukt och lngsamt medan den vandrar ner i underjorden och tonar bort. r spelet, regisserat av Melanie Mederlind, p Norns teater, ett begravningsspel ver alla uppror? S ser man Institutionismens handikapp: verkligheten kr om!

Medan denna produktion planerades-repadespremierades vnde sig vrlden tvrt med brjan i slutet dvs mellanstern, seklers frtryckta folk reste sig och strtade sina diktatorer, de har inte slutat n, svallvgor slog upp mitt i kapitalismhjrtat Michigan i mellanvstern, ja sg var det inte mrktes! Du har rtt: hr, i Sverige. Hr har nya friska omnskliga krafter istllet strkt sin vermakt. Men vad har vi vr teater till? Har vi ngon som r vr? Enda sjlvklara vore ju att den pilsnabbt ppnade fr rapporteringsamtal-kunskap-ubyte-visioner-dramer-lekar-fora kring detta enorma nya liv som exploderar i vrlden. Alla vra furstehus skakas, men mste vi det ocks? Brecht r komplex, han verkade fr en rd framtid men alla hans kvinnor frolyckas, Courage, Shen Te, Grusche... Melanie Mederlind lyckas f till ett virtuost aktuellt och slapstickspnsigt spel mellan wallsrtreetkidsen, Maulers smhajar, som

hakar upp sig som tevespel p vissa vrdeord, ex kpa-kpa-kpa, signalordens etta idag. Annars var jag sjlv i Chicago vid tiden fr BB:s pjs, slakthusen var stora blodiga delar av staden (kvarter dr Obama sen gjorde social tjnst) hallar trappor kranar bedvningsstick skrande tjut och gnissel, i min besksgrupp vnde flera om, en svimmade, the workers of the world var mest svarta. Kapitalet kastar dem hit och dit, upp och ner, kper mutar sljer och svljer. Just nu r kriget mot facken vrre n p r och dag i det frlovade landet. Naturligtvis var Marika Lagecrantz p plats, med en Studiefrmjandegrupp, vad tyckte de -- ambivalenta, frsta akten trkig, frutsgbar men sedan, ett stort teaterventyr. Soldat Johanna hlsar och bjuder oss frst p godis, som hon till sist tigger av oss.

Kvinnor! P Aftonstjrnan, vr kra gamla arbetarteater av tr i ett folketshus p Lindgrden, Hisingen, nu upprustat med moderna resurser, annars intakt dr ger man en egen revy, Freud i Farstun, vars titelscen beskriver en mlare som rkar i dispyt med snickaren p bygget om Oidipuskomplexet, olika tolkningar drav, och det drar med sig alla sorters mnniskor i nrheten , som alla svarar expertiskt olika, det rasar uppochner fr vningarna och ingen synpunkt r fr svr. Den som framfr detta r KG Malm, en i komikerkvartetten som omger primadonnan, kvinnan, Agneta Danielsson. Rakt, absurt troligt. Hon r en gteborgsk legend, hlften av tantduon Alfhild och Ortrud, som intog tvunderhllningen p 80-90-talen och sen inte hrdes av. Denna kvll r comeback efter tio r, och hon tar vara p den. Hon r kort sagt formidabel. Hon r revolutionr. Artist och folklig, utskt och elak och varm och exakt. Hon gr rent hus med de flesta av vra verklasslsningar, det m glla sjukvrden, ldrevrden, ungdomsvrden, all vrd som nu avskaffas och hon r inte ndig mot Malliansens gghuvuden som styr. . Det var lngesen man sg en s r och kttig komik p Makternas bekostnad, men den sitter i Aftonstjrnans vggar sen Kent A och Sonya H och Sten-ke, och den finns i publiken var gr den annars det lngre? Detta r en liten sensation, och till den bidrar ocks popsnret Dan Viktor, v r specielle vn sen tre r och som kommer i sommar ocks. Vi har bett honom ta med lite Aftonstjrna, det skulle vara vrt. Den press vi hinner se i Gbg (det finns numera bara tv tidningar, en koncern) har en enda liten skummande recension, lite njugg s dr, den strre skiter i det, fast detta r en stor teaterhndelse, drmed hndelse. Vr Dan agerar och sjunger med en alldeles speciell strv mjukhet och blixtsnabba vndningar,

bde politisk och inte, dvs mycket, han finns hela tiden p scenen som medackompanjatr med Bernt Andersson, sansls pianist-accordeonist plus minimalistisk bollplankspelare. (Medan jag skriver detta fr vi hra -att Agneta Danielsson kommer. Och KGMalm kommer med Lucas Stark och Joe Hill, s snart har vi hela stjrnensemblen! Det blir livat p Konnsjn i r... ) I en kyrka spelar Folkteatern Breaking the Waves efter von Triers gamla film om mn som hatar kvinnor p en oljerigg, den gr som smr, kvinnooffret lockar, med Folkteaterns amatrgrupper kring sig. Visst! Stackars kvinnor! Det borde inte vara s, s r det. Men det lr ska vara en mycket fin frestllning, med en pltslig oknd flicka i rollen och annat bra, stor kr, mycket musik, regi Kim Lantz. Jag blev frsts sur som en rv. Men jag har lite svrt fr Trier fr hans ohyggliga trst p kvinnoblod, manifesterad i film efter film.

Men den vrsta unga tragediennen denna gbg-vr r Operans Lucia di Lammermoor, bermd fr sina vanvettsarior. Att Donizetti var flyhnt belcantovirtuos frn Neapel med braskande succer tills syfilisen tog honom i frtid, en Verdis like, det visste vi, men det hr engelska produkionsteamet med regissren David Alden och scenografen Charles Edwards har i svarvita , skrovliga scenbilder med hghattad och lngklnnigad kr lyft fram verket som en social skildring av grandiosa mtt, halv realistisk halvt drmsk vision av tters och pengars makt, bara manlig, i dess hela ohygglighet. Flickan Lucia ska av sin broder Enrico sljas som brud fr att rdda familjegodset, bara det. Men hon lskar en ung romeo ur en annan, misshaglig slkt. De frsker p alla stt men hedersmachismen har ingen nd. Personerna kastar lnga spkskuggor p slottets vggar, kren agerar fordringsgare, brllopsadel, och till sist stilla sittande gravstenar p kyrkogrden dit Sir Walter Scotts klassiska roman siktar hela tiden, dden vntar. Lucia r en hudls tonrsbrud som Kerstin Avemo i sin spdhet och med sin enorma rst ger nstan omjlig intensitet. Hon agerar ju p sitt yttersta i hela operan, instngd och lngtande och hjlpls, de bermda tokariorna blir nstan sjlvklara. Tvngsbrllopet med den rike direktren r en skotskburlesk tjockdans, som bromsas tvrt av skrik frn vre vningen. Lucia har knivddat sin tilldmde, framtrder nu blodig i en exaltation som snder hennes rst upp i skrande hjder en utdragen uppgrelse med de makter hon utsatts fr. Tolkad p detta stt och med en nra dialogisk publiktillvndhet r Operan ingen gammal melodram utan ett dokument brigt ocks i dag, man har bemdat sig att gra alla mnskligt nrvarande, med en musik som ocks skulpterar och vssar varje stunds uttryck, dirigenten Andreotti r ocks, liksom sprket, frn Italien. Avemo sg jag gra rollen p Folkoperan frsta gngen -99, dr i ett stenlderssamhlle som fjrmade historien. Folk svimmade och flydde fr den danske regissren Kaspar Holtens blodsrealism. Hon har samma spdhet, men en otrolig skerhet i de oerhrda, nstan bristande rymdtonerna-som Jenny Lind och Kristina Nilsson lr ha gjort. -- Gbg-operan skter det hela mycket ambitist, varje frestllning har en introduktionstimme med expert, vlbeskt. Programhftet r rikt. Visst r det hr en folklig, fr alla gripbar och gripande giv frgan r bara hur f till... Och --- ?
Man pratar aldrig om sdant i vr gestaltande kultur, man utgr frn existerande mallar och begrnsningar, kanske ofta i medvetande om att om de skulle sprngas kunde teatern, operan, dessa dialogiska konstformer, kunna bli fr levande och livande, mana till och skapa dialoger och motspel, utveckla hela samhllen. Bst att

hlla det kvar inom de gyllene vggarna... Om detta vittnar bl a en ny bok av och kring den praktiske teoretikern

Joakim Stenshll, P jakt

efter den dialogiska estetiken (Carlssons). Stenshll gick ovntat bort mitt i sin omfattande
verksamhet, som bl a startade communitycentra och annan publikmedverkande scenkonst, Botkyrka, Gvle, Riks. Sjlv mtte jag honom nr han som ung i den nyskapande rebelliska gruppen UDG i Karlskrona prvade p allt, frn skdespeleri till dramaturgi. Han hade en avgrande roll i Spelet om Ronneby Blodbad och beskte FKC p Skeppsholmen med UDG:s gstspel dr. Han var med och startade brodern Pontus teater:moment i Gubbngen. Boken samlar den avhandling han hll p med, oerhrt intressant i ett land som gjort sig s fattigt p ord inom dessa omrden. Ord och handling. Denna levande kulisstormare har lyckats sprida, aktivera, f igng mycket med mnga, som vittnar drom i boken, frn America Vera-Zavala till Carolina Frnde. Mnde de framhrda! Vi knner stor slktskap och sympati. Hans postdramatiska teater tar avstamp i vr 150-riga psykologiska realism och frsker sprnga den genom dialog med publiken. Mot fjrde vggen stter han inga vggar alls, publiken inbjuds medskapa. Husgudar r de tv B:na Buber och Bachtin (vi har tre Brecht, Bachin, Boal) Buber, den judiske filosof vars hela budskap byggde p ett Du, en hel dialogisk vrldsskdning, och Bachtin, som skapade nstan en vrldssyn genom Det dialogiska ordet med Dostojevskij, och genom Skrattets historia med Rabelais -ocks karnevalen och den polyfona estetiken de mnga bestndsdelarnas esttetik, inte bara en. Bachtin sjlv frvisad till Kazakstan r den store befriaren, med sjlvpfunna kronotoper fr det som tagits fr givet, lika entusiasmerande som p ett annat stt den Buber som frn chassidismens tusen spel under en monologisk gud slutligen fann att gud fanns verallt, gud i vardagen, gud i den andre. Brecht avfrdas som fast i sina fabler. Stenshll vill bejaka ambivalensen i levandet, inte som ryska revolutionskulturen med teatern smitta till nytt samhlle, det blev ju ocks diktatoriskt, uppifrn. Hur kan teatern bde, som villkor, bygga den ndiga egna skapelsen och ppna utt mot skdarens medskapande? Stenshll har mnga uttryck fr detta, deltagarteater, sociala skulpturer, mellanrum, gemensam andning, allt sger han fr att bryta loss frn processernas egna former. Ocks anknytandet till avbrutna folkliga former i landet, Oerhrt viktigt. Tragiskt. Samtidigt kan jag undra varfr vrt tredje B, Augusto Boal, forumteaterns skapare, vr nyligen bortgngne brasilianske bror, inte alls finns i boken. Han har skrivit mnga bcker och vi bjd honom hit till otaliga seminarier och spel, ver landet och nda in i stadsteatrarna. I vrt Konnsjspel hromret Det Grna Hjrtat lt vi publiken gripa in mitt i. Men det r vl att g fr lngt? Hur nra som helst kan inte en dialogisk publik tilltas komma. -- Ingen impertinent anmrkning utan en nyfikenhet. Boals forumspel, som upplste rampen mellan, kunde alstra hisnande teatrala upptckter. De kom nerifrn. Dock anser jag inte detta huvudsak... det finns onsligt mycket att diskutera och prva. Tack, Joakim.

*********

VILDROS GSTLYRIKER (och chefredaktr DalaDemokraten)

GRAN GREIDER

HAR SNT OSS:

EN MUR AV MOLN
Bestllningsdikt till tjugorsminnet av Murens fall, men dikten hann aldrig bli klar och r det inte n idag:

Nr jag var sjutton lste jag Vladimir Majakovskijs dikt om hur han vid grnskontrollen stolt visade upp sitt pass: S ls och avundas mig!

Jag r medborgare av Sovjetrepubliken! Jag satt p skolbiblioteket p gymnasiet i Katrineholm en stad

av dda borgare och halvdda arbetare och sg ner i den uppslagna boken. Jag vnde blad lste rad fr rad sidorna virvlade som sn frn en uppsprttad dunkudde. Boken hade flugit in genom ett fnster i frsommardagen och landat i en skolkares huvud. Jag var en majakovskijkommunist och kommunisten i mig var nnu kommunismen i alla andra i det mnskliga sjlvt i det stora hoppet. Vietnameserna hade grvt sina tunnlar nda hit Folken vgrade ta nn skit Wolf Biermann krp upp ur en tunnel och sjng fr full hals en vals om socialism eller inget alls. Urgamla arbetare klev ut frn SKF gngen sned som Tatlins torn de var nn miljon och de tog sig ton. Murarna inne i de vsterlndska samhllena hade brjat skaka vilda strejker radikalisering De hade omringat Pentagon fr att lyfta det med mental kraft den bstga id nn haft det hade gjort Amerika pafft. Min mor brt upp och tog ett jobb och jag var stadd i frigrelse ett moln i trskor! Gnisslet nr mina trskor mitt i vintern drog kldens spik ur trottoarers packade sn! Blaise Cendrars och David >Bowie Madame Kollontaj slet som stderska i betonggymnasiets korridorer Och jag frgade mig: Vadd? Har inte proletariatet behov av glidflygplan? Det var som fan! Jag gick ut p stan S ls den hr dikten

och ni ska frnimma socialistens stt att vara: en makals frihet som detta borgerliga samhlle inklusive varje esoterisk radikal i sin hla aldrig kan tla! S jag reste mig och gick Och nr jag gtt och gtt i snart trettio r - jag har ftt mina gra hr mrks av denna frihet knappt ett spr Jag satt framfr Muren, framfr dess vstra sida mina frsta trettio r. Jag fll som Majakovskij ner i floden Neva ndde bottnen lg dr lnge med huvudet fullt av: Kamrater, efterkommande, hr upp hr talar agitatorn sjlva verhgtalaren drnkt av iskallt vatten ett hjrta som stannat. Jag rknade timmar i natten. Jag flt upp till slut bland moln hgt ver murarna, den stora i st och de mnga mindre i vst i Syd i Nord Dagarna d den stora muren fll satt jag dr med min f d flickvn frn Tjeckoslovakien frn Murens stra sida hade hon flytt TV-bilder visades p himlen Frihetstecken p nytt Hon skakade i hela sin kropp av ett sllsamt hopp och visst jag knde ett sting av dligt samvete fr att jag kallat mig kommunist Men hr upp! Kamrat Liv! Och kamrat Skuld! Och kamrat Frihet! Och Kamrat Lika ln fr allt arbete! Jag kan inte lgga

band p insikten och inte trampa p min egen strupe: Sovjetunionens siste politiske fnge var socialismen sjlv! Dmd till sjuttio rs straffarbete plgad under Lenin mrdad under Stalin trkad ihjl under Bresjnev men p det sjuttioandra ret en dag i november teruppstnden ur sin grav en pappersls i en bt p ett hav utan pass i ngot enda land Han hade inga band Frusen, hungrig, hemls, sdan r idag socialismen Muren har fallit det vrre fngelset har slagits ihop med det bttre

ett samgende en fusion fr att n en strre marknad Jag sitter denna november vid fnstret Sn har virvlat Majakovskij ropar till kommande sekler:

----------------------------------Gran Greider

ULF LUNDN

INLGG TILL VILDROSEN

EN FULLSTNDIG HISTORISK RETRTT

Avstndet mellan vljare och valda vxer. En granskning gjord av Riksdag&Departement visar att en kompakt majoritet av riksdagspolitikerna frn de tre storstderna bor i innerstderna och i vlmende villaomrden. Miljonprogrammets frorter ligger i politikerskugga nstan ingen ledamot bor dr. I samma skugglandskap kan vi placera industristder/bruksorter p landsorten. Nu r inte bara de mktigaste politikerna samlade under ett och samma paraply. Hr bor ven den ekonomiska eliten inom nringslivet. I samma bostadsomrden bor ven cheferna och opinionsbildarna inom alla vra stora medier. Den heliga triangeln r skrad. Umgngeskretsen utgrs av likasinnade. Det skapas en informell nomenklatura med flera gemensamma intressen att bevaka. Det r i den hr isolerade sociala miljn som begrepp som vardagspussel har vckts inte i frorterna eller industri- och bruksorter. Det r hr som motstndet mot fastighetsskatten varit som strst och det r hr som ider om snkta skatter och statliga bidrag fr stdhjlp och hemrenoveringar haft sin starkaste jordmn. Denna elit har redan p frhand bestmt vad som r realistiskt mjligt eller inte. Den enda vgens politik mot mittens rike r den enda gngbara, det vill sga fortstta privatisera och snka skatterna Ja, det r i dessa oheliga umgngeskretsar som dagordningen faststlls. Vad som r rtt och fel.

Vem som r inne eller ute. Mona Sahlin klhalades lngt fre valet av ett enigt politiskt kommentariat understtt av meningslsa frtroendemtningar. Oppositionsledaren fr oavsett partifrg alltid lgre std n den sittande statsministern. Nr hon sedermera avgick efter valfrlusten blev hon pltsligt allas kelgris. Varfr? De s kallade opartiska politiska kommentatorerna tar intryck, vill ing i samma gemenskap, sga rtt saker till rtt folk, fr att passa in. Deras analyser riktar sig inte i frsta hand till den ensamstende tvbarnmamman i Smedjebacken eller Tensta som fr vnda och vrida p varenda slant utan till en redan vlmende vljarkr. Det anses sjlvklart att riksdagen skall best av manliga och kvinnliga ledamter. Jmstlldhet mellan knen r inte lngre ngon kontroversiell frga i det ppna och demokratiska samhllet. Det r dremot hopplst att prata om kade klasskillnader och ifrgastta makten av i dag. I TV4 hromkvllen tyckte Lennart Ekdahl att det var dags att diskutera Kinas syn p barnuppfostran. Var det inte dags fr oss andra att lra oss av deras elitskolor och auktoritra metoder? Tja, varfr inte g hela vgen? Det dr med demokrati... Det hr kan ocks kallas fr samhllets frnyelse. Att nringslivet, politiken och mediernas strsta makthavare flyttat samman och brjat mta ut avstnd till den vriga befolkningen. Det kan ocks kallas fr en fullstndig historisk retrtt som frflyttar oss minst hundra r tillbaka i tiden. En ny medel- och verklass i innerstderna har vuxit fram i klvattnet p en privatiserad samhllsomvandling, dr kollektivavtal och den svenska modellen krs ver av bemanningsfretag, f-skattsedlar och dr myten om den lyckliga entreprenren odlas med full kraft. Under tiden vxer klassklyftorna och en frlamande knsla av hopplshet bland dem som inte lngre har ngon uppgift att fylla i vrt samhlle. De lmnas kvar p perrongen medan de bortflyende knuffar sig in p framtidens tg och frsker skaffa sig en s bekvm sittplats som mjligt. ULF LUNDN Kulturredaktr Dala-Demokraten

*****
Mirakel! DEN FLJANDE ARTIKELN STOD P DN DEBATT P SKRTORSDAGEN, SKRIVEN AV HKAN JUHOLT, SVENSK POLITIKER DET R EN YTTERST MODIG HANDLING. INGEN DYLIK HAR TIDIGARE VGAT. VI NYPER OSS I TACKSAMHET VERALLT. DET KNNS! VI STAL DEN OMEDELBART.

Sverige behver ett rejlt kulturlyft

Artikel publicerad p DN Debatt 21 april 2011
Regeringen har valt att genomfra sitt systemskifte ocks inom kultur- och medieomrdet. Det har blivit neddragningar och grundlggande ideologiska frndringar. Fljaktligen ska bibliotek ut p entreprenad och

varje konstnr med sjlvaktning vara entreprenr. Min frtvivlan r stor ver hur Sverige frvandlats till ngot som handlar om pengar, marknad och marginalisering. Hr framtrder skillnaden i mnniskosyn som tydligast.

Jag vill st upp fr en kulturpolitik som uppmuntrar till eget skapande, som ppnar museer och kulturens arenor och respekterar det engagemang som landets kulturarbetare str fr I ett samhlle dr klyftorna i tillgng till kultur kar, och allt reduceras till enbart individuella projekt, dr vinnarna och frlorarna r givna p frhand, dr bryts ocks tilliten och de viktiga samhllskontrakten. Jag vill driva p fr ett samhlle dr det gemensamma spelar roll igen. Fr detta synstt spelar kulturen en avgrande roll. Som ordfrande fr Socialdemokraterna kommer jag att st upp fr en kulturpolitik som utrustar mnniskor med vingar, som uppmuntrar till eget skapande genom hela livet, som ppnar museer och kulturens arenor, som respekterar den kunskap, det engagemang, det djup och den bredd som landets kulturarbetare str fr.
Ytterst handlar det om synen p mnniskan och mnniskovrdet: mnniskan som medborgare i ett samhlle eller mnniskan som kund p en marknad. Jag ser p kulturen som samhllets vrderingsmtare. Min utgngspunkt r enkel. Ett gott samhlle dr konsten fr ta plats och dr vr ppenhet och nyfikenhet mot omvrlden, historien och framtiden, frodas. Det ska finnas plats fr bde den lttillgngliga och den provocerande, bde den kommersiellt gngbara och den obekvma.

Det behvs fler oberoende rster i det offentliga samtalet. Det behvs fler arenor fr debatt, dr olika synstt och ider kan mtas och brytas mot varandra. Och det behvs kade mjligheter att uttrycka och ta del av olika perspektiv och kulturyttringar. Kulturen har flera viktiga roller i samhllet. Att spegla den tid vi lever i. Att lta oss frst vra egna och andras knslor och upplevelser. Att frmedla spnnande berttelser och mnniskoden. Men kulturen spelar ocks en mycket viktig roll i att ifrgastta, i att kanalisera protester mot orttvisor, i att mla upp en annan, mjlig och bttre vrld.
Det mest fantastiska med kulturen r att den i grunden alltid r fri och obunden. Den har lika mnga ansikten och uttryck som det finns mnniskor och tankar. Den knner ingen annan herre n de begrnsningar vi sjlva stter p vr kreativitet och fantasi. Men tillgngen till och mjligheterna att utva kultur ser olika ut. Hr spelar politiken en viktig roll, inte fr att g in och detaljreglera innehllet i olika verk, filmer, ltar och annat, utan fr att ka mjligheterna fr alla oavsett bakgrund och storlek p plnboken att ta del av och sjlva vara med och utforma bcker, filmer, tidningar, konstverk, teaterfrestllningar och musikstycken. Under lng tid har det ansetts sjlvklart att konsten och kulturen inte kan verleva och vara fri om den hnvisas enbart till marknadens krafter eller ett ftal mecenaters vlvilja. Likformighet, utarmning och kultur som elitprojekt blir resultatet. Kring detta har det ocks under lng tid funnits ett brett std i riksdagen. Nu r fltet upprivet. Nr moderatledaren Fredrik Reinfeldt utsg sin frsta kulturminister dvarande Timbrochefen Cecilia StegChil var det en tydlig stridssignal. Det skulle vara slut p samsynen och det offentliga stdet. Hr skulle rensas och marknadsutsttas och bva mnde varje kulturarbetare. Nr hon fick avg tonades revanschismen ner men i sak har regeringen valt att genomfra sitt systemskifte ocks inom kultur- och medieomrdet.

Det har blivit neddragningar, nedlggningar, utrensningar, kontrollsystem, och grundlggande ideologiska frndringar s ska exempelvis kulturpolitiken inte lngre motverka kommersialismens negativa verkningar och fljaktligen ska bibliotek ut p entreprenad och varje konstnr med sjlvaktning vara entreprenr. Att lta kulturen styras av kapitalstarka krafter r problematiskt bde drfr att det minskar kulturens och kulturutvarnas faktiska oberoende, och

fr att det bidrar till att ka snarare n att minska klyftan i tillgng till kultur. Jag kommer aldrig att acceptera ett samhlle dr det bara r de vlbrgades barn som fr mjlighet att lra sig att spela ett instrument. Eller bibliotek dr det bara lnas ut bcker frn ett visst frlag.
Frfattaren Marie Silkeberg sammanfattade i vras i tidskriften 10-tal hur hon och andra upplever situationen: Det r aldrig bra nr mnniskor som arbetar med kultur blir rdda. nr det blir allt svrare att f pengar nog fr att kunna tnka och arbeta i lngre perioder. Det r marknadsideologin och det bristande intresset som slr igenom. S var exempelvis terinfrandet av avgifter fr museibesk mindre en frga om pengar n ideologi: Man skall inte subventionera vuxnas kulturkonsumtion, hette det frn de borgerliga. Verkligen? Byt ordet vuxna mot medborgare. r det d inte en ovanligt bra id att ge medborgarna fritt tilltrde till vra gemensamma museiskatter och andra kulturupplevelser? Eller mste vi reducera allt mnskligt till varor och tjnster p en marknad, alla medborgare till kunder, alla konstnrer, vrdare, frskollrare med flera till fretagare och kpgalleriorna till de enda avgiftsfria offentliga rummen? Jag ser Norge som ett fredme nr det gller kulturpolitiken. I opposition bestmde sig Arbeiderpartiet fr rejla satsningar, och de genomfrdes ocks nr man kom till makten. Srskilt viktigt var att kulturpolitiken blev en viktig del av den stora politiken, inte undanskuffad i ett hrn. Vi socialdemokrater har inspirerats av Norge och jag som partiledare vill skerstlla att vrt parti tar fortsatta steg i samma riktning. Sverige behver ett rejlt kulturlyft.

Jag vill utveckla det synstt som innebr att ett levande och starkt kulturliv r en oerhrd tillgng fr oss alla; intellektuellt, knslomssigt, demokratiskt. Det dljer inte att kultur kan ge nya jobb och ekonomiskt gynnsamma fljdverkningar men lt oss se det som goda bieffekter. Konsten gr oss heller inte ndvndigtvis till bttre mnniskor eller lser samhllsproblem men medborgarskapet blir fulldigare och livet rikare. Drfr r det en sjlvklarhet fr mig som socialdemokratisk partiordfrande att prioritera kulturpolitiken. Att lyfta lsandet och litteraturen, filmen, teatern, musiken och konsten formar ett samhlle dr man tillts vara mnniska. Vi behver de demokratiska rum som kulturen utgr; teatrar, bibliotek, samlingslokaler, andaktslokaler och vlfrdsstatens institutioner r mtesplatser dr vi medborgare trffar varandra, mts som jmlikar och vxer tillsammans.
Min frtvivlan r stor ver hur jag ser att Sverige frvandlats frn ett land dr kulturpolitiken varit en viktig del i formandet av vr samhllsmodell till ngot som handlar om pengar, marknad och marginalisering. Hr i synen p rtten till ett rikt kulturliv, i frsvaret av konstens uppgift att odla vra drmmar, att vi ges mjlighet att kunna se livet med ngon annans gon framtrder skillnaden i mnniskosyn som tydligast. Ett annat Sverige r mjligt. Hkan Juholt partiordfrande (S)

Heja Hkan HEJA HKAN HEJA HKAN!

Skrtorsdagen 2011 kanske blir en sn dr historisk mrkesdag hos oss. D framtrdde den nye oppositionsledaren p Debatt i det strsta borgarmediet som just har dragit ner p all kultur, och lyfter sagda kultur frn golvet, frn bakersta till frmsta plats i landets taganden. En vrre krleksfrklaring

till allas uttryckskonst och frmga har jag ine sett sen Vildrosegen, ja sen 35 r, minst, nyss samlad i boken och begreppet Ljuset fds ur Mrkret, du vet. Hkan bejakar allt det dr, som r grunden fr ett land och en jord (ja inte precis de orden, men meningen). Det r i sanning mirakellikt! Det r befriande! Det r stort, inte minst fr att det grs s sjlvklart, uan krus, prut och reservationer! Vad sger han d? Ja du som r Vildros vet redan, jag behver inte dra vr ideologi, den hittills frbjudna, frsuttna, frborgade, frljligade, frpassade, frglmda den lever hr i fullaste prakt, bokstav fr bokstav, och hrliga rytmer. T o m vrt knnetecken, den Bachtinska dialogen -lsaren skdaren mottagaren r medskapande, annars blir det inget, kan anas dr om man tittar efter, och det gr man ju. Eller? Det r chockeande. Man knner sig som barnen i pepparkakshxans hus nr hon har smllt av och man vgar titta ut och slipper kka mer stslisk fr att passa hennes aptit s har det ju varit under Malliansens vidunderliga okulturpolik, kulturen ska gdas av sponsorguld fr att bli lnsam -dess enda berttigande. Vi skrev ju ett spel om Ronneby blodbad dr blodbadet stod fr just det som Malliansen sen dess har expedierat slakten p det enda verkliga och vettiga samhllsexperimentet i vrlden som gav varje mnniska ett vrde, en vrdighet. Detta spel togs upp igen frra ret med framgng men tycks ha gett den nya tidens exekutrer kalla ftter p g a sin sannhet? -s dom gr ngot annat nu. Det hade dessutom humor, en kvalitet som r svr och skrmmande fr mnga.. Det var ett dialogiskt polyfont spel med publiken inbjudna p fest medan svenskarna nalkades norrifrn. Snt r fortfarande fr svrt? Nu kan det komma. Hkan r den nya borgmstar Hoffman, tror jag, han som dyker upp ur havet (Smland) och fr folk med sig p en humanistisk samhllsdrm, dr alla dimensioner r viktiga och samspelar, inte bara en habegrets. Visst var och en r sig sjlv nrmast. D mste man frst ha ett sig sjlvt, och det fr man bara i samspel med andra, vi skapar varandra till sjlvvarelser, annars blir vi inget alls. S r det ju? Sg emot, snlla.

*****
DRMMEN OM MORGONDAGEN DRMMER DU DEN? HUR VILL DU ATT DEN SKA SE UT. BERTTA FR OSS! S BERTTAR VI TILLBAKA! FR VI DET? DU BRJAR.

Ladda upp fr Konnsjfestivalen. Dr kan man mtas. Ta med allt. 21-23 juli 2011. Visst ses vi dr. Den ovntade festivalen vntar dig. Sg vad du nskar, vi gr det! Du anar inte. Nytt hela tiden. Som livet! Var med och gr liv!

VILDROSEN
KONNSJGRDEN 77468 HORNDAL DALARNAS HORN sticker hl p vrlden 0226 410 40 WWW.VILDROSFESTIVALEN.SE vildrosfestivalen@gmail.com RED. & TECKNARE, mm CLAES VON RETTIG

HEJ D!
______________

Extra. Svar:
Its an eloquent plea, and I really wish I could accept, but its just impossible for me. Too many conflicts. Noam Chomsky From: claes von rettig (by way of Noam Chomsky <chomsky@mit.edu>) [mailto:claes.von.rettig@telia.com] Sent: Wednesday, April 27, 2011 4:16 PM To: Noam Chomsky Subject: New try! Dear, dear, dear mr Chomsky! Indeed we know that our aspirations are a little hopeless. But as we, the Wild Rose Organization and Festival, have the stupendous plight to try until we succeed, we have to repeat our invitations from yesteryear. In order to give you the Wild Rose Price in hand we would like to welcome you here in mid-Sweden festival time 2123rd of July. One day sooner or later, okey, but it ought to be in this space of time. Especially important after your latest publications, the Palestine book with mr Papp, and the grand historic fresque "Who Owns the World?", which sets most peoples viewpoints afire. A session with you is exemplary for giving universal perspectives on the world, on the media corrupted "reality" which predominates peoples beleives.

As the austrian criic and satirist Karl Kraus once put it (100 years jubliee): "Reality does not occur before it is put in the media." So, mr Chomsky, you and a few others (i e Democracy Now... that miracolous free stage with Amy Goodman) are some true media of your own. You should be multiplied. We would like to help you muliply. Please, mr Chomsky, you are needed. Our festival is the only one arranged as a big meeting between ages and kinds, and its members and admirers are growing fast. Please attend to our world renewal programme, which also has mr Hessels motto as our original own: Indignez- vous! Mottos of this year are Revolt and Worthiness. OK, we know that youd like to, but can you? The place is a beautiful, secluded surrounding in he underworld woods with fields and a deep fresh lake, Konnsjn, youll be treated like a prince, with your company. Welcome! Yours truly, Claes von Rettig, The Wild Rose, Konnsjgrden, S-77468 Horndal Sweden, -- 0226-410 40, claes.von.rettig@telia.com vildrosfestivalen@gmail.com www.vildrosfestivalen.se

Vi har i alla fall frskt.

PS. Maila oss grna att Vildrosen kommit fram? S vi vet! Annars vet vi ju inte? Och bertta ev ny e-adress! Ngot annat viktigt? Tell us! -- verse med allt krngel. Tack. DS

Del 2.
Kra vn! Vi hoppas du hmtat dig! Det har vi. Ngotsnr. S vi kan da lite mer av din dyra tid. Men vi vill ju bara dela med oss! Hll till godo.

Fortsttningen!

Maj 2011

NYA VRLDS-

VILDROSEN
DEN oKULTURELLA KULTURTIDNINGEN
GSTSPEL FR VILDROSEN AV ARTIST OCH FADER, Husby

BENGT ERLANDSSON

Var rdd om dig sjlv och tystnaden

Vi omger oss av musik p ett stt som vi inte hade mjlighet till fr 100 r sedan. Vi kan vlja att lyssna jmt men vi kan knappast vlja total tystnad. I affrer, i bussen, ringsignaler och p restauranger frekommer och anvnds musik. Musik pverkar oss positivt och negativt. Den kan f oss att m bra, f oss att komma ver en besvikelse, knna oss snygga i en provhytt eller knna oss fula i en provhytt. Vissa musikstilar kan bygga upp en aggression och anvnds medvetet av amerikanska armn vid utbildning av soldater.Vi mr bra av att sjunga i kr eller tralla i badrummet. Men jag frgar hur det pverkar samhllet nr mnga medmnniskor har lurar i ronen.Alltfr mnga kan g in i en bubbla och drmed gra att det blir svrare att kommunicera eller att trnga bort knslor som kanske behver bearbetas. Mnga goda frldrar stter upp tidsgrnser fr sina barn nr det gller tv-tittande, tv-spel, dataspel, internetanvndning men frre stter upp grnser fr musiklyssning. Det har delvis att gra med att det r mer svrkontrollerbart. Det finns tillgngligt i telefonen, iPoden, mp3-spelaren. Grejer som dagens unga har med sig som en naturlig del liksom en keps eller en lypsyl. Min 21-riga dotter trycker igng spotify det frsta hon gr p morgonen, hon har musik i ronen nr hon gr till bussen, ker till jobbet och p arbetsplatsen. Hennes arbetsgivare spelar musik i den stora lokal dr alla telefonfrsljare sitter eftersom det triggar de unga arbetarna att slja mer. Dom kan allts inte vlja om dom vill ha musik eller ej under arbetsdagen. Nr min dotter hrom veckan p gymet tog ur lurarna, upptckte hon att dom redan spelade stark musik i lokalen. Nr hon trnar spinning besvras hon av den alltfr starka musiken, som i och fr sig gr att hon inte knner hur trtt hon blir, vilket i sin tur gr att hon trnar nnu effektivare. I ett flertal underskningar visas att tinnitus kar orovckande mycket bland dagens unga. Dagens hgtalaresitter under alltfr stor del av dagen inne i rat, nra trumhinnan. Ca 15% av hgstadie- och gymnasie-eleverna har tinnitus att jmfra med hela ldersskalan dr ca 10% besvras av dessa ljudupplevelser. Vi har lagar som uppmanar oss att ha skerhetsblte p oss, att inte rka i offentliga lokaler fr vr egen och andras skull. Tanken har slagit mig att det kanske i framtiden kan komma regleringar nr det gller musik. Hur mycket fr vi utstta oss och andra fr? Det finns elektroniska ron som varnar fr ohlsosamma ljudniver i lokaler dr konserter eller diskotek hlls. Jag fr en knsla av att dessa alltmer sllan anvnds. Det finns ljudmaxsprrar i in ear-lurar som ganska ltt kan kopplas ur. Fr mnga av dagens unga r tystnad ett onaturligt tillstnd. Vi mste alla hjlpas t att pminna oss om att tystnad behvs fr terhmtning av bde rat och tanken. Vi mste inse att det r vi sjlva som bestmmer nr musiken ska omge oss. Vilken roll fyller aktivt och passivt lyssnande? Nr du vljer att inte sl igng tv:n, musikspelaren eller radion nr du kommer hem hur upplever du det? Var inte rdd fr tystnaden. Njut av den. Njut av fgelkvitter eller av cykeldckets knaster mot grusvgen. Vrna tystnaden. Bengt Erlandsson, 45-rig tystnadsmissbrukare som valt att bo p landsbygden, grna cyklar och som till yrket frilansar som komiker, musiker och skdespelare. Han kan upplevas i Smedjan, Stjrnsund lrdagen 2 juli p Relations kick-off eller p Elvis & Janis Tribute lrdag 30 juli. Se hela sommarens program p www.smedjanstjarnsund.se www.bengterlandsson.se

********** I nya Stjrnsunds-Varietn som NYTT! -- hller egen Festival hela sommaren i Smedjan,
rekommenderar vi srskilt tv attractions som vi Vildros ryckt i lnge men r fr ostdda fr: 1/ Ulla Skoog och Trond Lindheim, sanslst underbara. Skoog har utanp allt annat (gteborgsk slta och galenskap) utvecklat sig till en av landets mest betydande kabarsngerskor, typ Lenja och annat brechtkt och franskt, men alldeles sjlv. Enorm rst, stake, vrme, och hon menar det hon sjunger sna finns inte! Lycka! Och 2/ 123 Schtunk. Vi har frskt varje r. En schtunk hade vi ett r, en hel vecka, Pr Srman, han r inte med lngre. Nu r det Beischer, hans fru Andersson och Lokko. Magnifika. Modeller. Nr dom ocks vgar slppa till lite (gteborgsk) satir blir dom helt unika. G dit! Och sen har dom frsts den underbara Kristina, eller Poetissan frn Aniara (besynnerligt nedlagd): Helen Sjholm! Unik! Enkelt sjlvlysande i natten! Missa henne ej.

Mera samband: Verket i Avesta lyser i r med en hedersgst filmaren Roy Andersson. Beknnrelse: Vildros har nskat honom som Vildrospristagare sen lnge, gissa vad det fallit p? Vi kan inte visa film. (Resurser kan det ocks kallas) Linder har lyckats, det blir en hftig sommar med Roys tyst- komiska skrckepos ver vr vrld samt allvarliga samtal ver Vr Rdsla fr Allvar. Vildros saluterar. Allvarligt sagt.
Nattbok. Kommer ut kl 6 p morgonen den 18 mars 2011, stter p radion och hr jublet i Benghasi efter FNresolution om ingripande. Det r starkt, ett hotande totalmrker som pltsligt fder ljus det frsta skimret p en lng tunnelvandring nert. Gadhaffi kan inte sprudla s infantilt kannibalistiskt lngre mot rttorna och kackerlackorna. Jag minns de starka bilderna i Dem Now igrkvll drifrn som var s unikt personliga och berrande: frivilliga skrpta resurslsa som valt bort allt sitt fr att hjlpastttabygga, proklamerar optimism trots klar katastrof, fast grtande. Har vaknat p g a infall om framtrdande p Uppsalastdfest, inspirerat av 97-ringen Hessel och hans bok Indignez-vous! , kopplar frsts mitt Vrda ditt Ursinne!, borde ropas och mera uppfordrande, Bli Arg! S har vi ju alltid tnkt, inget nytt. Men Nytt! Nu spricker lgnerna som har kapslat in oss i ratal, om vlstnd, trygghet, mening av tv hrdsmltor: den teknologiska, och den diktatoriska -girighetens yttersta evangelium fr billigt el och den totala slavstatens ofrihetens fr obegrnsad olja. Krnkraften hejdas i hela vrlden, och oljediktaturerna ocks, av naturens och de utsattas egna krafter. Vrda ditt ursinne, bli arg, handla. Det gller vr vrdighet. 3-4 gnger i Dem Nows reportage sger de utsatta ordet vrdighet. Dignity. Drm i natt: Ngon str bredvid mig och siktar med gevr. Jag griper om och vnder bort det nr han ska trycka av. Handen blir mycket het. Vredens dag. En ond kraft avvpnas. Jordens fdelse. Knns igen. Tv onda krafter. Krnkraften. Ghadaffi. Leken, sger Suzanne Osten. Det viktigaste, det man glmmer bort i dagens panikuppfostran. Och hon antyder: utblick, p omvrld, samhlle, (var)andra

GSTARTIST & SKRIBENT: vildrospristagaren

BRITT EDWALL
upptrder i sommar p festivalen med sin show Alla Ropa. Bilden nedan frn Vildros spel Den nya Kantaten om Vr Tid. En hyllning till landets poplinunder- och verhuggare. Helge Gunnarsson, Sture Kalmelid, Margareta Sderberg. (1986-87)

BEIGE POPLIN
BRITTS SIGNATURMELODI och frslag till ny nationalsng Hlj mej i rocken av beige poplin osynlighetsyget av beige poplin ALLA ROPA av beige poplin av beige poplin av beige poplin Svenskaste tyget hrt torrt och knlst r Beige poplin r beige poplin r beige poplin Hrd torr och knls i beige poplin Perfekt kamouflerad i beige polin i beige poplin i beige poplin Gliiiiider omkring som en fisk i trisessen i beige poplin ALLA ROPA (tonartshjning) Ta beige poplin fre dljer s bra Dljer totalt en sn mespropp som jag Mer poplin beigare poplin Fr fan rocken hela dan Svenskaste tyget r beige poplin osv Bara den skre kan kl sej s Beige poplin osv En andlig miljrisk r beige poplin Beige poplin osv Bara en stropp tcker sin kropp Med beige poplin med beige poplin med beige poplin Hybris poplin jante poplin Hybris poplin jante poplin Beige poplin sker inte sitt Vill inte st i livets mitt Beige poplin en rullgardin Du rr inte min beiga poplin frstru Skyddet hela dan r beige poplin Vi bygger oss ett framtlt och baktlt i beige poplin i beige poplin Och nr vi dst frdigt och gtt till vra fder Ja d ska vi svepas i beige poplin beige poplin

ULTRARAPID NU Och d skare flaggas i beige poplin Halv stng i beige poplin Halv stng i Halv st suck ut Slut

****
EN KR PERSON SOM VI SAKNAR DJUPT R

Gertrud Gidlund
frlggare, medmnniska, artist. Hon uppskattade Vildros och skulle alltid komma, men annat var emellan. I Stockholm gled hon d & d frbi med bilen stannade till, pratade, inbjd till saker och ting. Jag mejlade om rd till produktion och finans fr min Vildros-bok Ljuset fds ur Mrkret, och det kom snart fldande, vackert skrivna och avgrande kunskaper. Boken kom till, vi skickade ett ex till henne, hon svarade s hr: Den hr boken stort tack! Den r storartad, vacker och geners. Ett kulturpolitiskt och historiskt dokument fr framtiden . Tillgivna Gertrud Gidlund. Det lever vi p! Pltsligt r hon bara frsvunnen.

KVINNORNA I GTEBORG
Onsdag 20 april 2011 Vi Vildros gav efter fr Gteborgslockelsen Vren, gick runt i stan och for ut till Atlanten, n b Vargn dr vi gick p ursirade hllar, sna dr med hela landskap p i grvitmossiga teckenskrifter, som ngra bockstenstroll suttit och rispat in fr hundratusen r sen, det r lnga berttelser som man kan fastna i och fras hur lngt som helst de tar aldrig slut och har sin egen totala sknhet. Tngluft och salthav och stranden full av skrp frsts, det fr man blunda fr, idag. Gteborg jo det r dr det hnder saker som inte r de frvntade som verallt annars. Och folket r elaka p ett varmt stt. Fast inte alla. Kvinnor har de gott om i Gtet, och sna ena! Annars finns ju inte kvinnan, lste jag just, man kan leta frtvivlat, utan att hitta. I hela vrlden. Nu gillar jag ine det hr med offer, nstan all teater handlar om det, s den gillar jag inte. Tre stora klassiska scenkvinnor sg vi hr nu, Yvonne, Johanna, Lucia. Alla gr t. Det r lite tradigt. Beror p hur man gr det. Gombrovitz gamla avskyvrda sadistklassiker Yvonne (jag har rkat se bde Sjberg och Bergman lska den p Dramat, srskilt IBs glada version bejakade tortyren av den stumma flickan som grs till driftkucku och ddas av verklass nog s perfekt) Backa Teater och Mattias Andersson (favorit) har blandat in tonringars rster frn idag, och lter den skndade flickan avbja det ddande fiskbenet vid mordmiddagen ,resa sig och g, det skulle hon gjort tidigare. Okej, den som vgrar spela spelet utgr ett hot. Hon kryper in i alla och ter dem inifrn. Utsatt = hotfull. verklassens vrsta skrck = att bli under, att skra igenom, att inte hlla, fr allt r spel, allt r falskhet och offren de enda sanna. Hot!? Bort! Kvartetten kring prinsen som tar yttersta steget, att gifta sig med den ordlsa: en enda vltrimmad orgie av skndligheter, stureplan fram och bak, men pltsligt ligger de p golvet i kramper p signalen Jag hatar min kropp, en tonrsrst frn taket. Alla oavsett lder, sjlvstympande. Det r en vrlds-ut- och inblick, verkrav som tmmer oss p oss sjlva fr marknaden, den mngfaldiga stil-sikts-karrir-status-marknaden som stympar oss hela tiden. Alla hatar sig. Flickan str bara och ser p, som hon gr p mycket. -Nr jag frgar Emelie Strmberg eftert om knslan att vara hatad-mobbad-psykad, ja till dds i tre

timmar varje dag offebtligen, sger hon: jag str ju ver dom, hon har olika namn p lekarna hon leker och utstts fr. Backa lter Yvonne dra lngsta stret. Flickan Johanna frn slakthusen p Folkteatern, dess nya rda scen som Lars Norn dpt den till -dr i gamla Folkets Hus vid Jrntorget fullt av minnen av vr rorika arbetarhistoria... en hjrtpunkt i staden -hon r en mycket ung mycket energisk soldat i guds arm som fr med sig folk och gr hur lngt som helst i sitt vilda engagemang fr det goda, det rtta, men hon sviker bde gud och marx och Mauler, den tidvis mnsklige kungen av chicagokttet, och dr ensam i snfallet. Brechts text r kortad, arbetarna har inga roller bara en stor kr, och den sjunger till orgel, det mest sorgsna, Internationalen, mjukt och lngsamt medan den vandrar ner i underjorden och tonar bort. r spelet, regisserat av Melanie Mederlind, p Norns teater, ett begravningsspel ver alla uppror? S ser man Institutionismens handikapp: verkligheten kr om! Medan denna produktion planerades-repadespremierades vnde sig vrlden tvrt med brjan i slutet dvs mellanstern, seklers frtryckta folk reste sig och strtade sina diktatorer, de har inte slutat n, svallvgor slog upp mitt i

kapitalismhjrtat Michigan i mellanvstern, ja sg var det inte mrktes! Du har rtt: hr, i Sverige. Hr har nya friska omnskliga krafter istllet strkt sin vermakt. Men vad har vi vr teater till? Har vi ngon som r vr? Enda sjlvklara vore ju att den pilsnabbt ppnade fr rapporteringsamtal-kunskap-ubyte-visioner-dramer-lekar-fora kring detta enorma nya liv som exploderar i vrlden. Alla vra furstehus skakas, men mste vi det ocks? Brecht r komplex, han verkade fr en rd framtid men alla hans kvinnor frolyckas, Courage, Shen Te, Grusche... Melanie Mederlind lyckas f till ett virtuost aktuellt och slapstickspnsigt spel mellan wallsrtreetkidsen, Maulers smhajar, som hakar upp sig som tevespel p vissa vrdeord, ex kpa-kpa-kpa, signalordens etta idag. Annars var jag sjlv i Chicago vid tiden fr

BB:s pjs, slakthusen var stora blodiga delar av staden (kvarter dr Obama sen gjorde social tjnst) hallar trappor kranar bedvningsstick skrande tjut och gnissel, i min besksgrupp vnde flera om, en svimmade, the workers of the world var mest svarta. Kapitalet kastar dem hit och dit, upp och ner, kper mutar sljer och svljer. Just nu r kriget mot facken vrre n p r och dag i det frlovade landet. Naturligtvis var Marika Lagecrantz p plats, med en Studiefrmjandegrupp, vad tyckte de -- ambivalenta, frsta akten trkig, frutsgbar men sedan, ett stort teaterventyr. Soldat Johanna hlsar och bjuder oss frst p godis, som hon till sist tigger av oss.

Kvinnor! P Aftonstjrnan, vr kra gamla arbetarteater av tr i ett folketshus p Lindgrden, Hisingen, nu upprustat med moderna resurser, annars intakt dr ger man en egen revy, Freud i Farstun, vars titelscen beskriver en mlare som rkar i dispyt med snickaren p bygget om Oidipuskomplexet, olika tolkningar drav, och det drar med sig alla sorters mnniskor i nrheten , som alla svarar expertiskt olika, det rasar uppochner fr vningarna och ingen synpunkt r fr svr. Den som framfr detta r KG Malm, en i komikerkvartetten som omger primadonnan, kvinnan, Agneta Danielsson. Rakt, absurt troligt. Hon r en gteborgsk legend, hlften av tantduon Alfhild och Ortrud, som intog tvunderhllningen p 80-90-talen och sen inte hrdes av. Denna kvll r comeback efter tio r, och hon tar vara p den. Hon r kort sagt formidabel. Hon r revolutionr. Artist och folklig, utskt och elak och varm och exakt. Hon gr rent hus med de flesta av vra verklasslsningar, det m glla sjukvrden, ldrevrden, ungdomsvrden, all vrd som nu avskaffas och hon r inte ndig mot Malliansens gghuvuden som styr. . Det var lngesen man sg en s r och kttig komik p Makternas bekostnad, men den sitter i Aftonstjrnans vggar sen Kent A och Sonya H och Sten-ke, och den finns i publiken var gr den annars det lngre? Detta r en liten sensation, och till den bidrar ocks popsnret Dan Viktor, v r specielle vn sen tre r och som kommer i sommar ocks. Vi har bett honom ta med lite Aftonstjrna, det skulle vara vrt. Den press vi hinner se i Gbg (det finns numera bara tv tidningar, en koncern) har en enda liten skummande recension, lite njugg s dr, den strre skiter i det, fast detta r en stor teaterhndelse, drmed hndelse. Vr Dan agerar och sjunger med en alldeles speciell strv mjukhet och blixtsnabba vndningar, bde politisk och inte, dvs mycket, han finns hela tiden p scenen som medackompanjatr med Bernt Andersson, sansls pianist-accordeonist plus minimalistisk bollplankspelare. (Medan jag

skriver detta fr vi hra -att Agneta Danielsson kommer. Och KGMalm kommer med Lucas Stark och Joe Hill, s snart har vi hela stjrnensemblen! Det blir livat p Konnsjn i r... ) I en kyrka spelar Folkteatern Breaking the Waves efter von Triers gamla film om mn som hatar kvinnor p en oljerigg, den gr som smr, kvinnooffret lockar, med Folkteaterns amatrgrupper kring sig. Visst! Stackars kvinnor! Det borde inte vara s, s r det. Men det lr ska vara en mycket fin frestllning, med en pltslig oknd flicka i rollen och annat bra, stor kr, mycket musik, regi Kim Lantz. Jag blev frsts sur som en rv. Men jag har lite svrt fr Trier fr hans ohyggliga trst p kvinnoblod, manifesterad i film efter film.

Men den vrsta unga tragediennen denna gbg-vr r Operans Lucia di Lammermoor, bermd fr sina vanvettsarior. Att Donizetti var flyhnt belcantovirtuos frn Neapel med braskande succer tills syfilisen tog honom i frtid, en Verdis like, det visste vi, men det hr engelska produkionsteamet med regissren David Alden och scenografen Charles Edwards har i svarvita , skrovliga scenbilder med hghattad och lngklnnigad kr lyft fram verket som en social skildring av grandiosa mtt, halv realistisk halvt drmsk vision av tters och pengars makt, bara manlig, i dess hela ohygglighet. Flickan Lucia ska av sin broder Enrico sljas som brud fr att rdda familjegodset, bara det. Men hon lskar en ung romeo ur en annan, misshaglig slkt. De frsker p alla stt men hedersmachismen har ingen nd. Personerna kastar lnga spkskuggor p slottets vggar, kren agerar fordringsgare, brllopsadel, och till sist stilla sittande gravstenar p kyrkogrden dit Sir Walter Scotts klassiska roman siktar hela tiden, dden vntar. Lucia r en hudls tonrsbrud som Kerstin Avemo i sin spdhet och med sin enorma rst ger nstan omjlig intensitet. Hon agerar ju p sitt yttersta i hela operan, instngd och lngtande och hjlpls, de bermda tokariorna blir nstan sjlvklara. Tvngsbrllopet med den rike direktren r en skotskburlesk tjockdans, som bromsas tvrt av skrik frn vre vningen. Lucia har knivddat sin tilldmde, framtrder nu blodig i en exaltation som snder hennes rst upp i skrande hjder en utdragen uppgrelse med de makter hon utsatts fr. Tolkad p detta stt och med en nra dialogisk publiktillvndhet r Operan ingen gammal melodram utan ett dokument brigt ocks i dag, man har bemdat sig att gra alla mnskligt nrvarande, med en musik som ocks skulpterar och vssar varje stunds uttryck, dirigenten Andreotti r ocks, liksom sprket, frn Italien. Avemo sg jag gra rollen p Folkoperan frsta gngen -99, dr i ett stenlderssamhlle som fjrmade historien. Folk svimmade och flydde fr den danske regissren Kaspar Holtens blodsrealism. Hon har samma spdhet, men en otrolig skerhet i de oerhrda, nstan bristande rymdtonerna-som Jenny Lind och Kristina Nilsson lr ha gjort. -- Gbg-operan skter det hela mycket ambitist, varje frestllning har en introduktionstimme med expert, vlbeskt. Programhftet r rikt. Visst r det hr en folklig, fr alla gripbar och gripande giv frgan r bara hur f till... Och --- ?
Man pratar aldrig om sdant i vr gestaltande kultur, man utgr frn existerande mallar och begrnsningar, kanske ofta i medvetande om att om de skulle sprngas kunde teatern, operan, dessa dialogiska konstformer, kunna bli fr levande och livande, mana till och skapa dialoger och motspel, utveckla hela samhllen. Bst att hlla det kvar inom de gyllene vggarna...

Om detta vittnar bl a en ny bok av och kring den praktiske teoretikern

Joakim Stenshll, P jakt

efter den dialogiska estetiken (Carlssons). Stenshll gick ovntat bort mitt i sin omfattande
verksamhet, som bl a startade communitycentra och annan publikmedverkande scenkonst, Botkyrka, Gvle, Riks. Sjlv mtte jag honom nr han som ung i den nyskapande rebelliska gruppen UDG i Karlskrona prvade p allt, frn skdespeleri till dramaturgi. Han hade en avgrande roll i Spelet om Ronneby Blodbad och beskte FKC p Skeppsholmen med UDG:s gstspel dr. Han var med och startade brodern Pontus teater:moment i Gubbngen. Boken samlar den avhandling han hll p med, oerhrt intressant i ett land som gjort sig s fattigt p ord inom dessa omrden. Ord och handling. Denna levande kulisstormare har lyckats sprida, aktivera, f igng mycket med mnga, som vittnar drom i boken, frn America Vera-Zavala till Carolina Frnde. Mnde de framhrda! Vi knner stor slktskap och sympati. Hans postdramatiska teater tar avstamp i vr 150-riga psykologiska realism och frsker sprnga den genom dialog med publiken. Mot fjrde vggen stter han inga vggar alls, publiken inbjuds medskapa. Husgudar r de tv B:na Buber och Bachtin (vi har tre Brecht, Bachin, Boal) Buber, den judiske filosof vars hela budskap byggde p ett Du, en hel dialogisk vrldsskdning, och Bachtin, som skapade nstan en vrldssyn genom Det dialogiska ordet med Dostojevskij, och genom Skrattets historia med Rabelais -ocks karnevalen och den polyfona estetiken de mnga bestndsdelarnas esttetik, inte bara en. Bachtin sjlv frvisad till Kazakstan r den store befriaren, med sjlvpfunna kronotoper fr det som tagits fr givet, lika entusiasmerande som p ett annat stt den Buber som frn chassidismens tusen spel under en monologisk gud slutligen fann att gud fanns verallt, gud i vardagen, gud i den andre. Brecht avfrdas som fast i sina fabler. Stenshll vill bejaka ambivalensen i levandet, inte som ryska revolutionskulturen med teatern smitta till nytt samhlle, det blev ju ocks diktatoriskt, uppifrn. Hur kan teatern bde, som villkor, bygga den ndiga egna skapelsen och ppna utt mot skdarens medskapande? Stenshll har mnga uttryck fr detta, deltagarteater, sociala skulpturer, mellanrum, gemensam andning, allt sger han fr att bryta loss frn processernas egna former. Ocks anknytandet till avbrutna folkliga former i landet, Oerhrt viktigt. Tragiskt. Samtidigt kan jag undra varfr vrt tredje B, Augusto Boal, forumteaterns skapare, vr nyligen bortgngne brasilianske bror, inte alls finns i boken. Han har skrivit mnga bcker och vi bjd honom hit till otaliga seminarier och spel, ver landet och nda in i stadsteatrarna. I vrt Konnsjspel hromret Det Grna Hjrtat lt vi publiken gripa in mitt i. Men det r vl att g fr lngt? Hur nra som helst kan inte en dialogisk publik tilltas komma. -- Ingen impertinent anmrkning utan en nyfikenhet. Boals forumspel, som upplste rampen mellan, kunde alstra hisnande teatrala upptckter. De kom nerifrn. Dock anser jag inte detta huvudsak... det finns onsligt mycket att diskutera och prva. Tack, Joakim.

*********

VILDROS GSTLYRIKER (och chefredaktr DalaDemokraten)

GRAN GREIDER

HAR SNT OSS:

EN MUR AV MOLN
Bestllningsdikt till tjugorsminnet av Murens fall, men dikten hann aldrig bli klar och r det inte n idag:

Nr jag var sjutton lste jag Vladimir Majakovskijs dikt om hur han vid grnskontrollen stolt visade upp sitt pass: S ls och avundas mig! Jag r medborgare

av Sovjetrepubliken! Jag satt p skolbiblioteket p gymnasiet i Katrineholm en stad av dda borgare och halvdda arbetare och sg ner i den uppslagna boken. Jag vnde blad lste rad fr rad

sidorna virvlade som sn frn en uppsprttad dunkudde. Boken hade flugit in genom ett fnster i frsommardagen och landat i en skolkares huvud. Jag var en majakovskijkommunist och kommunisten i mig var nnu kommunismen i alla andra i det mnskliga sjlvt i det stora hoppet. Vietnameserna hade grvt sina tunnlar nda hit Folken vgrade ta nn skit Wolf Biermann krp upp ur en tunnel och sjng fr full hals en vals om socialism eller inget alls. Urgamla arbetare klev ut frn SKF gngen sned som Tatlins torn de var nn miljon och de tog sig ton. Murarna inne i de vsterlndska samhllena hade brjat skaka vilda strejker radikalisering De hade omringat Pentagon fr att lyfta det med mental kraft den bstga id nn haft det hade gjort Amerika pafft. Min mor brt upp och tog ett jobb och jag var stadd i frigrelse ett moln i trskor! Gnisslet nr mina trskor mitt i vintern drog kldens spik ur trottoarers packade sn! Blaise Cendrars och David >Bowie Madame Kollontaj slet som stderska i betonggymnasiets korridorer Och jag frgade mig: Vadd? Har inte proletariatet behov av glidflygplan? Det var som fan! Jag gick ut p stan S ls den hr dikten och ni ska frnimma socialistens stt att vara: en makals frihet som detta borgerliga samhlle

inklusive varje esoterisk radikal i sin hla aldrig kan tla! S jag reste mig och gick Och nr jag gtt och gtt i snart trettio r - jag har ftt mina gra hr mrks av denna frihet knappt ett spr Jag satt framfr Muren, framfr dess vstra sida mina frsta trettio r. Jag fll som Majakovskij ner i floden Neva ndde bottnen lg dr lnge med huvudet fullt av: Kamrater, efterkommande, hr upp hr talar agitatorn sjlva verhgtalaren drnkt av iskallt vatten ett hjrta som stannat. Jag rknade timmar i natten. Jag flt upp till slut bland moln hgt ver murarna, den stora i st och de mnga mindre i vst i Syd i Nord Dagarna d den stora muren fll satt jag dr med min f d flickvn frn Tjeckoslovakien frn Murens stra sida hade hon flytt TV-bilder visades p himlen Frihetstecken p nytt Hon skakade i hela sin kropp av ett sllsamt hopp och visst jag knde ett sting av dligt samvete fr att jag kallat mig kommunist Men hr upp! Kamrat Liv! Och kamrat Skuld! Och kamrat Frihet! Och Kamrat Lika ln fr allt arbete! Jag kan inte lgga band p insikten och inte trampa p min egen strupe: Sovjetunionens siste politiske

fnge var socialismen sjlv! Dmd till sjuttio rs straffarbete plgad under Lenin mrdad under Stalin trkad ihjl under Bresjnev men p det sjuttioandra ret en dag i november teruppstnden ur sin grav en pappersls i en bt p ett hav utan pass i ngot enda land Han hade inga band Frusen, hungrig, hemls, sdan r idag socialismen Muren har fallit det vrre fngelset har slagits ihop med det bttre ett samgende en fusion

fr att n en strre marknad Jag sitter denna november vid fnstret Sn har virvlat Majakovskij ropar till kommande sekler:

----------------------------------Gran Greider

ULF LUNDN

INLGG TILL VILDROSEN

EN FULLSTNDIG HISTORISK RETRTT

Avstndet mellan vljare och valda vxer. En granskning gjord av Riksdag&Departement visar att en kompakt majoritet av riksdagspolitikerna frn de tre storstderna bor i innerstderna och i vlmende villaomrden. Miljonprogrammets frorter ligger i politikerskugga nstan ingen ledamot bor dr. I samma skugglandskap kan vi placera industristder/bruksorter p landsorten. Nu r inte bara de mktigaste politikerna samlade under ett och samma paraply. Hr bor ven den ekonomiska eliten inom nringslivet. I samma bostadsomrden bor ven cheferna och opinionsbildarna inom alla vra stora medier. Den heliga triangeln r skrad. Umgngeskretsen utgrs av likasinnade. Det skapas en informell nomenklatura med flera gemensamma intressen att bevaka. Det r i den hr isolerade sociala miljn som begrepp som vardagspussel har vckts inte i frorterna eller industri- och bruksorter. Det r hr som motstndet mot fastighetsskatten varit som strst och det r hr som ider om snkta skatter och statliga bidrag fr stdhjlp och hemrenoveringar haft sin starkaste jordmn. Denna elit har redan p frhand bestmt vad som r realistiskt mjligt eller inte. Den enda vgens politik mot mittens rike r den enda gngbara, det vill sga fortstta privatisera och snka skatterna Ja, det r i dessa oheliga umgngeskretsar som dagordningen faststlls. Vad som r rtt och fel. Vem som r inne eller ute. Mona Sahlin klhalades lngt fre valet av ett enigt politiskt kommentariat understtt av meningslsa frtroendemtningar. Oppositionsledaren fr oavsett

partifrg alltid lgre std n den sittande statsministern. Nr hon sedermera avgick efter valfrlusten blev hon pltsligt allas kelgris. Varfr? De s kallade opartiska politiska kommentatorerna tar intryck, vill ing i samma gemenskap, sga rtt saker till rtt folk, fr att passa in. Deras analyser riktar sig inte i frsta hand till den ensamstende tvbarnmamman i Smedjebacken eller Tensta som fr vnda och vrida p varenda slant utan till en redan vlmende vljarkr. Det anses sjlvklart att riksdagen skall best av manliga och kvinnliga ledamter. Jmstlldhet mellan knen r inte lngre ngon kontroversiell frga i det ppna och demokratiska samhllet. Det r dremot hopplst att prata om kade klasskillnader och ifrgastta makten av i dag. I TV4 hromkvllen tyckte Lennart Ekdahl att det var dags att diskutera Kinas syn p barnuppfostran. Var det inte dags fr oss andra att lra oss av deras elitskolor och auktoritra metoder? Tja, varfr inte g hela vgen? Det dr med demokrati... Det hr kan ocks kallas fr samhllets frnyelse. Att nringslivet, politiken och mediernas strsta makthavare flyttat samman och brjat mta ut avstnd till den vriga befolkningen. Det kan ocks kallas fr en fullstndig historisk retrtt som frflyttar oss minst hundra r tillbaka i tiden. En ny medel- och verklass i innerstderna har vuxit fram i klvattnet p en privatiserad samhllsomvandling, dr kollektivavtal och den svenska modellen krs ver av bemanningsfretag, f-skattsedlar och dr myten om den lyckliga entreprenren odlas med full kraft. Under tiden vxer klassklyftorna och en frlamande knsla av hopplshet bland dem som inte lngre har ngon uppgift att fylla i vrt samhlle. De lmnas kvar p perrongen medan de bortflyende knuffar sig in p framtidens tg och frsker skaffa sig en s bekvm sittplats som mjligt. ULF LUNDN Kulturredaktr Dala-Demokraten

*****
Mirakel! DEN FLJANDE ARTIKELN STOD P DN DEBATT P SKRTORSDAGEN, SKRIVEN AV HKAN JUHOLT, SVENSK POLITIKER DET R EN YTTERST MODIG HANDLING. INGEN DYLIK HAR TIDIGARE VGAT. VI NYPER OSS I TACKSAMHET VERALLT. DET KNNS! VI STAL DEN OMEDELBART.

Sverige behver ett rejlt kulturlyft

Artikel publicerad p DN Debatt 21 april 2011
Regeringen har valt att genomfra sitt systemskifte ocks inom kultur- och medieomrdet. Det har blivit neddragningar och grundlggande ideologiska frndringar. Fljaktligen ska bibliotek ut p entreprenad och varje konstnr med sjlvaktning vara entreprenr. Min frtvivlan r stor ver hur Sverige frvandlats till ngot som handlar om pengar, marknad och marginalisering. Hr framtrder skillnaden i mnniskosyn som tydligast.

Jag vill st upp fr en kulturpolitik som uppmuntrar till eget skapande, som ppnar museer och kulturens arenor och respekterar det engagemang som landets kulturarbetare str fr

I ett samhlle dr klyftorna i tillgng till kultur kar, och allt reduceras till enbart individuella projekt, dr vinnarna och frlorarna r givna p frhand, dr bryts ocks tilliten och de viktiga samhllskontrakten. Jag vill driva p fr ett samhlle dr det gemensamma spelar roll igen. Fr detta synstt spelar kulturen en avgrande roll. Som ordfrande fr Socialdemokraterna kommer jag att st upp fr en kulturpolitik som utrustar mnniskor med vingar, som uppmuntrar till eget skapande genom hela livet, som ppnar museer och kulturens arenor, som respekterar den kunskap, det engagemang, det djup och den bredd som landets kulturarbetare str fr.
Ytterst handlar det om synen p mnniskan och mnniskovrdet: mnniskan som medborgare i ett samhlle eller mnniskan som kund p en marknad. Jag ser p kulturen som samhllets vrderingsmtare. Min utgngspunkt r enkel. Ett gott samhlle dr konsten fr ta plats och dr vr ppenhet och nyfikenhet mot omvrlden, historien och framtiden, frodas. Det ska finnas plats fr bde den lttillgngliga och den provocerande, bde den kommersiellt gngbara och den obekvma.

Det behvs fler oberoende rster i det offentliga samtalet. Det behvs fler arenor fr debatt, dr olika synstt och ider kan mtas och brytas mot varandra. Och det behvs kade mjligheter att uttrycka och ta del av olika perspektiv och kulturyttringar. Kulturen har flera viktiga roller i samhllet. Att spegla den tid vi lever i. Att lta oss frst vra egna och andras knslor och upplevelser. Att frmedla spnnande berttelser och mnniskoden. Men kulturen spelar ocks en mycket viktig roll i att ifrgastta, i att kanalisera protester mot orttvisor, i att mla upp en annan, mjlig och bttre vrld.
Det mest fantastiska med kulturen r att den i grunden alltid r fri och obunden. Den har lika mnga ansikten och uttryck som det finns mnniskor och tankar. Den knner ingen annan herre n de begrnsningar vi sjlva stter p vr kreativitet och fantasi. Men tillgngen till och mjligheterna att utva kultur ser olika ut. Hr spelar politiken en viktig roll, inte fr att g in och detaljreglera innehllet i olika verk, filmer, ltar och annat, utan fr att ka mjligheterna fr alla oavsett bakgrund och storlek p plnboken att ta del av och sjlva vara med och utforma bcker, filmer, tidningar, konstverk, teaterfrestllningar och musikstycken. Under lng tid har det ansetts sjlvklart att konsten och kulturen inte kan verleva och vara fri om den hnvisas enbart till marknadens krafter eller ett ftal mecenaters vlvilja. Likformighet, utarmning och kultur som elitprojekt blir resultatet. Kring detta har det ocks under lng tid funnits ett brett std i riksdagen. Nu r fltet upprivet. Nr moderatledaren Fredrik Reinfeldt utsg sin frsta kulturminister dvarande Timbrochefen Cecilia StegChil var det en tydlig stridssignal. Det skulle vara slut p samsynen och det offentliga stdet. Hr skulle rensas och marknadsutsttas och bva mnde varje kulturarbetare. Nr hon fick avg tonades revanschismen ner men i sak har regeringen valt att genomfra sitt systemskifte ocks inom kultur- och medieomrdet.

Det har blivit neddragningar, nedlggningar, utrensningar, kontrollsystem, och grundlggande ideologiska frndringar s ska exempelvis kulturpolitiken inte lngre motverka kommersialismens negativa verkningar och fljaktligen ska bibliotek ut p entreprenad och varje konstnr med sjlvaktning vara entreprenr. Att lta kulturen styras av kapitalstarka krafter r problematiskt bde drfr att det minskar kulturens och kulturutvarnas faktiska oberoende, och fr att det bidrar till att ka snarare n att minska klyftan i tillgng till kultur. Jag kommer aldrig att acceptera ett samhlle dr det bara r de vlbrgades barn som fr mjlighet att lra sig att spela ett instrument. Eller bibliotek dr det bara lnas ut bcker frn ett visst frlag.
Frfattaren Marie Silkeberg sammanfattade i vras i tidskriften 10-tal hur hon och andra upplever situationen: Det r aldrig bra nr mnniskor som arbetar med kultur blir rdda. nr det blir allt svrare att f pengar nog

fr att kunna tnka och arbeta i lngre perioder. Det r marknadsideologin och det bristande intresset som slr igenom. S var exempelvis terinfrandet av avgifter fr museibesk mindre en frga om pengar n ideologi: Man skall inte subventionera vuxnas kulturkonsumtion, hette det frn de borgerliga. Verkligen? Byt ordet vuxna mot medborgare. r det d inte en ovanligt bra id att ge medborgarna fritt tilltrde till vra gemensamma museiskatter och andra kulturupplevelser? Eller mste vi reducera allt mnskligt till varor och tjnster p en marknad, alla medborgare till kunder, alla konstnrer, vrdare, frskollrare med flera till fretagare och kpgalleriorna till de enda avgiftsfria offentliga rummen? Jag ser Norge som ett fredme nr det gller kulturpolitiken. I opposition bestmde sig Arbeiderpartiet fr rejla satsningar, och de genomfrdes ocks nr man kom till makten. Srskilt viktigt var att kulturpolitiken blev en viktig del av den stora politiken, inte undanskuffad i ett hrn. Vi socialdemokrater har inspirerats av Norge och jag som partiledare vill skerstlla att vrt parti tar fortsatta steg i samma riktning. Sverige behver ett rejlt kulturlyft.

Jag vill utveckla det synstt som innebr att ett levande och starkt kulturliv r en oerhrd tillgng fr oss alla; intellektuellt, knslomssigt, demokratiskt. Det dljer inte att kultur kan ge nya jobb och ekonomiskt gynnsamma fljdverkningar men lt oss se det som goda bieffekter. Konsten gr oss heller inte ndvndigtvis till bttre mnniskor eller lser samhllsproblem men medborgarskapet blir fulldigare och livet rikare. Drfr r det en sjlvklarhet fr mig som socialdemokratisk partiordfrande att prioritera kulturpolitiken. Att lyfta lsandet och litteraturen, filmen, teatern, musiken och konsten formar ett samhlle dr man tillts vara mnniska. Vi behver de demokratiska rum som kulturen utgr; teatrar, bibliotek, samlingslokaler, andaktslokaler och vlfrdsstatens institutioner r mtesplatser dr vi medborgare trffar varandra, mts som jmlikar och vxer tillsammans.
Min frtvivlan r stor ver hur jag ser att Sverige frvandlats frn ett land dr kulturpolitiken varit en viktig del i formandet av vr samhllsmodell till ngot som handlar om pengar, marknad och marginalisering. Hr i synen p rtten till ett rikt kulturliv, i frsvaret av konstens uppgift att odla vra drmmar, att vi ges mjlighet att kunna se livet med ngon annans gon framtrder skillnaden i mnniskosyn som tydligast. Ett annat Sverige r mjligt. Hkan Juholt partiordfrande (S)

Heja Hkan HEJA HKAN HEJA HKAN!

Skrtorsdagen 2011 kanske blir en sn dr historisk mrkesdag hos oss. D framtrdde den nye oppositionsledaren p Debatt i det strsta borgarmediet som just har dragit ner p all kultur, och lyfter sagda kultur frn golvet, frn bakersta till frmsta plats i landets taganden. En vrre krleksfrklaring till allas uttryckskonst och frmga har jag ine sett sen Vildrosegen, ja sen 35 r, minst, nyss samlad i boken och begreppet Ljuset fds ur Mrkret, du vet. Hkan bejakar allt det dr, som r grunden fr ett land och en jord (ja inte precis de orden, men meningen). Det r i sanning mirakellikt! Det r befriande! Det r stort, inte minst

fr att det grs s sjlvklart, uan krus, prut och reservationer! Vad sger han d? Ja du som r Vildros vet redan, jag behver inte dra vr ideologi, den hittills frbjudna, frsuttna, frborgade, frljligade, frpassade, frglmda den lever hr i fullaste prakt, bokstav fr bokstav, och hrliga rytmer. T o m vrt knnetecken, den Bachtinska dialogen -lsaren skdaren mottagaren r medskapande, annars blir det inget, kan anas dr om man tittar efter, och det gr man ju. Eller? Det r chockeande. Man knner sig som barnen i pepparkakshxans hus nr hon har smllt av och man vgar titta ut och slipper kka mer stslisk fr att passa hennes aptit s har det ju varit under Malliansens vidunderliga okulturpolik, kulturen ska gdas av sponsorguld fr att bli lnsam -dess enda berttigande. Vi skrev ju ett spel om Ronneby blodbad dr blodbadet stod fr just det som Malliansen sen dess har expedierat slakten p det enda verkliga och vettiga samhllsexperimentet i vrlden som gav varje mnniska ett vrde, en vrdighet. Detta spel togs upp igen frra ret med framgng men tycks ha gett den nya tidens exekutrer kalla ftter p g a sin sannhet? -s dom gr ngot annat nu. Det hade dessutom humor, en kvalitet som r svr och skrmmande fr mnga.. Det var ett dialogiskt polyfont spel med publiken inbjudna p fest medan svenskarna nalkades norrifrn. Snt r fortfarande fr svrt? Nu kan det komma. Hkan r den nya borgmstar Hoffman, tror jag, han som dyker upp ur havet (Smland) och fr folk med sig p en humanistisk samhllsdrm, dr alla dimensioner r viktiga och samspelar, inte bara en habegrets. Visst var och en r sig sjlv nrmast. D mste man frst ha ett sig sjlvt, och det fr man bara i samspel med andra, vi skapar varandra till sjlvvarelser, annars blir vi inget alls. S r det ju? Sg emot, snlla. z

*****
DRMMEN OM MORGONDAGEN DRMMER DU DEN? HUR VILL DU ATT DEN SKA SE UT. BERTTA FR OSS! S BERTTAR VI TILLBAKA! FR VI DET? DU BRJAR. Ladda upp fr Konnsjfestivalen. Dr kan man mtas. Ta med allt. 21-23 juli 2011. Visst ses vi dr. Den ovntade festivalen vntar dig.

Sg vad du nskar, vi gr det! Du anar inte. Nytt hela tiden. Som livet! Var med och gr liv!

VILDROSEN
KONNSJGRDEN 77468 HORNDAL DALARNAS HORN sticker hl p vrlden 0226 410 40 WWW.VILDROSFESTIVALEN.SE vildrosfestivalen@gmail.com RED. & TECKNARE, mm CLAES VON RETTIG

HEJ D!
______________

Extra. Svar:
Its an eloquent plea, and I really wish I could accept, but its just impossible for me. Too many conflicts. Noam Chomsky From: claes von rettig (by way of Noam Chomsky <chomsky@mit.edu>) [mailto:claes.von.rettig@telia.com] Sent: Wednesday, April 27, 2011 4:16 PM To: Noam Chomsky Subject: New try! Dear, dear, dear mr Chomsky! Indeed we know that our aspirations are a little hopeless. But as we, the Wild Rose Organization and Festival, have the stupendous plight to try until we succeed, we have to repeat our invitations from yesteryear. In order to give you the Wild Rose Price in hand we would like to welcome you here in mid-Sweden festival time 2123rd of July. One day sooner or later, okey, but it ought to be in this space of time. Especially important after your latest publications, the Palestine book with mr Papp, and the grand historic fresque "Who Owns the World?", which sets most peoples viewpoints afire. A session with you is exemplary for giving universal perspectives on the world, on the media corrupted "reality" which predominates peoples beleives. As the austrian criic and satirist Karl Kraus once put it (100 years jubliee): "Reality does not occur before it is put in the media." So, mr Chomsky, you and a few others (i e Democracy Now... that miracolous free stage with Amy Goodman) are some true media of your own. You should be multiplied. We would like to help you muliply. Please, mr Chomsky, you are needed. Our festival is the only one arranged as a big meeting between ages and kinds, and its members and admirers are growing fast. Please attend to our world renewal programme, which also has mr Hessels motto as our original own: Indignez- vous!

Mottos of this year are Revolt and Worthiness. OK, we know that youd like to, but can you? The place is a beautiful, secluded surrounding in he underworld woods with fields and a deep fresh lake, Konnsjn, youll be treated like a prince, with your company. Welcome! Yours truly, Claes von Rettig, The Wild Rose, Konnsjgrden, S-77468 Horndal Sweden, -- 0226-410 40, claes.von.rettig@telia.com vildrosfestivalen@gmail.com www.vildrosfestivalen.se

Vi har i alla fall frskt.

PS. Maila oss grna att Vildrosen kommit fram? S vi vet! Annars vet vi ju inte? Och bertta ev ny e-adress! Ngot annat viktigt? Tell us! -- verse med allt krngel. Tack. DS